NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

Transkript

1 1 (5) NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland Gymnasiets, den grundläggande yrkesutbildningens, den yrkesinriktade vuxenutbildningens samt det fria bildningsarbetets strukturer förnyas Regeringspropositionerna som gäller revideringen av anordnarnätverket och tillstånden för gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet samt gymnasiets, den grundläggande yrkesutbildningens och den yrkesinriktade vuxenutbildningens finansieringssystem har avlåtits till riksdagen. Gymnasiets, den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt det fria bildningsarbetets strukturer komprimeras och finansieringen förnyas under Reformerna grundar sig på regeringens strukturpolitiska program. I och med strukturreformen strävar man efter en minskning på 260 miljoner euro i offentliga utgifter. Med de föreslagna författningsändringarna skulle man skapa förutsättningar en strukturell reform inom gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningens och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Utbildningssystemets verksamhet effektiveras och utbildningsanordnarnas förutsättningar att på ett flexiblare sätt än nu genom en utbildning av hög kvalitet svara på studerandes, det övriga samhällets samt regionernas föränderliga behov. I samband med reformen ändras inte utbildningsanordnarnas grundläggande uppgifter. Anordnarnätverket för utbildning komprimeras Målet med strukturreformen är en livskraftig och mångsidig gymnasieutbildning samt nätverk av anordnare och huvudmän för den grundläggande yrkesutbildningen, den yrkesinriktade vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet. Antalet gymnasier, yrkesläroanstalter och läroanstalter för fritt bildningsarbete avgörs av utbildningsanordnaren. Då behovet av utbildning utvärderas skall man enligt förslagt beakta bl.a. befolkningsmängden i de olika åldersklasserna, antalet studerande, arbetskraftsbehovet, kompetensbehovet, hur många som söker sig till utbildning samt utbildningsutbudet i regionen. Finansieringen för gymnasiet och yrkesutbildningen grundar sig på prestationer Enligt förslaget skall såväl gymnasiets som den grundläggande yrkesutbildningens och den yrkesinriktade vuxenutbildningens finansiering grunda sig på statsbudgetens anslagsnivå, inklusive kommunens finansieringsandel. Man föreslår att anslaget som grundar sig på budgeten höjs genom index. Reformen tryggar gymnasieutbildningens kvalitet och regionala tillgänglighet då åldersgrupperna minskar, stöder utvecklandet av gymnasienätverket och utbildningens effektivitet samt uppmuntrar till att slutföra studierna. Finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen stöder på ett bättre sätt än för tillfället examinas mål, kortare tider för att genomgå en utbildning samt en bättre utbildningskvalitet. Opetusalan Ammattijärjestö OAJ, PL 20, Helsinki oaj@oaj.fi

2 Opetusalan Ammattijärjestö OAJ 2 (5) Finansieringen skall enligt förslaget i första hand utbetalas för prestationer och resultat, inte för studietiden. Utbildningsprocesserna och erkännande av kunskaper effektiveras och studietiderna förkortas. Därutöver frångår man finansieringen av utbildning som inte leder till examen. Finansieringen skall enligt förslaget i huvudsak bestå av en grundläggande finansieringsandel samt finansieringsandelar som grundar sig på prestationer och genomslagskraft. Som grund för finansieringsandelarna beaktar man bl.a. studerandeåren, examina, delar av examina samt i en del av utbildningsformerna sysselsättning och övergång till fortsatta studier. Inom gymnasiets och den grundläggande yrkesutbildningens finansiering begränsas studerandeåren till högst tre år. I den grundläggande finansieringsandelen uppmärksammas faktiska studerandeår samt inom gymnasieutbildningen även utbildningens tillgänglighet och ämnesstudier. Strukturreformen ska ge minskning på 260 miljoner euro i offentliga utgifter Regeringen har som en del av balanseringen av den offentliga ekonomin beslutat om utgiftsnedskärningar på totalt 260 miljoner euro. Dessa riktar sig till gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. För att garantera en hög kvalitet på utbildningen samt tillgänglighet förnyas utbildningens finansiering och anordnarstrukturen utvecklas. Genom reformen skapas förutsättningar för utbildningsanordnare att svara på de minskande resurserna. Andelen av utgiftsnedskärningarna för reformen av gymnasiets och yrkesutbildningens anordnarnätverk uppskattas till 69 miljoner och finansieringsreformens andel till 191 miljoner euro. De största nedskärningarna riktas till grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform, yrkesinriktad vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Kriterier för beviljande av tillstånd att ordna utbildning Ett regionalt och/eller riksomfattande behov av utbildning Yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar för anordnande av utbildning med beaktande av kvalitet, effektivitet och resultat Långsiktiga förutsättningar för ekonomisk verksamhet Soliditet (även oförutsedda kostnadseffekter), likviditet Kompetens och inlärningsmiljöer, övrig infrastruktur, fungerande och omfattande arbetslivsrelationer Ett omfattande verksamhetssystem och fungerande förfaringssätt för kvalitetsledning En tillräcklig personal med erforderlig behörighet Fungerande och tidsenliga pedagogiska processer och inlärningsmiljöer, lokaler och utrustning samt samarbetsrelationer Vuxenutbildningsuppgiften kan ges till en sökande som har en tillräckligt bred kompetens inom yrkesinriktad vuxenutbildning och arbetslivssamarbete Under prövning beträffande vuxenutbildningsuppgiften: Kompetens som gäller systemet med fristående examina, bl.a. att göra den förberedande utbildningen personlig Förverkligat arbetslivssamarbete och utveckling av arbetslivet Läroavtalsutbildning som en del av vuxenutbildningsuppgiften: Kompetensen att ordna läroavtalsutbildning och förutsättningarna för att ordna utbildningen skulle bedömas som helhet separat

