Migrationsinstitutet

Transkript

1 Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan Åbo Tel , Migrationsinstitutet

2

3 Tio procent av Närpes befolkning har invandrarbakgrund, i storleksordning med huvudstadsregionen och Åbo Närpes har blivit en förebild för lyckad integration Närpes har gjort rätt medan det för andra gått snett, varför?

4 Finskspråkiga 540 Svenskspråkiga Annat modersmål 819 Sammanlagt 9380 Största arbetsgivare är växthusnäringen och trailertillverkning

5 Hur och varför började Närpes få arbetskraft från utlandet? Hur har rekryteringen gått till? Varför arbetskraft från utlandet och inte från Finland? Vilken betydelse har invandrarnas sociala nätverk? Närpes är svenskspråkigt vad innebär det för invandrarna? Vad har invandringen krävt av kommunen, invånarna, organisationerna, näringslivet och invandrarna? Finns det en Närpesmodell som kan tillämpas i andra kommuner?

6 Forskningsarbetet gjordes huvudsakligen 2012 Analys av olika slags bakgrundsmaterial, handlingar, protokoll, tidigare utredningar Data från statistikcentralen m.fl. 21 intervjuer i Närpes september 2012, sex invandrare, sju företagare, åtta tjänstemän

7 Flyktingmottagning 1988, första kommunen utanför storstadsområdena Inga kvotflyktingar sedan 2001 Arbetskraftsinvandringen tog fart år 2004 I dag har ca. 10 % av Närpes befolkning utländsk bakgrund

8 Kommun Tagit emot flyktingar år Sammanlagt Korsnäs 1989, 1990, 1993, 1994, 2007, 2008, , 2010 Kristinestad 2001, 2002, Kurikka Malax 1989, 1993, 1995, 1996, 2000, 2001, Närpes 1988, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, , 1996, 1997, 2001 Kaskö Inte mottagit 0 Teuva Inte mottagit 0

9 När jag kom var Lilian Ivars socialarbetare och jag minns att hon var nånstans efter jobbet och samla gardiner och gamla grejor nånstans och kom till oss en höst när det stormade Vi är tacksamma för alla människor som tog så varmhjärtat emot oss. Om man räknar ihop så det mesta är mycket bättre än andra ställen. Man måste bjuda till själv för att få trevligt bemötande, inte bara vänta att finländare måste vara snälla mot invandrare, det måste vara ömsesidigt annars funkar det inte.

10 Integrationsarbetet med flyktingar gav värdefull erfarenhet som kunde tillämpas också på annan invandring Tvärsektoriellt samarbete Information riktad till både invandrare och kommuninvånare

11 Medvind SHAISYD GIIÖB Welcome Office K5-samarbetet (Samkommunen Närpes, Kristinestad, Malax, Kaskö, Korsnäs)

12 Totalbefolkning Främmande språk

13 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 %

14 Språk Antal Språk Antal Språk Antal Språk Antal Serbokroatiska 108 Serbokroatiska 123 Bosniska 195 Bosniska 239 Vietnamesiska 32 Vietnamesiska 38 Serbokroatiska 127 Serbokroatiska 121 Turkiska 5 Ryska 34 Vietnamesiska 85 Vietnamesiska 109 Övriga 24 Bosniska 19 Ryska 46 Ryska 46 Thai 9 Litauiska 37 Litauiska 40 Övriga 51 Thai 28 Thai 39 Estniska 22 Estniska 30 Spanska 12 Ukrainska 18 Polska 10 Spanska 14 Övriga 68 Holländska 13 Vitryska 10 Övriga 62

15

16 Övergång till odling i blockväxthus året runt Från familjeodling till företag med anställd arbetskraft Svårt att hitta arbetskraft

17

18 Begränsat lokalt utbud på yrkesutbildad arbetskraft Svårt locka folk utifrån över språkgränsen

19

20 1. tillstånd Förlänging av tillstånd Yrkesbeteckning Ja Nej Yrkesbeteckning Ja Nej Trädgårdsarbetare 31 5 Trädgårdsarbetare Jordbruksarbetare 1 Mekaniker 10 Kock 1 Packare 5 Hushållsarbetare 1 Pälsdjursskötare 3 Företagare 1 Svetsare 3 Husdjursskötare 2 Jordbruksarbetare 2 Byggmetallarbetare 2 Verkstadsmetallarbetare 1 Annan byggnadsarbetare 1 Företagare 1 Kock 1 Sammanlagt 35 5 Sammanlagt 214 3

21 Inhemsk arbetskraft Utländsk arbetskraft Närpes Österbotten Finland Närpes Österbotten Finland ,9 6,6 9,8 11,6 19,9 25, ,7 6,5 9,7 9,4 20,1 25, ,6 6,4 9,6 5,7 19,9 25, (januariseptember) 4,4 6,3 9,5 4,7 19,6 25,3

22 Många invandrare byter jobb och yrke eller blir egenföretagare (40 företag inom handel, byggnadsverksamhet, odling mm.) Vårdyrken, utbildning

23 Arbete, bostäder, skolor, dagis och utbud på annan service Integrationen har fungerat väl i svensk språk- och kulturmiljö Lokal migrationstradition (Amerika, Sverige) har skapat fördragsamhet Lätt att lära sig svenska för dem som kan något germanskt språk, utbud av språkkurser Småskalighet, social växelverkan alla känner alla Fungerande sociala nätverk, också etniska nätverk Avsaknad av rasism Företagaranda, familjeföretag Alla är på något sätt delaktiga i integrationen, invandrarna, befolkningen, företagarna och myndigheterna

24

25 Koncentration till höghusbostäder i centrum Småhus populära, priserna på stigande Inflyttarna köper också hus på landet, barnfamiljer revitaliserar byar

26 Beroende av svenskspråkig miljö, svårt att flytta till det finskspråkiga Finland utan kunskaper i finska Högutbildade har svårt att hitta arbete som motsvarar kvalifikationerna Begränsade studie- och yrkesvalmöjligheter

27

28 Arbete, bostad och fungerande service basförutsättningen Effektiv språkundervisning, på arbetstid om så behövs Positiv attityd hos befolkingen. Skapas med hjälp av information, växelverkan på arbetsplatser, i boendemiljö, i skolor och på fritiden. Invandrare får inte isoleras eller reduceras till arbetskraft Bostäder Utspritt boende bland lokalbefolkningen, det skapar kontaktytor Flexibel skola och dagvård, språkklasser. Inte alltför invandrartäta skolor Tvärsektoriellt samarbete kring invandrarfrågor i kommunen Nyinflyttade får inte lämnas vind för våg utan bör slussas in i lokalsamhället med en palett av åtgärder med bevarande av närhet och småskalighet Tredje sektorn är viktig kontaktskapare från mammagrupper till fotboll

29 TACK! KIITOS!