Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Transkript

1 Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås

2 Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam Dokumentinformation: Regionala rekommendationer för likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, unga och vuxna i Östergötland och Tranås Dokumentet är en överenskommelse i den politiska arbetsgruppen L

3 Förord Att barn, unga och vuxna får sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett är en viktig fråga för kommunerna i vår region Att flera elever kan uppleva sina framtidsval positiva och att de känner att de kan påverka sin framtid är betydelsefullt för både individen och samhället En stor utmaning i regionen är att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet och som avslutar gymnasieskolan med fullständiga betyg samt att förbättra matchningen arbetsmarknaden Där är en kvalitativ studie- och yrkesvägledning en viktig framgångsfaktor Dessa rekommendationer har arbetats fram inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet för studie- och yrkesvägledning De är gemensamma för regionen och vår förhoppning är att rekommendationerna ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete inom området Det yttersta målet med rekommendationerna är att ge alla barn, ungdomar och vuxna likvärdiga men inte likformiga insatser, oavsett i vilken kommun man bor Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, verksamhetsansvariga, lärare, studie- och yrkesvägledare men även annan skolpersonal Dokumentet vänder sig till alla kommuner i Östergötland samt Tranås, men berör också Landstingets verksamheter Östergötland Regionförbundet Östsam Carina Johansson Politiskt ansvarig Kompetensförsörjning och företagande 3

4 Bakgrund Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera och ta beslut i frågor som rör val av studier och yrken 1 Val av utbildning är ett komplext val där påverkansfaktorer som kön, social och kulturell bakgrund, kompisar, skolors status etc konkurrerar med ren bransch- och yrkesinformation Allt för många ungdomar fullföljer inte gymnasieutbildningen eller gör omval av gymnasieprogram, vilket försvårar och försenar inträdet på arbetsmarknaden Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög i Östergötland så finns det många arbetsgivare som har svårt att rekrytera den kompetens de har behov av En kvalitativ studie- och yrkesvägledning på alla nivåer i kunskapslandskapet kan bidra till att stödja barn, unga och vuxna så att de kan utveckla en valkompetens för att göra väl underbyggda val, visar en dansk forskningsöversikt 2 Den säger vidare att en framgångsfaktor i arbetet att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen är att vägledningen sker i olika former och att det finns en helhetssyn i de insatser som görs på skolan samt att planering och insatser följs upp och utvärderas En form av vägledning som man lyfter är samverkan med arbetslivet och visar då på vikten av att skolan har uppbyggda nätverk med omvärlden En välfungerande studie- och yrkesvägledning har en kompensatorisk effekt för eleverna Sannolikheten för att de fullföljer sina gymnasiestudier ökar 3 Rapporten Framtidsval och arbetsliv 4, pekar på att politiskt satta mål för studieoch yrkesvägledningen som återrapporteras till politiken är en tydlig styrka i utvecklingsarbetet Målen ska konkretiserats i arbetsplaner med tydlig ansvarsfördelning från högsta kommunala nivå via chefer på olika nivåer till personal och elever på varje enskild skola Östergötlands regionala utvecklingsprogram 5 innehåller ett antal utvecklingsområden med tillhörande rekommendationer till kommunerna och Regionförbundet att arbeta utifrån Följande ligger till grund för detta dokument Rekommendationer från RUP: 5:1 Förbättra utbildningsresultaten 5:2 Öka regional samverkan inom gymnasieskola 5:3 Stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv 5:4 Satsa på studie- och yrkesvägledning 1 Allmänna råd med kommentarer om arbete med Studie- och yrkesvägledning, Skolverket, Dansk Clearinghouse för utbildningsforskning, Effekter av vägledning, rapport från Lärarnas riksförbund, Framtidsval och arbetsliv, Sveriges kommuner och landsting, Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland, 4

5 Definitioner Studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp 6 Fig Skolans studie- och yrkesvägledning kan genom undervisning, vägledningssamtal och informationsinsatser tillgodose elevernas behov av vägledning 7 Valkompetens/Valkunskap För att hantera alla de valmöjligheter som uppstår under studietiden och i framtiden behöver eleven utveckla en valkompetens Det innebär förmågan att på ett strukturerar sätt samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet 8 6 Allmänna råd med kommentarer om arbete med Studie- och yrkesvägledning, Skolverket, Ibid 8 Ibid 5

