PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Transkript

1

2 PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016

3 I N N E H Å L L PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN IDENTIFIERING AV KUNNANDE ERKÄNNANDE AV KUNNANDE Erkännande av kunnande från gymnasiestudier Erkännande av kunnande från en yrkesinriktad grundexamen Erkännande av kunnande från yrkes- och specialyrkesexamina Erkännande av kunnande från högskolestudiestudier Andra författningsändringar som trätt i kraft OMVANDLING AV VITSORD... 5 TABELL 1 ERKÄNNANDE AV GYMNASIEKURSER FÖR DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA... 6 TABELL 2 ERKÄNNANDE AV EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN FÖR DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA TABELL 3 BEDÖMNINGSTABELL

4 1 PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Erkännandet av kunnande regleras i 30 i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998, ändrad 787/2014 och 246/2015). Enligt paragrafen har en studerande rätt att få tidigare förvärvat kunnande som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna identifierat och erkänt. Utbildningsstyrelsen kan bestämma om principerna för dimensioneringen av identifieringen och erkännandet av kunnande samt om omvandlingen av vitsord. Den studerande ska av utbildningsanordnaren begära identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Utbildningsanordnaren ska informera studerande om tillvägagångssätten vid erkännande av kunnande. 1 IDENTIFIERING AV KUNNANDE Den studerandes kunnande identifieras genom att jämföra det med kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande i examensdelarna i de grunder för grundexamina som Utbildningsstyrelsen fastställt. Tidigare förvärvat kunnande, inklusive vitsord, kan erkännas direkt för grundexamen, medan sådant erkänt kunnande som inte har bedömts ska bedömas enligt grunderna för grundexamen. 2 ERKÄNNANDE AV KUNNANDE Genom erkännande av kunnande kan studerande få vissa examensdelar helt eller delvis avlagda beroende på hur mycket kunnande de har som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examen. I de yrkesinriktade grundexamina och i deras examensdelar bestäms omfattningen av kunnandet med kompetenspoäng. Vid identifiering och erkännande av kunnande följs författningar som reglerar hur kunnande bedöms, om hur beslut fattas vid bedömning och om hur omprövning av bedömning begärs. En studerande kan ha förvärvat kunnande på många olika sätt i Finland eller utomlands och då är principerna om identifiering och erkännande desamma. Enligt principerna i det europeiska meritöverföringssystemet kan kunnande som förvärvats och bedömts i ett annat land erkännas direkt, inklusive vitsord, som en del av en grundexamen, om kunnandet med avseende på inlärningsresultaten motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna i fråga. Omfattningen av kunnandet bedöms utifrån hur stor del av det förvärvade kunnandet som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna i den grundexamen som avläggs. 2.1 Erkännande av kunnande från gymnasiestudier Kunnande som studerande förvärvat genom gymnasiestudier erkänns för de delområden i de gemensamma examensdelarna som motsvarar läroämnena i gymnasiet. Med gymnasiestudier avses lärokurser som avlagts i ett gymnasium eller, om inte en hel lärokurs avlagts, kurser i läroämnen. Av det kunnande som krävs i grundexamen (35