3 Opetusalan Ammattijärjestö OAJ 3 (5) Vid bedömning av utbildningsbehovet beaktas en tillräcklig tillgång till läroavtalsutbildning för både vuxna och unga Flexibel övergång i olika skeden av studierna från utbildning i skolform till läroavtalsutbildning per bransch och regionalt (t.ex. 2+1-modellen) Andra stadiets struktur och finansiering process 08/2014 Riktlinjer och kriterier för strukturell utveckling; 09/2014 RP-utkast (strukturell utveckling och finansieringsreform) 09 11/2014 Startmöte och regionala tillställningar 10 11/2014 RP överlämnas Lagändringarna bekräftade 01/2015 UKM:s anvisning om ansökning av tillstånd att ordna utbildning 08/2015 Ansökningar av tillstånd att ordna utbildning 01 03/2016 Beslut om tillstånden att ordna utbildning 01/2017 Nya tillstånd att ordna utbildning i kraft TALIS undersökningen i Finland Lärare inom finländska lågstadier, gymnasier och yrkesläroanstalter är engagerade i sitt arbete och upplever att deras arbete uppskattas i samhället. Lågstadielärarna idkar ett flitigt samarbete sinsemellan. Lärare på andra stadiet uppskattar särskilt feedback från eleverna. OECD:s undersökning TALIS 2013 I Finland verkställdes undersökningen också på det andra stadiet (gymnasierna och de yrkesinriktade läroanstalterna, lärare). Kartläggningen fokuserar på de sätt som lärarens arbete bedöms och hur lärarna premieras. Fokus ligger också på om lärarnas behov av att utvecklas professionellt i sitt arbete överensstämmer med utbudet inom fortbildningen. Drygt 90 % av lärarna på årskurserna 1 6, i gymnasierna och i de yrkesinriktade läroanstalterna i Finland tycker om sitt arbete. 57 % av lärarna på årskurserna 1 6 anser att deras yrke uppskattas i samhället. Av lärarna på andra stadiet ångrar bara 2 % att de har valt läraryrket, vilket är den lägsta andelen i alla TALIS-länder. Arbete i team inte så vanligt i läroanstalterna på det andra stadiet och då betonas det personliga ansvaret för den egna undervisningen. Lärarnas möjligheter att utvecklas professionellt, dvs. deras deltagande i fortbildning, är avsevärt mer begränsat i Finland än i de övriga länderna som deltog i undervisningen. Lärarna på det andra stadiet ansåg i Finland att responsen från eleverna var viktigast (88 %), härnäst kom responsen gällande studerandenas prestationer (82 %). Hos oss ansåg lärarna också att responsen gällande informationen och den förståelse som ansluter sig till det egna undervisningsområdet var viktig (80 %), den pedagogiska kompetensen (79 %), och samarbetet och den gemensamma verksamheten med de övriga lärarna (79 %).

