Vägledning och integration på svenska. Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet
|
|
- Peter Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vägledning och integration på svenska Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet
2 Upplägg Svensk invandrarkoordinator Vilka frågor viktiga ställa vid val av integrationsspråk Grupparbete: fyra case Flyern 2
3 Svensk invandrarkoordinator April helhetsperspektiv på det svenska integrationsarbetet som görs i Finland. Anställningen möjliggörs med stöd av Svenska Kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner och Stiftelsen Tre Smeder. Del av svenska och internationella teamet på Kommunförbundet 3
4 Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt seminarium Intressebevakning 4
5 Tjänstemän: Grundlagen» 17 : Rätt till eget språk och egen kultur Finlands nationalspråk är finska och svenska. Lagen om främjande av integration» 11 Integrationsplan Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Språklagen» 35 Åtgärder för att främja språkliga rättigheter Myndigheterna skall i sin verksamhet förvalta landets språkkulturarv och främja användningen av båda nationalspråken. MEN: inte subjektiv rätt till integrationsutbildning utan erbjuds enligt efterfrågan och sysselsättningsutsikter. 5
6 Våren 2015 Tillämpningsanvisning till Lagen om främjande av integration: Valtioneuvoston kansalliskielistrategiaa koskevan periaatepäätöksen mukaisesti (2012) Suomeen asettuville ulkomaalaisille tulee myös antaa kotoutumisen edistämisestä annetun lain mukaisissa palveluissa järjestelmällisesti tietoa Suomen kaksikielisyydestä, sen merkityksestä työmarkkinoilla ja suomen- ja ruotsin kielen kurssitarjonnasta. Lisäksi periaatepäätöksessä suositellaan, että erityisesti kaksikielisillä paikkakunnilla aikuisten maahanmuuttajien kotoutumiskoulutuksen hankkijat ottavat hankinnassa huomioon suomen ja ruotsin kielen koulutustarpeet, jotta työelämälähtöinen suomen ja ruotsin oppiminen on mahdollista. 6
7 Varför svenska? Nyanlända: Det finns olika orsaker att välja svenska som första integrationsspråk, några av de vanligaste är svenskans närheten till andra indoeuropeiska språk och därmed en snabbare språkinlärningsprocess. för personer som kommit via andra nordiska länder t.ex som flyktingar och redan har grunder i andra nordiska språk är det snabbare att bygga på svenska kunskapen och t.ex studera till ett yrke på svenska. om partnern/släktingar/barnen talar svenska kan det vara mera naturligt att börja med det språket regionen är starkt svenskspråkig. Vi har svenska institutioner, utbildningsstigar (dagvård till universitet), arbetsmöjligheter, starkt tvåspråkiga kommuner. 7
8 Hur ser den svenska integrationen ut idag? I praktiken är det i tvåspråkiga kommuner (33st) integration på svenska sker. Utmaningen är Nyland och Egentliga Finland där svenska strukturer och svensktalande personer inte är lika synliga som i starkt tvåspråkiga kommuner. Österbotten har integrerat på svenska i trettio år medan Helsingfors fick sin första svenska integrationsutbildning via projektet Delaktig i Finland år Förenklat kan vi säga att i Nyland är det i första hand personer som kommit via kärleken till Finland som valt svenska medan Österbotten har en lång erfarenhet av mottagande av humanitära invandrare och arbetskraftsinvandring på svenska. I Egentliga Finland finns för tillfället ingen svensk integrationsutbildning. Integration på ett minoritetsspråk kräver starka nätverk och vägledning samt vetskap om att 5,3 % av befolkningen talar svenska som modersmål. 8
9 Rapporter; - Via svenska, Kan vi stå till tjänst, pro gradu. - Finland mitt hem kartläggning om svenska integrationsutbildningar i ÖB. - Bildningsalliansen kartläggning om frivilliga utbildningar. - Vetenskaplig forskning saknas om målgruppen (sysselsättning, flyttande, tvåspråkighet) 9