5 2 kompetenspoäng) ger gymnasiets lärokurser eller kurser i läroämnena (tabell 1) 32 kompetenspoäng genom erkännande av kunnande. Kunnande som inhämtats i gymnasiet kan förutom för de gemensamma examensdelarna i en yrkesinriktad grundexamen även erkännas för de fritt valbara examensdelarna i en omfattning av högst 10 kompetenspoäng och för de fritt valbara examensdelarna i yrkesinriktade valbara examensdelar i en omfattning av högst 15 kompetenspoäng. En viss del av de avlagda kurserna ska vara obligatoriska kurser i läroämnet (tabell 1). Det totala antalet avlagda kurser inverkar på hur mycket kunnande som kan erkännas i en yrkesinriktad grundexamen. En studerande kan ha avlagt gymnasiets hela lärokurs, lärokursen i ett eller flera läroämnen eller enskilda kurser i läroämnen. Gymnasiestudier erkänns utgående från lärokurserna i avgångsbetyget i en omfattning av högst 57 kompetenspoäng: för gemensamma examensdelar i en omfattning av 32 kompetenspoäng för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, högst 15 kompetenspoäng för fritt valbara examensdelar högst 10 kompetenspoäng (ska stödja kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i den examen som avläggs). Dessutom kan en studerande ha förvärvat kunnande för delområden av gemensamma examensdelar trots att motsvarande kurser inte nämns i grunderna för gymnasiets läroplan, till exempel för Informations- och kommunikationsteknik och användningen av den 1 kp, Arbetslivsfärdigheter 1 kp och Företagsamhet och företagsverksamhet 1 kp. En studerande kan ha avlagt andra gymnasiekurser eller på annat sätt förvärvat kunnande för dessa delområden. Utgående från enskilda kurser i gymnasiets läroämnen erkänns kunnande kurs för kurs för motsvarande delområden av de gemensamma examensdelarna i yrkesinriktade grundexamina. Omfattningen fastställs så att en avlagd gymnasiekurs motsvarar 1,5 kompetenspoäng. Kunnande från gymnasiestudier erkänns enligt principerna i tabell 1. Vid erkännande av gymnasiekurser som ingår i läroplanen för gymnasieutbildning för vuxna tillämpas motsvarande principer som vid erkännande av gymnasiekurser som ingår i gymnasieutbildningen för unga. Alla ovan nämnda fall av erkännande av kunnande baserar sig på grunderna för gymnasiets läroplan, föreskrifterna 33/011/2003 och 60/011/2015. Grunderna för gymnasiets läroplan 2015 (föreskrift 60/011/2015) införs i gymnasiet Studerande som har inlett sina studier i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan 2003 (föreskrift 33/011/2003) slutför studierna enligt dessa grunder. 2.2 Erkännande av kunnande från en yrkesinriktad grundexamen Utgående från examensbetyget över en tidigare avlagd yrkesinriktad grundexamen erkänns kunnande från examensdelarna som kompletterar yrkeskompetensen (prestationer före ) eller från studiehelheterna i de gemensamma studierna (prestationer avlagda enligt grundexamina som var i kraft ) för gemensamma examensdelar som motsvarar dem. Genom erkännande av kunnande får den studerande 32 av de 35 kompetenspoäng som krävs. Vid erkännandet av kunnande bör man försäkra sig om att målen för kunnandet i alla fyra gemensamma examensdelar uppnås och att omfattningen av kompetenspoängen uppfylls.

6 3 Dessutom kan enskilda studerande få kunnande erkänt för delområden i de gemensamma examensdelarna trots att motsvarande examensdelar inte varit obligatoriska eller inte alls funnits i tidigare examensgrunder eller grunder för läroplanen för grundläggande yrkesutbildning (Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den 1 kp, Arbetslivsfärdigheter 1 kp, Företagsamhet och företagsverksamhet 1 kp). En studerande kan ha avlagt studier på dessa områden eller på annat sätt förvärvat kunnande för dessa delområden. Kunnande kan förutom för de gemensamma examensdelarna i en yrkesinriktad grundexamen även erkännas för de fritt valbara examensdelarna i en omfattning av högst 10 kompetenspoäng och för de fritt valbara examensdelarna i yrkesinriktade valbara examensdelar i en omfattning av högst 15 kompetenspoäng. Kunnande från en tidigare avlagd yrkesinriktad grundexamen erkänns enligt principerna i tabell 2. Om det saknas vitsord eller jämförbart vitsord över tidigare studier eller på annat sätt förvärvat kunnande som omfattar en hel examensdel, ska den studerande visa sitt kunnande enligt lagstiftningen och examensgrunderna för att erhålla ett vitsord. Vid behov används tabellen för omvandling av vitsord (kapitel 3). Tidigare avlagda yrkesinriktade examensdelar erkänns för de yrkesinriktade examensdelarna i grundexamen om det tidigare förvärvade kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen erkänns för delområden i de gemensamma examensdelarna för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, högst 15 kompetenspoäng för fritt valbara examensdelar högst 10 kompetenspoäng (ska stödja kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i den examen som avläggs). Yrkesinriktade examensdelar erkänns för yrkesinriktade examensdelar för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen, högst 15 kompetenspoäng för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, högst 15 kompetenspoäng för fritt valbara examensdelar högst 10 kompetenspoäng (ska stödja kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i den examen som avläggs). 2.3 Erkännande av kunnande från yrkes- och specialyrkesexamina Kunnande som förvärvats i yrkes- och specialyrkesexamina erkänns utgående från betyg för de yrkesinriktade examensdelar i grundexamen om det tidigare förvärvade kunnandet från yrkes- och specialyrkesexamina motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Kunnandets omfattning bestäms enligt omfattningen av de yrkesinriktade examensdelar som fastställts i grunderna för den yrkesinriktade grundexamen.

