Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret ,

Transkript

1 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum som begäran om utlåtande behandlades i organet Organets namn Kimitoöns kommun Anneli Pahta , anneli.pahta@kimitoon.fi Kommunstyrelsen 2. Är den svarande en kommun en samkommun eller ett samarbetsområde för social- och hälsovården landskapsförbund en annan samkommun eller samarbetsorgan för kommunerna en statlig myndighet en organisation något annat Kan man genom förslaget minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen och göra tillgången till tjänster mer jämlik? Om inte, hur borde förslaget förbättras med tanke på dessa aspekter? - Centraliseringen av servicen är svår att få att passa ihop med målet i fråga om jämlikhet enligt 1 i lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Jämlikheten påverkas bland annat av tillgången till service. I lagstiftningen bör det definieras, till exempel i motiveringstexten, vad som avses rent konkret med jämlika social- och hälsotjänster. Tvåspråkigheten, skärgården och vattenområdena: Bland de behovsfaktorer som nämns i utkasten till lagar har man inte beaktat de kostnader som skärgårdsmiljön ger upphov till, och inte heller kostnaderna för tvåspråkigheten. Skärgårdsmiljön återspeglas inte nödvändigtvis i form av gles befolkningstäthet, även om dess konsekvenser för kostnaderna för serviceproduktionen är betydande. Därför bör behovskoefficienterna också inbegripa en koefficient för skärgårdsmiljö. I finansieringen för landskapet beaktas en främmandespråkskoefficient. Förutom det bör även tvåspråkigheten beaktas i finansieringen. Även om servicebehovet på grund av tvåspråkigheten kan visa sig vara obetydligt ur kostnadssynpunkt vid en statistisk granskning, är det klart att det kommer att öka kostnaderna när landskapsförvaltningen ska byggas upp så att den motsvarar de krav som tvåspråkigheten

2 ställer. Tvåspråkigheten ökar alltså inte nödvändigtvis servicebehovet, utan snarare kostnaderna för förvaltningen. Skärgården och vattenområdena bör beaktas som en faktor som ökar kostnaderna för serviceproduktionen på så sätt att skärgård och vattenområden läggs till som ett nytt kriterium (med en viktning på 1 %) för landskapens statsandelar, eller så att vattenarealerna beaktas i grunderna för beräkningen av landskapens statsandelar för glest bebyggda områden och så att viktningen av kriteriet glesbygd samtidigt höjs från 1 % till 2 % för landskapens statsandelar, och så att det till motiveringstexten om servicelöftet läggs till omnämnanden om att skärgårdens särskilda förhållanden och skärgårdslagen bör beaktas särskilt. Skärgårdstilläggen för kommuner med skärgårdsdel bör återinföras i statsandelarna till kommunerna med en nivå på 14 miljoner euro, beräkningen av fjärrortskriteriet bör utvecklas så att den grundar sig på landsvägs- och vattenvägsavstånd i stället för avstånd fågelvägen och vattenarealerna bör beaktas även i grunderna för beräkningen av kommunernas statsandelar för glest bebyggda områden. Vissa tvåspråkiga landskap kommer att ha en mycket liten språklig minoritet. När förvaltningen organiseras bör man därför skapa strukturer som tryggar den finsk- och svenskspråkiga befolkningens faktiska möjligheter att få service på sitt eget språk på lika grunder Ger förslaget tillräckliga förutsättningar för att uppnå målet om att bromsa upp kostnadsökningen med 3 milrder euro? Om inte, hur kunde förutsättningarna för att uppnå målet förbättras? - Av utkasten till lagar är det inte möjligt att dra några slutsatser om hur regeringens mål att dämpa ökningen av kostnaderna med 3 milrder euro ska nås på lång sikt. På kort sikt kan man räkna med att kostnaderna för social- och hälsotjänsterna kommer att stiga, bland annat på grund av att lönerna harmoniseras. Även arbetet med att undanrö överlappande funktioner och att utveckla IKT samt bolagiseringar etc. kommer åtminstone i det inledande skedet att öka kostnaderna i betydande grad. Genomförandet av reformen kräver betydande allokering av resurser för beredningen. Staten bör säkerställa att det reserveras tillräckligt med resurser för genomförandet av reformen. Kommunernas intresse av att finansiera beredningen är åtminstone i en del av kommunerna mycket begränsat Förverkligas demokratin på ett tillräckligt sätt i förslaget? Om inte, hur kunde demokratin stärkas i förslaget? Är landskapslagen en ändamålsenlig allmän lag för organiseringen av förvaltningen och ekonomin i de nya landskapen?