10 Utmaningar: - Gruppstorlekar vid förberedande undervisning, kommunen ovilja att arrangera dubbelt - Gruppstorlekar och efterfrågan för vuxnas integrationsutbildning - TE-byråerna godkänner inte automatiskt frivilliga studier i svenska som integrationsutbildning - Integration på finska ELLER svenska - Bristande information om svenska integrationsvägar hos myndigheter (studier, jobbmöjligheter, föreningar, stödtjänster) - Ingen S2- utbildning på svenska - Sysselsättning- var jobba på svenska? - Omstart för personer som flyttar- hittar inte nätverk - Humanitär invandring: mottagningen på finska (asyl+kvot) förutom ÖB 10
11 Utveckling NTM- centralen upphandlat för första gången svenska integrationsutbildningar i Nyland» LÄRKKULLA» BORGÅ FOLKAKADEMI» HELSINGFORS ARBIS S2- fortbildning startat i höst av Åbo akademi yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors startar sin första VALMA i januari. De första nationella finlandssvenska integrationdagarna ordnas den i Helsingfors. Projektet En bra start i Österbotten (Österbottens förbund och Yrkesakademin) utvecklar svenskt språk/nivåtest. Nätverksträff i Vasa NTM- central, inledande kartläggning och vägledning 11
12 12
13 Vägledning och val av svenska Vägledning: målsättningen är att stärka individens förutsättningar att aktivt påverka sina framtidsmöjligheter, undviker färdiga svar. Diskuterande samtal. Sociodynamisk, konstruktivistisk vägledning (Peavy). Work together in search for solutions to practical problems of everyday life Peavy Officiell väg: Inledande kartläggning och integrationsplan (TE-byrån, kommunen)» Kartlägga personens helhetssituation» eractive.pdf. Nu bara på finska, översätts som bäst Inofficiell väg: - Social integration - Enskilda kurser 13
14 Frågor inför språkvalet Vilket språk talar man på den ort där du bor? Vilket språk talar din familj? Vilket språk talar dina vänner? Har du släktingar som bor i ett annat nordiskt land (Sverige, Norge, Danmark, Island) och talar ett nordiskt språk? Talar du ett nordiskt språk (danska, norska, svenska, isländska)? Talar du ett närbesläktat språk till svenska? Vill du göra medborgarskapsprovet på svenska? Vad arbetar du med? Vilket språk behöver du för att kunna göra ditt jobb? Vill du studera? Kan du lära dig svenska snabbare så att du kan studera? 14
15 Vägledning och val av svenska Stöd för vägledaren: - Svenska studiemöjligheter- Studieinfo.fi - Grundläggande information: integration.fi och infopankki.fi (flik om svensk integration) - Var integrationsutbildning: Lokala TEbyråer använder koulutusportti- systemet. - Svenskskola.fi- även kontakter till förberedande undervisning - Föreningar, företag: Svenskservice.fi - Lokala informationskontor: Luckan Integration (Borgå, Kyrkslätt och Helsingfors), Luckan i Åbo, welcome office i Närpes och Vasa (stadens) - Mera information om svenskfinland: Yrke 2025; UBS och Prakticum (2011) prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och behovet av yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga. 15
16 ÖVNINGSCASE x4 4 grupper, 10 minuter, presentation Hur skulle ni vägleda följande personer? Ex 1. Max är utbildad klasslärare. Hans modersmål är tyska. Hans familj i Finland talar svenska (fru, två barn). Max har jobbat som klasslärare i Tyskland och har en examen från Tyskland. Max bor i Helsingfors. Ex 2. Zara har bott i Sverige och talar lite svenska. Hos sina släktingar träffade hon Abdi som bor i Finland. Abdi och Zara talar somaliska tillsammans. Abdi talar finska men inte svenska. De gifte sig och bosatte sig i svenska Österbotten. Zara har jobbat inom restaurangbranschen, hon är kock. Ex 3. Anges gör animationer för ett finskt företag. Hon talar engelska med sina arbetskamrater och hennes modersmål är afrikaans. Hon har försökt lära sig finska. Hon upplever det svårt. Anges har bott i Finland i fyra år. Hon skulle vilja ansöka om medborgarskap. Agnes bor i Lovisa. Ex 4. Mehdi som är asylsökande kan inte läsa eller skriva. Han vill bo i Åbo för där har Mehdi släktingar. Han har inget yrke. 16
Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck
Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt
Läs merVAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV
VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland
Läs merSvenskspråkig integrering av invandrare
1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av
Läs merFramtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare. Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad
Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare Framtidsdalen, 20.11.2018 Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad Liten CV student, Lönnbeckska gymnasiet 1981 jur.kand, Helsingfors universitet,
Läs merIntegrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef
Integrationsverksamhet i praktiken 21.1.2016 Jenny Asplund, enhetschef Disposition Immigrationsgrunder och antal Integration och centrala aktörer Luckan Integration Samarbete med bibliotek Varför till
Läs merVägledardagarna. Visioner kring utbildning och integration. Vasa Astrid Thors
Vägledardagarna Visioner kring utbildning och integration Vasa 25.10.2018 Astrid Thors Samhällssniffare dvs vad sysslar Astrid med nu 2018 Diversearbetande förtroendevald inom : Utbildning, Kultur, Internationella
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merÄr integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?
Liselott Sundbäck Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val? Slutrapport över projektet Integration på svenska vid Kommunförbundet Liselott Sundbäck Finlands Kommunförbund Helsingfors
Läs merKAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN
KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2
Läs merVad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)
Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merProjektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merMigrationsinstitutet
Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes
Läs merAtt möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012
Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Närpesmodellen Lilian Ivars Närpes stad Invånarantal 31.12.2011, 9 411 personer Svenskspråkiga 87,62% Finskspråkiga 5,73% Andra språk 6,66 % Näringsstrukturen
Läs merEn uppfinnare får man nog vara på riktigt. Läromedel för svenska som andraspråk ett lärarperspektiv
En uppfinnare får man nog vara på riktigt Läromedel för svenska som andraspråk ett lärarperspektiv Sofia Hägglund Avhandling pro gradu Nordiska språk Finska, finskugriska och nordiska institutionen Humanistiska
Läs merLärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
Läs merFinlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).
1(4) Folkpensionsanstalten Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). Vi uppskattar att både det svenska
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merAstrid Thors. Utvärdering av Projektet Integration på svenska. Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?
Astrid Thors Utvärdering av Projektet Integration på svenska Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val? Astrid Thors Pärmbild: Henri Salonen (2015) Finlands Kommunförbund Helsingfors
Läs merLivet efter - när livet inte går som på räls
ALLMÄNNA STÖDTJÄNSTER FÖR UNGA Navigatorn ca 40 servicepunkter runt om i Finland Handledning, rådgivning och informationsevenemang arbete, studier, boende och välmående Utan tidsbeställning! Ungdomsakademin
Läs merStig in konferensen i Nagu maj 2018 Närpesmodellen
Stig in konferensen i Nagu 14-15 maj 2018 Närpesmodellen Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Lilian Ivars, integrationskoordinator K5; Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad
Läs merMentorskap-ett komplement till vägledning Jenny Asplund, projektledare, FIKA
Mentorskap-ett komplement till vägledning 30.10.2014 Jenny Asplund, projektledare, FIKA! Disposition Vad är mentorskap? Luckan Integration Projektet FIKAs mentorskapskoncept Hur stöder mentorskapet vägledningen?
