Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

Transkript

1 Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

2 Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt seminarium Intressebevakning 2

3 Kommunens roll i integrationsarbetet Hur profilerar sig er kommun? Rätten till svensk integration Nuläge, vad görs i kommunerna? Var information om svensk integration 3

4 ICKE EU- MEDBORGARE ORSAK &TILLSTÅND BOENDE TJÄNSTER SPRÅKVAL ANTAL 2015 Asylsökande Kvotflyktingar Arbete Studerande Familj EU- MEDBORGARE -söker om asyl i Finland -rädsla för förföljelse enligt Genevekonventionen -söker asyl vid gränsmyndighet/polisen -kommunplats enligt överenskommelse mellan NTM-cental och kommunen dvs fullvärdig kommunmedlem -kräver arbetskontrakt i FI -delbeslut krävs av Arbetsoch näringsbyråns arbetstillståndsenhet -om arbetslös arbetskraft inom samma bransch i Finland beviljas inte tillstånds -studier som leder till examen -gift/reg.partner eller bevis på samboende i 2 år -behöver inget uppehållstillstånd, ska registrera sin uppehållsrätt hos Polisen senast 3 mån efter ankomst -Mottagningscentraler (Migri) -ensamkommande minderåriga bor på grupphem -då uppehållstillstånd beviljats - >väntar på kommunplats och flytt till en kommun -den mottagande kommunen ordnar boende, ofta i stadens egna lägenheter - sporadiska språkkurser på center - nödvändig hälsovård - förskola och skola för barn - inte kommunmedlem förrän uppehållstillstånd har beviljats - fullvärdig kommunmedborgare direkt från ankomst till FI - väljer själv - beror på längden av uppehållstillstånd- om över 1 år anses personen vara permanent boende dvs kommunmedlem - väljer själv - vid utbildningsanstalten I första hand (studenthälsan) - väljer själv - oftast samma tjänster som parterns tillstånd - väljs själv - fullvärdig kommunmedborgare efter registrering av uppehållsrätten - på mottagninscentralen (frivilliga) -arbetsföra vid anmälan till TEbyrån (handläggaren) -övriga vid kontakt med socialen/invandrarbyrå (handläggaren) -arbetsföra vid anmälan till TEbyrån (handläggaren) -övriga vid kontakt med socialen/invandrarbyrå (handläggaren) -väljer själv vilket språk de vill lära sig -har inte rätt till arbetskraftspolitisk integrationsutbildning via TEbyrån, kan anmäla sig själv till kurser -väljer själv vilket språk de vill lära sig -har inte rätt till arbetskraftspolitisk integrationsutbildning via TEbyrån, kan anmäla sig själv till kurser -arbetsföra:te-byrån (handläggaren) -övriga :socialen/invandrarbyrå (handläggaren) - arbetande/studerande väljer själv vilket språk de vill lära sig. -arbetsföra: TE-byrån (handläggaren) -övriga vid kontakt med socialen/invandrarbyrå (handläggaren) - arbetande/studerande väljer själv vilket språk de vill lära sig personer 750/år, /år pga Syrien personer 6036 personer - ingen statistik hittad 4

5 Kommunen central roll i integrationsarbetet -serviceutbud och attityd 5

6 Kommunens uppgifter ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Åtgärder och tjänster avsedda för invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna. 6

7 Integrationsprogram Lagen om främjande av integration förpliktar kommunen att utarbeta ett integrationsprogram som behandlar integration och sektorsövergripande samarbete. I integrationsprogrammet fastställs kommunens mål beträffande integration och invandrare. Ett giltigt integrationsprogram krävs även för att ersättningarna för kostnaderna för mottagande av flyktingar ska betalas till kommunerna. 7

8 Innehåller konkreta åtgärder:» mottagande av flyktingar, diskussion med NTMcentralen om hur många och när - anställning av koordinator/invandrartjänster/socialarb. - statliga ersättningar för flyktingar (kvotflyktingar och personer som får asyl) - bostäder, inledande kartläggningar, integrationsplaner» Hur ordnas integrationsutbildningen? Barnens skolgång» Samarbete Med Arbets- och näringsbyrån med tredje sektorn, vänverksamhet, evenemang 8

9 Goda relationer och positiv attityd Vad gör er kommun/vad kan er kommun göra för att främja:» goda relationer mellan befolkningsgrupper» attityden mot invandrare i kommunen 9

10 Rätten till svenska som första integrationsspråk Grundlagen Lagen om främjande av integration Språklagen Nationalspråksstrategin Tillämpningsanvisning från TEM 10

11 Rätten till svenska som första integrationsspråk: Grundlagen» 17 : Rätt till eget språk och egen kultur Finlands nationalspråk är finska och svenska. Språklagen» 35 : Åtgärder för att främja språkliga rättigheter Myndigheterna skall i sin verksamhet förvalta landets språkkulturarv och främja användningen av båda nationalspråken. Lagen om främjande av integration» 11 : Integrationsplan Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska. MEN: inte subjektiv rätt till integrationsutbildning utan erbjuds enligt efterfrågan och sysselsättningsutsikter. 11

