Riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE GSN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Hjelm, Per Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden fastställer riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun. Sammanfattning Under hösten 2013 har en processkartläggning genomförts av elevens övergång från grundskola till gymnasiet och utvecklingsområden har identifierats. En projektgrupp har därefter fått i uppdrag att utforma ett strategidokument för studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Dokumentet utgår från skolverkets allmänna råd och har därmed funktionen av att konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. Att de allmänna råden fullföljs gällande resursfördelning, personal och kompetens ska verksamhetscheferna, för grundskola respektive gymnasieskola, säkerställa. Förvaltningen kommer under läsåret 14/15 utforma en plan för implementering av nämndens riktlinjer samt hur uppföljning skall ske i det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivning av ärendet Samverkan mellan utbildningsnämnderna betonas i Mål och budget 2014 och i utbildningsnämndernas verksamhetsplaner för både 2013 och 2014 har övergången mellan skolformerna varit ett prioriterat uppdrag. Under hösten 2013 har en grupp med representanter från förvaltningen processkartlagt elevens övergång från grundskola till gymnasiet, identifierat utvecklingsområden och utifrån detta lagt förslag på förbättringar, se bilaga 2. Processgruppens bild är att studie-och yrkesvägledningen i dagsläget i Huddinge skiljer sig mycket åt mellan grundskolorna. Det varierar hur tjänsten som studie- och yrkesvägledare, SYV, ser ut i omfattning och hur den kombineras. En del har ansvar för flera skolor medan andra har SYV i POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE GSN-2014/ (3) kombination med andra uppdrag på skolan. Bilden är också att det krävs väldigt olika insatser beroende på elevernas behov, något som skiftar såväl mellan elever som mellan skolor. Det finns inte någon kommunal policy för kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen. En projektgrupp, som har bestått av projektledare (biträdande verksamhetschefer för grundskola och gymnasieskola) samt representanter från grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning (SYV, lärare och skolledare), har efter denna kartläggning, fått i uppdrag att utforma ett strategidokument för studie- och yrkesvägledningen i kommunen, som när det implementerats garanterar eleverna i Huddinges kommunala skolor en likvärdig och högkvalitativ studie- och yrkesvägledning. Dokumentet utgår från skolverkets allmänna råd och konkretiserar vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. På sikt är en förbättrad studie- och yrkesvägledning en del i arbetet för att minska avhopp och byten inom gymnasieskolan. Riktlinjer Enligt skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning 1 bör huvudmannen: konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten görs i förvaltningens strategidokument för studie- och yrkesvägledning, se bilaga 1. vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses inför resursfördelningen ta reda på vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning se till att studie- och yrkesvägledaren har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning. Verksamhetscheferna, för grundskola respektive gymnasieskola, ansvarar för att ovanstående tre punkter angående resursfördelning, personal och kompetens fullföljs samt att de följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. 1 Skolverkets Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning, SKOLFS 2013:180

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE GSN-2014/ (3) Förvaltningens synpunkter Skolinspektionens nationella granskning 2 visar att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad i de granskade skolorna (här ingår inga skolor i Huddinge). Huvudmannen lämnar över ansvaret för vägledningen till rektorn som i sin tur lämnar vidare till vägledaren. Skolor och huvudmän saknar system för att planera, följa upp och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Bristen på aktiv styrning får konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och i förlängningen för elevernas rättigheter. Verksamheten begränsas ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen ses inte som en process som löper genom hela elevernas utbildning och inte heller som ett område där all personal på skolan samverkar. För att uppfylla lagstiftningens krav gällande studie- och yrkesvägledning, i läroplaner, skollag, förordningar och skolverkets allmänna råd, har förvaltningen tillsammans med verksamheterna tagit fram ett strategidokument för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Under vårterminen 2015 kommer en implementering av innehållet i detta dokument kunna påbörjas. Att de allmänna råden fullföljs gällande resursfördelning, personal och kompetens ska verksamhetscheferna, för grundskola respektive gymnasieskola, säkerställa. Arbetet med studie- och yrkesvägledning följer verksamhetscheferna upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen kommer att utveckla formerna för detta tillsammans med kvalitetsavdelningen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Jan-Eric Johansson Grundskolechef 1. Strategidokument för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun 2. Processbeskrivning övergång grundskola-gymnasieskola Beslutet delges Rektorer i Huddinges kommunala grundskolor Akten 2 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, skolinspektionens rapport 2013:5

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Strategidokument för Studieoch yrkesvägledning i Huddinge kommun POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Innehåll Bakgrund... 3 Processkartläggning... 3 Nationell styrning... 3 Skolinspektion av studie- och yrkesvägledningen i 34 grundskolor... 3 Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning... 4 Uppdrag och syfte... 5 Konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för verksamheten i Huddinge kommun... 6 Studie- och yrkesvägledande moment från grundskolans årskurs 1 till årskurs 3 på gymnasiet och vidare i vuxenutbildningen... 6 Grund- och grundsärskolan... 6 Grund- och grundsärskolan åk Grund- och grundsärskolan åk Grund- och grundsärskolan åk Gymnasie- och gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Resursfördelning, Personal och Kompetens Övergång grundskola- gymnasieskola Processkarta för elevs övergång från grundskola till gymnasium Uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet Bilagor... 16

