Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Transkript

1 Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

2 Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin samt stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

3

4 Syftet med Finlands utbildnings- och kulturpolitik Syftet är att garantera alla, utan begränsning av börd, bakgrund och förmögenhet, samma möjligheter och lika rätt till bildning, avgiftsfri utbildning av god kvalitet samt förutsättningar för fullt medborgarskap. Därtill konstateras att ökad differentiering mellan skolorna skall förhindras. (Utvecklingsplanen för utbildning och forskning )

5 Högklassig och trygg närskola som utgångspunkt Utgångspunkterna för anordnandet av grundläggande utbildning är en högklassig och trygg närskola och en enhetlig grundläggande utbildning.

6 Utvecklingsplanen för utbildning och forskning Befolkningens utbildningsnivå höjs finländarna är världens mest kompetenta folk senast 2020 År 2020 ska 88% av alla åringar ha avlagt en examen efter grundstadiet (idag mindre än 80 %) och 94% av alla över 30-åringar (idag 86 %) 30% av alla åringar skall ha högskoleexamen och 42% av dem som är över 30 år åtgärdsprogammet för utbildningsmässig jämställdhet kommunreformen stödjer lika tillgång till utbildningstjänster tillgång till kompetent arbetskraft, utbildningsutbudet anpassas, erkännande av kunnande invandrares deltagande i utbildning främjas, starkare kontakter mellan utbildning och arbetslivet, stöd till ett aktivt medborgarskap

7 Utbildningsgarantin ingår i samhällsgarantin Varje ung person som ännu inte fyllt 25 år eller nyutexaminerad som inte fyllt 30 år garanteras en arbets- praktik- studie- ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader efter att ha blivit arbetslös. Var och en som går ut grundskolan garanteras möjlighet att fortsätta studierna i gymnasiet, yrkesutbildning, läroavtalsutbildning, på en ungdomsverkstad, i rehabilitering eller på annat sätt. urvalskriterierna för antagning till yrkesutbildning ändras så att unga som saknar examen ges företräde uppföljning av hur ungdomar placerar sig, uppgifter om samt rådgivning och handledning för dem; kriterier för god studiehandledning för gymnasier och yrkesutbildning Årligen anslås 60 miljoner euro för att genomföra garantin

8 Kompetensprogrammet för unga vuxna I Finland finns ca unga på år, som inte har någon examen efter grundstadiet Varje år blir ca unga som gått ut grundstadiet utan studieplats som leder till en examen på andra stadiet Därutöver avbryter ca unga gymnasiet och ca unga yrkesutbildningen År 2013 anslås 27 milj. euro och milj. euro per år för åtgärder med vars hjälp man kan minska antalet unga vuxna som saknar examen efter grundstadiet Medan programmet är i kraft ska 4000 unga som programmet riktar sig till börja studera, dvs. sammanlagt studerande. Programmet ger dessa unga fler möjligheter till utbildning och stärker rådgivnings- och handledningstjänsterna, inklusive uppsökande verksamhet.

9 Kompetensprogrammet för unga vuxna antalet studieplatser inom förberedande undervisning inför yrkesutbildning och yrkesinriktad specialiseringutbildning utökas med ca nybörjarplatser i förberedande undervisning inför yrkesutbildning eller yrkesinriktad specialiceringsutbildning som ges i form av läroavtalsutbildning utökas antalet studieplatser med per år handledningen och rådgivningen för vuxna/uppsökande verksamhet stärks

10 Åtgärdsprogrammet för jämställd utbildning Lika möjligheter i utbildningen förverkligas när alla oavsett sin bakgrund har möjlighet att söka till utbildning och bakgrunden inte förutspår deltagande i utbildning eller inlärningsresultaten. Via programmet strävar man att på samtliga utbildningsstadier minska - skillnader som beror på socioekonomisk bakgrund - könsrelaterade skillnader i kompetens och utbildning - regionala skillnader samt att förbättra situationen för de grupper som har det sämst ställt

11 ALLMÄNBILDANDE UTBILDNING Småbarnsfostran förvaltningen överförs, lagen om småbarnsfostran utredning om obligatorisk förskolundervisning Grundläggande utbildning Invandrarnas andel av befolkningen inkluderas i grunderna för statsandelarna målet en timfördelning i den grundläggande utbildningen som är jämlik och av jämn kvalitet våren 2012 läroplansgrunderna klara före utgången av 2014 en utredning om behovet av att fastställa storleken på undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen klar senast våren 2013

12 ANDRA STADIET Samhällsgarantin och utbildningsgarantin utbildningsutbudet riktas kriterierna för att få studieplats inom yrkesutbildning styrningen förbättras Elevvård Tillgång och strukturell utveckling åtgärdsprogram för att stärka serviceförmågan och samarbetet inom utbildningen Flexibla studievägar

13 GYMNASIET gymnasieutbildningens finansieringsgrunder förnyas med sikte på tillgänglighet och kvalitet i finansieringsgrunderna inkluderas resultatfinansiering timfördelningen och läroplansgrunderna efter den grundläggande utbildningen förnyas studentexamen: utnyttjas i högskolornas antagningsförfaranden, jämförbarhet, ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik, avgifter