12 Utlänningar som bosätter sig i Finland ges systematiskt information om Finlands tvåspråkighet, dess betydelse på arbetsmarknaden och om kursutbudet i finska och svenska i den service som erbjuds enligt lagen om främjande av integration. viktigt att erbjuda undervisning inom integrationsutbildningen på både finska och svenska så att de individuella behoven hos den som integreras kan tas i betraktande. Vid uppföljningen av programmet för integrationsfrämjande är det viktigt att fastställa på vilka grunder språket för integreringen blir finska eller svenska, med andra ord om valet är individens, den mottagande kommunens eller statens. Statsrådet rekommenderar att de som upphandlar integrationsutbildning för vuxna invandrare, i synnerhet på tvåspråkiga orter, beaktar i upphandlingen behoven av utbildning i svenska språket så att en arbetslivsorienterad inlärning av svenska är möjlig. 12

13 Hur får nyanlända (OBS MÅNGFALDEN!) information om det svenska i Finland?» Arbets- och näringsbyrån (inledande kartläggning+ integrationsplan)» Kommunens invandrartjänster/socialtjänster (inledande kartläggning+ integrationsplan)» Magistraten (Välkommen till Finland manual)» Websidor Infobanken.fi Integration.fi App Släkt, vänner, djungeltrumman 13

14 Hur ser den svenska integrationen ut idag? I praktiken är det i tvåspråkiga kommuner (33st) integration på svenska sker. Utmaningen är Nyland och Egentliga Finland där svenska strukturer och svensktalande personer inte är lika synliga som i starkt tvåspråkiga kommuner. Österbotten har integrerat på svenska i trettio år medan Helsingfors fick sin första svenska integrationsutbildning via projektet Delaktig i Finland år Nyland: i första hand personer som kommit via kärleken till Finland Österbotten:lång erfarenhet av mottagande av flyktingar och arbetskraftsinvandring på svenska. I Egentliga Finland finns för tillfället ingen svensk integrationsutbildning. Integration på ett minoritetsspråk kräver starka nätverk och vägledning samt vetskap om att 5,3 % av befolkningen talar svenska som modersmål. Nya aktörer med: svenska.fi, Folkhälsan 14

15 Svensk integrationsutbildning: - 10 utbildningar (2016) Förberedande undervisning för grundläggande utbildning: - 12 klasser (2016) Hur många? - Ca 600 personer på integrationsutbildningarna /år - Ca personer/år gör YKI på svenska 15

16 Utmaningar: - Gruppstorlekar och efterfrågan: - förberedande undervisning för barn - vuxnas integrationsutbildning - TE-byråerna godkänner inte automatiskt frivilliga studier i svenska som integrationsutbildning - Bristande information om svenska integrationsvägar hos myndigheter (studier, jobbmöjligheter, föreningar, stödtjänster) - - Vetenskaplig forskning saknas om målgruppen (sysselsättning, flyttande, tvåspråkighet) Påstående: Nej, det går inte att flytta till Åland eftersom de har en annan integrationslag 16 Kan man gå en svensk integrationsutbildning fast man bor i Vanda? Var kan man jobba på svenska i huvudstadsregionen?

17 - Ingen S2- utbildning på svenska - Integration på finska ELLER svenska - Sysselsättning- var jobba på svenska? - Omstart för personer som flyttar- hittar inte nätverk - Humanitär invandring: mottagningen på finska (asyl+kvot) förutom ÖB 17

18 Utveckling NTM- centralen upphandlat för första gången svenska integrationsutbildningar i Nyland» LÄRKKULLA» BORGÅ FOLKAKADEMI» HELSINGFORS ARBIS yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors startat sin första VALMA i januari. De första nationella finlandssvenska integrationdagarna ordnades den i Helsingfors. Projektet En bra start i Österbotten (Österbottens förbund och Yrkesakademin) utvecklar svenskt språk/nivåtest. 18

19 Varför svenska? Nyanlända: Det finns olika orsaker att välja svenska som första integrationsspråk, några av de vanligaste är svenskans närheten till andra indoeuropeiska språk och därmed en snabbare språkinlärningsprocess. för personer som kommit via andra nordiska länder t.ex som flyktingar och redan har grunder i andra nordiska språk är det snabbare att bygga på svenska kunskapen och t.ex studera till ett yrke på svenska. om partnern/släktingar/barnen talar svenska kan det vara mera naturligt att börja med det språket regionen är starkt svenskspråkig. Vi har svenska institutioner, utbildningsstigar (dagvård till universitet), arbetsmöjligheter, starkt tvåspråkiga kommuner. 19

20 20

21 Frågor inför språkvalet Vilket språk talar man på den ort där du bor? Vilket språk talar din familj? Vilket språk talar dina vänner? Har du släktingar som bor i ett annat nordiskt land (Sverige, Norge, Danmark, Island) och talar ett nordiskt språk? Talar du ett nordiskt språk (danska, norska, svenska, isländska)? Talar du ett närbesläktat språk till svenska? Vill du göra medborgarskapsprovet på svenska? Vad arbetar du med? Vilket språk behöver du för att kunna göra ditt jobb? Vill du studera? Kan du lära dig svenska snabbare så att du kan studera? 21

22 Vägledning och val av svenska Stöd för vägledaren: - Svenska studiemöjligheter- Studieinfo.fi - Grundläggande information: integration.fi och infopankki.fi (flik om svensk integration) - Var integrationsutbildning: Lokala TEbyråer använder koulutusportti- systemet. - Svenskskola.fi- även kontakter till förberedande undervisning - Föreningar, företag: Svenskservice.fi - Lokala informationskontor: Luckan Integration (Borgå, Kyrkslätt och Helsingfors), Luckan i Åbo, welcome office i Närpes och Vasa (stadens) - Mera information om svenskfinland: Yrke 2025; UBS och Prakticum (2011) prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och behovet av yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga. 22