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Bakgrund Processkartläggning Samverkan mellan utbildningsnämnderna i kommunen betonas i Mål och budget 2014 och i utbildningsnämndernas verksamhetsplaner för både 2013 och 2014 har övergången mellan skolformerna varit ett prioriterat uppdrag. Under hösten 2013 inleddes en satsning på processutbildning inom kommunen. Kommunens ledningsgrupp valde ut ett antal processer, däribland barn- och utbildningsförvaltningens föreslagna process Övergången mellan grundskola och gymnasium. En grupp med representanter från förvaltningen bildades för att processkartlägga elevens övergång från grundskola till gymnasiet, identifiera utvecklingsområden och utifrån detta ge förslag på förbättringar (se processbeskrivning bilaga 1). En stor del av den kartlagda processen handlar om studie- och yrkesvägledning. En Projektgrupp har därefter utifrån Skolverkets allmänna råd fått i uppdrag att utforma ett strategidokument för studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Nationell styrning Studie- och yrkesvägledning har också aktualiserat på nationell nivå. Bland annat har Skolinspektionen 1 granskat studie- och yrkesvägledningen i vissa grundskolor (Huddinge kommuns skolor granskades inte) och Skolverkets har kommit ut med nya allmänna råd 2 för studie- och yrkesvägledning. Skolinspektion av studie- och yrkesvägledningen i 34 grundskolor Skolinspektionens granskning utgick från tre huvudfrågeställningar: Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar? Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt? Granskningen visade att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad i de granskade skolorna. Huvudmannen lämnar över ansvaret för vägledningen till rektorn som i sin tur lämnar vidare till vägledaren. Skolor och huvudmän saknar system för att planera, följa upp och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Bristen på aktiv styrning får konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och i förlängningen för elevernas rättigheter. Verksamheten begränsas ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen ses inte som en process som löper genom hela elevernas utbildning och inte heller som ett område där all personal på skolan samverkar. Ingen skola i granskningen hade formulerat konkreta mål för skolans arbete med att motverka traditionella könsmönster eller för att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund Skolverkets nya Allmänna råd Arbete med studie och yrkesvägledning

7 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) De skolor som ingick i granskningen visar i hög utsträckning liknande brister. Då dessa brister även överensstämmer med resultat från andra utredningar och utvärderingar finns anledning att anta att de utvecklingsområden som lyfts fram även behöver utvecklas på andra skolor. Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning Skolverkets allmänna råd handlar om arbetet med studie- och yrkesvägledning i skola och vuxenutbildning och vänder sig till huvudmän, rektorer och övrig skolpersonal. Ett viktigt budskap i de allmänna råden är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken. Skolverkets allmänna råd sätter fokus på områdena: Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning Personal och kompetens Undervisning och samverkan - skola, utbildning, arbetsliv Information inför val av studier och yrken Vägledningssamtal Studie- och yrkesvägledningen ska ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse: Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. För att kunna göra väl underbyggda val och fatta väl övervägda beslut behöver eleven ofta stöd av en väl planerad studie- och yrkesvägledning. Den ska genomföras på ett professionellt sätt och vila på en vetenskaplig grund. I de allmänna råden understryks att skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, men med delvis olika roller, och studie- och yrkesvägledningen är därmed hela skolans ansvar.

8 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Uppdrag och syfte Uppdraget har varit att skapa ett strategidokument för studie- och yrkesvägledning, som när det implementerats, garanterar eleverna i Huddinges kommunala skolor en likvärdig och högkvalitativ studie- och yrkesvägledning. Strategidokumentet ska utgå från skolverkets allmänna råd och konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. En förbättrad studie- och yrkesvägledning är en viktig del i arbetet för att minska avhopp och byten inom gymnasieskolan. Detta strategidokument har tagits fram av en projektgrupp som har bestått av projektledare (biträdande verksamhetschefer för grundskola och gymnasieskola) samt representanter från grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning (SYV, lärare och skolledare).

9 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för verksamheten i Huddinge kommun Enligt skollagen ska elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Under sin skoltid behöver eleven utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Det ställer krav på tillgänglig kompetens inom de olika delar som utgör studie- och yrkesvägledningen. Elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan summeras som att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska: bli medveten om sig själv bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen lära sig att fatta beslut lära sig att genomföra sina beslut Studie- och yrkesvägledande moment från grundskolans årskurs 1 till årskurs 3 på gymnasiet och vidare i vuxenutbildningen För att uppfylla lagstiftningens krav gällande studie- och yrkesvägledning, i läroplaner, skollag, förordningar och skolverkets allmänna råd, ska nedanstående implementeras och genomföras som en minsta gemensamma nämnare i respektive skolas arbete och därefter följas upp i skolans systematiska kvalitetsarbete. Grund- och grundsärskolan I läroplanen för grundskolan framgår att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

