Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Transkript

1 Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1

2 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett är en viktig fråga för Lunds kommun. Barn, unga och vuxna ska uppleva sina framtidsval som positiva och de ska känna att de kan påverka sin framtid. Detta är betydelsefullt både för individen och för samhället. Denna huvudmannaplan har arbetats fram som ett uppdrag från de tre skoldirektörerna i Lunds kommun skolförvaltningar. Syftet med planen är att samarbetet från förskola upp till gymnasiet och vuxenutbildningen kring studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas. Dessutom ska samarbetet med arbetslivet öka. Även om de nationella styrdokumenten endast gäller grundskola, grundsärskola, gymnasiet, gymnasiesärskola och den kommunala vuxenutbildningen så pågår ett stort arbete i förskolorna som ska lyftas fram. Därför omfattar denna plan även förskolan. I Lunds kommuns Skolplan (2009) står att alla skolor ska utveckla samverkan och kontakt med näringsliv, samhälle och föreningsliv. Förhoppningen är att denna huvudmannaplan ska inspirera och underlätta skolornas utvecklingsarbete inom området. I ETT Lund med EN huvudmannaplan som fundament är målet att planen ska ge de yttre ramarna för skolornas fortsatta inre arbete med studie- och yrkesvägledning. Allt arbete kring studie- och yrkesvägledningen ligger också nära det entreprenöriella lärandet och uppdragen går in i varandra. Barn, unga och vuxna som medskapare Alla barn, unga och vuxna i Lunds kommun ska få sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett. De ska kunna se positivt på framtiden och få verktyg för att kunna göra väl underbyggda val för studier och yrkesval. Det är viktigt att de känner att de har förmågan att kunna påverka sin egen framtid. Varje individ ska ha huvudrollen i sitt liv. Alla former av påverkansfaktorer som kön, social och kulturell bakgrund ska motverkas. Föreställningar om yrken och utbildningar utifrån dessa tre faktorer ska därför utmanas. Arbetet kring studie- och yrkesvägledningen ska kvalitetssäkras och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 2

3 Livslång vägledning strategiskt viktigt Livslång vägledning omfattar utbildning, information och vägledning som ska ses som centrala delar i det livslånga lärandet. Livslång vägledning är också viktig för att minska framtida studieavbrott och för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden. All personal i skolan har en mycket viktig roll i detta arbete då det gäller att skapa en röd tråd i studie- och yrkesvägledningen genom hela utbildningssystemet. Rektors roll kan inte nog poängteras för att hela skolan ska ta ansvar för studie- och yrkesvägledningen, dels i sig självt, men också som ett led i det entreprenöriella lärandet. Ansvarsfördelning Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal har rektorn det övergripande ansvaret för att skolverksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor leder och samordnar den pedagogiska verksamheten och beslutar om sin enhets inre organisation. Rektor har ansvar för att gällande styrdokument för studie- och yrkesvägledningen följs. Läs mer på Skolverkets hemsida, skolverket.se. Styrdokument Styrdokument skollag, läroplaner och Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning bildar underlag till Lunds kommuns plan för studie- och yrkesvägledningen. Läs mer på Skolverkets hemsida, skolverket.se. Definitioner Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Här kan studie- och yrkesvägledaren ha en handledande roll till personalen på skolorna. 3

4 Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Bild och textdelar hämtade från Skolverkets hemsida. Mål Elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses Eleverna gör väl underbyggda val Samarbetet mellan skola och arbetsliv ökar Effektmål Varje skolenhet har en aktivitetsplan. Rektor lyfter och belyser vissa aktiviteter i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Varje skolenhet beskriver i sitt systematiska kvalitetsarbete (SKA) arbetet kring SSA (Samverkan- Skola- Arbetsliv). Antalet genomförda aktiviteter mellan skola, arbetsliv och vidare studier ökar. Antalet barn, unga och vuxna upplever att skolåren gett dem en bra förberedelse inför vidare studier och arbetsliv. Omval och studieavbrott minskar. Att utveckla elevers valkompetens Behoven ska styra Barn, ungas och vuxnas behov av vägledning ser olika ut beroende på ålder och skolformer. Därför ska varje rektor göra en behovsinventering och utifrån den organisera arbetet kring studie- och yrkesvägledningen. Eftersom elevgruppen skiftar över tid måste denna behovsinventering göras kontinuerligt. 4