7 Kunnande förvärvat i yrkes- och specialyrkesexamina erkänns 4 för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från en yrkesexamen eller specialyrkesexamen, högst 15 kompetenspoäng för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, högst 15 kp för fritt valbara examensdelar högst 10 kompetenspoäng (ska stödja kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i den examen som avläggs). 2.4 Erkännande av kunnande från högskolestudiestudier Kunnande som förvärvats genom högskolestudier jämförs med kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i grunderna för den yrkesinriktade grundexamen. Kunnande som förvärvats genom högskolestudier erkänns utgående från betyg för de yrkesinriktade examensdelar, de delområden i gemensamma examensdelar eller de fritt valbara examensdelar om det tidigare förvärvade kunnandet motsvarar kraven på yrkesskickligheten eller målen för kunnandet. Högskolestudierna har dimensionerats med studiepoäng, men dessa fastställs på ett annat sätt än kompetenspoängen i grundexamina. Därför kan högskolans studiepoäng inte direkt överföras i samband med erkännande av kunnande för en grundexamen. Kompetenspoängen baserar sig på grunderna för de yrkesinriktade grundexamina. Kunnande som förvärvats genom högskolestudier kan erkännas för delområden i de gemensamma examensdelarna för yrkesinriktade examensdelar för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från yrkeshögskolestudier, högst 15 kompetenspoäng för yrkesinriktade valbara examensdelar: Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, högst 15 kompetenspoäng för fritt valbara examensdelar högst 10 kompetenspoäng (ska stödja kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i den examen som avläggs). 2.5 Andra författningsändringar som trätt i kraft Det är möjligt att genom särskilda studiearrangemang avvika från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet samt bedömningen av kunnandet i examenseller utbildningsgrunderna, när det är motiverat av skäl som har samband med den studerandes hälsotillstånd eller när kraven eller målen är oskäliga för den studerande (L 630/1998, ändringen 246/2015, 21 ). I detta fall bör den studerande dock innefatta kunnande från övriga delområden i examensdelen i fråga så att kunnandet och omfattningen av kompetenspoängen i examensdelen i fråga uppfylls. Efter att statsrådets förordning om yrkesinriktade grundexaminas uppbyggnad (801/2014) trätt i kraft, , är delområdet upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap obligatoriskt för alla studerande.

8 5 3 OMVANDLING AV VITSORD I grundläggande yrkesutbildning bedöms kunnandet med skalan berömliga (3), goda (2) och nöjaktiga (1), och om detta bestäms i 10 i statsrådets förordning om grundläggande yrkesutbildning (811/1998, ändring 329/2015). De studerande ska bedömas enligt bedömningspraxis vid den läroanstalt där studierna eller examen avläggs. Om vitsordsskalorna skiljer sig från vitsordsskalan i den grundläggande yrkesutbildningen, ska utbildningsanordnaren vid erkännande av kunnande omvandla vitsorden enligt följande tabell: VITSORDSSKALA berömliga 3 berömliga 5 utmärkta 10 berömliga 9 goda 2 nöjaktiga 1 goda 4 goda 8 goda 3 nöjaktiga 7 nöjaktiga 2 försvarliga 6 nöjaktiga 1 hjälpliga 5 I tabell 1 ges ett exempel på erkännande av gymnasiekurser för gemensamma examensdelar och i tabell 2 på erkännande av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Tabell 3 kan utbildningsanordnaren använda som modell vid planering av bedömning av kunnande. Dessutom har följande publikationer utgivna av Utbildningsstyrelsen uppdaterats med anledning av ändringarna: Bedömningsguide 2015, Betygsmodeller 2015 och Genomförande av grunderna för yrkesinriktade grundexamina inom den grundläggande yrkesutbildningen 2015.