10 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Grund- och grundsärskolan åk 1-3 Skolans mål 3 är att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 4 Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Inte ge svaret till eleven utan låta eleven pröva sin idé/tanke/lösning Efter genomfört arbete prata om resultatet och varför det blev som det blev Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling, både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten i flera ämnen med hjälp av ex. ELIT Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val ex klassråd/elevråd/skolråd Lärare, SYV, elevhälsan Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Göra studiebesök i närmiljön ex brandstation, bondgård, föreningslivet. Bjuda in föreläsare/föräldrar som berättar om sitt yrke/intresse Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter etc. Skriva/ rita ett brev till sig själv som öppnas i framtiden ex om 3-6 år. Tankar om framtiden, hur ser samhället ut, hur lever jag, vad jobbar jag med etc.? Lärare, SYV, Bitr. rektor Lärare, SYV, Bitr. rektor 3 Läroplanen för grundskolan 2011, 2.6 Skolan och omvärlden 4 Ansvaret har skolans rektor

11 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Grund- och grundsärskolan åk 4-6 Skolans mål 5 är att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 6 Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Få kännedom om funktionsnedsättningar och hur en tillgänglig miljö kan minska betydelsen av dessa Synliggöra för eleven vilka val man gör varje dag, utan att tänka på det. Att inte göra ett val, är också ett val Diskutera traditionella genus mönster och varför det ser ut så, vem bestämmer det? Inte ge svaret till eleven utan låta eleven pröva sin idé/tanke/lösning och sedan ha ett reflekterande samtal utifrån resultatet Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling, både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten hos eleven, i flera ämnen, med hjälp av ex ELIT Skriva en berättelse utifrån tankar om sig själv i framtida yrken/ arbetsmarknad Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val ex klassråd/elevråd/skolråd Lärare, SYV, Elevhälsan Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Göra studiebesök på arbetsplatser (kan vara på den egna skolan) och i föreningslivet Vid studiebesök diskutera vilka som arbetar på platsen, vilka olika arbetsuppgifter som finns på arbetsplatsen och hur man utbildar sig till yrket Bjuda in föreläsare, göra intervju med föräldrar, närstående, skolpersonal som berättar om sitt yrke/ utbildningsbakgrund Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter Skriva ett brev till sig själv som öppnas i framtiden ex om 3-6 år. Tankar om framtiden, hur ser samhället ut, vilka yrken finns, vad vill jag själv bli? SYV/lärare ger en grundläggande information om det svenska utbildningssystemet, betygskriterier, meritvärde och antagningsvillkor inför gymnasiet SYV/lärare informerar elever och föräldrar om vikten av kunskaper i språk inför framtida studier, språkval och konsekvenser med avhopp Lärare, SYV, Hela skolans personal Lärare SYV, Bitr. rektor, Rektor 5 Läroplanen för grundskolan 2011, 2.6 Skolan och omvärlden 6 Ansvaret har skolans rektor

12 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Grund- och grundsärskolan åk 7-9 Skolans mål 7 är att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 8 Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Få kännedom om sig själv, sig själv i en grupp, roller i en grupp ex. värderingsövningar Synliggöra för eleven vilka val man gör varje dag, utan att tänka på det. Att inte göra ett val, är också ett val Inte ge svaret till eleven utan låta eleven pröva sin idé/tanke/lösning. Att ha ett reflekterande samtal efter genomfört arbete Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten hos eleven, i flera ämnen med hjälp av ex ELIT Skiva en berättelse utifrån besök i arbetslivet Skriva ett brev till sig själv i åk 7 som öppnas i åk 9. Tankar om framtiden, drömjobb, familjeliv, vad man mår bra av, hur man vill leva sitt liv etc. Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val ex klassråd/elevråd/skolråd Lärare, SYV, Elevhälsan Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Göra studiebesök på arbetsplatser, universitet, gymnasium, gymnasiemässa, Huddinges gymnasiedagar Bjuda in föreläsare som berättar om sitt yrke och vägen till yrken/ utbildningar Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter etc. Få kännedom om arbetsvillkor, arbetstagarens ansvar och skyldigheter i arbetslivet Praktik på olika gymnasiesärskoleprogram för elever inom målgruppen Lärare och SYV 7 Läroplanen för grundskolan 2011, 2.6 Skolan och omvärlden 8 Ansvaret har skolans rektor

13 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Skolans mål 7 är att varje elev Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 8 SYV informerar elever och föräldrar inför valet till gymnasiet Enskilda vägledningssamtal Gruppvägledning utifrån genus tankar, vad är typiskt manliga/kvinnliga yrken och varför? Ex Vilka typiska manliga yrken fanns det för ca 50 år sedan hur ser det ut idag? Varför? SYV/ lärare informerar om betygskriterier, meritvärde och antagningsvillkor inför gymnasiet. SYV ger grundläggande information om möjligheten till utbildningar utanför Sverige, att man kan översätta svenska betyg/meritvärde ute i Europa och även utanför Europa SYV organiserar så att eleverna utifrån sina behov av anpassningar får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Lärare, SYV