4 Opetusalan Ammattijärjestö OAJ 4 (5) Allmänbildande gymnasieutbildning Yrkesutbildningen 2015 Efter lång och besvärlig debatt och förhandlingar slog statsrådet fast nya timfördelningen för allmänbildande gymnasieutbildning i november Timfördelningen ändrades ytterst lite och hela processen kan beskrivas som ett politiskt och pedagogiskt fiasko. Timfördelningen och nya läroplaner ska tas i bruk Tidtabellen blev ytterst knapp och ger inte mycket tid för kommunerna att skriva sina lokala läroplaner. Å andra sidan var resultaten från OAJ:s synvinkel bättre än de ultra liberala versioner till timfördelning som skulle ha minskat antalet gemensamma studier (kurser) radikalt. Efter beslutet har Utbildningsstyrelsen börjat förnya grunderna för läroplanerna, men eftersom nästan inga reformer gjordes beträffande timfördelningen beslöt UBS bara att uppdatera den gamla läroplanens grunder. Den länge väntade pedagogiska reformen innebär nu främst studentexamens digitalisering hösten 2016 och att de nya undervisningsmetoderna tas i bruk av lärarna. Regeringen är inne på slutrakan. Riksdagsvalet ska hållas Den nuvarande koalitionen kommer inte att fortsätta enligt prognoserna. När rapporten skrivs är två viktiga lagar ännu i riksdagens handlingar. Den ena handlar om strukturreformen för andra stadiet och den andra om finansieringsreformen av andra stadiets utbildning. OAJ är missnöjd med bägge lagar och om de inte går genom i riksdagens röstning kommer vi inte att sakna dessa lagförslag. Den första lagen skulle sätta gymnasienätet i fara och den andra skulle betyda att resultatfinansieringen skulle öka utan att man klart känner till konsekvenserna eller vilka ändringarna är man syftar på. Resultatsfinansiering är inte ett värde i sig, anser OAJ. Examensstrukturen inom yrkesutbildningen förnyas Det centrala syftet är att stärka den kompetensbaserade definitionen av yrkesexamina (grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina) och den struktur som består av examensdelar, vilket stöder uppbyggandet av flexibla och individuella studievägar samt främjar identifieringen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande som en del av examen. Som dimensioneringsgrund för yrkesinriktade grundexamina inom den grundläggande yrkesutbildningen ska kompetenspoäng enligt ECVET-rekommendationen tas i bruk, vilka ska ersätta de studieveckor som används för närvarande. De gemensamma examensdelar som hör till yrkesinriktade grundexamina ska klargöras genom att gruppera dem i mer omfattande examensdelar som ska basera sig på kunnande. De gemensamma examensdelarna ska omfatta kunnande i kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap, kunnande som behövs i samhället och arbetslivet samt socialt och kulturellt kunnande. De separata läroämnena ska ingå som delområden eller som mål för kunnande i dessa examensdelar. De reviderade grunderna och de övriga föreskrifterna träder i kraft den

5 Opetusalan Ammattijärjestö OAJ 5 (5) Reformen har ökat lärares arbete och förde många problem. Reformen har tagit tid. Genomförandet är inte reserverat resurser. Lärarna förbereder förändring utan extra pengar eller tid även om arbetet skulle ha krävt en gemensam planering. Lärarna är rädda för utbildningens kvalitet och att attraktions av yrkesutbildning minskas. Rekommendation om kvalitetsledning för yrkesutbildningen Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen är avsedd som strategiskt utvecklingsinstrument för alla utbildningsanordnare samt för deras verksamhetsenheter och verksamhetsformer. Publikationen består av rekommendationer om kvalitetsledningen och inledande texter. I publikationen ingår också en ordlista över den terminologi som används i publikationen. Samtidigt som utbildningsanordnarna har alla andra förnyelser att ta i bruk, måste de också göra självvärdering av kvalitetssystemet. Resultaten ska användas även för bedömning av organisationen. Alla utbildningsarrangörer har ännu inte använt dem eftersom de väntar ifall hela förnyelsen ännu ändras. Det här har väckt förundran inom undervisnings- och kulturministeriet.