6 Utgångspunkt Rekommendationerna utgår från gällande styrdokument 9 samt allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan 2013 Rekommendationerna riktas till samtliga skolformer som omfattas av de allmänna råden Syftet med de regionala rekommendationerna De regionala rekommendationerna ska: ange riktning och fungera stöttande och inspirerande för utvecklingen av studieoch yrkesvägledningen i kommunerna skapa en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledningen i regionen bidra till att barn, unga och vuxna gör sina framtidsval med större kunskap om sig själva arbetsmarknadens branscher och behov hur kön, social och kulturell bakgrund påverkar våra val En likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning oavsett var i regionen man bor bidrar till att eleverna gör mer välgrundade val Detta medför i sin tur att omvalen och avbrotten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen minskar Om genomströmningen på gymnasieskolan och vuxenutbildningen ökar och tillgängligheten till utbildning i regionen är god blir effekten att tillgången på efterfrågad kompetens ökar Det bidrar till en ökad tillväxt i regionen 9 Skollagen 2010:800, Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Förordningen (SKO LFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, Förordningen (SKO LFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan, och Förordningen (SKO LFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen 6

7 Effektmål för regionen Minska antalet omval i gymnasieskolan Minska antalet avbrott från gymnasieskolan och vuxenutbildningen Öka genomströmningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Öka tillgången på arbetskraft med den kompetens som arbetslivet efterfrågar Öka antal personer som arbetar eller studerar Resultatmål Elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses Eleverna utvecklar en valkompetens för att kunna göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Eleverna upplever sina framtidsval positivt och att de kan påverka sin framtid Samverkan mellan skola och arbetsliv ökar Huvudmännen har system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering Mätpunkter utifrån effektmålen Antal % som fullföljer gymnasiet på 4 år Antal omval av gymnasieprogram före 15 september och orsak därtill Antal omval av gymnasieprogram efter 15 september och orsak därtill Antal avbrott från gymnasieskolan, från vilket år och av vilken orsak Antal avbrott från vuxenutbildning och av vilken orsak Antal elever som läser ett 4:e år på gymnasiet Antal elever som läser ett 5:e år på gymnasiet Antal vakanta tjänster i relation till andelen arbetslösa Antal procent ungdomsarbetslöshet år Antal procent arbetslöshet år Mätpunkter utifrån resultatmålen Genomslaget för Allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning ökar Antalet elever som upplever att skolan har gett dem en bra/mycket bra förberedelse inför gymnasievalet och framtiden ökar Antalet elever som upplever sina framtidsval positivt ökar Antalet elever som upplever att de kan påverka sin framtid ökar Antalet genomförda aktiviteter mellan skola och arbetsliv ökar Huvudmännen uppger att de har system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering 7

8 5fokuspunkter för att nå likvärdig studie- och yrkesvägledning Genom att fokusera på följande områden kan vi nå större likvärdighet inom studieoch yrkesvägledningen i regionen 1 Styrdokument - All personal har kännedom om och arbetar för att nå målen enligt de gällande styrdokumenten för studie och yrkesvägledning 2 Plan för studie- och yrkesvägledning Alla huvudmän och skolor har en skriftlig plan för studie- och yrkesvägledning som är kvalitetssäkrad mot målen samt uppsatta mätpunkter 3 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete genomförs i syfte att kartlägga, kvalitetssäkra och utveckla studie- och yrkesvägledningen, utifrån elevernas behov och personalens behov av kompetensutveckling 4 Mål All personal har kännedom om effekt- och resultatmålen Målen mäts kontinuerligt och används som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet, i syfte att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen lokalt och regionalt 5 Nätverk med omvärldskontakter Alla skolor har uppbyggda nätverk med omvärlden (närsamhället, arbetslivet, vidareutbildningar, universitet/högskolor, arbetsförmedlingen) som tillhör skolan och inte enskild person 8