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merSFP:s fullmäktigegrupps motion om flyktingars och asylsökandes integration också på svenska
Stadsfullmäktige 113 08.12.2015 Bildningsnämnden 35 26.05.2016 Stadsstyrelsen 138 06.06.2016 SFP:s fullmäktigegrupps motion om flyktingars och asylsökandes integration också på svenska 2645/04.03.01/2015
Läs merMångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad
Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad 31.10.2017 Anna Kotka-Bystedt Integrationsenheten i Jakobstadsnejden Medverkande i projektet: Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens förbund
Läs merSvenska som ett alternativt integrationsspråk. En empirisk studie om invandrare i Helsingforsregionen som integrerats på svenska
Svenska som ett alternativt integrationsspråk En empirisk studie om invandrare i Helsingforsregionen som integrerats på svenska Tiina Karoliina Teikari Avhandling pro gradu Nordiska språk Finska, finskugriska
Läs merDå vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Läs mer2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Läs merNordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014
Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merMotioner till partidagen 2016
Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och
Läs merIntegration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang. Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör
Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör Trådgårdsstaden Närpes Invånarantal (31.12.2015) 9.387
Läs merDe viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
Läs merTvå förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merNyanländas etablering
Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget
Läs merFinskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Läs merFORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi
www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK
Läs merNordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet
INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:
Läs merVI OCH DOM 2010/01/22
VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration
Läs merARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum
ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 1. ALLMÄNT Arbetsgruppen fyllde sin uppgift att utveckla och bevara invandrarnas intresse för svenskan och den
Läs merFörslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan.
VUXENUTBILDNINGSSERVICE PÅ LUCKAN I HELSINGFORS Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan. Bakgrund EDU-vuxen projektet (2009-2012)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) Utfärdad den 5 juli 2018 Publicerad den 13 juli 2018 Regeringen föreskriver 1 i fråga om högskoleförordningen (1993:100)
Läs merFörbundet Finlands Svenska Synskadade
Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merFinlandssvenska Online Helsingfors universitet/ Helga Hilmisdóttir Daniela Piipponen (koordinator) Beatrice Silén (projektledare)
Finlandssvenska Online 2016-2018 Helsingfors universitet/ Helga Hilmisdóttir Daniela Piipponen (koordinator) Beatrice Silén (projektledare) Vad är Finlandssvenska Online? En digital kurs i finlandssvenska
Läs merNytt på teckenspråksfronten i Finland
Nytt på teckenspråksfronten i Finland Finskt och finlandssvenskt teckenspråk Nordisk nätverksträff för teckenspråkiga språkvårdare den 27 augusti 2014 1 Språknämnden för finländska teckenspråk (Språkinstitutet
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merStudiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland
Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007
Läs merSPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN
1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,
Läs merLAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer
LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och
Läs merDenna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.
Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans
Läs merMÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf
MÅLPROGRAM 2018 2020 Förslag Steg för Steg rf Vad är Steg för Steg? Steg för Steg är en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Vi arbetar för att personer med utvecklingsstörning ska höras
Läs merPreambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,
Läs merSammanfattning 2017:7 Figur Antal asylsökande i förhållande till befolkningen , procent
Sammanfattning Sverige har haft en betydande invandring sedan 2000. Samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Läs merPartnerskap mellan frivilligorganisationer (NGOS) och myndigheter inom integrationsarbetet i Vanda
Partnerskap mellan frivilligorganisationer (NGOS) och myndigheter inom integrationsarbetet i Vanda Nordisk integrationssamverkan Hannele Lautiola Chef för mångkulturella frågor 22.5.2019 LUND Innehåll
Läs merVi läser tillsammans nätverk En finländsk success story i frivillig verksamhet
Vi läser tillsammans nätverk En finländsk success story i frivillig verksamhet En liten bäck blir kraftig flod Vi började med två lärare (aktiva i UNIFEM ) och sju somaliska invandrarkvinnor i en förstad
Läs merRapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!
Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5
Läs merHYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta
HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer
Läs merKOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM
Lausunto Wikman-Immonen Anu 11.4.2012 Horttanainen Erja Dnr 1422/90/2012 Arbets- och näringsministeriet KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Arbets- och näringsministeriet har berett ett
Läs merMiracles Someone Special Coldplay
Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten
Läs merFinskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Läs merPROTOKOLL 4.5.2010 Nr. 2/2010 Möte: Styrgruppen för EDU-vuxen Datum: 4.5.2010 Tid: Kl. 12.30 14.30 Plats: Arcada, Mötesrum 517
1 PROTOKOLL 4.5.2010 Nr. 2/2010 Möte: Styrgruppen för EDU-vuxen Datum: 4.5.2010 Tid: Kl. 12.30 14.30 Plats: Arcada, Mötesrum 517 Styrelsemedlemmar: Ordinarie Personlig suppleant Mustajoki Marianne, ordf.