14 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Gymnasie- och gymnasiesärskolan Skolans mål 9 är att varje elev: utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering Riktlinjer Personalen ska: Informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund Informera eleven inför utbildningens början, så att de får en välutformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier I dialog med eleven upprätta en individuell studieplan och reviderar den vid behov. Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen I utbildningen ges återkommande information om varför kurserna är viktiga ur elevens perspektiv t.ex. att oavslutad kurs kan leda till att kraven för gymnasieexamen inte uppfylls I slutet av varje termin ges information om kurser som kommer samt att de nya undervisande lärarna bjuds in Programintroduktion, information om programmets mål, kurser, betygskriterier samt studie- och yrkesutgångar Portfolio/ loggbok/ lärplattform: Eleven har alla sina arbeten och betygskraven för kursen/kurserna samlade. Eleven får utifrån detta göra sin egen bedömning av sin prestation och måluppfyllelse Portfolio/ Loggbok/ lärplattform används som grund för utvärdering under pågående kurs Eleven har möjlighet till samtal/coachande samtal om sina egna mål Genomförs av 10 Mentor, undervisande lärare och SYV Biträdande rektor/ programansvarig, mentor, undervisande lärare och SYV Undervisande lärare, mentor och SYV medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper I informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och hos aktörer i samhället utanför skolan. Arbeta med skolans kunskapsområden, där fler ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven. Värderingsövningar Samtal Gruppvägledning Samverkan med LSS och AF Praktik för gymnasiesärskoleelever med möjlighet till fortsatt arbete efter avslutad skolgång alternativt daglig verksamhet Mentor, SYV och Elevhälsa 9 Läroplan för gymnasieskolan Ansvaret har skolans rektor

15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Skolans mål 9 är att varje elev: ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha gällande studier och yrken Riktlinjer Personalen ska: Se till att varje elev får information om valmöjligheter i form av inriktningar, kurser, studieoch yrkesutgångar samt om vilka konsekvenser ett byte av studieinriktning medför. Eleven har själv att väga samman arbetsmarknadsinformationen med övriga faktorer i ett välgrundat och genomtänkt beslut. I de fall eleven fattar beslut om att avbryta eller inte helt fullfölja sina studier informera och tydliggöra vilka konsekvenser det kan få när det gäller möjligheter till arbete och vidare studier Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Informationstillfällen: Yrkeshögskolan Högskolor/universitet Bransch Allmän samhällsfakta t.ex. skattemyndighet, försäkringskassa, AMS Arbetsmarknadsinformation t.ex. fackförbund, AMS Utlandsstudier Eleven får tid att fundera och diskutera sina mål och tankar om hur framtiden kan se ut Genomförs av 10 Biträdande rektor/ Programansvarig, lärare och SYV. Mentor och SYV är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket Stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen Samverka med universitet och högskolor samt arbetslivet utanför skolan Utveckla verksamheten så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning Alert Programråd Studiebesök Lyfta fram nya rön inom ämnet t.ex. forskningsresultat Programråd, Biträdande rektor/ Programansvarig, undervisande lärare och SYV Vuxenutbildningen En elev i vuxenutbildningen kan, enligt läroplanen, ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna. Vuxenutbildningen ska även samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildningen.

16 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Ett samverkansavtal finns mellan Huddinge kommun och Lärvux (Stockholms stad) gällande särskild undervisning för vuxna. En beskrivning av studie- och yrkesvägledningen inom Lärvux finns. Vuxenutbildningens mål 11 är att varje elev: får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 12 Information i grupp om hur dagens arbetsmarknad ser ut, hur man söker arbete, vad som är viktigt att tänka på vid ansökan. Samtal kring vad som kan krävas för att kunna söka vissa arbeten, elevens kompetens och utbildning i förhållande till det som efterfrågas i en annons, hur eleven kan uppnå det som efterfrågas för att få ett visst jobb. Denna information/vägledning ges också vid enskilda samtal SYV ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan få Användning av Utländsk bedömningshandbok för validering av tidigare utbildning. Teoretiska kunskaper bedöms via tester. Eleverna kan placeras i intensivare/snabbare grupp om de redan besitter vissa förmågor. Validering av vissa förmågor inom en kurs görs och det ges till eleven i ett dokument. Sker vid samtal med lärare, till exempel vid bedömningssamtal/betygssamtal. Lärarna har minst två individuella samtal per halvår med eleven, rent formellt. Men också löpande samtal under kursens gång. Den formativa bedömningen syftar också till ökad självkännedom och att eleven blir ägare av sitt eget lärande. Samtal kring individuell studieplan sker även med SYV vid drop-in tider eller under enskilda samtal Flertalet av eleverna på grundläggande vuxenutbildning har yrkeserfarenhet sedan tidigare från sitt hemland och en del har det även från Sverige. De gör många val utifrån dessa erfarenheter samt genom samtal med vänner och familj. En del samlar erfarenheter genom Vux-mässa, samtal med SYV. En del får även input via arbetsförmedling och social- och äldre omsorgsförvaltningen, genom de olika aktiviteter som de är anmälda till av olika aktörer. Görs i ett enskilt samtal med eleven av SYV, där man bland annat talar om och informerar om de prioriteringsregler och behörighetskrav som finns till vidare utbildning och hur arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. SYV, Lärare Lärare, SYV SYV, Lärare SYV 11 Läroplan för vuxenutbildningen 12 Ansvaret har rektor

