Plan för Studie- och yrkesorientering. Blentarps förskolenhet och Storkskolan

Transkript

1 BLENTARPS FÖRSKOLA, FÖRSKOLAN ALLA ÄR STOLTA ÖVER OCH STORKSKOLAN, SKOLAN ALLA ÄR STOLTA ÖVER. Blentarps förskolenhet och Storkskolan Plan för Studie- och yrkesorientering

2 B L E N T A R P S R E K T O R S O M R Å D E Plan för Studie- och Yrkesorientering Reviderad plan för Studie- och yrkesorientering Blentarps RO 2011 års fastställes för tillämpning fr.o.m Revidering sker november 2012 Ingela Mårtensson Rektor Christel Rydén Förskolechef Ag Blentarp Lå 2011/2012 Ingela Mårtensson Lars Olsson Pia Lander Jenny Nordlundh Britt Lantz Källor: Läroplan för förskolan Lpfö 98 Läroplan för den obligatoriska skolan Lgr 11 Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering skolverket 2009 KRAFT

3 Innehållsförteckning Förskolan och skolan lägger grunden till barn/elevers lärande inför ett kommande yrkesliv kapitel 1: Vad är studie- och Yrkesorientering förskolan - 9?... 2 Övergripande mål... 2 Läroplan för förskolan Lpfö Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kapitel 2: Rollfördelning... 5 Rektors roll... 5 Studie- och yrkesvägledarens roll... 5 Pedagogens roll... 6 All personal... 7 Eleven... 7 Vårdnadshavaren... 7 Kapitel 3: Blentarps Rektorsområde Förskolan... 8 Åtgärder/aktiviteter... 8 Boktips/litteratur/materialtips... 8 Kapitel 4: Storkskolan förskoleklass Åtgärder/aktiviteter... 9 Boktips/litteratur/materialtips... 9 Kapitel 5: Storkskolan Vägledning och information Åtgärder/aktiviteter Boktips/litteratur/materialtips... 12

4 H : \ F S S Y V \ S Y V \ G R U N D S K O L A N \ S Y O P L A N E R \ S T O R K S K O L A N \ R E V I D E R I N G \ S Y O P L A N B L E N T A R P R E V I D E R A D N O V E M B E R D O C X Förskolan och skolan lägger grunden till barn/elevers lärande inför ett kommande yrkesliv. Denna plan skall ge riktlinjer och förutsättningar för att den studie- och yrkesorienterade verksamheten organiseras inom Blentarps Rektorsområde så att eleverna får undervisning, vägledning och information inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Dessutom tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesorienteringen är fördelad och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorientering. Bakgrund De förändringar och den mångfald som växer fram på utbildnings- och arbetsmarknaden skapar fler och mer komplexa val, vilket leder till att behovet av kvalificerad studie- och yrkesorientering ökar. Ett välgrundat studie- och yrkesval får en ekonomisk betydelse för såväl individ som samhälle. Alla elever bör få så bra beslutsunderlag, så att de utifrån sina förutsättningar kan göra väl övervägda val inför fortsatt utbildning, yrkesinriktning och arbete. Mål, syfte och utvärdering Mål: Studie- och yrkesorienteringen ska vara en naturlig del i den vardagliga undervisningen 1 16 år. Syfte: Elevernas kommande gymnasieval ska vara väl underbyggt. Utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen. Revideras november 2012 Saxat ur allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisning, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan. En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevernas möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Krav på att skolan utvecklar elevernas förmåga att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Mångfalden av utbildningar gör det svårt för eleverna att överblicka vilka möjligheter de har Elev med funktionsnedsättning kan, beroende på arten och graden av nedsättningen ha behov av att skolan särskilt anpassar studie- och yrkesorienteringen till elevens behov. Så att exempelvis eleven får erfarenheter från arbetslivet. Elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning. Bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. 1

5 Kapitel 1 Vad är studie- och Yrkesorientering förskolan - 9? De yrkeskategorier som arbetar med studie- och yrkesorientering är framför allt studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare. Men all personal i skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna kunskaper, stöd och erfarenheter för kommande studie- och yrkesliv. Utveckla förskolans och skolans sätt att möta omvärlden, samhället med målet att studie- och yrkesorientering ska vara en naturlig del av skolans dagliga verksamhet. Sträva mot en studieoch yrkesorientering där eleven får förmågan att väga sina kunskaper och med hjälp av kunskaperna och insikten inse kraven på sig själv och våga. Undervisning, vägledning och informationen skall skapa självförtroende hos barnet och eleven som gör att de kan våga utveckla sig själv! Vår plan inom studie- och yrkesorientering skall utveckla barnets och elevens förmåga och nyfikenhet att hitta och ta till sig kunskaper och omsätta kunskaperna så att de på sikt kan bidra till att stimulera eleverna att bli kreativa och initiativrika. Övergripande mål Läroplan för förskolan Lpfö 98:11 Grundläggande värden jämställdhet mellan könen är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Saklighet och allsidighet Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 2

