Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen

Transkript

1 Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen

2 Programmet, bättre bild ska fixas

3 Verktyg för kvalitetsutveckling! Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom behov av särskilda kompetensutvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen. Information och vägledning behöver vara utformad så att alla elever får en helhetsbild över vilka utbildningsmöjligheter som finns för att kunna göra väl underbyggda val. Särskilt viktigt är detta för elever som av olika skäl har svårt att orientera sig i utbildningssystemet och inte har föräldrar som kan hjälpa dem. Studie- och yrkesvägledare behöver kontinuerligt utveckla sin kompetens för att upprätthålla och utveckla kvaliteten inom vägledningen. Därför föreslår regeringen att 10 miljoner kronor avsätts 2013 för främst fortbildning av studie- och yrkesvägledare samt beräknar för samma ändamål 11 miljoner kronor för 2014, 10 miljoner kronor för 2015 och 5 miljoner kronor för Därutöver avser regeringen att ge Skolverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att ta fram en fortbildningsinsats för studie och yrkesvägledare i gymnasieskolan. Fortbildningsinsatsen ska särskilt inriktas på hur man löser de etableringssvårigheter som unga med funktionsnedsättningar möter på arbetsmarknaden samt på det stöd från olika myndigheter som ungdomar kan få. De berörda myndigheterna bör gemensamt genomföra utbildningarna. För detta ändamål föreslår regeringen att Skolverket tillförs 2 miljoner kronor under Samma belopp beräknas tillföras under 2014.

4 Alla vinner på väl underbyggda val! Individ Myndigheter Skola Arbetsliv Län och regioner Kommuner

5

6

7 4 600

8 Kan vägledning löna sig? 1 år extra i gymnasiet för fem elever kostar ca kr/år kr/år En vägledare kostar ca

9 För att inte tala om

10 Vad omfattar studie- och yrkesvägledning Undervisning Information Vägledningssamtal

11 Vikten av vägledning Helén Ängmo Överdirektör, Skolverket

12 En viktig utgångspunktskolans breda uppdrag o Förmedla kunskaper och värden o Främja alla elevers utveckling och lärande o Rusta individen för ett livslångt lärande o Samverka med arbetslivet

13 Ökat fokus på studie- och yrkesvägledning Svårt att överblicka möjligheterna på skolmarknaden Stora mängder information och marknadsföring Likvärdigheten- inte begränsas av bakgrundsfaktorer Föränderlig arbetsmarknad Ungas bilder och attityder

14 Ökat fokus på studie- och yrkesvägledning Programbyten Färre sökande och fler avhopp från yrkesutbildningarna Vuxenutbildningarna kan bidra till arbetslivets kompetensförsörjning Förskjutningar mellan yrkes- och högskoleförberedande program

15 Exempel på rapporter

16 Mot ökad kvalitet Viktigt att styra och leda mot ökad kvalitet i studie- och yrkesvägledningen

17 Skolverket i sociala medier

18 Viktigt för väl fungerande vägledning Kombination av vägledningsåtgärder i en sammanhängande helhet (t ex hemsidor, material, besök, praktisk arbetslivsorientering) Individuell vägledning - har effekt - är personlig - kan anpassas Föräldrar och kamrater är informella vägledare! Källa: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning 2011

19 Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan

20 Myndighetens uppdrag i stort Tillsyn regelbunden, riktad, flygande Anmälningsärenden Kvalitetsgranskning Tillståndsprövning Barn och elevombudet Skolväsendets överklagandenämnd

21 INSPEKTIONSAVDELNINGAR Umeå (deltar ej i denna granskning) Stockholm (projektledning) Linköping (deltar i denna granskning) Göteborg (deltar i denna granskning) Lund (deltar ej i denna granskning) Kvalitetsgranskning