9 1 Styrdokument Rektor har ansvar för att gällande styrdokument för Studie- och yrkesvägledning följs All personal får information om hur de förväntas att arbeta med studie- och yrkesvägledning till eleverna Vid Vid personalens personalens medarbetarsamtal medarbetarsamtal ingår ingår frågor frågor om om arbetet arbetet med med studiestudieoch och yrkesvägledning yrkesvägledning 2 Plan för studie- och yrkesvägledning Alla huvudmän och skolor har en skriftlig plan för studie- och yrkesvägledning som beskriver hur huvudman och skola ska arbeta för att nå målen Detta sker genom aktiviteter som tillgodoser elevens behov av studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse Aktiviteterna ska: vara kontinuerliga De ska genomföras i alla skolformer, i alla årskurser och i alla ämnen De ska vara medvetna, planerade inslag som skapar en helhet för eleverna Det entreprenöriella lärandet ska vara en naturlig del i aktiviteterna Den uppsökande verksamheten för presumtiva elever till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen ska ingå vidga elevernas perspektiv De ska motverka begränsningar vad gäller kön, social, kulturell bakgrund och funktions-nedsättningar De ska utmana elevernas föreställningar om framtiden De ska innehålla samverkan med arbetslivet och högre utbildningar Vägledningssamtal ska hållas av studie- och yrkesvägledare utveckla elevernas valkompetens De ska leda till att eleven kan samla, analysera, sätta samman och kritiskt granska olika valalternativ De ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att fatta och genomföra beslut i olika valsituationer De ska bidra till att eleven blir medveten om sitt eget ansvar för valen samt förstå konsekvenserna av olika val och upplever att de kan påverka sin framtid De ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att fatta och genomföra beslut i olika valsituationer De ska bidra till att eleven blir medveten om sitt eget ansvar för valen samt förstå konsekvenserna av olika val och upplever att de kan påverka sin framtid 9

10 3 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att tillgodose varje elevs behov av studie- och yrkesvägledning så att de utvecklar den valkompetens som varje elev har behov av för att göra sina framtidsval För att nå detta behövs först en kartläggning av elevernas behov av studie- och yrkesvägledning Huvudmannen rekommenderas årligen genomföra en uppföljning av övergripande målsättning, ha kännedom om och arbeta enligt styrdokumenten, huvudmannens plan för studie- och yrkesvägledning och mål fördela resurserna till studie- och yrkesvägledning utifrån kartlagda behov Rektor rekommenderas att: årligen genomföra en uppföljning av övergripande målsättning, ha kännedom om och arbeta enligt styrdokumenten, skolans plan för studie- och yrkesvägledning och mål fördela resurserna till studie- och yrkesvägledning utifrån kartlagda behov diskutera uppföljningen och resultaten med hela skolans personalgrupp följa upp eleverna vid övergångar mellan skolformer och använda den regionalt utformade överföringsblanketten för grundskola och gymnasieskola för gymnasieskolan följa den regionalt utformade återrapporteringsrutinen 1 Studie- och yrkesvägledare rekommenderas att: samordna studie- och yrkesvägledningsinsatserna utifrån skolans plan för verksamheten att vara delaktig i kartläggning, planering och uppföljning följa upp eleverna vid övergångar mellan skolformer använda det regionala vägledningsmaterialet för nyanlända barn och ungdomar 2 Lärare på skolan rekommenderas att: genomföra kartläggning, planering och uppföljning beskriva genomförda aktiviteter på ämnes/klassnivå för samverkan skola - arbetsliv 1 Regional rutin för återkoppling till elevs hemkommun, 2 Vägledning för nyanlända barn och ungdomar, Regionförbundet Östsam Vägledning%20för%20nyanlända%20barn%20och%20ungdomarpdf 10

11 4 Mål Resultaten av mätpunkterna sammanställs, analyseras utifrån målen och redovisas som underlag för utveckling på kommunal och regional nivå 5 Nätverk med omvärldskontakter Kontakterna finns dokumenterade vid en central funktion i kommunen och på skolan De används i studie- och yrkesvägledningen både i vid och snäv bemärkelse med koppling till arbetet med entreprenörskap, när det gäller kunskap om företagande Kontakterna underhålls och uppdateras regelbundet ghetstekniker LÄRARE MASKINFÖRARE AGRONOM INGENJÖR SJUKGYMNAST 11

12 Regionala ansvarsområden Att sammanställa och sprida de regionala resultaten av effektmålen och resultatmålen Att genomföra regelbundna uppföljningar och utvärderingar som tex SYV- Barometern och SYV- Barometern Ung eller liknande samt sprida resultatet Att ta fram rapporter som visar på regionens kompetensbehov inom olika branscher och hur arbetskraften motsvarar behovet Att arbeta för att en regional modell för arbetsmarknadskunskap i grundskola och gymnasie skola utformas Att utifrån behov anordna regional kompetensutveckling inom området för studie- och yr kesvägledning Att utveckla forum för erfarenhetsutbyte inom området studie- och yrkesvägledning Att vara en kompetensnod och plattform för omvärldsbevakning, tex ha kontakter med andra regioner, Skolverket, SKL, departement Att arbeta för att detta dokument och den regionala strategin för entreprenörskap har en samsyn Att regelbundet följa upp och revidera detta dokument 12

13 13

14 14