6 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande Förskolan skall inspirera barnen att utforska omvärlden Barnen skall få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen motivation och drivkraft att söka kunskaper Förskolan skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid Mål, förskola skall sträva efter att varje barn Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och i närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, Har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska Verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och Bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. 3

7 Läraren ska Bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och Medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och Vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. 4

8 Kapitel 2 Rollfördelning Rektors roll Rektor använder studie- och yrkesvägledarnas kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödjer övriga personalgrupper. Ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval Tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesorienteringen är fördelad och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorienteringen I samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesorienteringen ska genomföras, följas upp och utvärderas. Kompetensutvecklingsbehovet inom skolans studie- och yrkesorientering fortlöpande kartläggs och analyseras. Studie- och yrkesvägledarens roll Figur: Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesorientering. Utifrån sina behov behöver eleverna information om studie och yrkesvägar för att göra väl underbyggda val. 5

9 Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder. Så att de kan göra väl underbyggda val. Vara till stöd för övriga personalens studie- och yrkesorienterade insatser. Genom vägledningssamtal arbeta med att vidga elevens perspektiv för att kunna upptäcka andra yrkesområden än dem som de genom sin bakgrund redan känner till. Samt ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval. Hjälpa eleverna i deras valprocess. Nära samarbete med lärarna så att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen. Central roll i arbetet med information, vägledning och i viss mån undervisning inom området. En betydelsefull resurs när det gäller att kompetensutveckla personalen om exempelvis förändringar i utbildningssystemet. Pedagogens roll Har kompetens när det gäller behörighets- och urvalsregler såväl till gymnasieskolan som till vidare studier och har kunskaper om arbetslivet. 6

10 Håller sig uppdaterade med utvecklingen inom gymnasieskolan för att kunna förbereda eleven på de krav som ställs där. Genom information under mentors tid och utvecklingssamtal bidra till att vidga elevens perspektiv och diskutera framtida studie- och yrkesval. T ex genom att med elev och föräldrar diskutera lärstilar, omvärlden, starka sidor och sidor som kan utvecklas. Ge eleven nödvändiga kunskaper att värdera och kritiskt granska erhållen information. All personal All personal i skolan kan bidra på olika sätt med att ge eleverna kunskaper, stöd och erfarenheter för kommande studier och yrkesliv. Eleven Har själv att väga samman arbetsmarknadsinformation med övriga faktorer i ett välgrundat och genomtänkt beslut. Lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval. Som leder fram till en förmåga att kunna identifiera vilken information som är adekvat i situationen, kunna förstå och sätta den i relation till de egna målen om utbildning och yrken. Slutligen fatta väl underbyggda val som de tar ansvar för. Vårdnadshavaren Vårdnadshavaren har ansvaret för att hjälpa sina omyndiga barn i deras val av studier och yrken. 7

11 Kapitel 3 Blentarps Förskolenhet I leken kan olika yrken och roller lyftas fram, vilket kan förändra barnens förställningar om bl. a. kvinnligt och manligt. Barnen studerar den egna arbetsplatsen förskolan. De bekantar sig med de olika yrken och arbetsuppgifter som finns där: lokalvårdare, vaktmästare, kurator, intendent, elevhälsosamordnare, skolsköterska, rektor, studie- och yrkesvägledare m fl. Viktigt att tänka på att välja medvetet ur genusperspektiv vid studiebesöken, val av böcker och när barnen deltar i olika aktiviteter. Åtgärder/aktiviteter Synliggöra olika yrken/arbetsområden/inriktningar och ger upplevelser för förskolebarnen i ålder 1-5 år genom leken. För barn i ålder 1-3 år, synliggöra inriktningar såsom idag uteverksamhet, naturupplevelser, odling, musik, skapande, drama, miljötänk, rengöring/ordning, teknik, matematik och kost med matlagning. Hur: (som fortsätter för barn i ålder 3-5 år) Låta barnen delta utifrån intresse och förmåga samt utmana och erbjuda upplevelser. Läsa böcker om yrken För barn i ålder 3-5 år, uppleva, deltaga, besöka och få besök av personer inom olika områden. Såsom idag erbjuda olika material/utklädningslådor för lek t.ex. frisör, doktor, olika djur, kung och prinsessa. Hur: Låta barnen få ansvarsområden i de olika inriktningarna. Göra studiebesök på arbetsplatser i närområdet. Besöka föräldrars arbetsplatser och/eller låta föräldrar besöka förskolan. På olika sätt genom uppdragen i Kraftarbete, stegvis och start. Boktips/litteratur/materialtips Utklädningslådor Biblioteket 8

