KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM

Transkript

1 Lausunto Wikman-Immonen Anu Horttanainen Erja Dnr 1422/90/2012 Arbets- och näringsministeriet KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Arbets- och näringsministeriet har berett ett utkast till statligt integrationsprogram. I statens första integrationsfrämjande program sammanställs integrationsåtgärderna från olika förvaltningsområden. Kommunförbundet anser samarbetet mellan olika förvaltningsområden och aktörer vara synnerligen viktigt för integrationsutvecklingen. Kommunförbundet vill poängtera att integrationen är en otvetydig del av hela invandringspolitiken som staten ska ha det övergripande ansvaret för. I statens integrationsprogram har viktiga aspekter på integration lyfts fram. Programmets effekter sammanhänger i hög grad med integrationsresurserna. Nya tag i integreringen kräver nya resurser för alla aktörer. Ökad invandring kräver satsningar på integration En ökad invandring förutsätter dels att basservicen utvecklas så att den lämpar sig för invandrarbefolkningen, dels att det finns särskilda integrationstjänster. I första hand gäller de särskilda tjänsterna språkkunskaper, sysselsättning och samhällsintroduktion. Enligt Kommunförbundet är de viktigaste elementen sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. För att det ska vara möjligt att erbjuda och utveckla integrationsfrämjande tjänster och förbättra tjänsternas effekter i enlighet med den nya lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (integrationslagen) krävs det mer resurser för kommunerna och arbets- och näringsbyråerna. För att de planeringsverktyg som anges i integrationslagen ska kunna användas effektivt bör tjänster som beaktar invandrarnas utgångspunkter vid behov kunna erbjudas runtom i Finland. De extra satsningarna på integration leder på lång sikt till besparingar, bland annat i utgifterna för arbetslöshets- och utkomststöd. En lyck- Finlands Kommunförbund Andra linjen Helsingfors Telefon Suomen Kuntaliitto Telefax Toinen linja 14 fornamn.efternamn@kommunforbu PL 200, Helsinki Helsinki Puhelin Telefax etunimi.sukunimi@kuntaliitto.fi

2 2 ad integration bidrar till ökad trygghet, minskar rasistiska attityder och förebygger radikalisering. Prioriterade områden i samhällsintegrationen Invandrares delaktighet och goda etniska relationer Ett genomgående tema i statens integrationsfrämjande program är att invandrarna ska delta fullt ut i det finländska samhället och att dialoger mellan olika befolkningsgrupper ska främjas. Temat är synnerligen viktigt. I sina riktlinjer för invandrarpolitiken har Kommunförbundet poängterat att en lyckad integration åt båda hållen skapar förutsättningar för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på lokalplanet och genuint mångkulturella lokalsamhällen. Det går att påverka relationerna mellan befolkningsgrupperna om man öppet godkänner kulturell mångfald och olikheter, motverkar fördomar och skapar möjligheter till umgänge mellan de olika grupperna. Den offentliga sektorn och näringslivet bör vara föregångare i detta sammanhang. Påverkan av attityder i arbetslivet kunde förbättra invandrarnas arbetsmöjligheter och samhällsförankring. Boende Kommunförbundet anser att framöver bör allt större vikt läggas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. Verksamheten i bostadsområdena har en avgörande betydelse för det förebyggande arbetet och motverkandet av fördomar. Invandrarna kommer också i fortsättningen att koncentreras till huvudstadsregionen. I stora stadsregioner kan det finnas ett större utbud av arbete och utbildningsmöjligheter samt nätverk av släktingar och bekanta. Kommunerna bär ett stort ekonomiskt och verksamhetsrelaterat ansvar för att det ska finnas hyreslägenheter för invandrare och för till exempel temporär inkvartering i lägenhetshotell. Kommunförbundet vill fästa uppmärksamhet vid att ett större utbud av hyreslägenheter också på andra håll i Finland kunde förebygga segregation på ett allmänt plan. Detta är ändå ingen snabb lösning när det gäller koncentrationen av invandrarbefolkningen. I statens integrationsprogram sägs att bristen på bostäder är ett problem framför allt för asylsökande som fått uppehållstillstånd. Enligt den respons som Kommunförbundet fått av olika kommuner har sådana asylsökandes självständiga inflyttning till kommuner lett till en ökad bostadsbrist och större problem för städerna i fråga om utbudet av hyreslägenheter. Statens och kommunernas gemensamma åtgärder som