9 6 TABELL 1 Erkännande av gymnasiekurser för de gemensamma examensdelarna (Grunderna för gymnasiets läroplan 33/011/2003 och Grunderna för gymnasiets läroplan 60/011/2015) i den grundläggande yrkesutbildningen, exempel. KURSER ENLIGT GYMNASIETS TIMFÖRDELNING (SrF 955/2002) OCH GRUNDERNA FÖR GYMNASIETS LÄROPLAN 2003 KURSER ENLIGT GYMNASIETS TIMFÖRDELNING (SrF 942/2014) OCH GRUNDERNA FÖR GYMNASIETS LÄROPLAN 2015 (i kraft ) GEMENSAMMA EXAMENSDELAR OCH DERAS DELOMRÅDEN I GRUNDEXAMINA inklusive kompetenspoäng Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp Läroämne obligatoriska kp valbara kp Modersmål och litteratur (olika lärokurser) fyra av de obligatoriska kurserna 1 6 fyra av de obligatoriska kurserna 1 6 Modersmålet, svenska samiska teckenspråk den studerandes eget modersmål svenska som andraspråk svenska för teckenspråkiga romani Det andra inhemska språket, finska två av de obligatoriska kurserna 1 6 i A- lärokursen eller två av de obligatoriska kurserna 1-5 i B1-lärokursen två av de obligatoriska kurserna 1 6 i A- lärokursen eller två av de obligatoriska kurserna 1-5 i B1-lärokursen Det andra inhemska språket, finska Främmande språk (olika lärokurser) två av de obligatoriska kurserna 1 6 i A- lärokursen eller två av de obligatoriska kurserna 1 5 i B1-lärokursen två av de obligatoriska kurserna 1 6 i A- lärokursen eller två av de obligatoriska kurserna 1 5 i B1-lärokursen Främmande språk, A-språk B-språk 2 0 2

10 7 Kunnande i matematik och naturvetenskap, 9 kp Matematik två av de obligatoriska kurserna MAA1 MAA10 i lång matematik eller tre av de obligatoriska kurserna MAB1 MAB 6 i kort matematik den gemensamma studiehelheten i matematik MAG1 samt en av de obligatoriska kurserna MAA2 MAA10 i lång matematik eller två av de obligatoriska kurserna MAB2 MAB6 i kort matematik Matematik 3 2 Fysik FY1 FY1 Fysik och 2 1 Kemi KE1 KE1 kemi ---- bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs Informationsoch kommunikatio nsteknik samt användningen av den Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet, 8 kp Samhällslära SL1 och SL2 SL1 och SL2 Samhällsfärdigheter bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs Arbetslivsfärdigheter ---- bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs Företagsamhet och företagsverksamhet

11 8 Gymnastik GY1 eller GY2 GY1 eller GY2 Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap 2 1 Hälsokunskap HÄ1 HÄ1 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp ---- bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs bland gymnasiets obligatoriska kurser finns ingen motsvarande kurs Kännedom om olika kulturer Musik En eller flera av gymnasiets kurser i musik En eller flera av gymnasiets kurser i musik Konst och kultur Bildkonst En eller flera av gymnasiets kurser i bildkonst En eller flera av gymnasiets kurser i bildkonst Religion/Livsåskå dningskunskap En eller flera av gymnasiets kurser i religion eller livsåskådningskunskap (kursernas antal x 1,5) En eller flera av gymnasiets kurser i religion eller livsåskådningskunskap Etik Filosofi En eller flera av gymnasiets kurser i filosofi En eller flera av gymnasiets kurser i filosofi Psykologi En eller flera av gymnasiets kurser i psykologi En eller flera av gymnasiets kurser i psykologi Psykologi Biologi BI3 x 1,5 BI2 x 1,5 Miljökunnan de 1,5