3 inte Avoimet vastaukset: I 2 kap. i landskapslagen anges landskapets uppgifter. Är den helhet av uppgifter som föreslås höra till landskapet ändamålsenlig med tanke på målen med reformen? inte Avoimet vastaukset: I 5 kap. i landskapslagen föreskrivs det om invånarnas rätt till inflytande. Har rätten till inflytande tryggats på ett tillräckligt sätt i förslaget?

4 inte Avoimet vastaukset: I 9 kap. i landskapslagen föreskrivs det om landskapets serviceinrättning. Är det som föreskrivs där ändamålsenligt med tanke på organiseringen av produktionen? inte Avoimet vastaukset: Styrningen av landskapets ekonomi baserar sig i synnerhet på landskapslagen och lagen om landskapens finansiering. Styr finansieringsmodellen för landskapen och ekonomistyrningsmekanismen enligt landskapslagen landskapens ekonomiska förvaltning på ett ändamålsenligt sätt?

5 inte Avoimet vastaukset: inte Övriga fritt formulerade kommentarer om landskapslagen. - Staten kommer enligt utkasten till lagar att leda landskapen på operativ nivå. Detta är inte önskvärt med tanke på landskapens självstyrelse. Skyldigheten att använda servicecentrens tjänster minskar i betydande grad landskapens svängrum och självständiga beslutsfattande i fråga om den service som servicecentren producerar. Skyldigheten att använda servicecentrens tjänster bör slopas. Servicecentren bör berättiga sin existens som producenter av stödtjänster för landskapen på marknadsvillkor. Vid beredningen av lagstiftningen om servicecentren har kommunernas ställning inte beaktats på något sätt. Kommunerna blir i fortsättningen tvungna att på egen hand omorganisera sina stödtjänster och anpassa sin organisation till en ny situation. I de minsta kommunerna kommer produktionen av stödtjänster att bli svår. För att språkminoriteterna i landskapen ska få faktiska möjligheter att påverka, bör det i styrelserna i tvåspråkiga landskap finnas minst en person som företräder det nationalspråk som är i minoritet i landskapet. Personen i fråga bör vara ordförande för eller ledamot i minoritetsnämnden. Ett påverkansorgan för minoritetsspråket bör ha faktiska möjligheter att påverka nivån på de tjänster som erbjuds på personens modersmål. Detta gäller också ett påverkansorgan för samiskan. Enligt lagförslaget beslutar landskapsfullmäktige om val av landskapsstyrelsens medlemmar och ordförande till serviceinrättningens styrelse. I den föreslagna modellen förblir förverkligandet av demokrati indirekt. Landskapsfullmäktiges beslutanderätt skulle begränsas betydligt i förhållande till dess mest centrala uppgift, dvs. ordnandet av social- och hälsovården. Kimitoöns kommun anser att det är de demokratiskt valda förtroendevalda som bör bära ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården. (punkt 7)