22 Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning innebär en systematisk undersökning och bedömning av en verksamhets kvalitet inom ett avgränsat område Bedömningen grundar sig på en uttolkning av nationella mål och riktlinjer med stöd av forskningsresultat och beprövad erfarenhet Granskningarna resulterar i en redovisning av såväl goda exempel som centrala utvecklingsområden

23 Syfte och mål med kvalitetsgranskningen Bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen Göra en mer kvalitativ bedömning av hur huvudmannen och verksamheterna uppfyller författningarnas krav Fokusera på sådana förhållanden som visat sig avgörande för god måluppfyllelse Bidra till utveckling av verksamheten på de granskade skolorna Beskriva framgångsfaktorer och lyfta fram goda exempel, till nytta för hela skolväsendet Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till regeringen

24 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Syftet med projektet är att granska om elever i grundskolan får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollag och läroplan. Tre huvudfrågeställningar: Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar? Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledningsverksamhet fungerar på ett tillfredsställande sätt?

25 Centrala slutsatser Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund. Omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen

26 Kort om granskningen 34 skolor i 14 kommuner Intervjuer: Elever i årskurs 9, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor och representant för huvudmannen. Enkätundersökning: Elever i årskurs 4, 6 eller 7 samt årskurs 9. Dokument: Planeringsdokument från varje skola

27 Två skolor

28 En vanlig skola Studie- och yrkesvägledningen koncentrerad till elevernas gymnasieval Studie- och yrkesvägledning = studie- och yrkesvägledarens arbete Ett vägledningssamtal

29 Vad efterfrågar eleverna? Att vi skulle kunna sitta ner och prata så att jag skulle kunna få berätta vad jag gillar och vad jag har för drömmar om framtiden, så att vi tillsammans kan hitta en utbildning som passar mig Jag skulle gärna vilja veta mer om annorlunda yrken, yrken som kommer vara viktiga i framtiden och utbildningar som kommer att ge bra med jobb Jag hade väldigt gärna fått prao lite mer och besökt olika jobb så jag vet vad det finns att jobba som förutom standard arbetena som brandman, polis, lärare etc Allt, om jag ska vara ärlig. Men mest utav vart i livet jag kommer sen. Privata samtal, kanske dela ut varsin tid till alla i nian. Jag tror inte det är så många som tar sig tid och själv går till Syv:en, man skjuter lixom bara upp det även om man vet att man behöver det

30 Inte tillräckligt mycket information? Det känns som att jag får en skev bild om både arbetslivet i framtiden och gymnasievalet. Jag anser att informationen inte har varit så tydlig som den skall vara i min skola. Detta leder till oro och stress Vi har inte alls fått mycket information och det känns osäkert. Det känns också som att de inte heller vet och ger ingen trygghet. Jag har inte alls förstått eller fått veta någonting om hur mycket poäng som behövs till exempel

31 Konsekvenser för eleverna 28 procent av eleverna i årskurs 9 har inte en klar bild över vilka gymnasieprogram som finns att söka. 45 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de inte har någon vuxen att prata med om framtiden och gymnasievalet. Eleverna lär sig inte om yrken eller branscher som de inte redan kände till. Föräldrarna påverkar gymnasievalet mest. Tjejlinjer och killinjer väl etablerade begrepp

32 Väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

33 Egentligen skulle jag vilja att någon säger till mig exakt vad jag ska gå, så slipper jag själv fundera och bli stressad. Men det är väl det som är grejen, att man ska utgå från sig själv och vad man själv vill syssla med. Men det hade varit enklast om man hade fått ett "du ska gå den där linjen", eller något liknande

34 En ovanlig skola Studie- och yrkesvägledande insatser löper som en röd tråd genom hela grundskolan Studie- och yrkesvägledning = ett delat ansvar på skolan Eleverna har inflytande över sin studie- och yrkesvägledning Målen för skolans studie- och yrkesvägledning och syftet med olika aktiviteter är tydliga för personal och för elever Skolan arbetar aktivt för att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar Omvärldskunskap och arbetslivsanknytning i alla ämnen Studie- och yrkesvägledaren stödjer den övriga personalen i deras studie- och yrkesorienterande insatser