3 3 är kontrollerade och planerade bidrar till att invandrare får bostäder i det inledande skedet. Det tvärsektoriella program som har beretts våren 2012 för att främja livskraften i bostadsområden och förebygga segregation är värt att understöda. Enligt Kommunförbundet bör olikheter i städer och stadsdelar och invandrares delaktighet ses som en rikedom också i stadskulturen och som en styrka i bostadsområdena. Basservicen stöder integrationen av invandrare Småbarnsfostran Kommunförbundet anser att tjänsterna inom småbarnsfostran är centrala för invandrarbarnens inlärning av finska/svenska och för stödet till det egna modersmålet och den egna kulturen. I arbetet för att bevara barnets modersmål och kultur är samarbetet mellan familjerna och invandrarnas egna organisationer av största vikt. Utbildning Regeringsprogrammet och statens integrationsprogram innehåller ett förslag om förberedande gymnasieutbildning för invandrare. Kommunförbundet anser att förslaget är viktigt, men att staten ska ansvara för hela finansieringen på samma sätt som för finansieringen av förberedande utbildning inom den grundläggande utbildningen. Då går det att säkerställa att utbildning kan ordnas vid behov på alla håll i Finland. Förslaget i statens integrationsprogram om att staten ska ansvara för 50 procent och kommunerna för 50 procent av finansieringen av förberedande gymnasieutbildning har inte diskuterats med kommunerna. Kommunförbundet påpekar att basserviceprogrammet och basservicebudgeten alltid måste beaktas när ändringar övervägs i lagstiftning som gäller kommunernas uppgifter. Om kommunerna ges nya obligatoriska uppgifter eller de nuvarande utvidgas, bör staten ersätta kostnaderna för dessa till fullt belopp. Lagförslagen bör också behandlas i förhandlingsförfarandet mellan staten och kommunerna. Kommunförbundet anser att undervisningstjänsterna för invandrare ska utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är också viktigt att ha en tillräckligt stor lokal beslutanderätt så att undervisningstjänsterna kan ordnas flexibelt på olika sätt och de lokala behoven tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt.

4 4 Social- och hälsovårdstjänster Enligt Kommunförbundet är det viktigt att kunnandet i det mångkulturella arbetet och hos dem som hjälper personer i särskilt krävande situationer förbättras i alla verksamhetsenheter inom social- och hälsovården. Staten bör anvisa tilläggsresurser för kompetensutveckling. Kompetenscenter för invandring och integration Enligt regeringsprogrammet bör statistik- och forskningsverksamheten klarläggas och effektiveras och förutsättningarna för inrättandet av ett kompetenscenter för invandring utredas. Kommunförbundet anser att kompetenscentret ska ha i uppgift att till exempel sprida god praxis, samla in och sprida forskningsrön samt ta fram nya, innovativa idéer. När information sprids bör IT-teknikens möjligheter utnyttjas bland annat för att producera distanstjänster. Invandrarna ut på arbetsmarknaden Målsättningen i regeringsprogrammet att höja invandrarnas sysselsättningsgrad och halvera arbetslösheten är enligt Kommunförbundet i hög grad värd att stödja. Kommunförbundet betonar att den språkutbildning som ordnas i form av arbetskraftspolitisk utbildning måste stärkas så att det blir lättare att få arbete. Vidare anser Kommunförbundet det vara viktigt att stödja invandrarnas tillgång till utbildning samt fullgörandet av studier. Enligt Kommunförbundet bör arbetskraftsinvandringen främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Invandringen tryggar delvis tillgången till arbetskraft i kommunerna. Det finns ett brett utbud av uppgifter inom kommunsektorn och kompetenskraven varierar. Många yrken är reglerade och har höga utbildnings- och kompetenskrav. Kommunförbundet anser det vara viktigt att invandrarnas examen och kompetens erkänns i snabbare takt. Rekryterings- och tutorprogrammet för invandrarbefolkningen som nämns i regeringsprogrammet och som bereds för den offentliga sektorn är viktigt för kommunerna. Kommunförbundet anser att servicecentren för arbetskraft kunde ha en roll också i främjandet av sysselsättningen för invandrare. Verksamheten vid servicecentren bygger på ett yrkesövergripande samarbete mellan kommunerna, arbetsförvaltningen och Folkpensionsanstalten. Centren är serviceställen för svårsysselsatta. Enligt Kommunförbundet kunde verksamheten vid servicecentren utvecklas så att något