12 TABELL 2 Erkännande av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen för de gemensamma examensdelarna. 9 Obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen, 17 sv (prestationer före ) Gemensamma examensdelar (grunderna för de yrkesinriktade grundexamina i kraft ) Kunnande som erkänns i kompetenspoäng 3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp Obligatoriska mål för kunnandet Valbara mål för kunnandet Modersmålet 4 sv Modersmålet Det andra inhemska Det andra inhemska språket, finska språket, finska 2 sv Främmande språk 2 sv Främmande språk Kunnande i matematik och naturvetenskap, 9 kp Matematik 3 sv Matematik 3 2 Fysik och kemi 2 sv Fysik och kemi Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den 3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet, 8 kp Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 1 sv Gymnastik 1 sv Hälsokunskap 1 sv Samhällsfärdigheter Arbetslivsfärdigheter Företagsamhet och företagsverksamhet Upprätthållandeavarbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp Kännedom om olika kulturer Konst och kultur 1 sv Konst och kultur Etik Psykologi Miljökunnande Delområden från punkterna Valfria examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen 3 sv På basis av avlagda examensdelar erkänns kunnande i delområdena Då en studerande har avlagt en yrkesinriktad grundexamen före , kan examensdelarna som kompletterar yrkeskompetensen i denna examen erkännas för delområdena i de gemensamma examensdelarna i enlighet med tabellen ovan. Kunnande erkänns i en omfattning av minst 32 kompetenspoäng. Från och med är omfattningen av de gemensamma examensdelarna i grunderna för grundexamina 35 kompetenspoäng. De obligatoriska målen för kunnandet ger 20 kompetenspoäng och de valbara 15 kompetenspoäng.

13 10 TABELL 3 Bedömningstabell. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen Bedöms: planeringen av det egna arbetet, bedömningen av arbetsprestationen och utvecklingen av det egna arbetet Bedöms: genomförandet av arbetshelheten, förmågan att arbeta självständigt och att ta ansvar BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande planerar sitt arbete, men behöver handledning i nya situationer eller när arbetsmiljön förändras bedömer hur det egna arbetet lyckades klarar sig i bekanta arbetsuppgifter arbetar så att slutresultatet kan godkännas i enlighet med arbetsplanen eller kvalitetsmålen behöver tidvis handledning vid övergången till följande arbetsfas följer arbetsanvisningar, arbetstider och avtal samt kommer överens om avvikelser. planerar sitt eget arbete bedömer under arbetets gång hur det egna arbetet lyckas och klarar på egen hand av nya och föränderliga situationer beaktar att det egna arbetet är en helhet (t.ex. var börja, var sluta och vilka redskap m.m. som behövs i arbetet) arbetar så att slutresultatet överensstämmer med specialkraven i arbetsuppgiften övergår smidigt till följande arbetsfas utför anvisade uppgifter på egen hand, sköter sina arbetsuppgifter från början till slut och tar ansvar för sin egen andel av arbetet. planerar självständigt de arbeten och uppgifter som är på hans/hennes ansvar bedömer hur det egna arbetet lyckades samt motiverar sin bedömning bedömer och utvecklar sina arbetssätt och sin arbetsmiljö beaktar att det egna arbetet är en helhet, beaktar verksamhetsmiljön och det egna arbete som en del av verksamhetsmiljön arbetar i enlighet med arbetsplatsens specialkrav på ett sådant sätt att arbetets slutresultat överensstämmer med målen framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete och anpassar sitt arbete efter den övriga verksamheten i arbetsmiljön utför inom sitt eget ansvarsområde självmant även andra arbetsuppgifter än de som anvisats. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material Bedöms: val och användning av arbetsmetod, BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande använder de arbetsmetoder, arbetsredskap och material använder i arbetssituationer självständigt de väljer de arbetsmetoder, arbetsredskap och material som passar bäst för det