35

36 Programmet, bättre bild ska fixas

37

38 Nya allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning

39 Vad är allmänna råd? Rekommendationer till hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren och lärare kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna Råden bör följas om inte skolan handlar på andra sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls

40 De verksamheter som berörs Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt undervisning i svenska för invandrare, samt

41 Vad skiljer de nya allmänna råden från de nuvarande? En ändrad struktur för både råd och kommentarer Råden riktas tydligare till de som har ansvaret Studie- och yrkesorientering borta som begrepp Skarpare lagstiftning med fokus på elevens behov En tydligare betoning på styrning och ledning, och personalens kompetens

42 Studie- och yrkesvägledning (Skollagen 2 kap, 29 ) Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

43 Elevens behov av studie- och yrkesvägledning Bli medveten om sig själv Relationen mellan sig själv och alternativen Bli medveten om olika valalternativ Eleven Lära sig att fatta beslut Valkompetens Lära sig att genomföra besluten

44

45 Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning Innehåll 1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning 2. Personal och kompetens 3. Undervisning och samverkan: Skola, utbildning och arbetsliv 4. Information inför val av studier och yrken 5. Vägledningssamtal

46 Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning 1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning

47 1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning Huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten, samt vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses. Rektorn bör se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,

48 1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning Rektorn bör tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem, se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.

49 Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning 2 Personal och kompetens

50 2 Personal och kompetens Huvudmannen bör inför resursfördelningen ta reda på vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studieoch yrkesvägledning. Huvudmannen och rektorn bör se till att studie- och yrkesvägledaren har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning.

51 2 Personal och kompetens Rektorn bör med utgångspunkt i en kartläggning av elevernas behov av studie- och yrkesvägledning se till att verksamheten kan tillhandahålla den kompetens som krävs för att tillgodose elevernas behov av studieoch yrkesvägledning, med utgångspunkt i elevernas behov av vägledning fortlöpande kartlägga och analysera kompetensutvecklingsbehovet för personal som arbetar med studie och yrkesvägledning, samt

52

53 2 Personal och kompetens Rektorn bör se till att personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas.

54 3 Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval, samt

55 5 Vägledningssamtalet Studie- och yrkesvägledaren bör se till att vägledningssamtalen planeras och genomförs så att de utmanar elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund,

56 Hur kan allmänna råden bidra till utveckling i din verksamhet?

57 Spridning allmänna råd med kommentarer - SKOLFS den 17 december - Distribueras till varje skolenhet - Fortsatt implementering Webinarium 5 februari, kl

58 Så här jobbar vi med studie- och yrkesvägledning i Gävle kommun Kalle Wahlström SSA-sekreterare SSA-enheten, Gävle kommun

59 SSA-enheten, Gävle kommun Uppdrag: Bibehålla och utveckla förutsättningarna för studie- och yrkesvägledning inom skolan. Både i snäv och vid bemärkelse En heltidstjänst två halvtidstjänster SKOLA AB ARBETSLIV Hemsida:

60 Samverkan skola - arbetsliv Studie- och yrkesvägledarna Handledarutbildning

61 PRAO

62 TROSSEN Metod: En arbetsplats knyts till en skolklass för ett samarbete i årskurs

63 Handledarutbildningar

64 Kompetensutveckling studie - och yrkesvägledarna

65 Gävle kommun 26 syv Ockelbo kommun 2 syv Älvkarleby kommun 2 syv Totalt 30 syv Månatliga konferenser Fortbildningar Studiebesök

66 SSA-råd

67 Vägledningsforum Gävleborg Vägledningsforum Gävleborg En mötesplats för professionella där frågor kring information, vägledning, utbildning och arbetsmarknad i Gävleborgs län står i fokus.