6 I 4 i förslaget till lag om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs det om tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Enligt bestämmelsen ska tjänsterna tillhandahållas med hänsyn till befolkningens behov och nära klienterna, men om de förutsättningar som anges i paragrafen uppfylls, kan tjänsterna samlas till större helheter. Är bestämmelsen ändamålsenlig med tanke på tillgången till tjänster? inte Avoimet vastaukset: inte - I enlighet med 11 får en del av de tjänster och uppgifter som hör till socialvården och hälso- och sjukvården samlas till större helheter till ett eller flera landskap om det är nödvändigt för att säkerställa tillgången till tjänster. För att garantera svenskspråkiga personers med utvecklingsstörning tillgång till specialomsorg på sitt modersmål, anser Kimitoöns kommun att det i lag eller förordning bör stipuleras att Kårkulla samkommuns verksamhet fortsätter över landskapsgränserna. Det krävs en viss volym för att kunna upprätthålla den sakkunskap som krävs inom området. Både tillgängligheten till specialomsorg på svenska och de språkliga rättigheterna äventyras om verksamheten splittras till de fem landskapen där Kårkulla nu verkar Landskapen bildar 5 samarbetsområden, där 3 4 landskap ingår. De landskap som hör till samarbetsområdet upprättar ett samarbetsavtal i enlighet med 16 i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Där avtalar landskapen om ömsesidigt samarbete i fråga om ordnandet och genomförandet av tjänsterna. Avtalet är juridiskt bindande för landskapen. Är det motiverat att avtalet ska vara bindande?

7 inte Avoimet vastaukset: inte I det samarbetsavtal som upprättas enligt 16 i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska det avtalas om åtgärder för att säkerställa integration av tjänsterna. Enligt den föreslagna 23 är en tjänsteproducent skyldig att säkerställa att tjänstekedjorna integreras och samarbeta med andra aktörer på det sätt som integrationen förutsätter. Är bestämmelserna tillräckliga för att en klientorienterad integration ska förverkligas? inte Avoimet vastaukset: inte

8 Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård stärks den statliga styrningen inom social- och hälsotjänsterna (19, 4 kap., 6 kap.). Är detta motiverat med tanke på målen med reformen? inte Avoimet vastaukset: Enligt 22 i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska landskapet i sin egen verksamhet skil åt ordnandet av social- och hälsovård och produktionen av tjänster. Är det med tanke på målen med reformen ändamålsenligt att skil åt ordnandet och produktionen av tjänsterna? inte Avoimet vastaukset:

9 Enligt 22 i lagen om ordnande av social- och hälsovård har landskapet bolagiseringsskyldighet, när landskapet sköter social- och hälsovårdsuppgifter i ett konkurrensläge på marknaden eller om tjänsterna omfattas av den omfattande valfrihet som avses i bestämmelserna om valfrihet. Är lösningen ändamålsenlig? inte Avoimet vastaukset: - På grund av tidsschemat är det inte möjligt att inleda bolagens serviceproduktion år Sökandet efter och införandet av fungerande datasystemlösningar kräver mera tid. Även dataskyddslagstiftningen utgör åtminstone tills vidare hinder för förverkligandet av en omfattande och effektiv modell för valfriheten. Möjlighet för kommunerna att grunda produktionsbolag skulle underlätta genomförandet av reformen vad gäller personalarrangemangen, de ändringar som gäller IKT och andra delområden inom reformen Övriga fritt formulerade kommentarer om lagen om ordnande av social- och hälsovård. - Språkliga rättigheter: När tjänster bolagiseras finns det en risk för att de grundläggande språkliga rättigheterna förverkligas bara om kunden själv tar initiativet. Därför måste det skapas språkliga kvalitetskriterier och ett övervaknings- och uppföljningssystem. Landskapet ska i sitt servicelöfte utreda på vilka sätt de språkliga rättigheterna kommer att garanteras i framtiden. Landskapet ska ge en detaljerad redogörelse för hur det i praktiken har för avsikt att trygga jämlikheten mellan den svensk- och finskspråkiga befolkningens jämlikhet. För att social- och hälsovården ska fungera för språkminoriteten i landskapet måste språkaspekterna beaktas i valfriheten, upphandlingsförfarandet, närservicen, e-tjänsterna, kundhandlingarna, informationen och kommunikationen. Det krävs också särlösningar för att uppnå verklig språklig likabehandling, språkkunskaper hos personalen och strategier för att säkerställa en fungerande svenskspråkig serviceked. Främndet av välfärd och hälsa: Vad främndet av välfärd och hälsa innefattar och hur det ska genomföras har angetts på ett oklart sätt i utkasten till lagstiftning. De olika aktörernas roll och samarbetsstrukturerna i fråga om gränssnittstjänsterna bör klargöras i den fortsatta beredningen av lagstiftningen. Servicekedjorna från landskapen till den verksamhet för att främ välfärd och hälsa som blir kvar i kommunerna samt till servicen vad gäller kultur, motion, ungdomsarbete och undervisning bör säkras i

