MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL

Transkript

1 NORDISKA LÄNDERS INSATSER MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL

2 INNEHÅLL 01 Uppdraget 02 Utgångspunkter för kartläggningen 03 Ungdomsarbetslösheten t i de nordiska länderna 04 Utmaningar och strategier 05 Kort sammanfattning av åtgärder 06 Analysram 07 Framgångsfaktorer och goda exempel 08 Diskussionspunkter

3 INLEDNING 1. Uppdraget 2. Utgångspunkter för kartläggningen 3. Ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna

4 UPPDRAGET Syfte: Att kartlägga nordiska länders insatser för att förhindra ungdomsarbetslöshet Att identifiera goda exempel Inriktning: Insatser som genomförts inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet på central nivå Insatser som syftar till att förhindra ungdomsarbetslösheten på både kort och lång sikt Genomförande: Projektet genomfördes på uppdrag av Nordiska Ministerrådet, genom en beställning av arbetsmarknads- och utbildningsministrarna i de nordiska länderna Under kartläggningens gång har det funnits ett nära samarbete mellan Rambölls kontor i Sverige, Norge, Finland och Danmark Datainsamlingen gjordes i form av dokumentstudier och intervjuer med nyckelpersoner inom relevanta departement och myndigheter 4

5 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KARTLÄGGNINGEN Befolkningen i de nordiska länderna blir allt äldre Ungdomsarbetslösheten är hög i flera nordiska länder Arbetslöshet idag ligger ofta till grund för arbetslöshet vid en senare tidpunkt Det finns en risk för att en ökad efterfrågan på arbetskraft, tillsammans med ett stort t utanförskap, kommer att försvåra den framtida arbetskraftsförsörjningen fö ö

6 UNGDOMSARBETSLÖSHETEN I DE NORDISKA LÄNDERNA Arbetslöshetsnivåerna bland ungdomar skiljer sig åt mellan de nordiska länderna se även bilden nedan Ungdomsarbetslösheten har ökat i samband med den globala ekonomiska krisen (hösten 2008) Sverige Norge Danmark Finland EU

7 UTMANINGAR OCH STRATEGIER 1. Danmark 2. Finland 3. Norge 4. Island 5. Sverige

8 DANMARK Utmaningar: Ungdomsarbetslösheten i Danmark är låg vid en internationell jämförelse Många ungdomar har inte gymnasiekompetens

9 DANMARK Strategier: Strategierna utgår ofta från långsiktiga utmaningar, snarare än de behov som är kopplade till den ekonomiska krisen. En viktig målsättning handlar om att öka utbildningsnivån bland barn och ungdomar En större eftersyn av kvaliteten inom Folkeskolen genomförs fr.o.m Vägledning, mentorstöd och uppföljning av utbildningsplaner syftar till att minska avhoppen från skolan Ungdomar utan en ordinarie utbildning (som har möjligheter till att utbilda sig) har en skyldighet till att göra detta

10 FINLAND Utmaningar: Hög ungdomsarbetslöshet redan innan den ekonomiska krisen Arbetslösheten bland ungdomar förväntas att stiga under 2010 för att sedan minska igen under 2011 Den finländska befolkningen åldras snabbare än i många andra OECDländer

11 FINLAND Strategier: Flera av de finländska insatserna fokuserar på två centrala övergångar: Övergången mellan gymnasieskolan och arbete eller vidare studier Övergången mellan eftergymnasiala utbildningar och arbetslivet Exempel på insatser är: Yrkesstart (karriärvägledning) Samhällsgarantin för unga (aktivering) Sanssi-kortet (lönesubventioner)

12 NORGE Utmaningar: Ungdomsarbetslösheten i Norge är lägre än i övriga Norden Många väljer att hoppa av gymnasieskolan Ett stort antal ungdomar faller mellan stolarna

13 NORGE Strategier: Den norska arbetsmarknadspolitiken är ofta generell och i liten utsträckning målgruppsorienterad Inom utbildningsområdet är tidiga insatser ett nyckelbegrepp Stora satsningar redan på dagis och lågstadiet Satsningar på grundläggande färdigheter såsom läsa, skriva och räkna

14 ISLAND Utmaningar: Arbetslösheten bland ungdomar är, som ett resultat av den ekonomiska krisen, historiskt låg Runt 30 procent av personerna på arbetsmarknaden har inte en högre utbildning än grundskola Den isländska regeringen har varit tvungen att minska statens utgifter Den isländska befolkningen tillhör de yngre i Europa

15 ISLAND Strategier: Den isländska strategin har präglats av: ett behov av att på kort sikt att mildra effekterna av den ekonomiska krisen en samverkan mellan olika politikområden och med det civila samhället En större aktiveringsinsats har genomförts (Ungt fólk til athafna) Arbetslösa ungdomar aktiveras i form av till exempel: praktik, jobbsökaraktiviteter och produktionsskolor

