Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Transkript

1 Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1

2 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas till helheter som anpassas efter medborgarnas behov rätt vård och rätta tjänster samt rätt kunnande i rätt tid smidiga vård- och servicekedjor som svarar mot befolkningens och kundernas behov 3. Valfrihet stöd för kundorienterade tjänster, självbestämmanderätt och utnyttjande av konkurrens 4. Dämpad kostnadsökning ökningen bryts och kostnaderna minskar med 3 miljarder euro före utgången av 2029 tjänsterna finns att tillgå i rätt tid bästa praxis och de mest verkningsfulla tjänste- och vårdformerna 5. Digitalisering Vardagen digitaliseras Informationen löper och informationssystemen är interoperabla Informationsledning

3 3

4 4

5 Valfriheten stärker basnivån och förbättrar servicen snabbare tillgång till tjänster kunden kan påverka större urval tjänster på social- och hälsocentralerna besluten fattas i samråd med kunden > bättre vård- och serviceresultat 5

6 Var hamnar skattepengarna? Den statliga styrningen stärks. Sätt att hindra privata företag att plocka russinen ur kakan : Landskapet beslutar om finansieringen Finansieringen av producenterna baserar sig på kapitation och prestation Kunderna kan rösta med fötterna Företagens samhällsansvar skrivs in i lag: skatteuppgifter ska offentliggöras Incitament och sanktioner 6

7 Klienten i ett valfrihetsträsk? Vårdansvaret hos en enda aktör Tydliga och begripliga jämförelseuppgifter Stöd för kundernas beslutsfattande Klientplan 60 % har sporadiskt servicebehov 40 % har mer omfattande servicebehov 7

8 Ofta sjuka eftertraktade kunder? Producenternas finansiering påverkas av klienternas förväntade servicebehov Producenterna sporras med hjälp av incitament utifrån vårdresultat Förhindra över- eller underdimensionerad vård Sanktioner 8

9 9

10 Hur dämpas kostnadsökningen? Nivån på statens finansiering bestäms av befolkningsmängden och servicebehovet Bättre produktivitet och effektivitet; nya förfaranden i fokus hjälp i rätt tid tidigt stöd för familjer nya social- och hälsovårdscentraler upprätthålla äldres funktionsförmåga mindre sluten vård ny arbetsfördelning mellan sjukhusen servicehandledning för dem som behöver mer stöd digitala tjänster

11 Grundlig reform av finansieringen

12 Folkhälsoarbete och strukturinriktat socialarbete blir allt viktigare Från det sjukhusledda systemet till stärkande av basnivån Social- och hälsocentralens basservice kompletteras med konsultation på krävande nivå (specialistläkare och yrkesutbildade personer inom det sociala området) Finansieringsmodellen förändras grundligt: invånarnas behov utgångspunkten De skräddarsydda tjänsterna, bedömningen av servicebehovet och främjandet av hela befolkningens hälsa och välfärd kombineras på ett nytt sätt 12

13 Alla har ansvar för att främja välfärden Kommunernas och landskapens gemensamma uppgift Kommunerna och landskapen får finansiering Landskapen erbjuder kommunerna sakkunskap Organisationer är samarbetspartner

14 Sjukhusens arbetsfördelning uppdateras Sjukhus med omfattande jour (universitetssjukhus) Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio, Uleåborg Sjukhus med omfattande jour Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu, Rovaniemi Joursjukhus Kotka, S:t Michel, Nyslott, Tavastehus, Vasa, Karleby, Kajana, Kemi Särskilda specialområden centraliseras på basis av utredningar Det nuvarande sjukhusnätet är baserat på år gamla beräkningar av servicebehovet. Vårdpraxis har utvecklats och sjukhusvistelserna förkortats. Tillräckliga patientmängder garanterar expertis och kvalitet i vården

15 Digitalisering: Tjänster på nya sätt Med hjälp av digitalisering kan tjänsterna produceras på helt nya sätt och processerna effektiviseras. Genom e-tjänster uppmuntras också invånarna själva att upprätthålla sin funktionsförmåga och sin hälsa. Utgångspunkten för IKT-lösningarna: klientuppgifterna kan användas oberoende av organisations- och områdesgränser

16 16

17 regionreformen.fi SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET FINANSMINISTERIET 17 Juha Rehula