10 lagstiftningen, även om lagförslaget inte omfattar alla funktioner som blir kvar i kommunerna. Likaså bör styrningen på landskapsnivå av arbetet med att främ välfärd och hälsa ske i samarbete och samordnat med kommunerna och med beaktande av den betydelse motion, konst, kultur, undervisning och livslångt lärande samt den fysiska miljön har för främndet av hälsa och välfärd. Samtidigt bör det säkerställas att det finns möjligheter till ett tillräckligt informationsutbyte mellan aktörerna. I definitionen av vad som avses med främnde av välfärd och hälsa bör det säkerställas att begreppet på ett omfattande sätt täcker in fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Definitionen har en viktig betydelse i och med att den ska återspegla sig på både mätinstrumenten för uppföljning och incitamentsystemen. I den nuvarande lagstiftningen finns det ingen enhetlig definition av vad som avses med främnde av välfärd och hälsa. Lagförslagen ger inget svar på frågan om vilka mätare som ska användas i styrningen mellan landskapet och serviceproducenterna eller i fråga om andra avtal som omfattas av styrsystemet. En fråga som är helt central för att den uppgift i fråga om att främ välfärd och hälsa som har skrivits in i lagen ska lyckas är finansieringen. Genom uppföljning och finansieringssystemet bör det skapas tillräckliga incitament för att säkerställa att finansieringen till landskapen och kommunerna används till denna uppgift på det sätt som avses i lagen Denna fråga är avsedd endast för kommunerna: Avsikten är att det i införandelagen ska föreskrivas om till vilket landskap kommunerna hör efter att reformen har trätt i kraft. Anser man i er kommun att kommunen bör höra till det landskap som föreslås i 5 i införandelagen? Avoimet vastaukset: Denna fråga är avsedd endast för kommunerna: Om ni svarade på föregående fråga, vilket landskap borde kommunen då höra till och varför? (Kommunen ska sända fullmäktiges beslutshandling till social- och hälsovårdsministeriet)

11 I 2 kap. i införandelagen föreskrivs det om en temporär förvaltning samt om uppgifterna och befogenheterna för det temporära beredningsorganet. Är de föreslagna bestämmelserna om den temporära förvaltningen tillräckliga? inte Avoimet vastaukset: inte - Utgångspunkten i lagstiftningen vad gäller det temporära beredningsorganet är tanken att beredningsorganet bara utför operativa beredningsåtgärder som inte har någon så kallad "politisk dimension". Tanken om enbart operativ beredning är ohållbar. De ärenden som ska beredas har mycket stora samhälleliga konsekvenser och de har ofrånkomligen politisk betydelse. Bildandet och tillsättandet av samt verksamheten för det temporära organet bör av denna anledning grunda sig på landskapets egna politiska styrning och beslutsfattande Enligt 14 i införandelagen ska personal som arbetar i organisationer som producerar kommunala social- och hälsovårdstjänster övergå i tjänst hos ett landskap i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse. Dessutom ska personal som inom övrig kommunal förvaltning eller kommunala stödtjänster huvudsakligen utför social- och hälsovårdsuppgifter övergå i tjänst hos ett landskap. Är de föreslagna bestämmelserna om överföring av personalen ändamålsenliga med tanke på personalens ställning? inte

