LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Transkript

1 LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och Johanna Lindholm Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området 2017

2 Uppdrag A) en utvärdering och kartläggning av nuläget i Svenskfinland med tanke på förutsättningarna att genomföra LAPE-programmets fortsatta arbete, B) en utvärdering av LAPE-programmets konsekvenser för de svenskspråkiga barnens del med beaktande av även vård- och landskapsreformens stipuleringar som tangerar LAPE-programmet

3 Metod Enkät och Intervjuer representanter för bildningen och småbarnspedagogiken, social- och hälsovården tredje sektorn, organisationer och församlingar, forskning och utveckling, fokus på landskapen och LAPE-programmets utvecklingsagenda Tidigare material och delutredningar Ett juridiskt angreppsätt

4 Resultat & findings (1/4) De svenskspråkiga barnen och ungdomarna är geografiskt utspridda längs med hela kusten. I de tvåspråkiga landskapen bor svenskspråkiga i åldern 0-29 enligt följande: Nyland (7,9 % av alla språkgrupper i landskapet) Österbotten (49 %) Egentliga Finland (6,2 %) Mellersta Österbotten (8,2 %) Övriga är utspridda i finskspråkiga landskap

5 Resultat & findings (2/4) landskapen är svåra att jämföra med varandra, stora variationer i andelen svenskspråkiga mellan kommunerna inom landskapen Nyland och Egentliga Finland, stora lokala variationer i förutsättningarna (t.ex. geografi) att ordna service, huvudregeln om 25-30% andelen befolkningen för en enhet för att det skall finnas förutsättningar för fungerande service, en historia av omfattande utvecklingsverksamhet på svenska och tvåspråkigt, och utredningen mottogs mycket positivt

6 Resultat & findings (3/4) bas-, närservice fungerande. Strukturer för svensk service, fungerande praktisk tvåspråkighet, resultaten mer motstridiga för special- och mer krävande service, tillgång, utbud? språkkunskaper, i hela servicekedjan? servicens synlighet - kunskap om service och verksamhet? vilket språk väljer familjen de facto? hur garantera investeringar i svensk service? och på denna punkt, språket speciellt viktigt

7 Resultat & findings (4/4) om språkkonsekvenserna i rapporten en rätt noggrann genomgång av lagstiftningen på området, de formella kraven på att ordna svenskservice och verksamhet ändrar inte, för LAPE-programmet och annat reformarbete: viktigt att tydliggöra kopplingen mellan de språkliga rättigheterna och principerna som styr programmet (stöd i barnkonventionen: barnets bästa), utvärdera konsekvenser för hur programmet verkställs i praktiken: utbildning, metoder, delaktighet (språket - barnens delaktighet), konsekvenser för hur programmet utvecklar den framtida servicen, innehåll och strukturer, avtalspraxis, upphandling,

8 Förslag (1/2) omnämningar antecknas systematiskt om de språkliga rättigheterna och de svenskspråkiga barnens, ungdomarnas och familjernas situation i det fortsatta beredningsmaterialet (barnkonventionens stipuleringar), i den fortsatta verkställigheten av LAPE-programmet och t.ex. i programmets pilotprojekt förverkligas de utbildningar, konkreta verktyg och modeller som utvecklas för personalen och tillämpning i klientarbetet, systematiskt på svenska, påbörjas arbetet för att skapa en modell eller checklista för hur en heltäckande servicekedja ska genomföras på svenska bör skapas,

9 Förslag (2/2) digitala lösningar planeras på båda språken från början. Det underlättar det tekniska genomförande och är billigare än att i efterhand översätta innehåll och manualer till svenska, i det framtida samarbetet och avtalsförfarande med privata aktörer, församlingar och organisationer bör den tvåspråkiga servicen uppmärksammas i de skriftliga handlingarna. Detta sker med målsättningen att nivån och kraven på den språkliga servicen inte förblir otydlig då andra än offentliga serviceproducenterna ges produktionsuppdrag, ett speciellt fokus läggs på att planera inför och sålunda i framtiden garantera specialservicen för de svenskspråkiga barnen, unga och familjerna. I detta arbete kunde med fördel ingå planeringen och skapandet av dels ett genuint tvåspråkigt eller ett enspråkigt svenskt kunskaps- och stödcenter och dels ett riksomfattande samarbete kring familje- och anstaltsvården för svenskspråkiga barn bör skapas.

10 Förslag för fortsättning utvärdering av resultat och beslut om åtgärder referensgrupp för relevansbedömning av den inhämtade informationen val av klient- och brukargrupp och/eller familj vars servicekedja följs upp special och krävande tjänster förslagsvis

11 Tack och vi återkommer