14 arbetsredskap och material som är lämpliga i arbetsuppgiften och arbetsmiljön som är viktigast i det egna arbetet i arbetssituationer som upprepas, men behöver för en del av dem handledning (metoder, redskap, material anges separat för de olika examensdelarna). arbetsmetoder, arbetsredskap och material som hör ihop med det egna arbetet. 11 egna arbetet och använder dem smidigt i föränderliga arbetssituationer. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande Bedöms: behärskande och tillämpning av den kunskap som behövs i arbetet använder den kunskap som ligger till grund för användningen av de vanligaste arbetsmetoderna, redskapen och materialen i arbetsuppgifter som upprepas (dvs. de metoder, redskap, material som angetts i punkt 2), men behöver handledning i att skaffa och tillämpa kunskap. skaffar och använder på eget initiativ den kunskap som behövs i arbetet. skaffar och använder självständigt kunskap i sitt arbete i föränderliga arbetssituationer och motiverar sina beslut i fråga om arbetet utifrån den information som han/hon skaffat. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3 Den studerande Lärande och problemlösning Bedöms: det egna kunnandet som utförare av arbete samt förmågan att lösa problem, göra val och fatta beslut söker information under handledning planerar sitt arbete, men behöver handledning i nya situationer eller när arbetsmiljön förändras bedömer hur det egna arbetet lyckades söker information enligt anvisningar planerar sitt eget arbete och bedömer under arbetets gång hur det egna arbetet lyckas tar emot respons och vidtar åtgärder enligt den söker information självständigt planerar självständigt de uppgifter som är på hans/hennes ansvar och bedömer sitt kunnande och hur det egna arbetet lyckas samt motiverar sin bedömning bedömer och utvecklar sina arbetssätt och sin arbetsmiljö utvecklar sitt arbete utifrån erhållen respons

15 Interaktion och samarbete Bedöms: agerande i interaktionssituati oner och samarbetsförmåga Yrkesetik Bedöms: beaktande av yrkesetiken, yrkets värdegrund och ingångna avtal Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Bedöms: verksamhet som upprätthåller hälsan, säker verksamhet och upprätthållande av funktionsförmåga n klarar av bekanta situationer men behöver handledning och stöd i föränderliga situationer och valsituationer följer anvisningar som getts för interaktionssituationer i sin egen inlärnings- och arbetsgemenskap utför i arbetsgemenskapen uppgifter som är på hans/hennes ansvar men behöver tidvis handledning interagerar i en bekant arbetsgemenskap och grupp och begär vid behov hjälp av andra följer givna etiska anvisningar och tidsplaner följer säkerhetsanvisningar som getts om arbetet och orsakar inte fara för sig själv eller andra kontrollerar säkerheten i enlighet med anvisningar använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt enligt anvisningarna klarar på egen hand av föränderliga situationer och valsituationer agerar i enlighet med situationens krav i sin egen inlärnings- och arbetsgemenskap i olika slags interaktionssituationer utför på eget initiativ i arbetsgemenskapen uppgifter som är på hans/hennes ansvar interagerar med olika slags människor i arbetsgemenskapen och gruppen följer givna etiska anvisningar, avtal och lagstiftning samt tidsplaner följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar i sitt arbete säkerheten för medlemmarna i arbetsgemenskapen och säkerheten i arbetsmiljön kontrollerar säkerheten använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt 12 agerar självständigt och ändamålsenligt i olika situationer och kommer på alternativa handlingssätt i sitt arbete uttrycker sig tydligt och framför konstruktivt olika slags synpunkter interagerar ansvarsfullt, samarbetsvilligt och jämlikt med olika slags människor och som medlem i arbetsgemenskapen och gruppen stöder och hjälper andra samt beaktar i sitt arbete den följande arbetsfas och den följande arbetstagaren följer arbetsgemenskapens värderingar, mål, etiska anvisningar, avtal och lagstiftning i föränderliga situationer samt följer tidsplaner följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar i sitt arbete säkerheten för medlemmarna i arbetsgemenskapen och säkerheten i arbetsmiljön kontrollerar säkerheten och informerar om faror och risker som han/hon observerat använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt arbetar i regel ergonomiskt riktigt. arbetar ergonomiskt riktigt. använder säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsmetoder och beaktar ergonomin.