Slutprotokoll våren -hösten 2010

Transkript

1 Slutprotokoll våren -hösten 2010 Slutprotokoll från överläggningarna mellan Ålands landskapsregering (LR) och kommunerna representerade av Ålands kommunförbund (KF) 2010 Förhandlare: Mats Perämaa (LR) Conny Nyholm (LR) Niklas Eriksson (KF) Sigurd Lindvall (KF) Jörgen Strand (KF) Susann Fagerström (KF) Karl-Johan Fogelström (KF) Plats: Ålands kommunförbund och självstyrelsegården Möten: 2/3, 25/8, 22/9 samt 15/10 1 Samrådsförfarandet På basen av 2009 års förhandlingar mellan LR och KF beslöts att tillsätta en arbetsgrupp med mandat att ta fram ett förslag till lagstiftning för att reglera samrådsförfarandet mellan LR och KF. Förslaget har under höstens förhandlingar presenterats för förhandlingsgruppen. Enligt förslaget skulle i lag anges skyldigheten för LR och KF att samråda i lagstiftningsfrågor som rör kommunerna, och i andra frågor som är av stor, långsiktig betydelse för den kommunala förvaltningen och ekonomin. Samrådsförfarandet skulle handhas av ett nytt organ, samrådsdelegationen för kommunala frågor. Bestämmelser om delegationens uppgifter i detalj, medlemmar, beslutsförhet och vissa andra procedurfrågor skulle LR utfärda i form av landskapsförordning. Förhandlingsgruppen konstaterar att förslaget är bra såtillvida att det klargör hur samrådsförfarandet ska gå till. Emellertid upplever framförallt LR att det fortfarande finns oklarheter avseende KF:s mandat i förhållande till de enskilda kommunerna. KF upplever för sin del att även LR:s förhandlingsmandat tidvis kan upplevas som otydligt. Under hösten-vintern kommer därför arbetsgruppen att se över och ytterligare förtydliga parternas roll i samrådsförfarandet. I det sammanhanget måste man också ta i beaktande de enskilda kommunernas konstitutionella självbestämmanderätt. 1

2 2 Aviserad lagstiftning LR har under höstens förhandlingar presenterat de reformer/lagstiftningsåtgärder som för närvarande är aktuella inom det sociala området. Status är för närvarande enligt följande: Handikapplagstiftningen LL om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp trädde i kraft Lagen kommer att innebära merkostnader för kommunerna. Hur stora dessa merkostnader kommer att bli är emellertid svårt att uppskatta innan lagen varit ikraft åtminstone 1 år. Barnomsorgslagstiftning Framställning gällande förnyad barnomsorgslagstiftning ligger sedan mars 2010 hos social- och miljöutskottet. Betänkandet är ännu inte klart. Äldreomsorgen Status för den s.k. Gullåsenrapporten är att den återremitterats till ÅHS styrelse. ÅHS ansvarar för att rapporten skickas på remiss till kommunerna och för att beslut fattas för att verkställa planen. KF betonar fortsättningsvis vikten av att LR snarast bör utreda de ekonomiska konsekvenserna för såväl landskapet som kommunerna av de i äldreomsorgsutredningen aviserade förändringarna av Gullåsens verksamhet. Utkomststödslagen Eventuellt ändringsbehov under utredning. Inga beslut fattade i ärendet. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Avsikten är att påbörja arbetet med lagframställningen under Inga konsekvensbedömningar är ännu gjorda. Stöd för vård av barn i hemmet Vissa justeringar har trätt i kraft den Mestadels smärre justeringar. Dock kan kostnaderna för vissa av justeringarna i någon grad öka kommunernas kostnader. I likhet med handikapplagstiftningen finns det dock i det här skedet alltför många osäkra faktorer för att det ska gå att bedöma den ekonomiska effekten för kommunerna. Tolkningstjänster för personer med funktionsnedsättning Se 4 Det är, såsom framgår av ovanstående förteckning, i dagsläget svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av flertalet av de aviserade åtgärderna. LR lovar därför att återkomma till dessa lagstiftningsåtgärder i kommande samråd, inför eventuella beslut, så snart underlag för ekonomiska konsekvensbedömningar finns tillgängliga. 2 (2)