14 YRKESUTBILDNING programmet för att effektivisera genomströmningen i yrkesutbildningen genomförs examenssystemet förtydligas examenssystemet och därtillhörande examina i samma förordning examinas kompetensgrunder stärks kvalitetsstyrningen stärks alla anordnare av utbildning har ett system för kvalitetsstyrning senast 2015 mer sporrande finansiering kvalitet och höjning av den belönas hela årsklassen utbildas genomströmning snabb övergång till arbetslivet

15 HÖGSKOLOR OCH FORSKNING strukturell utveckling en högskola i varje landskap yrkeshögskolornas finansierings- och författningsstyrning förnyas från och med ingången av 2014 strukturell reform, verksamhetens kvalitet, genomslagskraft reform av finansieringsmodellerna utbildningens mål stöds; kvalitet, genomslagskraft och effektivitet utbildningsutbudet anpassas konstuniversitetet

16 HÖGSKOLOR OCH FORSKNING studierna påskyndas ansvaret för utbildningarna förtydligas reformerna av antagningen av studerande och strukturerna för högskolstudierna klara senast 2015: en egen kvot för dem som för första gången ansöker om studieplats vid en högskola forskning; en forskningstrategi, en mer systemestisk forskarutbildning, utvärdering av modellen för forskarkarriärer, infrastruktur

17 VUXENUTBILDNING mål beträffande deltagande: år 2016 har 27 % av alla åringar deltagit i vuxenutbildning inom de senaste fyra veckorna och 60 % av åringarna under föregående år samt 80 % av dem under de föregående två år systemet med fristående examina utvecklas, inklusive finansieringen finansieringen sporrar till examen eller del av en examen utbildningskonton utredningspersoner senast inom 2012, förslag till ibruktagande av utbildnings- och välfärdsavdrag högskolornas vuxenutbildning utbildning efter examen, breda kompetenshelheter plan för utbildningsutbudet som helhet betraktat det fria bildningsarbetet samhällsgarantin, strukturell utveckling

18 Utvärdering och prognoser Det grundas ett nationellt center för utbildningsevaluering de utvärderingsfunktioner som nu sköts av Rådet för utbildningsutvärdering, Rådet för utvärdering av högskolorna och Utbildningsstyrelsen koncentreras till det nya centret Småbarnsfostran integreras i utvärderingssystemet Den kvantitativa och den kvalitativa prognosticeringen samordnas

19 Hur regleras de privata skolorna? Kan vinstsyftande företag bedriva skolor? rätt att ordna utbildning vid privata läroanstalter utfärdas genom lag statsrådet (dvs. regeringen) kan bevilja en registrerad sammanslutning elller stiftelse tillstånd att ordna utbildning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning undervisningen får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst ett villkor för att tillståndet beviljas är att det föreligger ett särskilt behov av utbildning eller bildning, samt att den sökande har yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar för att ordna utbildningen

20 Hur regleras de privata skolorna? Kan vinstsyftande företag bedriva skolor? syftet med utbildningen ska vara i enlighet med lagen om grundläggande utbildning de allmänna riksomfattande utbildningsmålen samt timfördelningen bestäms av statsrådet (dvs. regeringen) Tillstånd att ordna utbildning ska ansökas senast det år som föregår det år då man planerar att inleda utbildningen statsrådet kan dra in tillståndet om villkoren inte uppfylls den sökande enligt lagen inte rätt att få tillstånd beviljandet är underställt prövning

21 Vad gäller för finansiering av privata skolor? Avgifter? de privata skolorna får finansiering från elevens hemkommun inom ramen för systemet med statsandelar de privata utbildningsanordnarnas får 90 procent av finansieringen jämfört med kommunerna, om tillståndet att ordna utbildning beviljats efter den 31 juli 1998 undervisningen ska vara avgiftsfri (inklusive skollunch och andra studiesociala förmåner)

22 Hur stor andel av de finska eleverna går i privata skolor? år 2011 fick 2,6% av eleverna i den grundläggande utbildningen undervisning vid privata grundskolor ( elever) år 1990 var andelen 1,4% statsrådet (dvs. regeringen) har för närvarande beviljat 69 privata utbildningsanordnare tillstånd att ordna grundläggande utbildning

23 Historien? Hur reglerna har förändrats? Synen på vinst inom skolan? det har i alla tider varit möjligt att driva privata skolor deras antal har stadigt ökat en stor andel av dagens privata grundskolor är f.d. privata läroverk, s.k. avtalsskolor av färskare datum är att antalet skolor som baserar sig på en viss väldsåskådning eller pedagogisk princip (t.ex. Steiner-skolor) har ökat den senaste förändring som berört privatskolorna är reformen av lagen om grundläggande utbildning från 1998 (bl.a. krävdes inte längre att en sammanslutning eller stiftelse som ordnar utbildning är finländsk, och enskilda medborgare kunde inte längre beviljas tillstånd ) lagstiftningen samlades till en lag om grundläggande utbildning

24 Tack så mycket!

25