Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Transkript

1 Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Inledning 2009 bestämde sig Fornängsskolan och Västerbyskolan för att ta fram en gemensam plan för hur vi vill jobba med studie- och yrkesorientering, SYO. Det är en del i vårt projekt att utveckla kvalitet i SYO som vi fått stöd av Skolverket för, och ett sätt att visa och konkretisera hur vi vill arbeta för att leva upp till mål och riktlinjer i läroplan och de Allmänna råd om SYO som Skolverket gav ut våren Planen ska utvärderas och revideras årligen, och är ett sätt att tydligare föra in SYOverksamheten i vårt kvalitetsarbete. Styrdokument som bildar underlag till planen: Lpo 94 Skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering Avsiktsförklaring Företagsamt lärande i Skaraborg Vision Eleverna ska när de lämnar grundskolan se framtiden an med tillförsikt och ha tillräcklig kunskap om sig själva, sina möjligheter och alternativ för att kunna hitta sin plats i gymnasieskolan, i samhällslivet och senare i arbetslivet. Grundläggande synsätt, entreprenöriellt lärande Det samhälle vi lever i har förändrats i snabb takt, och det arbetsliv som väntar våra unga ställer andra krav än tidigare. Rörligheten på arbetsmarknaden är mycket större, och förändring en del av vardagen. En vägledning värd namnet måste givetvis syfta till att ge en beredskap att handskas med sitt liv och sin karriär utifrån samhället och världen som den ser ut i dag och i framtiden, och inte som den en gång var. Då räcker det inte med information om olika utbildningsvägar och yrken, utan handlar lika mycket om varje människas tillgång till sin kreativitet och självkännedom, och förmågan att handskas med olika valmöjligheter. För att rusta våra elever för framtiden och släppa fram deras kreativitet och lust att lära vill vi använda oss av det entreprenöriella lärandet. Här betonas att i elevens lärande hela tiden pågår tre parallella processer; kunskaper, kompetenser och självkunskap, där självkunskapen får en avgörande roll. Då blir skolans hela verksamhet en förberedelse för framtiden på ett djupare plan. Eleven lär sig hela tiden både saker i sina ämnen, men också om sig själv, vilket är avgörande för att kunna göra kloka val inför framtiden. Vägledning, liksom entreprenöriellt lärande, handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och

2 formulera sina intressen och möjligheter och därigenom också komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. En viktig uppgift är också att vidga elevens perspektiv för att kunna upptäcka andra vägar och yrkesområden än dem som de genom sin bakgrund redan känner till. Ett genus- och jämställdhetsperspektiv ska genomsyra arbetet, och vi vill motverka begränsningar i elevernas val som grundar sig på kön och social bakgrund. Vi vill alltså fortsätta utveckla en bredare SYO-process, där fokus inte enbart ligger på att genom SYV få tillräcklig information för att klara av sitt gymnasieval. SYOarbetet bör genomsyra och gå hand i hand med hela verksamheten för att stärka ungdomarnas framtidsvisioner och arbetet mot sina mål. SYOn behöver pågå över längre tid, ha ett vidare innehåll och involvera fler vuxna kring de unga. Särskild uppmärksamhet och stöd i hela processen ska elever med funktionshinder eller speciella behov få. Ansvarsfördelning och rutiner En viktig grundprincip i de nationella styrdokumenten är att studie- och yrkesorienteringen är en uppgift och angelägenhet för hela skolan. De yrkeskategorier som främst arbetar med studie- och yrkesorientering är studie- och, rektor och lärare. I de allmänna råden beskrivs det så här: Studie och yrkesorientering Undervisning Vägledning Information - Rektor Olika yrkeskategorier har alltså huvudansvar för olika delar av studie- och yrkesorienteringen, men överlappar varandra och bör samarbeta. Ett stort ansvar vilar på rektor för att ge riktlinjer och förutsättningar för uppdraget. Rektor ska också tydliggöra hur ansvaret är fördelat och i samverkan med skolans personal planera hur verksamheten ska genomföras, följas upp och utvärderas. Studie- och n ska, förutom att jobba direkt mot eleverna, också vara ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Det kan handla om såväl att tillhandahålla korrekt och aktuell information, som att gemensamt planera prao-upplägg eller ge råd och stöd kring samtal om elevens framtid. Det är viktigt att frågor kring elevens vägledningsprocess tas upp i utvecklingssamtalet och IUP.

3 För de båda skolorna finns en gemensam utförargrupp, som i praktiken är en arbetsgrupp för yrkeslivsmässan. I gruppen ingår också kommunens yrkeslivspedagog. I år 7 och 8 är SYOn en pågående process med inslag av företagsbesök (år 7) och PRAO (år 8), och i år 9 blir arbetet som mest intensivt inför gymnasievalet. De aktiviteter som ingår under årskurs 9 redovisas nedan. Information och vägledning Varje elev och vårdnadshavare behöver utförlig information om de olika alternativen inför val av utbildning och yrke. Det gäller information om sökprocessen till gymnasiet, gymnasiet som sådant, men också om enskilda skolor och program, och vad de kan leda till. Vägledaren organiserar informationsinsatserna såväl till elever som till vårdnadshavare. Informationen ges i både muntlig och skriftlig form, vid flera tillfällen och sammanhang och utifrån individuella behov. Det är också viktigt att handleda eleven i hur man själv hittar och kritiskt granskar information, och därmed får verktyg och bli mer självständig i sin egen process. Även i en vidgad SYO som involverar lärarna mer kommer studie- och yrkesvägledarna att fortsätta att ha en nyckelroll. Vägledaren har specialistkompetens och kan närma sig eleven utan att samtidigt ha rollen av den som bedömer kunskaper och sätter betyg. Därmed skapas förutsättningar för ett annat genuint möte. Ett av de främsta verktygen för vägledarna är samtalet. Samtal som håller hög kvalitet kan spela stor roll för elevens tankar om sig själv och sin framtid. Alla elever i åk 9 har rätt till minst ett individuellt vägledningssamtal, flera vid behov. I samtalet ska eleven kunna få hjälp med allt från att hitta rätt information till att få professionell återkoppling på sina tankar kring sig själv och sin framtid. Alla elever ska ges tillgång till vägledning utifrån individuella behov under hela sin högstadietid.

