SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

Transkript

1 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON

2 Källa: Timo Aro

3 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest dragkraftiga och konkurrenskraftiga regionerna i Finland. Social- och hälsovårdstjänsterna är en väsentlig del av stadsregionens livskraft. Kostnadseffektiva och högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Staden har intensivt utvecklat sina socialoch hälsovårdstjänster. Social- och hälsovårds- och landskapsreformen bemöter inte stadsregionernas behov och inte heller de utmaningar som de ställs inför. På 2040-talet är invånarantalet i Borgå regionen på samma nivå som i Kajanaland och mellersta Österbotten. Bärkraften är sannolikt bättre. Borgå vill vara med om förändringen. Därför har staden aktivt utrett olika alternativ.

4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ Social- och hälsovårdssystemet måste förnyas. Det är motiverat att ordnandet och produktionen av tjänsterna separeras. Kompetensen, personalen och lokalerna som hänger samman med social- och hälsovårdstjänsterna finns i kommunerna. Varför skulle inte städer och kommuner som är kapabla att producera tjänster få producera dem i bolagsform? Kundernas språkliga rättigheter måste tryggas.

5 Riskanalyserna för beredningen av socialoch hälsovårds- och landskapsreformen i Nyland glöder i rött. Borgå kom redan tidigare till samma slutsats. Social- och hälsovårds- och landskapsreformens utmaningar i Nyland (Utdrag ur förändringsledarnas analys) Bolagiseringstvånget och valfriheten De offentliga bolagens konkurrenskraft? Tvånget att bolagisera social- och hälsovårdstjänsterna och kundernas valfrihet förändrar förutsättningarna för tjänsteproduktionen på ett grundläggande sätt. Konkurrensen startar i november Enligt riktlinjer som angetts i offentligheten kan invånarna börja lista sig på privata serviceproducenters social- och hälsovårdscentraler Landskapet hinner inte bilda konkurrenskraftiga bolag före ingången av år Detta kan leda till behov av anpassning av personalen och konkurser. Även tillgången på tjänster kan äventyras. De offentliga bolagens konkurrenskraft är en stor utmaning även om bildandet av bolagen skulle skjutas upp med ett par år. 5

6 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN Vad utredde staden? Borgå bolagiserar inte sina social- och hälsovårdsverksamheter Staden framskrider som del av social- och hälsovårdsberedningen i landskapet Nyland. Ett bolag som staden äger helt Staden bildar ett socialoch hälsovårdsbolag själv. Samföretag Staden bildar ett socialoch hälsovårdsbolag tillsammans med en annan aktör. 6

7 SLUTSATSER I BOLAGISERINGSUTREDNINGEN Nylandsregionen kommer att befinna sig i en stor omvälvning fr.o.m. år Regionen är stor och behoven att effektivera dess tjänsteproduktion är stora när uppskattningsvis 140 miljoner euro från den nuvarande finansieringen för social- och hälsovården i och med reformen övergår till övriga landskap. Landskapet måste samtidigt kunna göra nedskärningar i finansieringen, bolagisera tjänsteproduktionen och förflytta sin personal till offentliga bolag. I diskussionerna har man också ifrågasatt de blivande offentliga bolagens konkurrenskraft och levnadsmöjligheter. Ett samföretag skulle stabilisera läget i Borgå när social- och hälsovårdsreformen genomförs. I samföretaget bör serviceavtalet och delägaravtalet formas så, att de säkerställer lokala mål och tjänster. I samföretagsmodellen kompletterar samarbetspartnerns kompetens och resurser stadens kompetens, och utvecklingen kunde försnabbas. Med partnern kunde staden genomföra digitaliseringen snabbare. Samföretaget skulle också kunna ge personalen fördelar och flexibilitet samt erbjuda mångsidigare arbets- och belöningsmöjligheter.

8 RESPONS FRÅN PERSONALEN OCH HNS Personalen: fortsätt det nuvarande utvecklingsarbetet. Detta är inte möjligt. Social- och hälsovårdscentralernas tjänster produceras om ett par år i bolag och då måste även offentliga (landskapens) bolag klara sig i konkurrensen på marknaden. Kunderna kan börja lista sig som kunder på social- och hälsovårdscentraler redan från november Är den offentliga social- och hälsovårdstjänsteproduktionen då färdig för konkurrens? Det som är avgörande är hur kunderna beter sig och vilken social- och hälsovårdscentral de väljer. Erfarenheterna från andra länder visar att marknadsandelarna som bildas i reformens ingångsfas kan bli långvariga. HNS: ett samföretag äventyrar Borgå sjukhus ställning. Sjukhusens ställning och arbetsfördelning förändras i varje fall i och med social- och hälsovårdsreformen och jourförordningen och förändringen föranleds inte av Borgå stads lösningar. Att förlossningsverksamheten lades ned i Borgå är en del av denna utveckling och staden har i den blivande social- och hälsovårdsmodellen mycket små möjligheter att påverka saken. Också en del av den specialiserade sjukvården måste i fortsättningen konkurrera om kunder på marknaden. En stor del av den tjänsteproduktion som Borgå sjukhus nu tillhandahåller omfattas i framtiden av konkurrens. En väsentlig fråga är om HNS (landskapet) i fortsättningen vill bevara jouren i Borgå. Och hurdan roll planerar HNS (landskapet) för Borgå sjukhus?

9 DET BEHÖVS TILLRÄCKLIGA ÖVERGÅNGSTIDER Valfrihetslagstiftningen har goda mål. För att lagen kan genomföras behövs det ändå tillräckliga övergångstider för att offentliga aktörer hinner med i konkurrensen. Målet är att stärka kundernas valfrihet och primärvården så, att tjänster (också den specialiserade sjukvården) i allt högre grad flyttas till social- och hälsovårdscentraler. Detta är ett bra mål. Finansieringen av social- och hälsovården och dess resurser har under de senaste åren letts närmast bara till den specialiserade sjukvården. Primärvården har varit tvungen att kämpa med trycket av minskande resurser, växande efterfrågan på tjänsterna och ökade lagstadgade uppgifter. Efter år 2019 kan Borgåborna inte längre påverka lokala social- och hälsovårdstjänster med den traditionella demokratins metoder eftersom det är mycket svårt att bli vald till Nylands landskapsfullmäktige från Borgå och övriga östra Nyland. Efter detta påverkar Borgåborna sina närtjänster genom att utnyttja sin valfrihet kunderfarenhet avgör vilka tjänsteproducenter som klarar sig.