5 5 center specialiserar sig på utveckling och produktion av service för invandrarna. Detta kunnande bör kunna utnyttjas nationellt till exempel med hjälp av de möjligheter som informationssamhället erbjuder. Effektivare integrationsutbildning för allt flera Största delen av invandrarna vill ta sig ut i arbetslivet. Kommunförbundet anser att en arbetskraftspolitisk integrationsutbildning är viktig när förutsättningarna att sysselsätta vuxna invandrare främjas. I och med att invandringen ökar behöver arbetsoch näringsförvaltningen mer resurser för arbetskraftspolitisk integrationsutbildning och sysselsättning. För integrationsutbildningen behövs extra satsningar som gör det möjligt att erbjuda sammanhängande utbildning överallt i Finland i enlighet med invandrarnas behov. I integrationlagen nämns självutbildning som en del av integrationsutbildningen. Det är också viktigt att invandrare som på grund av bristande resurser inte får arbetskraftspolitisk integrationsutbildning, har möjlighet att hitta lämplig utbildning som stöd för integrationen. Huvudregeln bör ändå vara att arbetsförvaltningen ordnar arbetskraftspolitisk utbildning för alla som behöver sådan. Invandrares självutbildning ökar behovet av studieplatser inom till exempel den grundläggande yrkesutbildningen där det krävs tillstånd för att ordna yrkesutbildning. Studieplatserna enligt tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning ska i första hand reserveras för unga utan examen på andra stadiet. Kommunerna finansierar ungefär 58,11 procent av den grundläggande yrkesutbildningen. Självutbildningen bör finansieras fullt ut av staten och denna utbildning bör inte omfattas av något tillstånd att ordna utbildning. Förslagen till resurser för arbetskraftspolitisk integrationsutbildning i statens integrationsprogram är värda att stödjas. Bara en reell finansiering säkerställer att åtgärderna lyckas. Personer som har internationellt skydd Hänvisning av flyktingar till kommunerna Staten har det huvudsakliga ansvaret för flyktingpolitiken. Enligt målsättningen i regeringsprogrammet upprättar staten och kommunerna ett samarbetsavtal där strävan är att flyktingar placeras i kommunerna på ett kontrollerat och systematiskt sätt. Också Kommunförbundet poängterar att flyktingarna bör placeras på ett systematiskt sätt. Den okontrollerade inflyttningen till kommunerna måste minskas. Om kommunerna kunde vara säkra på att resurserna räcker till skulle det sporra dem till att ta emot flyktingar.

6 6 Mottagandet av kvotflyktingar är en synnerligen stor utmaning för kommunerna. En stor del av de kvotflyktingar som väljs till Finland är personer i sårbar ställning. Finlands flyktingkvot omfattar ungefär 100 personer i en nödsituation. De behöver ett snabbt mottagande och ofta krävande sjukvård. Statens ansvar bör utökas framför allt när det gäller personer i en nödsituation. Dessa behöver omedelbart hjälp av sakkunniga med specialkompetens. Staten bör ordna denna hjälp på central nivå särskilt i början av flyktingarnas vistelse i Finland. Enligt Kommunförbundet är det möjligt att integrera och placera invandrare hållbart i kommunerna, om staten tar på sig ett större ansvar för verksamheten och finansieringen. Kostnadsersättningar till kommunerna Enligt regeringsprogrammet utarbetas det en plan för gradvis höjning av nivån på ersättningarna till kommunerna så att den motsvarar kostnadsutvecklingen inom flyktingmottagningen. Kommunförbundet anser att det är nödvändigt att höja ersättningarna till kommunerna. Ersättningarna måste täcka kostnaderna. Vid ingången av maj 2011 höjdes de kalkylerade ersättningarna med 10 procent för barn över 7 år. Men de kalkylerade ersättningarna för barn under 7 år borde också ha höjts, eftersom de kvalitativa och kvantitativa förändringarna av servicen och den allmänna höjningen av kostnadsnivån givetvis gäller alla åldersgrupper. Till följd av den uppskattade kostnadsökningen inom social- och hälsovården borde för barn som fyllt 7 år varje år betalas euro och för barn under 7 år varje år betalas euro i ersättning. I så fall skulle ersättningsnivån motsvara nivån år I ersättningsbeloppet beaktas då ännu inte någon kvalitativ eller kvantitativ förändring i servicen. Det är särskilt viktigt att förlänga ersättningstiden om integrationsplanen spänner över en längre tid än tre år. Kommunerna bör utan tidsgräns ersättas för de särskilda kostnader för tung och långvarig social- och hälsovård som flyktingarna behöver. Att invandrare fått finländskt medborgarskap tar inte bort behovet av specialåtgärder och kostnadsersättningar. Kommunförbundet anser att behovet av tilläggsfinansiering, dvs. höjningen på 5 procent för barn under 7 år som anges i statens integrationsprogram för år inte är tillräcklig. Den motsvarar inte heller målet i regeringsprogrammets. Kommunförbundet betonar att fokus bör ligga på att det ska finnas tillräckligt med med tjänster för dem som integreras. Även andra än de som kommit till Finland av humanitära skäl använder och behöver kommunal service. När statsandelssystemet revideras bör man särskilt utreda behovet av att i grunderna för bestämning av statsandelarna för basservicen beakta antalet personer med invandrarbakgrund och deras viktkoefficient.

7 7 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND Timo Kietäväinen vice verkställande direktör Keijo Sahrman direktör, regioner, näringar och internationella frågor