12 Kapitel 4 Storkskolan förskoleklass - 5 Föräldrar och representanter för näringslivet bjuds in till skolan för att berätta om sina yrken, studier och intressen vilket kan bidra till att öka elevernas omvärldskännedom. Eleverna har möjlighet att få kännedom om olika föreningar och delta i olika tävlingar/projekt som stimulerar deras uppfinningsrikedom och kreativitet t ex snilleblixt. Temaarbete med exempelvis språk, kommunikation och studiebesök Studie- och yrkesvägledaren stödjer studie- och yrkesorienteringsverksamheten. Åtgärder/aktiviteter Skolan som arbetsplats Kända yrken: föräldrar släktingar, grannar Stegvis och KRAFT Lokalt näringsliv Föreningsliv Att lära sig välja/språkval Rollekar Boktips/litteratur/materialtips Storyline LRF BBK Biblioteket, skönlitteratur med omvärldskunskap 9

13 Kapitel 5 Storkskolan 6-9 Vägledning och information Årskurs 6 Medverka vid föräldramöte, och informera om betydelsen av språkvalet för framtiden Årskurs 7 Målbild (att användas i IUP), pratar om framtiden min. mentor medverkar. Framtidsinformation/-kunskap Förberedda besök på Sjöbo Kommuns Gymnasiemässa. Årskurs 8 Identifiera de elever som är i behov av yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Höstterminen: framtidsvalet (häfte och arbetsmaterial) och näringslivs- /arbetsmarknadsinformation (bildspel) ca 60 min. Gärna ett samarbete med Svenska och Samhälles orienterande ämnen vecka 6 14 enligt överenskommelse. Förberedda besök på Sjöbo Kommuns Gymnasiemässa Obligatoriska enskilda vägledningssamtal from 1 februari. Årskurs 9 Visa var de kan söka information på Internet tidsåtgång ca 60 min/mentorsgrupp (behöver tillgång till datorer till eleverna och storbildsprojektor). Veckorna enligt överenskommelse. Förberedda besök på Sjöbo Kommuns Gymnasiemässa och framtidståget. Gymnasieinfo i klass (bildspel) utdelning av ditt gymnasieval i Skåne och Sölvesborg. Vecka enligt överenskommelse. Gymnasieinfo till föräldrar 10

14 Öppet hus gymnasieskolorna hela hösten Vårterminen Gymnasieval vecka 2 enligt överenskommelse (Behov av elevdatorer) Från mitten av januari februari och vid omvalet i april kommer erbjudande om att få skugga en gymnasieelev på div. gymnasieskolor Omval april maj Enskilda samtal löpande under läsåret Föräldramötet åk 9 vårterminen för info rese- och inackorderingsbidrag. Eleverna får information om vad som finns i deras närområde i form av arbetstillfällen, företag och näringar. De får även upplysningar om arbetsmiljölagstiftningen och om hur barn och ungdomar får arbeta. Ämneslärare informerar om yrken där deras ämne har betydelse: t ex språk: journalister, författare, tolk, översättare, turism koordinator, media, reklam yrken. Temaarbete som exempelvis språktema Eleverna har möjlighet att delta i olika tävlingar som stimulerar deras entreprenörsanda och kreativitet t ex finnupp. Samarbete med skolor i andra länder. Åtgärder/aktiviteter Vi har ett förberedande arbetsområde inför år åttas prao inom ämnet samhällskunskap. Detta arbetsområde heter arbetsmarknaden, och här får eleverna får kunskap om Vägen till ett jobb, att bli anställd, lön och skatt, arbetsmarknaden (fackförbund, övriga organisationer, skyddsombud, avtal jämlikhet) samt hur det är att arbeta i andra länder. Vi undervisar i ergonomi på idrottslektionerna undervisar. Vi använder facebook (där vi skapar en sluten grupp) som en del av undervisningen under tiden eleverna är ute på prao. Eleverna får lägga in bilder som de ska kommentera. Eleverna har möjlighet att efter tillåtelse av mentor göra studiebesök på olika gymnasieskolor. Inom Kraftarbetet diskuterar vi olika yrkens status, samt jämlikhet på arbetsmarknaden. Vi arbetar med självkännedom och värdegrundsarbete. I undervisningen ingår och tränar man på hur man upprättar CV, beter sig när man kommer till sin praoplats eller sin anställningsintervju. 11

15 Svenskundervisningen bearbetar och diskuterar kring texter som berör olika sidor av arbetslivet. Eleverna får i uppgift att ta reda på vilken utbildning som behövs för de arbetsuppgifter som finns på deras praoplats, samt vilken lön som utgår. Bildämnet undervisar i de yrken som hör till detta ämne. Eleverna får lära sig att sortera och värdera information som de får från olika källor. Eleverna görs medvetna om de vilka val de gör, och dessa vals betydelse för framtiden. Vi uppmärksammar i utvecklingssamtalet vilka mål eleven vill nå. Synliggör det osynliga arbetslivet Gymnasieval Internationellt skolutbyte elever och lärare ger konkret omvärldskunskap. Boktips/litteratur/materialtips Varg nosar och jagar. I praktiken Skola/företag. Svenskt näringsliv Staden när du sover, Bergenholtz, Björn. Jobb från A-O, Lindblad, Kerstin Ditt gymnasieval i Skåne och Sölvesborg Framtidsvalet (med lärarhandledning) Fronter KO studie- och yrkesväglednings rummet. 12