3 3 Alternativa driftsformer - valfrihetssystem KF framförde inledningsvis ett förslag om att tillsätta en utredning för att införa en egen åländsk lag om s.k. valfrihetssystem. Målsättningen är att lagen ska fungera som ett verktyg för kommuner som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ. I utredningen skulle även ingå analys av och eventuella förslag på hur kommunerna ska kunna samverka kring ett gemensamt valfrihetssystem utan att behöva bilda kommunalförbund eller gemensamma nämnder. Lagen skulle reglera vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrensutsätta kommunala verksamheter genom att överlåta valet av stöd- och omsorgstjänster till brukaren. Valfrihetssystemet skulle enligt en sådan lag kunna tillämpas på bl.a. omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Gruppen konstaterade att det i dagsläget finns andra mer prioriterade ärenden att lägga befintliga resurser på. 4 Budgetåtgärder 2011 I enlighet med Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2011 samt ändringar av vissa skattelagar (RP 122/2010 rd), föreslås ändringar i skattegrunderna för förvärvsinkomster. De föreslagna ändringarna beräknas minska avkastningen från inkomstskatten med sammanlagt ca 446 miljoner euro, varav statens andel är ca 300 miljoner euro, kommunernas andel ca 129 miljoner euro, församlingarnas andel ca 8 miljoner euro och folkpensionsanstaltens andel ca 9 miljoner euro. Minskningen av kommunalskatteintäkterna består att ett flertal olika åtgärder. Statens inkomstskatteskala lindras och förvärvsinkomstavdraget höjs, vilket beräknas minska intäkterna från kommunalskatten med 13 respektive 88 miljoner euro. Pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen höjs, vilket minskar intäkterna från kommunalskatten med ca 14 miljoner euro. Slutligen höjs även beloppet av grundavdraget inom kommunalbeskattningen, vilket ytterligare minskar intäkterna av kommunalskatten med uppskattningsvis 14 miljoner euro. KF anser att detta är en allmän politisk skatteåtgärd som bör kompenseras av landskapet då lagtinget överlåtit beslutanderätten till riksdagen utan att ta ställning till finansieringen. KF påpekade vidare att man i riket fullt ut kompenserar kommunerna för de förlorade skatteinkomsterna. För de åländska kommunerna innebär förändringarna minskade skatteintäkter i storleksordningen euro. På grund av rådande budgetläge och med beaktande av LR:s samlade bedömning av den offentliga ekonomin på Åland ser inte LR någon möjlighet att kompensera kommunerna för de aviserade ändringarna i 3 (2)

4 inkomstskattegrunden. Minskad inkomstskatt för staten innebär också att grunden för avräkningsbeloppet påverkas negativt. Effekten på avräkningsbeloppet uppskattas till 1,3 1,4 miljoner euro. KF anser att finansieringen av kommunernas verksamhet bör tryggas på ett hållbart sätt. Detta kan enligt KF göras genom att kommunerna inte av landskapet åläggs nya uppgifter utan ny tilläggsfinansiering. KF:s ståndpunkt är att kommuner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya uppgifter. LR föreslår att lagen om tolkningstjänst för handikappade personer ska antas som blankettlag i landskapet. Avsikten är att lagen ska träda i kraft våren Överföringen av ansvaret för tolkningstjänsterna för funktionshindrade från kommunerna till LR är tänkt att genomföras genom en justering av landskapsandelarna för socialvården, så att den kalkylerade kostnaden som ligger till grund för landskapsandelen sänks med drygt Detta leder till att landskapsandelarna sammanlagt sänks med drygt Samtidigt tas i LR:s budgetförslag för 2011 upp för ersättning för kostnader för tolktjänster, samt administrativa kostnader för skötseln av tolkningsärenden. Den lagändring som gjordes 2009 avseende utebliven indexjustering av basbeloppen för verksamhetsåret 2010 för den allmänna landskapsandelen, landskapsandelen för socialvården, landskapsandelen för grundskolan, särskild landskapsandel för träningsundervisningen och landskapsandelarna för medborgarinstitut, för kommunala bibliotek samt för kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet avsåg uttryckligen enbart basbeloppen för verksamhetsåret Däremot var den uteblivna indexjusteringen avsedd att utgöra en långsiktig inbesparing för landskapet. Indexjusteringen av basbeloppen för verksamhetsåret 2011 kommer därmed inte att innehålla någon kompensation för den uteblivna indexjusteringen av basbeloppen för verksamhetsåret Effekten av indexjusteringen på 2,3% är en höjning av ls-andelarna med ca jämfört med Den långsiktiga finansieringen av välfärdsservicen Utvecklingen med en allt äldre befolkning, ökande framtida förväntningar och krav, framtida brist på arbetskraft samt ökande specialisering och växande kompetenskrav inom den offentliga serviceproduktionen bedöms bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. KF låter under hösten genomföra en enkät för att ta reda på hur invånarna ser på den service som kommunerna erbjuder idag och vad som är viktigt med tanke på framtiden. Sammanställningen av svaren beräknas bli klar inom detta år. 4 (2)