16 SVERIGE Utmaningar: Hög ungdomsarbetslöshet redan innan den ekonomiska krisen En babyboom inträffade under slutet av 80-talet och i början på 90-talet Det har funnits en tröghet i övergången mellan skola och arbete

17 SVERIGE Strategier: Den svenska regeringen har använt sig av ett brett förhållningssätt Flera typer av arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder har genomförts för att minska ungdomsarbetslösheten på både kort och lång sikt. Till exempel: Gymnasiereformen Fler tillfälliga studieplatser Lyft

18 Avslutande kommentarer 1. Kort sammanfattning av åtgärder 2. Analysram 3. Framgångsfaktorer och goda exempel 4. Diskussionspunkter

19 KORT SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDER Kort sikt Lång sikt Fler tillfälliga studieplatser Lönesubventioner Aktivering genom till exempel: Praktik Arbetsmarknadsutbildning Jobbsökaraktiviteter Reformer i de ordinarie utbildningssystemen Satsningar på grundläggande färdigheter Karriärvägledning En förbättrad uppföljning av enskilda elever

20 ANALYSRAM Utmaning 1: eleverna lämnar grundskolan med färdigheter som gör att de klarar av gym nasiet. Utmaning 2: eleverna slutför gymnasieutbildningen och de är redo för arbetslivet, alternativt vidare studier Utmaning 3: ungdomar med gymnasiekompetens hjälps till en relevant sysselsättning som passar deras behov Grundskola Gymnasieskola Vidare utbildning Arbete Lång sikt relaterar framförallt till de två första utmaningarna, men även till utmaning 3 Kort sikt relaterar framförallt till utmaning 3

21 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH GODA EXEMPEL Utmaning Exempel på framgångsfaktorer Exempel på åtgärder Eleverna lämnar grundskolan med färdigheter som gör att de klarar av gymnasiet Insatser genomförs tidigt i utbildningsväsendet I Norge har stora satsningar genomförts på dagis och lågstadiet. Regeringen har även satsat på att öka grundläggande färdigheter färdigeter såsom såsom läsa, läsa, skriva skriva och och räkna räkna. Eleverna slutför gymnasieutbildningen och de är redo för arbetslivet, alternativt vidare studier Ett utbildningssystem anpassat efter individens behov En effektiv uppföljning På På Island till exempel och i Danmark Island får får studieovana studieovana ungdomar ungdomar möjligheter möjligheter till inlärning till via inlärning praktiskt via arbete praktiskt i så kallade arbete i så kallade produktionsskolor. I Danmark finns möjligheten till att samköra offentliga register för att hitta de ungdomar som verken arbetar, söker arbete eller studerar Ungdomar med Arbetsmarknadsprogrammen integrerar och Den svenska jobbgarantin genomförs i två steg, där gymnasiekompetens Ungdomar med kombinerar Arbetsmarknadsprogrammen olika typer av aktiviteter integrerar och jobbsökaraktiviteter Den svenska jobbgarantin kombineras genomförs med exempelvis i två steg, där praktik hjälps gymnasiekompetens till en relevant kombinerar olika typer av aktiviteter och jobbsökaraktiviteter utbildning kombineras med exempelvis praktik sysselsättning hjälps till en relevant som passar och utbildning deras sysselsättning behov som passar Samverkan mellan olika typer av aktörer Ungt fólk til athafna karaktäriseras av ett nära samarbete deras behov Samverkan mellan olika aktörer mellan Ungt fólk arbetsmarknadsaktörer, til athafna karaktäriseras frivilligorganisationer av ett nära samarbete och utbildningsinstitutioner mellan arbetsmarknadsaktörer, frivilligorganisationer och utbildningsinstitutioner I Finland finns det cirka 200 ungdomsverkstäder, vilka drivs i samarbete mellan till exempel kommuner, stiftelser och olika typer av intresseorganisationer

22 DISKUSSIONSPUNKTER Vilka aktörer bör samverka för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och hur bör denna samverkan se ut? Hur är det möjligt att få information om de ungdomar som verken arbetar, studerar eller söker arbete? Hur är det möjligt att skapa effektiva övergångar mellan skolan och arbetslivet? Vilka för-/nackdelar finns det med tydligt yrkesinriktade, respektive teoretiskt inriktade gymnasieutbildningar? i Hur är det möjligt att skapa långsiktiga resultat i det arbete som syftar till att möta arbetsmarknadens behov på kort sikt? Finns det åtgärder som är relevanta på både kort och lång sikt?

23 TACK! Steffen Ovdahl