68 På gång

69 Utbildning är nyckeln till arbete - och ökade valmöjligheter i livet Handlingsplan - samordnade insatser för att påverka och stärka unga och vuxnas attityder och intresse för ökad utbildning

70 Samverkan mellan skola och kommunala förvaltningar och bolag

71 SSA-rikskonferensernas hemsida:

72 Kalle Wahlström, SSAenheten, Gävle kommun

73 Framtidsval och arbetsliv Lena Jutdal, Sveriges Kommuner och Landsting

74 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) En medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner Vi är både en arbetsgivar- och intresseorganisation SKL värnar lokalt och regionalt självstyre Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service

75 Unga till arbete en prioriterad fråga för SKL Unga till arbete fokuserar på områden som är viktiga för våra medlemmar: Tidiga insatser för barn och unga som riskerar att inte klara skolan Samverkan mellan skola och arbetsliv Motverka avbrott från gymnasieskolan Kommunernas informationsansvar Arbetet riktar sig i första hand till styrningsoch ledningsnivån i kommunerna.

76 Vad menar vi med studie- och yrkesvägledning? Personlig vägledning, individuellt eller i grupp All skolans verksamhet inför val av utbildning och yrkesinriktning - Samverkan med arbetslivet - Studiebesök - Prao eller praktik - Undervisning om arbete och yrken - Entreprenöriellt lärande - m.m.

77 Varför är studie- och yrkesvägledningen viktig? Studie- och yrkesvalen allt fler och allt mer oöverblickbara Minska omval och avbrott i gymnasieskolan Öka elevernas studiemotivation Främja kompetensförsörjningen även för kommunen

78 Gemensamma faktorer Mål, arbetsplaner och ansvarsfördelning Samarbete och kollegialt lärande Vägledarna arbetar med gemensamma verktyg i mer än en skolform Samordnade kontakter med lokala arbetsgivare Elevens behov i centrum, bredd och tillgänglighet i insatserna Nya arbetssätt ges tid att implementeras och utvecklas

79 Framtida utmaningar Att utöka synen på studie- och yrkesvägledning till kunskapen om arbetsliv och samhälle i bred bemärkelse Att bredda fokus till en SYV-funktion där alla i skolan har något att tillföra Att arbeta med arbetslivsfrågor lägre ner i åldrarna och genom hela skoltiden Att få till stånd en långsiktig samverkan med arbetslivet, där kommunen finns med även som arbetsgivare

80 Mer från Unga till arbete Motverka studieavbrott Guide till informationsansvaret Vänd frånvaro till närvaro Framtidsval och arbetsliv- om kommuners studie- och yrkesvägledning Projektet Plug In

81

82 Tack!

83 Verktyg för kvalitetsutveckling!

84 Kurser för Kompetensutveckling! Tema Plats Målgrupp Studie- och yrkesvägledning i ny tid Umeå/Sundsvall och Trollhättan Lärare och studie- och yrkesvägledare Skolan och den föränderliga arbetsmarknaden Malmö eller Stockholm Lärare och studie- och yrkesvägledare Genusmedveten vägledning Umeå/Sundsvall Lärare och studie- och yrkesvägledare Kvalitet i studie- och yrkesvägledningen Malmö eller Stockholm Lag med skolledare, pedagoger och studie- och yrkesvägledare Mångkulturell vägledning Södra Sverige Lärare och studie- och yrkesvägledare

85 Räkna med studie- och yrkesvägledning! Om vi integrerar studie- och yrkesvägledning i varje ämne under 1 lektionstimme/år 10 ämnen 9 år i grundskolan Får vi hela 90 timmars studie- och yrkesvägledning i grundskolan!

86 Lektionsplanering för studieoch yrkesvägledning 1 dag HT dag VT 2015 Eget utvecklingsarbete med processtöd 3 tillfällen x 2 h

87 Omfattning lärare och studieoch yrkesvägledare 21 län/regioner 30 orter

88 Alla vinner på väl underbyggda val! skolverket.se/syv