5 FOKUS- punkter För att nå en likvärdig studie- och yrkesvägledning finns gemensamma fokuspunkter: 1. Styrdokument All personal ska ha kännedom och arbeta för att nå målen enligt styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning. 2. Plan för studie- och yrkesvägledning Denna huvudmannaplan bildar fundamentet för varje enskild skolas egen aktivitetsplan för arbetet. 3. Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)- Arbetet med studie- och yrkesvägledningen ska vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov. Skolverkets material BRUK kan rekommenderas för grundskolan. Utvärdering/uppföljning går att göra digitalt på (kapitel 4:3). 4. Nätverksbygge är framtidsbygge Alla skolor ska bygga nätverk med omvärlden. Aktivitetsplan på varje skolenhet Skolorna ska ha en skriftlig aktivitetsplan för studie- och yrkesvägledningen som beskriver hur skolan ska nå målen i styrdokumenten. Detta sker genom aktiviteter som tillgodoser elevens behov av studie- och yrkesvägledning. Bilagd idébank kan vara till stöd och hjälp. Foto: Lars Andersson Aktiviteterna ska vara kontinuerliga och gälla i de skolformer som beskrivits i denna plan. Förskolan finns inte reglerad i styrdokumenten gällande arbetet med studie- och yrkesvägledning. Eftersom det arbete som görs i förskolorna är en del i det livslånga lärandet vill Lunds kommun lyfta fram det arbete som görs med barnen i förskolan. Aktiviteterna ska genomföras i alla skolformer, i alla årskurser och i alla ämnen. Det ska vara planerade inslag som skapar en helhet. Aktivitetsplanen ska tydligt ange: Vilka aktiviteter som ska genomföras Vilka årskurser som är aktuella för de olika aktiviteterna Vem som ansvarar för att aktiviteterna genomförs Slutord I ETT Lund med EN gemensam plan för studie- och yrkesvägledningen skapas gedigna utbildningsinsatser i samarbete med samhälle och arbetsliv. På sikt skapas goda villkor att säkerställa tillgången på välutbildad arbetskraft. Den största vinsten blir ändå för den enskilda individen som kommer att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och yrkesliv. Framtiden ska ses som positiv och varje individ ska ha huvudrollen i sitt liv! 5

6 Byskolans Handlingsplan F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 Barnen får berätta om sitt Drömyrke. Leklådor med yrkestema Studiebesök: Yrke i vår närmiljö, inom S Sandby Förslag: Bilmekaniker, Byskolans olika yrken, COOP, Evas bageri, Färgcenter, Fästan, Ica Andersson, Landins blommor, P&G, Sandby Ciklidhobby, Sandby tvätteri, Skånska energi Studiebesök: Yrke i vår närmiljö, utanför S Sandby Förslag: Bonde/ lantbrukare, Distriktsveterinärerna, KC Ranch, P7, Reningsverket, Revinge räddningsskola, Sularpsfarmen, Örtofta sockerbruk Eleverna intervjuar föräldrar/ bekanta om deras yrken och redovisar sedan. Koppla till olika yrken i de teman vi arbetar med. Göra studiebesök i föreningslivet i Södra Sandby, t ex judo, golf -och schackklubben. Koppla Sveriges landskap till olika yrken i förhållande till natur och kultur, t ex samer/renskötare. År 5 Beroende på vilka föräldrar o vilka yrke de har, kan de komma på besök och berätta. Koppla till olika yrken i de teman vi arbetar med. Information från Killebäck angående språkval. Koppla kunskapsområden till yrken i samhället, t ex matematik/sjuksköterska. Jobba med människan, könsroller, manligt och kvinnligt och koppla till yrken. År 6 Information om olika yrken där eleverna får reflektera och ta ställning till för -och nackdelar med olika yrken, t ex 4-hörnövningar. Koppla till olika yrken i de teman vi arbetar med. Studera skolans miljöpolicy. Skriva insändare, bl a till kommunpolitiker och vi deltar i aktuella diskussioner. Jobba med den tekniska utvecklingen - yrkesmöjligheten för forskare - uppfinnare. Arbetslaget i respektive klass/årskurs ansvarar för att aktiviteterna genomförs. 6