VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV
|
|
- Erika Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis
2 DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland Vasa Utveckling av virtuell inlärningsmiljö, Delaktig i Finland K5 Utveckling av språkinlärning på arbetsplatsen, Delaktig i Finland Raseborg Utveckling av en integrationsväg på svenska i huvudstadsregionen, Delaktig i Finland i huvudstadsregionen
3 HUR SER INTEGRATION PÅ SVENSKA UT I FINLAND? Gemensamma möten Gemensamma seminarium (var kan man lära sig svenska, läromedel, nivåtester, gemensamma hinder? Osv) Webbsidan -> för regional rörlighet och för att ge information om den svenska möjligheten för invandrare Verkligheterna skiljer sig kraftigt landsort till stad och från majoritetsspråk till minoritetsspråk. Integration på svenska måste ändå ses som en helhet och i koppling till Norden.
4 GRUNDERNA Att hela familjen mår bra Språk ska ge möjligheter
5 VAD AVGÖR SPRÅKVALET? Vilket språk talar man på din ort? Vilka språk talar ni i familjen? Vad arbetar föräldrarna med? Vilket språk behöver man i sitt arbete? Siktar man på att studera? Ger svenska dig en snabbare väg till utbildning? Planerar ni att flytta? Finns där fortsättningsmöjligheter på svenska? Finns det möjligheter att välja svenska?
6 VEM VÄLJER SVENSKA? På svenskspråkiga orter är valet ofta ganska klart. I tvåspråkiga kommuner kan det vara: Ex. 1. Personer som är gift med en svenskspråkig 2. Personer med kunskaper i svenska 3. Personer med ett närbesläktat modersmål 4. Personer som arbetar på engelska 5. Personer som vill arbeta inom Norden Via Svenska, Helander och Creutz 2012 se Tankesmedjan Magm för rapport
7 FINLANDSSVENSKARNA I Finland finns ungefär personer med svenska som modersmål, vilket är ca 5,5% av landets totala befolkning. Finlandssvenskarna bor främst längs kusten i Nyland, Åboland och Österbotten. Ungefär 4 % av finlandssvenskarna bor i helt enspråkigt finska kommuner. Man kan välja om man registrerar sig som finsk- eller svenskspråkig men det går inte att registrera sig som bådadera. En kommun är tvåspråkig då den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten utgör minst 8 % eller minst personer. Det går att välja svenska som kontaktspråk
8 OM ORTEN I Finland finns 30 tvåspråkiga kommuner 18 Kommuner där svenska är ett minoritetsspråk 12 kommuner där finska är ett minoritetsspråk Framtidens kommunsammanslagningar ändrar siffrorna.
9 KONTAKTEN MED MYNDIGHETERNA De statliga myndigheterna ska kunna ge service på finska och svenska Tvåspråkiga kommuner bör man få service på både finska och svenska
10 DAGVÅRD OCH UTBILDNING I Finland finns det daghem som är på svenska Man kan gå i grundskola och gymnasium på svenska Man lär sig finska i den svenska skolan. Man kan studera på svenska Man hittar daghem, skolor, gymnasier, yrkesutbildning, läroavtal, eftisar, musikskolor på nätsidan
11 MÖJLIGHETER FÖR VUXNA ATT LÄRA SIG SVENSKA Integrationsutbildningar på svenska erbjuds främst av fria bildningen. Kortare kurser i svenska
12 ATT ARBETA PÅ SVENSKA I vissa områden måste du kunna svenska (t.ex. Närpes) I andra måste du kunna både och (t.ex. Raseborg) I tredje klarar du dig utan fastän kunskaper i svenska skulle vara en karriärfördel. (Eg. Affärer eller Business, Barner-Rasmussen, 2011)
13 FÖLJANDE NÄRINGSGRENAR VÄNTAS VARA MER VÄLREPRESENTERADE BLAND DE SVENSKSPRÅKIGA ÄN INOM HELA BEFOLKNINGEN: Jordbruk, jakt och fiske Offentlig förvaltning Hälso- och sjukvård Utbildning och forskning Sociala tjänster, särskilt dagvården Organisationsverksamhet Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet
14 YRKE 2025 PROGNOS ÖVER UTBILDNINGSBEHOV Ökande behov: Social, hälso- och idrottsbranschen Teknik och kommunikation Samhällsvetenskap, företagsekonomi och förvaltning Naturbruk och miljöområdet Det humanistiska och pedagogiska området Minskande behov: Kulturbranschen Naturvetenskap Turism, kosthålls- och ekonomibranschen
15 HELHETEN AVGÖR SPRÅKVALET Informerade val Information- och handledning Motivationen är viktig Och till sist reklam över en av våra samarbetsparter:
Svenskspråkig integrering av invandrare
1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merIntegrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck
Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt
Läs merVälkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s
Läs merKAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN
KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2
Läs merVägledning och integration på svenska. Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet
Vägledning och integration på svenska Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet 27.10.2016 Upplägg Svensk invandrarkoordinator Vilka frågor viktiga ställa vid val av integrationsspråk
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSamlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
Läs merUtbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345
Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345 Läroanstaltens namn Ifyllarens släktnamn Ifyllarens förnamn Telefon t.ex. 015-12345678 Telefax t.ex. 015-12345678 Datum
Läs merHur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012
Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Olika typer av prognostisering Heidi Backman Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna
Läs merRapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!
Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5
Läs merFrån enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Läs merTvå starka fenomen och nuläget ger det framtida utbildningsbehovet
Två starka fenomen och nuläget ger det framtida utbildningsbehovet -globala utmaningar -innovationer, hur förändras arbetet -fungerande näringsstruktur -hållbar ekonomi -svenska behov Förändrat Pensionsavgången
Läs merI frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.
Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts
Läs merYrkeshögskoleutbildning 2014
Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2014 Yrkeshögskolestuderande Antalet studerande i yrkeshögskolor 138 700 Enligt Statistikcentralen uppgick antalet yrkeshögskolestuderande till 138 700 år 2014.
Läs merÅbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning
Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning 9 500 Småbarnsfostran Småbarnsfostran är växelverkan Åbo har ca 50 dagvårdsenheter, som kan bestå av flera olika daghem eller till exempel
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merYrkeshögskoleutbildning 2013
Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2013 Yrkeshögskoleexamina Antalet yrkeshögskoleexamina ökade ytterligare Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik för år 2013 avlades 24 800 examina vid yrkeshögskolor,
Läs merProjektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
Läs merFramtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare. Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad
Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare Framtidsdalen, 20.11.2018 Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad Liten CV student, Lönnbeckska gymnasiet 1981 jur.kand, Helsingfors universitet,
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merBILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.
BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet
Läs merVuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Läs merOpinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.
1 Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet 219 Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.219 2 Om undersökningen Beställd av Magma och Nyhetsbyrån SPT,
Läs merLAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer
LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och
Läs mer2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merÅbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning
Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning Det är aldrig för sent att lära sig 189 900 folkmängd En unik stad Åbo är både en traditionsrik och modern stad. Det är speciellt fyra karaktäristiska
Läs merFörbundet Finlands Svenska Synskadade
Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Kommunen och skolan som språkvårdare Gunborg Gayer Sprog i Norden, 2004, s. 125-131 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd
Läs merVälkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Läs merHärjedalens Gymnasium presenterar
Härjedalens Gymnasium presenterar Högskoleförberedande program 2015-04-29 Härjedalens gymnasium... ligger i Sveg och vi ger från hösten 2016 sju nationella program. Vi har närmare 200 elever och vi erbjuder
Läs merAtt möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012
Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Närpesmodellen Lilian Ivars Närpes stad Invånarantal 31.12.2011, 9 411 personer Svenskspråkiga 87,62% Finskspråkiga 5,73% Andra språk 6,66 % Näringsstrukturen
Läs merGRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN
1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1
Läs merDe svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus
De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens
Läs merVarför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?
Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor? Språk, identitet och välmående - centrala fokusområden inom den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens seminarium i Helsingfors,
Läs merOPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET
OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,
Läs merHänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering
Dnr 19/400/2004 Datum 25.3.2004 Enligt sändlista Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ärende: Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering
Läs mer7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS
7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS Statistik om internationell mobilitet bland gymnasie- och yrkesstuderande 2017 BAKGRUND Internationalisering är vardag på alla
Läs merMångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad
Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad 31.10.2017 Anna Kotka-Bystedt Integrationsenheten i Jakobstadsnejden Medverkande i projektet: Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens förbund
Läs merSTUDERANDE, examensinriktad utbildning
2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina
Läs merVägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg
INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson
Läs merDå vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Läs merMigrationsinstitutet
Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes
Läs merAvbrott i utbildningen år 2011
Utbildning 2013 Avbrott i utbildningen år 2011 Allt fler avbröt sin högskoleutbildning Av alla studerande i utbildning som leder till examen avbröt 5,7 procent sina studier och fortsatte inte inom någon
Läs merLärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
Läs merEn uppfinnare får man nog vara på riktigt. Läromedel för svenska som andraspråk ett lärarperspektiv
En uppfinnare får man nog vara på riktigt Läromedel för svenska som andraspråk ett lärarperspektiv Sofia Hägglund Avhandling pro gradu Nordiska språk Finska, finskugriska och nordiska institutionen Humanistiska
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen I Årsbok för utbildningsstatistik 2011 beskrivs utbildningens nuläge och utveckling.
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merVägledardagarna. Visioner kring utbildning och integration. Vasa Astrid Thors
Vägledardagarna Visioner kring utbildning och integration Vasa 25.10.2018 Astrid Thors Samhällssniffare dvs vad sysslar Astrid med nu 2018 Diversearbetande förtroendevald inom : Utbildning, Kultur, Internationella
Läs merKUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland
KUSTENS MAT 2016-2019 Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland (2016-2017), Åland och Nyland HANTVERKSMÄSSIG LIVSMEDELSFÖRÄDLING FINSKA MÄSTERSKAPEN I MATHANTVERK Ann-Louise
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 75 Nr 75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning Utfärdad i Mariehamn den 23 juni 2011 Med stöd av 8, 9, 10 och 34 landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning stadgas
Läs merFax E-post. 6 Naturbruk och miljöområdet. 5 Teknik och kommunikation. 7 Social-, hälso- och idrottsområdet
BASUPPGIFTER/Grundläggande yrkesutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Antal studerande 20.1.2017 1.Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens nummer Kontaktpersonens
Läs merInnehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9
Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7
Läs merE-post. Naturbruk och miljöområdet. Teknik och kommunikation. Social-, hälso- och idrottsområdet
BASUPPGIFTER/Grundläggande yrkesutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Antal studerande 20.9.2017 1.Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens nummer Kontaktpersonens
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merStatsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg
Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN
Läs merHumanistiska programmet
Humanistiska programmet Gymnasiegemensamma ämnen 1150 poäng Engelska 5 och 6 200 Historia 1b och 2b - kultur 200 Idrott och hälsa 1 100 Matematik 1b 100 Naturkunskap 1b 100 Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap
Läs merTekniikan Opettajat TOP ry Teknologiateollisuuden Kustannusosakeyhtiö Opetushallitus 100-vuotissäätiö
Tekniikan Opettajat TOP ry Teknologiateollisuuden Kustannusosakeyhtiö Opetushallitus 100-vuotissäätiö Otava AMMATIKKA top 13.11.2008 En för alla yrkesutbildande skolor på andra stadiet gemensam MATEMATIKTÄVLING
Läs merOPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012
OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012 Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 16.01.2012 Undersökningen Beställd av Magma och
Läs merPisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap
Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap Michael Uljens Åbo Akademi Seminarium Den professionella läraren Vasa 24.1.2012 Struktur 1. Paradigmskiftet 2. PISA-resultaten nya analyser 3. Hur
Läs merMedborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.
Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga
Läs merHur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki
Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen 30.8.2018 Vierailukeskus Joki Vad handlar det om? En bestående handlingsmodell för partnerverksamhet mellan Åbo stad, högskolorna,
Läs merUtmaningar för svenskundervisningen i Finland
Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre
Läs merVälkommen på. gymnasieinformation!
Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen
Läs merDet finlandssvenska migrationshjulet :
Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process
Läs merUNDERVISNINGSFÖRVALTNINGENS KLASSIFICERING AV UTBILDNINGSOMRÅDEN, VUXENUTBILDNINGSTILLÄMPNING
UNDERVISNINGSFÖRVALTNINGENS KLASSIFICERING AV UTBILDNINGSOMRÅDEN, VUXENUTBILDNINGSTILLÄMPNING Klassificeringen används vid insamling av uppgifter om undervisningstimmar i utbildning för vuxna som inte
Läs merFOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN 2013-2014
FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN 2013-2014 Folktingets session 2013 i Tammerfors VERKSAMHETSPLAN FÖR SVENSKA FINLANDS FOLKTING 2013 2014 Folktingets verksamhet baserar sig på lagen om Folktinget, enligt vilken
Läs merSpråkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell
Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten
Läs merFax E-post. 7 Social-, hälso- och idrottsområdet. 6 Naturbruk och miljöområdet. 5 Teknik och kommunikation
UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansiering BASUPPGIFTER/Grundläggande yrkesutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Antal studerande 20.9.2016 1.Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merEnkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merMentorskap-ett komplement till vägledning Jenny Asplund, projektledare, FIKA
Mentorskap-ett komplement till vägledning 30.10.2014 Jenny Asplund, projektledare, FIKA! Disposition Vad är mentorskap? Luckan Integration Projektet FIKAs mentorskapskoncept Hur stöder mentorskapet vägledningen?
Läs merFORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi
www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK
Läs merLäroplansinspiration. Tammerfors
Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio
Läs merVASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet
VASAMODELLEN Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasiecampus LYKEION. I campuset verkar självständiga läroanstalter som har olika undervisningsspråk. Vaasan
Läs merSysselsättning bland studerande 2012
Utbildning 2014 Sysselsättning bland studerande 2012 Antalet sysselsatta studerande minskade Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik minskade antalet sysselsatta studerande med 3
Läs merAIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)
AIPAL - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare) Eva-Maria Löfqvist Examensmästarstuderande Våren 2017 Yrkesakademin
Läs merBli medlem: Finska. Hörselförbundet rf Ilkkavägen 4 00400 Helsingfors t. (09) 580 3830 info@kuuloliitto.fi
Mottagaren betalar portot FINSKA HÖRSELFÖRBUNDET rf Medlemsregister Avtalskod 5005138 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Hörselförbundet rf Ilkkavägen 4 00400 Helsingfors t. (09) 580 3830 info@kuuloliitto.fi www.kuuloliitto.fi
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merTankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors
Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En
Läs merStig in konferensen i Nagu maj 2018 Närpesmodellen
Stig in konferensen i Nagu 14-15 maj 2018 Närpesmodellen Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Lilian Ivars, integrationskoordinator K5; Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad
Läs merFINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET
FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Projektforskare vid Svenska Litteratursällskapet 15.04.09 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av
Läs merMotion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige
Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merKOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga. Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.
KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.fi Målgrupp Unga utanför studier och arbete; i risk för avbryta studierna;
Läs merFinlandssvenskar i Västerås
Finlandssvenskar i Västerås Informationsfolder utgiven av: Finlandssvenska föreningen i Västerås med omnejd Historia Många tror att finlandssvenskarna är finnar vilka lärt sig svenska. Men så är det inte.
Läs merKYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013
KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013 QUESTIONNAIRE: FSD2872 NATIONAL USER SURVEY OF FINNISH UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES LIBRARIES 2013 Tämä
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merEn nylännings bekännelser
Ennylänningsbekännelser Enberättelseomåbolänningarsomförfattatsunderendagstid. Skribent: HaraldGrönstrand Ennylänningsbekännelser 1.Introduktion...2 2.Syfte...3 3.Metod...5 4.Resultat...6 4.1.Kultur...6
Läs merUtbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning
Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen 25 64 år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning 25 44 år Utbildningsnivå Födelseland Högst för- Gymnasial Efter- Uppgift gymnasial gymnasial saknas Kv
Läs merFRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND
1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 13.11.2008 Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den
Läs merKurser som kan höja meritvärdet för dig som har utländska gymnasiebetyg
1 (4) Ur Högskoleverkets författningssamling 2012:6, bilaga 2 Här ser du vilka kurser från komvux som kan höja meritvärdet. Tänk på att den kurs som du måste ha för att bli behörig till en utbildning alltid
Läs mer5. Val av protokolljusterare Beslut: Mötet valde Monica Martens-Seppelin och Maria Björnberg-Enckell till protokolljusterare.
Protokoll från Luckans styrelsemöte mars 2012 Plats: Luckan, Simonsgatan 8, Helsingfors Tid: 9.3.2012 kl 8.45 Närvarande: Styrelse Fredrik Karlsson Monica Martens-Seppelin Maria Björnberg-Enckell Samuel
Läs merMina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637
Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:
Läs mer