17 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Vuxenutbildningens mål 11 är att varje elev: har kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor när det gäller bl.a. arbetsrätt och arbetsmiljö generellt och om möjligt, inom sin studieinriktning har kännedom om möjligheter till vidare utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 12 Detta görs av respektive utbildningsanordnare under en yrkesutbildning. På den grundläggande vuxenutbildningen samtalar SYV/Lärare om detta. De flesta har god kännedom eller tar reda på detta på egen hand. I samtal och hänvisningar till webb och andra aktörer som till exempel AF utland. Då flertalet av eleverna på grundläggande vuxenutbildning har utländsk bakgrund vill de ha information om den svenska arbetsmarknaden och det svenska utbildningssystemet. Den kunskapen vid gruppinformation, individuella samtal med SYV, vid mässbesök, samtal med vänner och familj. Kännedom om praktik ges under en yrkesutbildning eller via t.ex. AF. Utbildningsanordnare, Lärare, SYV SYV, Lärare är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och arbetsliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Sker i samtal enskilt och i grupp. Elever har möjlighet att tillsammans med lärare eller på egen hand besöka Vux-mässa, som oftast ges vid två tillfällen per år. Information om andra vägar finns på hemsidan. Via Arbetsförmedlingen Fokusgrupp med elever inom den grundläggande vuxenutbildningen behandlar bland annat frågor som rör förändringar i samhälls- och arbetsliv Ett Vuxråd träffas 4 gånger per år. Representanter från VuxHuddinge, elever, Arbetsförmedling, Södertörns högskola, studieförbund och politiker deltar. SYV, Lärare

18 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Resursfördelning, Personal och Kompetens Huvudmannen bör avseende arbete med studie- och yrkesvägledning (SKOLFS 2013:180): ta reda på vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning se till att studie- och yrkesvägledaren har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses, här bör särskilt uppmärksammas elever med funktionsnedsättning Detta kommer verksamhetscheferna följa upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergång grundskola- gymnasieskola Under hösten 2013 kartlades processen övergång grundskola- gymnasieskola. Nedan återfinns processkartan. Varje delprocess beskrivs och redovisas i processbeskrivningen som finns i bilaga 1. Processkarta för elevs övergång från grundskola till gymnasium

19 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2014/ (16) Uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet Grundskolor kommer att följas upp i sina respektive dokument för systematiskt kvalitetsarbete (SK-dokument). Centralt i arbetet är målen för om eleven: kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings-, och kulturliv har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och andra länder Skolorna ska därför göra självskattningar utifrån om: eleverna har tillgång till kontinuerlig vägledning och vägledning inför val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning elevens studie- och yrkesval begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund rektorn tar sitt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen genomförs som en integrerad del av utbildningen samt genom information och vägledning inför val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning huvudmannen har god kännedom om målen för studie- och yrkesvägledningen och tar ansvar för att den genomförs i enlighet med målen. Självskattningarnas resultat identifierar vilka områden det kan behöva läggas fokus på och frågeställningarna kommer vara centrala i SK-dokumentet. Gymnasieskolornas och vuxenutbildningens arbete med studie- och yrkesvägledning följs upp genom frågor i de elevenkäter som årligen genomförs i åk 2 på gymnasiet, inom introduktionsprogrammen samt inom vuxenutbildningen. Enkätresultaten analyseras och förbättringsområden ringas in i skolornas systematiska kvalitetsdokument. Byten och avbrott under gymnasietiden registreras i kodsystemet i datasystemet procapita och följs upp genom att det synliggörs i kommunens lednings- och informationssystem, LIS. Att rektorn tar sitt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen genomförs, som en integrerad del av utbildningen samt genom information och vägledning inför val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, följs upp i de kvalitetsdialoger som genomförs i samband med delårsrapporteringen. Bilagor Bilaga 1. Processbeskrivning övergång grundskola-gymnasieskola

20 Processbeskrivning av elevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan (uppdat )

21 Innehåll Processbeskrivning av elevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan... 1 Vad är en process?... 4 Huddinges processutvecklingsmodell... 4 Bakgrund till vald process... 5 Skolinspektionens granskning och Skolverkets Allmänna råd... 5 Processkarta för elevs övergång från grundskola till gymnasium... 6 Delprocess 1. Information, undervisning och vägledning... 7 Mål och syfte med delprocess Hur... 7 Ansvar... 8 Hjälpmedel... 8 Kommande länkar... 8 Delprocess 2. Information och vägledning inför gymnasievalet... 9 Mål och syfte med delprocess Hur... 9 Ansvar... 9 Hjälpmedel Kommande hjälpmedel Delprocess 3. Elevens val till gymnasiet Mål och syfte med delprocess Hur Ansvar Hjälpmedel Kommande hjälpmedel Delprocess 4. Bilagor till KSL och särskilda insatser för vissa elever Mål och syfte med delprocess Hur Ansvar Hjälpmedel Relaterad process. Elev antas till utbildningen. Besked på webb Mål och syfte Hur Ansvar... 13

22 Delprocess 5. Överlämnande av information och elevdokumentation från grundskola till gymnasium Mål och syfte med delprocess Hur Ansvar Kommande hjälpmedel Delprocess 6. Gymnasieskolans förberedelser inför skolstart Mål och syfte med delprocess Hur Ansvar Kommande hjälpmedel Delprocess 7. Elevens introduktionsperiod på gymnasieskolan Mål och syfte delprocess Hur Ansvar Kommande hjälpmedel Delprocess 8. Utvärdering grundskola och gymnasium Mål och syfte med delprocess Hur Ansvar Hjälpmedel... 17