5 Samtidigt har LR under hösten påbörjat ett utredningsuppdrag avseende socialvårdens utveckling inklusive huvudmannaskapet för missbrukarvården på Åland. Utredningen kommer att utgöra ett viktigt underlag för utformningen av den framtida sociala sektorn på Åland. Utredningen beräknas vara klar inom mars Gruppen är överens om behovet av att så snabbt som möjligt inleda arbetet med att se över den framtida välfärdsservicen och organisationen av serviceproduktionen. Det är då av avgörande betydelse att ha klart för sig vad som är det långsiktiga målet för förändringen. Både KF:s enkät och LR:s utredning kommer i det sammanhanget att ge värdefull information för det fortsatta arbetet med att förändra den framtida välfärdsservicen. 6 Kommunalbeskattningen Kommunalskattegruppen lämnade den 16 september sin mellanrapport till LR. Avsikten är att i slutet av oktober anordna ett för allmänheten öppet seminarium om utformningen av den framtida kommunalbeskattningen på Åland. Seminariet är tänkt att ge vägkost inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Dock underströks vikten av att betona att inget ställningstagande ännu gjorts beträffande den framtida utformningen av kommunalskattelagen. Det är viktigt att i detta skede vara öppen för olika förslag. Förhandlingsgruppen har enats om nyttan av att i ett första skede överföra befintlig kommunalskattelag till en egen åländsk lag utan att göra förändringar i innehållet, och sedan i en andra etapp fundera över vilka förändringsbehov som finns. 7 Landskapsandelssystemet KF förnyade sitt krav på att en utvärdering av landskapsandelssystemet borde påbörjas. KF anser också att det finns ett behov av att införa en så kallad särskild landskapsandel för personlig assistans. LR anser att det fortsättningsvis är för tidigt att utvärdera reformen av landskapsandelssystemet, som började gälla från och med Behov av förändringar i kommunallagen LR framförde sin syn på behovet av att i kommunallagen införa stadganden som reglerar hanteringen av kommuner som saknar förutsättningar att balansera sin egen ekonomi. Konstaterades att lagstift- 5 (2)

6 ningen om särskilt understöd i landskapsandelslagstiftningen inte vare sig är tillräcklig eller tillämplig i sådana fall. Slutsatsen är därför att det i dagsläget inte finns något instrument för att hantera denna typ av kommunala ekonomiska kriser. Förhandlingsgruppen enades därför om behovet av att se över kommunallagen och där införa lämplig reglering. Mariehamn, den 25 oktober 2010 För Ålands Kommunförbund r.f. För Ålands landskapsregering Niklas Eriksson. Mats Perämaa Jörgen Strand. Conny Nyholm Susann Fagerström Karl-Johan Fogelström Sigurd Lindvall 6 (2)