En bra start i Österbotten
|
|
- Britt Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En bra start i Österbotten Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
2 Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens
3 Varför En bra start i Österbotten- projektet? I Österbotten har 5,1 % av befolkningen invandrarbakgrund (4,4 % i hela landet, 2016). Mångfald av invandrare flyktingar, arbetsrelaterade invandrare, studerande, flyttning pga. familjeorsaker. I juni 2014 undertecknades i Österbotten ett regionalt intentionsavtal för främjande av sysselsättning och delaktighet. I Österbotten finns en lång tradition av integration av människor som kommit av olika anledningar och det har gjorts framgångsrikt utvecklingsarbete av integrationsservicen. Det saknas en gemensam verksamhetsmodell för integration av invandrare som bygger på kommunens eller samarbetsområdets styrkor och behov. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens
4 Vad är En bra start i Österbotten-projektet? En bra start i Österbotten- projektet är ett av Hemma i Finland En bra start-pilotprojekten. (ESR) En bra start i Österbotten- projektets verksamhetsperiod är Projektets helhetsbudget för åren är (ESF , självfinaniseringsandel av vilken Svenska Kulturfonden ) Projektet består av fyra delprojekt. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens, Svenska kulturfonden
5 En bra start i Österbotten- aktörer Huvudgenomförare: Österbottens Delgenomförare: Vasa stad (socialsektorn och VAKK) Svenska Österbottens för utbildning och kultur skn/yrkesakademin i Österbotten (YA) Integrationsenheten i Jakobstadsnejden (Jakobstad, Perdesöre, Nykarleby, Larsmo, Kronoby och Vörå) Kustösterbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) (Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad) Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Österbottens
6 MÅLSÄTTNING - DEN ÖSTERBOTTNISKA MODELLEN En gemensam modell och process för den inledande kartläggningen. Moduler med samhällsinformation till stöd för en snabb start på integrationen. Verktyg till stöd för integration på svenska. Samhälls- och hälsokommunikatörer som servar hela landskapet på olika språk. Utvecklade infopunkter i hela landskapet. Kompetensen om integration har ökat. Olika aktörers uppgifter och ansvar har klargjorts. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Yrkesakademin i Österbotten), integrationsenheten i Jakobstadsnejden,
7 Yrkesakademin i Österbotten Målsättningar: Att utarbeta underlag och arbetssätt för en jämlik inledande kartläggning i regionen. Att utarbeta ett sluttest för att fastställa språknivån vid slutet av integrationsutbildningen. Att utveckla och genomföra utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer. Att skapa metoder för den inledande utbildningen för nyanlända på deras eget modersmål som samhälls- och hälsokommunikatörerna ska hålla. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
8 Vad gör en samhälls- och hälsokommunikatör? Underlättar nyanländas och andra invandrargruppers integrering. Undervisar grupper i samhällsorientering och ger hälsoinformation på gruppens eget modersmål. Detta kan vara som en egen utbildning/kurs eller som en del av nyanländas integrationsutbildning (den orienterande modulen). Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
9 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer Forskning och erfarenheter visar att kännedom om det nya samhället man kommit till och hälsotillståndet påverkar hur väl integrationen lyckas. Genom att få information om samhälle och hälsa och få möjlighet att diskutera detta och sin situation på sitt eget språk ger bättre förutsättningar för integration. Forskning visar också att det som händer det första året avgör mycket hur det blir de nästkommande 910 åren. Samhällsorientering, men också hälsoinformation, skapar ökade förutsättningar för arbete, försörjning och delaktighet i samhället. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
10 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Det är invandrarnas egna behov och förutsättningar som ska vara grunden för arbetet som utförs av samhälls- och hälsokommunikatörerna genom erfarenhetsstöd, reflektion och dialog. Utan språk kan man inte ställa frågor och delta i en dialog. Samhälls- och hälsokommunikatörer fungerar därför som länk mellan de nyanlända och det nya hemlandet. Alla har själva en gång varit nyanlända och vet att om man inte förstår hur samhället fungerar kan man heller inte ställa de rätta frågorna. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
11 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? När man får information på sitt språk vågar man fråga och det blir en levande dialog. Jag visar för människor som kommer till Sverige att även deras synpunkter räknas, samtidigt som informationen om det svenska samhället kvalitetssäkras. Ziad Jomaa från Palestina, biomedicinsk analytiker och idag samhällsoch hälsokommunikatör Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
12 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Så här säger deltagarna: Jaa, det är en jättebra kurs. Om vi inte hade gått den hade vi varit blinda Det jag fick höra idag var som en ficklampa i mörkret De har sagt det förrut, men nu förstod jag vad de menar. Viktigt att lära om jobb, skatt (skyldigheter) för att kunna göra rätt för sig. Men också om miljö vi har inte samma sätt att sopsortera Nu vet jag vad passiv rökning innebär. Då blir det lättare att tala om för mina gäster att de inte kan röka inne hos oss Det är i själva verket SO som gav mig nyckel till samhället Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
