BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Transkript

1 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

2 Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens förslag för stadsfullmäktige En reform av social- och hälsovårdstjänsterna behövs, och Borgå vill aktivt medverka i processen. Staden ställer sig ändå kritisk till lagförslagen som gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen. De framtida landskapen har en skyldighet att bolagisera tjänsterna, om landskapet befinner sig i en konkurrenssituation på marknaden eller om tjänsterna omfattas av klientens omfattande valfrihet. Inte bara landskapen utan också kommunerna borde ha möjlighet att bilda bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster. Detta skulle göra det betydligt lättare att genomföra social- och hälsovårdsreformen eftersom kommunerna har den kompetens som anknyter till produktionen av offentliga social- och hälsovårdstjänster och de även svarar för egendom och personalen i anslutning till dem.

3 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN I utredningen letar vi efter en ny lösning som passar ihop med socialoch hälsovårdsreformens mål och tryggar invånarnas intressen i Borgå på bästa möjliga sätt. Stadsfullmäktige beslutar i januari om bolagiseringen ska genomföras samt om sättet med vilket bolagiseringen ska genomföras.

4 UTREDNINGENS MÅL Kartlägga Borgå stads beredskap och möjligheter att delta i produktionen av social- och hälsovårdstjänster antingen i ett bolag som ägs helt av staden eller i ett bolag som ägs tillsammans med en annan aktör (ett samföretag). Möjlighet att finna ett sådant service- och verksamhetskoncept, med vilket staden kan erbjuda kommuninvånarna möjlighet till en äkta valfrihet samt bättre trygga också kommuninvånarnas språkliga rättigheter. bilda ett bolag som har förutsättningar att på lika villkor konkurrera med den övriga privata eller offentliga tjänsteproduktionen i den öppna konkurrenssituation som social- och hälsovårdsreformen medför. Utreda bolagiseringens risker.

5 EN RIKSOMFATTANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORM

6 LAGSTIFTNINGEN OM VALFRIHET ÄR AV CENTRAL BETYDELSE FÖR RANDVILLKOREN I UTREDNINGEN Tjänstemännens utkast till modell Övergång till ett system där klienten har möjlighet att välja den serviceproducent och det servicekoncept som bäst motsvarar livssituationen och servicebehovet. Lagförslag November?

7 VALFRIHET I ETT NÖTSKAL (KÄLLA: SHM)

8 KLIENTEN HAR TRE SLAG AV VALFRIHET Eget social- och hälsovårdsteam och serviceproducent för munhälsovård Handledning och rådgivning för hälsa och välfärd Behandling av vanliga sjukdomar, akuta sjukdomar och kroniska sjukdomar som är i vårdbalans Rådgivning inom socialt arbete, socialvård och socialhandledning Verksamhetsenheter vid landskapets serviceinrättning Landskapets serviceinrättning gör en bedömning av klientens servicebehov när klienten behöver social- och hälsovårdstjänster på omfattande specialnivå, andra mera sällsynta eller krävande tjänster eller socialvårdens stödåtgärder eller samordnade tjänster av större omfång än det som det egna teamet hanterar. Klientsedel och personlig budget Efter bedömningen ger landskapets serviceinrättning för den icke brådskande vården och betjäningen en klientsedel eller personlig budget, som klienten använder vid valet av vårdenhet eller serviceproducent.

9 VALFRIHETEN UR SERVICEPRODUCENTENS SYNPUNKT I lag föreskrivs om fritt valbara tjänster tjänster där klientsedel tas i bruk (tjänster i hemmet till att börja med) Landskapet har möjlighet att besluta om mera omfattande helheter Landskapet godkänner producenterna för direkt valbara tjänster och producenter av tjänster med klientsedel. Landskapet ingår avtal med producenter. Serviceproducenten ska uppfylla de i lag ställda kraven och skriva in sig i ett riksomfattande register. Producenterna får en ersättning av landskapet: en fast ersättning enligt antalet registrerade klienter och enligt klientens välfärdsrisk + eventuella bonuspengar.

10 Utredningsskeden Beskrivning av nuläget Beskrivning av tjänster, kostnader, problem och styrkor, en jämförelse med andra kommuner med avseende på befolkningsstruktur och servicestruktur. Service- och verksamhetskoncept Servicehelheten och servicens kvalitet, kostnadsstruktur och lönsamhet, stödtjänster, tjänster som inte bolagiseras och samarbete med landskapet. Juridiska randvillkor Begränsningslagen: kommunernas rättigheter begränsas temporärt Införandelagen: aktier överförs. Personal Principen om överlåtelse av rörelse. Personalens storlek och struktur, anställningsvillkor, semestrar, ansvaret för pensioner. Upphandlings- och avtalsdokument Upphandlingsförfarandet Upphandlings- och avtalsdokument Riskerna Bedömning av ekonomiska risker och verksamhetsrisker

11 DEN SERVICEHELHET SOM BOLAGISERAS? Social- och hälsovårdstjänster som kan utvecklas så att de bli konkurrenskraftiga som har möjlighet till verksamhet i bolagsform, dvs. där myndighetsmakt inte utövas i någon större utsträckning. Bolaget ansvarar för de fritt valbara tjänster som avses i den under beredning varande lagstiftningen om valfrihet, dvs. tjänster som ett egenteam skulle erbjuda. Utredningen gäller tjänster som klienten kan välja direkt när valfriheten utvidgas: läkar- och vårdarmottagning fysioterapeutens akutmottagning hälsofrämjande mottagningar mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå bedömning av servicebehovet, servicehandledning och -rådgivning inklusive socialhandledning tjänster som stödjer egenvård, elektroniska tjänster. tandläkar-, munhygienist- och tandskötarmottagningar I samband med utredningen bedöms också möjligheterna att bolagisera företagshälsovård och tjänster i hemmet möjligheter att i övrigt utvidga bolagets utbud av tjänster.

12

13 CENTRALA KOMMUNIKATIONSPRINCIPER Utredningen kommer att vara en öppen process, där de av stadsstyrelsen i Borgå godkända kommunikationsanvisningarna följs. Öppenhet, växelverkan, aktivitetet, eget initiativ, jämlikhet, ett klart och tydligt språk, tvåspråkighet. Utredningen bereds i en nära växelverkan med alla centrala intressentgrupper.

14 CENTRALA KOMMUNIKATIONSPRINCIPER Kommunikation är en del av utredarnas arbete. Den högsta ledningen (förtroendevalda och tjänstemän) har en central roll i kommunikationen: Den högsta ledningen är de ansikten som processen identifieras med; deras roll är att engagera och att visa riktningen. De förtroendevalda har en betydande roll i den offentliga debatten. De förtroendevalda för en värdedebatt och en debatt om riktlinjerna samt kommunicerar med massmedierna, kommuninvånarna och intressentgrupperna. Kommunikationens stil och atmosfär har en stor effekt på stadens rykte. Praxis för information om ledningsgruppens möten är densamma som för nämndernas slutna möten: Ledningsgruppens beslut är offentliga. Diskussioner som förs vid slutna möten är konfidentiella, och ingen information ges om dem. Kommunikationschefen skickar efter mötet ett meddelande samtidigt till alla lokala medier och centrala intressentgrupper samt publicerar informationen på webben.

15

16 Facebook-grupp: Porvoolaiset sote-kehittäjät (Utvecklare av social- och hälsovården i Borgå) Twitter: #soteporvoo