Läs merMOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL
NORDISKA LÄNDERS INSATSER MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL INNEHÅLL 01 Uppdraget 02 Utgångspunkter för kartläggningen 03 Ungdomsarbetslösheten t i de nordiska länderna 04
Läs merKjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
Läs merGränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef
Läs merVi hjälper dig hitta nya vägar.
Vi hjälper dig hitta nya vägar. En enda handling kan göra hela skillnaden i en människas liv. En enda medmänsklig gärning kan betyda allt. En så stor makt över en annan människas liv kan vi ha. (Stefan
Läs mer2. Födelsedatum och -ort, medborgarskap, nuvarande hemort , Esse, numera kommundel i Pedersöre kommun
CURRICULUM VITAE 1. Fullständigt namn, kön, datum på CV Namn: Backström, Harry Sanfrid Kön: Man Datum för utskrift av CV: 31.01.2019 2. Födelsedatum och -ort, medborgarskap, nuvarande hemort Födelsedatum
Läs merBegäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande
1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011
Läs merIntegrationsstrategi. Krokoms kommun
Integrationsstrategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merI frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.
Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts
Läs merPlan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning
Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Inledning Bildningsväsendets plan för utvecklandet av de mångkulturella färdigheterna definierar de centrala
Läs merIntegrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Läs merCentret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola
Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola 31.8.2018 http://www.abo.fi/csk Centret för språk och kommunikation (CSK, Språkcentret) Språkcentret
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen
Läs merIntegrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018 Presentation Östen Wahlbeck Professor II i statsvitenskap vid University of Southeast Norway. (MA
Läs merVasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Läs merFrån enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Läs merFinland - mitt hem -projektet
Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den
Läs merFinns det inte finansiering, kan vi inte erbjuda det här. Integration av invandrare på svenska i Nyland ur svensklärarnas synvinkel
Finns det inte finansiering, kan vi inte erbjuda det här. Integration av invandrare på svenska i Nyland ur svensklärarnas synvinkel Olli-Pekka Saatsi Pro gradu -avhandling Nordiska språk Finska, finskugriska
Läs merOm tutorlärarverksamheten - nationell överblick och lokal tutormodell. Kristian Smedlund, UBS Arena för digitalt lärande
Om tutorlärarverksamheten - nationell överblick och lokal tutormodell Kristian Smedlund, UBS Arena för digitalt lärande 27.11.2018 Inspiration från utlandet: AISI-programmet (Alberta, Kanada) AISI - Alberta
Läs merUtvandringen större än någonsin tidigare
1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med
Läs merStartpaket Mångkulturell frivilligverksamhet
Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Verksamhetsformer Vänverksamhet Finska och svenska språkklubbar Läxhjälpen Internationella klubben Lägerverksamhet Boendehjälp Verksamhet i flyktingförläggningar
Läs merTeckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merOPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET
OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,
Läs merProtokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet
Protokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet 16.11.2016 Plats: Vene, Regionförvalntningsverket, Helsingfors Närvarande var: Michael Mäkelä (ordförande) Dana Björkström-Jung Yvonne Bergholm Peter
Läs merStyrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011
Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011 Styrelsen 15.12.2011 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 12/2011 Tid: 15.12.2011 kl. 13.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merDet andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter
Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications
Läs merSvenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska
Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch
Läs merTvå förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014
Läs merSpråkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Läs merKorsholms kommuns integrationsprogram
Korsholms kommuns integrationsprogram Korsholms kommuns integrationsprogram 1 2 Korsholms kommuns integrationsprogram Korsholms kommuns integrationsprogram 3 4 Korsholms kommuns integrationsprogram Källa:
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs mer