23 Vad är en process? En process liknas vid en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde genomförs för att skapa ett specifikt värde för kunden. Genom att kartlägga processer blir det tydligt hur en vara eller tjänst produceras. Detta underlättar arbetet med att se var kvaliteten brister eller om vi utför någon aktivitet som inte skapar värde. Genom förståelse och styrning av våra processer kan vi minska dubbelarbete, synliggöra brister, ta fram förbättringar och därmed uppnå en ökad effektivitet och högre kvalitet. Huddinges processutvecklingsmodell 1. Välj ut process att utveckla Identifiera och prioritera processer där förbättring är särskilt angelägen med hänsyn till rådande resultat, krav på kvalitet och säkerhet, kostnadseffektivitet och så vidare. 2. Kartlägg och analysera nuläget i vald process Kartlägg och analysera den befintliga processen som den ser ut i dag (nuläge), inte som den borde se ut. 3. Identifiera förbättringsbehov Analysera processens nuläge, mått och information i jakt på förbättringsområden 4. Utforma en förbättrad process nyläget o Utforma en processkarta som visar hur processen bör fungera. o Definiera mått och metoder för hur processens funktion och resultat ska mätas. o Komplettera med hur processen och dess olika delprocesser ska säkras. (Vem gör vad, potentiella felkällor, referens till hjälpmedel checklistor, mallar etc.) 5. Genomför förändringar etablera den utvecklade processen o Processägaren fattar beslut om att genomföra förändringarna. o Dokumentera den nya processen och upprätta uppföljningsrutiner o Kvalitetssäkra den förbättrade processen med rutiner för hantering av risker, avvikelser osv. o Förankra och inför den utvecklade processen. 6. Uppföljning och ständiga förbättringar av processen Följ upp att de nya arbetssätten och rutinerna fungerar som avsett och efterlevs. Huddinges riktlinjer för processutveckling och processkartläggning finns i sin helhet på:

24 Bakgrund till vald process Samverkan mellan utbildningsnämnderna betonas i Mål och budget 2014 och i utbildningsnämndernas verksamhetsplaner för både 2013 och 2014 har övergången mellan skolformerna varit ett prioriterat uppdrag. En snabb utveckling på arbetsmarknaden gör det är svårt att förutse villkoren i arbetslivet och skaffa sig kunskap om alla yrken. Detta ställer krav på att skolan utvecklar elevernas förmåga att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. En god vägledning stödjer eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. För att eleverna ska ges möjlighet att träna förmågor som att kunna välja och se konsekvenserna av sina val, utveckla självkännedom, ta eget ansvar, kunna söka och sortera information är det viktigt att studie- och yrkesvägledningen är en verksamhet som löper genom elevernas skolår från tidig ålder. Genom vägledning, information och undervisning har skolan möjlighet att bidra till att vidga elevens perspektiv och bidra till att de upptäcker andra yrkesområden än de som de redan känner till genom sin bakgrund. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är en viktig förutsättning för att eleverna i årskurs nio ska kunna göra rätt val till gymnasieskolan. Under hösten 2013 inleddes en ny satsning på processutbildning inom kommunen. Kommunens ledningsgrupp valde ut ett antal processer, däribland Barn- och utbildningsförvaltningens föreslagna process Övergången mellan grundskola och gymnasium. En grupp med representanter från förvaltningen bildades för att processkartlägga elevens övergång från grundskola till gymnasiet, identifiera utvecklingsområden och utifrån detta ge förslag på förbättringar och tänkbara hjälpmedel. Följande funktioner har ingått i processgruppen: biträdande gymnasiechef, utvecklingsledare, ekonom, utredningssekreterare och kvalitetschef. Processgruppens bild av hur studie- och yrkesvägledningen ser ut i Huddinge är att det i dagsläget skiljer sig mycket åt mellan grundskolorna i Huddinge kommun. Det varierar hur tjänsten som studie- och yrkesvägledare ser ut i omfattning och hur den kombineras. En del studie- och yrkesvägledare har ansvar för flera skolor medan andra har studie- och yrkesvägledning i kombination med andra uppdrag på skolan. Det finns inte någon kommunal policy för att säkra kvaliteten för studie- och yrkesvägledning och inte heller något organiserat nätverk för erfarenhetsutbyte eller diskussioner. Det saknas också ett organiserat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare inom grundskolan och gymnasieskolan. Mot ovanstående bakgrund har det varit mycket värdefullt att kartlägga denna process för att se och genomföra förbättringsåtgärder. Skolinspektionens granskning och Skolverkets Allmänna råd Skolinspektionen har inspekterat studie- och yrkesvägledningen i 34 grundskolor och i skolinspektionens rapport (2013:5) fastslås att studie- och yrkesvägledningen ska genomsyra hela verksamheten och regelbundet integreras i utbildningen för att därigenom utgöra ett stöd för elevers studie- och yrkesval. Granskningen visar att många skolor saknar mål för verksamheten som preciserar vad skolan vill uppnå med studie- och yrkesvägledningen.

25 Rektorerna har i många fall inte upprättat riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras och genomföras och flertalet av de intervjuade lärare har inte varit införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i deras ämnen. Huvudresultatet av granskningen är: o Det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen. o Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. o Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund. Skolinspektionens rapport kan läsas i sin helhet på Skolinspektionens hemsida: Skolverket har i december 2013 tagit fram nya Allmänna råd för Arbete med studie- och yrkesvägledning, dessa har också utgjort en grund för processgruppens arbete. Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning finns i sin helhet på skolverkets hemsida: Processkarta för elevs övergång från grundskola till gymnasium Varje delprocess beskrivs och redovisas nedan.