4 Kontakt skola arbetsliv Vi strävar efter att behålla och utveckla vårt goda samarbete med såväl det lokala näringslivet som den offentliga sektorn. Ett viktigt forum för samarbetet med näringslivet är branschrådet, där representanter för de lokala företagarna och skolan driver verksamheten framåt. Här vill vi vidga sammansättningen och få med representanter för flera olika näringar och även den offentliga sektorn. Eleverna bör när de lämnar grundskolan ha fått god kunskap om och flera varierade erfarenheter av arbetslivet som konkret grund för sina egna framtidsval. Vi anser att PRAOn är en ovärderlig erfarenhet för eleverna som knappast låter sig ersättas av studiebesök och liknande. Därför har våra elever en veckas PRAO i 8:an och en i 9:an. För att stärka elevernas initiativkraft och sociala förmågor får varje elev söka sin egen PRAO-plats, vid behov med hjälp av SYV. Både processen att hitta en PRAO-plats och själva PRAO-veckan förbereds i skolan gemensamt av elev, pedagoger och SYV. Det är också viktigt att PRAOn inte blir en isolerad erfarenhet, utan sätts i ett meningsfullt sammanhang. För år 8 håller vi på att testa en ny modell där PRAOn kopplas till IUP:n. Varje elev får utifrån sina egna mål och sin PRAO-plats välja ett mål/ en förmåga att utveckla. Därefter bestämmer man hur det ska gå till, vilket ämne/lärare man vill samarbeta med och hur redovisningen ska gå till. På så sätt knyter vi ihop skolkunskaper med verkligheten, och många lärare blir involverade utifrån vad eleverna väljer att jobba med. I år 9 har eleverna till uppgift att presentera sin PRAO-plats med en egen monter på en stor Yrkeslivsmässa, som 7-9-skolorna genomför tillsammans med näringsliv och kommun. Där ska eleven presentera verksamheten på PRAO-platsen med fokus på yrken och utbildning. De ska dessutom granska verksamheten ur ett miljöperspektiv. Eleverna tävlar i fyra kategorier; bästa monterdesign, bästa presentation, bästa miljöpresentation och bästa uppdrag (=man planerar och genomför ett mindre projekt på PRAO-platsen.) Alla elever i år 8 besöker också mässan, vilket gör att hela år 8 och 9 får en god överblick över arbetslivet i närområdet. Eleverna gör även i år 7 besök på lokala arbetsplatser i samverkan med olika ämnen. I kommunen erbjuds elever i år 9 höstlovspraktik inom vård och omsorg, och sommaren efter nian kan man få kommunalt feriejobb inom olika verksamheter. SYO i undervisningen I en bredare vägledningsprocess som får ta längre tid och involvera fler vuxna kring eleverna, och i det entreprenöriella lärandet, blir det naturligt att en stor del av SYOn kommer att ske i undervisningen. Genom att kontinuerligt jobba med elevernas självkunskap vill vi ge dem en grund för att kunna göra väl underbyggda val för sin egen framtid. Vi jobbar också med elevernas kreativitet och uppfinningsrikedom i olika koncept, t ex genom Finn Upp, Teknikjakten, besök av uppfinnare, men även genom att ta vara på uppslag och idéer i vardagen. Målet är givetvis att det inte ska vara enstaka inslag i skolan, utan ett synsätt som präglar vår verksamhet. Det är varje lärares ansvar att hjälpa eleverna att se nyttan av varje ämne i relation till sina framtida studie- och yrkesval. Kunskaper om yrken och arbetsliv ska

5 integreras i undervisningen. Studie- och n är här en resurs när undervisningen planeras och genomförs. På våra skolor sker en viktig del av det här arbetet i samband med praon och yrkeslivsmässan. Kontakt med gymnasieskolan Vi har ett bra samarbete med närområdets gymnasieskolor, vilket är en grundförutsättning för att vägledningsprocessen inför gymnasievalet ska fungera. Alla elever i år 9 besöker minst två gymnasieskolor på skoltid (Katedralskolan, Skara och De la Gardiegymnasiet, Lidköping), då de tittar på de program de valt ut i förväg. Enskilda eller gruppvisa besök på olika utbildningar ordnas utifrån elevernas behov. Alla elever bör ha besökt den skola de tänker söka till. Vi har också väl fungerande rutiner för överlämning från år 9. Vi träffar representanter för De la Gardiegymnasiet och Katedralskolan där de flesta av våra elever börjar, och gör en elevgenomgång. Alla gymnasieskolor som ska ta emot elever från oss får en överlämningsblankett för varje elev (och eventuellt annan dokumentation; t ex åtgärdsprogram, skriftligt omdöme om man saknar betyg, eventuellt utredningar) som eleven, vårdnadshavare och handledare fyllt i gemensamt. För de elever som behöver sker enskild överlämning. Hela överlämningsprocessen ska utgå från den enskilda elevens behov och utformas därefter.