12 Avoimet vastaukset: Enligt 4 kap. i införandelagen ska lagstadgade samkommuners hela egendom och kommuners lösa egendom överföras till landskapen. Kommunernas lokaler och fastigheter förblir i kommunernas ägo. Är lösningen i fråga om egendomsarrangemangen godtagbar? inte Avoimet vastaukset: inte Om ni på föregående fråga svarade eller inte, på vilket sätt borde egendomsarrangemangen då genomföras? I 41 i införandelagen föreskrivs det om den kommunala inkomstskattesatsen Anser ni att det med tanke på jämlikheten mellan skattebetalarna är motiverat att kommunernas skattesatser begränsas i tre år? inte Avoimet vastaukset: inte

13 Enligt 42 i införandelagen ska landskapet bilda sådana dotterbolag till landskapets serviceinrättning som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovård och som producerar tjänster som omfattas av den omfattande valfrihet som det föreskrivs särskilt om genom lag. Bolagiseringen ska vara genomförd senast den 31 december Är den föreslagna övergångstiden för att organisera landskapets produktion i bolagsform tillräcklig? Avoimet vastaukset: - Det är svårt att hinna få igång verksamheten för den organisation som ska ordna social- och hälsotjänsterna och för producentorganisationerna inom den föreslagna tidtabellen. Ordnandet av servicen kommer i fortsättningen att grunda sig på kunskapsledning och fri rörlighet för information. De informationssystem som behövs är inte färdiga, valfriheten har inte definierats och det har inte gjorts någon produktifiering av social- och hälsotjänsterna på nationell nivå. Finansieringen för den som ordnar servicen grundar sig till stor del på hur tjänsterna används på de villkor som gäller i fråga om valfriheten, och den ersättning som ska betalas till producenten för kostnaderna grundar sig på produktifieringen. Bolagiseringen av den offentliga produktionen är en lång process ifall man vill få den offentliga produktionen att bli konkurrenskraftig. Tidsplanen för genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen räcker inte till för detta Övriga fritt formulerade kommentarer om införandelagen Staten finansierar den verksamhet som ska bedrivas av de landskap som inrättas. Ansvaret för finansieringen av social- och hälsotjänsterna läggs således på staten. Är lösningen ändamålsenlig med tanke på målen med reformen?

14 inte Avoimet vastaukset: inte Landskapens inkomster är statlig finansiering (3 ) och inkomster från klient- och användningsavgifter (4 ). Dessutom kan landskapen ta kortfristiga lån (3 ). Vid en årlig justering begränsas en ökning av den statliga finansieringen för att säkerställa de offentliga finansernas bärkraft (6 och 29 ). Har landskapen tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara av de lagstadgade uppgifterna? inte Avoimet vastaukset: inte

15 Är de behovsfaktorer som beskriver användningen av tjänster och som används vid bestämningen av den statliga finansieringen (3 kap., inkl. den nya koefficienten för främnde av hälsa och välfärd) och deras viktkoefficienter motiverade? inte Avoimet vastaukset: Inom finansieringen av social- och hälsovården övergår man gradvis från utgiftsbaserad finansiering till behovsbaserad finansiering. Är den föreslagna övergångsperioden ( ) för landskapens finansiering tillräcklig (27 28 )? inte Avoimet vastaukset:

16 Övriga fritt formulerade kommentarer om lagen om landskapens finansiering. - Enligt förslaget som gäller landskapens finansiering skulle främmande språk som modersmål beaktas som en behovsfaktor, men däremot inte tvåspråkighet eller skärgårdsmiljö. Kimitoöns kommun anser att man i finansieringen av tvåspråkiga landskap bör beakta grundpriset för tvåspråkighet i produktionen av tjänster och organiseringen av förvaltningen. Oberoende av hur stor andel av hela landskapets invånare har svenska som modersmål, bör ett tvåspråkigt landskap kunna producera samtliga tjänster på två språk. Det är helt klart att detta medför tilläggskostnader för landskapet jämfört med motsvarande verksamhet i ett enspråkigt landskap. (punkt 28) Anser ni att de föreslagna sätten för att ändra landskapsindelningen är ändamålsenliga? (särskilt 2 och 10 i lagen om landskapsindelning) inte Avoimet vastaukset: Övriga fritt formulerade kommentarer om lagen om landskapsindelning Är de utjämningsarrangemang och övriga ändringar som föreslås i statsandelssystemet för att lindra betydande kommunvisa omställningar på grund av social- och hälsovårdsreformen godtagbara och tillräckliga (24, 27, 27 b och 55 i lagen om statsandel för kommunal basservice)?