26 Delprocess 1. Information, undervisning och vägledning Mål och syfte med delprocess 1 Eleverna har tillgång till en kontinuerlig vägledning och en vägledning inför val o Utbildningen i grundskolan utformas så att den förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning (10 kap. 2 skollagen). o Eleverna har tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses (2 kap. 29 skollagen). o Skolan bidrar med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverkar till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället (Lgr 11avsnitt2.6). o Studie- och yrkesvägledaren informerar och vägleder eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen (Lgr 11 avsnitt 2.6). Skolan bidrar till att vidga elevernas perspektiv vad gäller utbildningar, branscher och yrken. o Skolan bidrar till att eleverna kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden (Lgr 11 avsnitt 2.6). o Skolan ger eleverna inblick i närsamhället och dess arbetsliv och kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (Lgr 11 avsnitt 2.6). o Skolan bidrar till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (Lgr 11 avsnitt 2.6). o Studie- och yrkesvägledaren uppmärksammar särskilt möjligheterna för elever med funktionsnedsättning (Lgr 11 avsnitt 2.6). Hur o Eleverna får studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas som hela skolans ansvar. o Individanpassad information och vägledning.

27 Ansvar o Rektor på grundskolan -SYV på grundskolan -Grundskolans lärare Hjälpmedel Länk: Projektdirektiv till Kommungemensamt strategidokument för SYV (strategidokument tas fram under 2014)..\Länkar\Projektdirektiv strategidokument SYVuppdat docx Länk: Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning: Kommande länkar Länk: Gemensamt strategidokument för SYV- funktionen i kommunen (strategidokument tas fram under 2014) Länk: Tidsplan/planering/årshjul

28 Delprocess 2. Information och vägledning inför gymnasievalet Mål och syfte med delprocess 2 Eleverna har tillgång till en kontinuerlig vägledning och en vägledning inför val o Eleverna har tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses (2 kap. 29 skollagen). o Studie- och yrkesvägledaren informerar och vägleder eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen (Lgr 11 avsnitt 2.6). Skolan bidrar till att vidga elevernas perspektiv vad gäller utbildningar, branscher och yrken. o Skolan bidrar till att eleverna kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden (Lgr 11 avsnitt 2.6). o Skolan ger eleverna inblick i närsamhället och dess arbetsliv och kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (Lgr 11 avsnitt 2.6). o Skolan bidrar till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (Lgr 11 avsnitt 2.6). o Studie- och yrkesvägledaren uppmärksammar särskilt möjligheterna för elever med funktionsnedsättning (Lgr 11 avsnitt 2.6). Hur o Individanpassad information och vägledning. o Gymnasiedagar och gymnasiemässa o Öppet Hus och andra informationstillfällen på gymnasiet Ansvar o Rektor på grundskolan -SYV på grundskolan -Grundskolans lärare

29 o Gymnasieskolans skolledning -Gymnasieskolans SYV -Gymnasieskolans lärare -Informatör, på förvaltning och skola Hjälpmedel Gymnasiewebb som är tillgänglig via mobil, surfplatta eller dator, gymnasieval.huddinge.se. Gymnasieval Huddinge En webbplats för gymnasievalet Kommande hjälpmedel Länk: Rutiner/checklista inför gymnasievalet som vänder sig intern till berörda funktioner Länk: Uppdaterad information (mall) på skolornas hemsidor om rutiner och datum inför gymnasievalet, goda exempel

30 Delprocess 3. Elevens val till gymnasiet Mål och syfte med delprocess 3 Alla elever ska välja och göra det i rätt tid. Hur o Via gymnasieantagningen på webben Ansvar o Elev o SYV på grundskolan söker inloggningslösen till varje elev i åk 9 o SYV på grundskolan ansvarar för att skolans alla elever har sökt gymnasium/annat alternativ Hjälpmedel Länk: Gymnasieval Huddinge En webbplats för gymnasievalet Gemensam information på externa webben Att söka Gymnasium på Huddinge.se Länk: Gymnasieantagningens hemsida: Kommande hjälpmedel Länk: Gemensam struktur och information inför gymnasievalet på grundskolornas egna hemsidor

31 Delprocess 4. Bilagor till KSL och särskilda insatser för vissa elever Mål och syfte med delprocess 4 Bilagor lämnas för elever som riskerar att inte bli antagna till gymnasieutbildning. Avser bland annat antagning till gymnasieskolans introduktionsprogram. Hur o Elevhälsan på grundskolan samordnar skrivandet av bilagorna med SYV o SYV ansvarar för att bilagorna skickas till KSL och följer upp att bilagorna finns med. o Elevhälsa/SYV på Sågbäcksgymnasiet identifierar elever som riskerar att inte bli antagna till nationella program Ansvar o Elevhälsan på grundskolan o SYV på grundskolan o Elevhälsa/SYV på Sågbäcksgymnasiet Hjälpmedel Länk: Gymnasieantagningens hemsida: Länk: Handbok om Dexter för SYV: ER+kap+3+f%C3%B6r+SYV+2013.pdf Länk: till inloggning i Dexter där bilagorna ska registreras. Länk: Handledning till studie- och yrkesvägledarna inför gymnasieval: edning+till+syv+2014.pdf Länk: Tidsplan: \Länkar\Tidplan till Kommuner och Fristående skolor utan IM 2014.pdf

32 Relaterad process. Elev antas till utbildningen. Besked på webb. Mål och syfte Alla elever som är behöriga till ett nationellt program ska erbjudas en utbildningsplats. Enligt bestämmelserna i skollagen har kommuner ett informationsansvar att hålla sig informerade om hur deras ungdomar mellan 16 och 20 år är sysselsatta om de inte går i gymnasieskolan. Hur o De elever som sökt gymnasieutbildning får i juli ett antagningsbesked från KSL, Kommunförbundet Stockholms län. o De elever som är obehöriga till nationellt program efter grundskolan får brev om Introduktionsprogrammet på Sågbäcksgymnasiet. o De elever som är behöriga men som inte sökt någon utbildning efter grundskolan får ett brev med information om reservantagning och informationsansvaret. Ansvar o KSL o Studie- och yrkesvägledare Sågbäcksgymnasiet o Studie- och yrkesvägledare Informationsansvaret, gymnasie- och vuxenutbildningsavdelningen.

33 Delprocess 5. Överlämnande av information och elevdokumentation från grundskola till gymnasium Mål och syfte med delprocess 5 Väl fungerande rutiner och strukturer för överlämnade/mottagande av information som leder till att eleverna får rätt stöd tidigt i sin gymnasieutbildning. Dokumentationen ska vara likvärdigt utformad, hålla en hög kvalitet samt beskriva ansvarsfördelning. Hur o Fungerande rutiner och struktur för överlämnade/mottagande av information genom ett gemensamt digitalt dokumentationssystem (Grundskola-gymnasium). Målsättningen är att grundskolans åtgärdsprogram läggs in i lärplattformen edwise och görs tillgängliga för mottagande gymnasieskola. Ansvar o Grundskolans rektor -Elevhälsan på grundskolan -Grundskolans lärare Kommande hjälpmedel Åtgärdsprogram från åk 9 görs tillgängliga i grundskolans lärplattform Mall för rutiner och ansvar

34 Delprocess 6. Gymnasieskolans förberedelser inför skolstart Mål och syfte med delprocess 6 Att skapa trygghet inför gymnasiestarten för elever och vårdnadshavare. Att planera mottagandet av elever i behov av särskilt stöd. Hur o Ge elever och föräldrar rätt information i god tid innan första skoldagen. o Utskick av information till berörd elev/vårdnadshavare o SYV på gymnasiet hämtar bilagorna från Dexter och informerar skolledning och elevhälsan och berörd personal. o Berörd mentor går in i grundskolans lärplattform och tar del av åtgärdsprogram för berörda elever. (fungerar ej ännu) Ansvar o Gymnasieskolans skolledning -Gymnasieskolans personal Kommande hjälpmedel o Aktuell och enhetlig information på hemsidor, komihåglista o Mallar för utskick till hemmen o Förmedling av information via lärplattform

35 Delprocess 7. Elevens introduktionsperiod på gymnasieskolan Mål och syfte delprocess 7 Att genom ett gott mottagande och en god introduktion förhindra skolbyte och avhopp från gymnasieskolan. Hur o Varje gymnasium har en strukturerad introduktion för de nya eleverna Ansvar o Gymnasieskolans skolledning Gymnasieskolans personal Kommande hjälpmedel Länk: Rutiner, med minsta gemensamma nämnare, för skolornas mottagande av nya elever Länk: Enhetliga brevmallar Länk: Goda exempel

36 Delprocess 8. Utvärdering grundskola och gymnasium Mål och syfte med delprocess 8 Att systematiskt följa upp effekterna av en förbättrad process. Hur o Grundskolan: Självskattning av arbetet med studie- och yrkesvägledning i grundskolan sker första gången den 3 februari 2014 därefter i december inför nämndens verksamhetsberättelse under kommande tre år (utvärdering av metoden sker därefter innan det beslutas om en ev. fortsättning). Självskattningsmaterialet utgår från Skolinspektionens rapport (2013:5) o Gymnasieskolan: Indikatorerna för byten och avhopp inom gymnasieskolan följs upp 15 oktober och i juni, analyseras och återkopplas om möjligt till avlämnande grundskola. o Elevenkäter åk 2 på gymnasiet, inom introduktionsprogrammen och inom vuxenutbildningen med frågor om studie- och yrkesvägledning. Ansvar o Självskattningen för grundskolan genomförs av verksamhetschef, rektor, SYV o Analysen av självskattningen görs inledningsvis av processgruppen och därefter blir den en del i det systematiska kvalitetsarbetet. o Analys av byten och avbrott från gymnasieskolan görs av kvalitetsavdelning i samarbete med gymnasieavdelningen. o Analys av elevenkäter görs av kvalitetsavdelning i samarbete med gymnasieavdelningen. Hjälpmedel Länk: Självskattningsmaterial för studie- och yrkesvägledning (grundskolan). Esmaker Länk: Indikatorer för avhopp/byten gymnasiet, Enkätfrågor