17 inte Avoimet vastaukset: Är statsandelskriterierna (inkl. det nya kriteriet för främnde av välfärd och hälsa) och deras viktningar motiverade (2 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice och 3 i utkastet till statsrådets förordning om statsandel för kommunal basservice)? inte Avoimet vastaukset:

18 Fritt formulerade kommentarer om helheten i fråga om statsandelarna i regeringspropositionen Anser ni att de ändringar i det statliga beskattningssystemet som föreslås för att få in medel för landskapens finansiering är godtagbara? inte Avoimet vastaukset: Fritt formulerade kommentarer om skattelagarna Det föreslås att tillämpningsområdet för den lagstiftning som gäller kommunernas personal ska ändras så att det också börr omfatta landskapens personal. Intressebevakningen för landskapet som arbetsgivare ska skötas av Kommun- och landskapsarbetsgivarna KT, som det ska föreskrivas om genom en ny lag. Är de bestämmelser som föreslås om personalens ställning och arbetsgivarnas intressebevakning ändamålsenliga? inte

19 Avoimet vastaukset: Är de bestämmelser som föreslås om finansieringen av pensionerna ändamålsenliga? inte Avoimet vastaukset: Fritt formulerade kommentarer om personalens ställning och/eller arbetsgivarnas intressebevakning samt pensionerna Hur bedömer ni att reformen påverkar er egen organisations ställning? Har landskapen tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara av de lagstadgade uppgifterna efter att reformen har trätt i kraft?

20 Inom vilket område/ vilka områden bedömer ni att ni behöver nationellt stöd för det regionala genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen (ni kan väl flera alternativ)? Övriga fritt formulerade kommentarer om utkastet till regeringsproposition. - God lagstiftningspraxis: En betydande lagstiftningshelhet i social- och hälsovårds- och landskapsreformen som gäller valfriheten i fråga om social- och hälsotjänster är ännu odefinierad. Inte heller frågan om hur resurserna i fortsättningen ska allokeras till tjänsteproducenterna har definierats. Det har framförts att utkast till lagar som gäller valfriheten ska offentliggöras i november Det att utkasten till lagar som gäller reformen sänds på remiss vid olika tidpunkter kan inte betraktas som god lagberedningspraxis. I och med att utkasten till lagar blir färdiga vid olika tidpunkter blir det betydligt svårare att ge utlåtande. Konsekvenser för primärkommunernas ekonomi: Primärkommunernas ekonomi har behandlats sparsamt i förslaget. Vissa kommuner kommer att få stora ekonomiska problem då den interna finansieringen försvagas, trycket på tillväxt ökar och investeringsbehoven växer. Soliditeten försämras och den relativa skuldsättningen ökar, i vissa kommuner rentav kraftigt. Språkliga rättigheter: Kommunförbundet ställer sig kritiskt till förslagen om nationella servicecenter. Om sådana trots allt inrättas, bör minoritetsspråken i landet beaktas ända från börn. Detta är synnerligen viktigt när de elektroniska tjänsterna ses över och informationsförvaltningen utvecklas. För att språkminoriteterna ska kunna tryggas högklassiga tjänster på lika villkor som den övriga befolkningen bör de språkliga konsekvenserna bedömas grundligt och på bred bas innan förslaget överlämnas till riksdagen. Kimitoöns kommun håller till övriga delar med det som Kommunförbundet presenterar i sitt utlåtande Specificerade förslag till lagändringar.