13 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Information om samhälle och hälsa i dialogform och på modersmål är en förutsättning för att nyanlända ska förstå vad som förväntas och krävs för att lyckas med studier, för att knyta sociala kontakter, för att vårda sin hälsa och förebygga ohälsa och för ett aktivt samhälls- och arbetslivsdeltagande. För detta krävs att informationen förmedlas av kommunikatörer som har god kunskap om förhållanden i såväl Finland som i de nyanländas tidigare hemländer. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
14 Bakgrund Samhälls- och hälsokommunikatörerna har sitt ursprung i Sverige. Redan i början av inleddes detta arbete i region Skåne och Malmö Stad gjordes mycket utvecklingsarbete i Sverige på området. Många kommuner började använda sig av arbetssättet. Vidare utveckling har pågått inom MILSA - Utvecklingsplattform för migration och hälsa sedan Verksamheten har uppmärksammats såväl nationellt i Sverige som internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har uppmärksammat och lyft upp modellen som utarbetats i region Skåne som ett exempel för övriga Europa där hälsa lyfts som en betydelsefull faktor för integration. Vi har samarbete med aktörer i Sverige kring material och metod. Studiebesök har gjorts till Stockholm och Malmö. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
15 Hälsans betydelse i integrationen Migrationsprocessen Anländer till nytt land Kris Språk Identitet Förändrade relationer Psykisk/fysisk ohälsa Brist på kontakter Ändrad livsstil Börjar få bättre hälsa Tillit Integrerat sig i samhället
16 Hälsa och migration Hälsa är en mänsklig rättighet. Migration ökar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa. Trots det saknas ofta hälsoperspektivet i integrationsprocessen. Det finns idag ett växande intresse av att se på hälsans betydelse för integrationen och på vilka sätt man kan främja hälsa och motverka ohälsa bland nyanlända och invandrare. Hälsokommunikation ger en bra start. Professionell samhälls- och hälsokommunikation på modersmålet är ett viktigt första steg för att förebygga ohälsa. Kunskap är basen för kontroll över sin egen situation och hälsa. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
17 Hälsa och migration Hälsoproblemen kan vara ett hinder för att delta i arbetslivet, svårigheter med hälsan riskerar leda till en negativ spiral, där ohälsa försvårar integrering i arbetslivet och samhället vilken i sin tur leder till ännu större ohälsa. Hälsa i migrationsprocessen De kroppsliga och känslomässiga effekterna av det som hänt före, under och efter det att människor tvingats fly inverkar på hälsan hos individen. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
18 Hälsa och migration Gruppen nyttjar inte hälso- och sjukvård optimalt. Tillgång till resurser (information och vård) kräver kunskap och hälsolitteracitet. Bristen på hälsoperspektiv i integrationsprocessen. Hälsotillståndet kan förbättras med tidigt stöd. Hälsa påverkar integreringen och integreringen påverkar hälsan. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
19 Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
20 Varför samhälls- och hälsokommunikatörer? Målgruppsanpassad hälsokommunikation på modersmålet är en erkänd metod för att öka individens kontroll över den egna hälsan WHO rekommenderar kulturella brobyggare Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
21 Hälsoinformation till vilken nytta? Inte alltid information når fram: Hälsoinformation och utbildningsmaterial nårmigranter sämre Kommunikationsproblem mellan migranter och personal är vanligt Några förklaringsfaktorer: Syn på hälsa Kunskap och erfarenheter när det gäller hälsa Språk Hälsolitteracitet Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
22 Komplex hälsolitteracitet Hälsolitteracitet är relaterat till litteracitet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet Sorensson et al, 2012 Funktionell hälsolitteracitet En persons förmåga att läsa och förstå skriftlig hälsoinformation. Nutbeam, 2000 Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
23 Bristande hälsolitteracitet kan bl.a. innebära att en person Inte hittar hälsoinformation Är okritisk och använder fel källor Inte förstår hälsoinformation korrekt Inte förstår varför/inte deltar i hälsofrämjande insatser Fattar beslut baserade på okunskap Vänder sig till fel instans Söker behandling sent/i onödan Uteblir vid planerade besök Har svårt att berätta om sin ohälsa Får fel bedömning/behandling Inte följer instruktioner på rätt sätt Inte vet sina rättigheter & skyldigheter Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
24 Utbildningen Utbildningen och samhälls- och hälsokommunikatörernas arbete bygger på diskussion, dialog och reflektion. Utbildningen har använt sig av varierande material för att nå ut med informationen samt för att få deltagarna delaktiga genom diskussion, dialog och reflektion. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
25 Utbildningen Mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och den enskildes rättigheter och skyldigheter Att fungera som gruppledare med dialog och reflektion som arbetssätt Att komma till Finland Migration och hälsa Att försörja sig och utvecklas i Finland Sjuk- och hälsovårdssystemet Det dagliga livet Hur styrs Finland? Att bilda familj och leva med barn i Finland Jämställdhet och individens rättigheter Att åldras i Finland Natur och miljö Hälsa (Kost & motion, Alkohol & droger, Tandhälsa, Psykisk hälsa, Sexuell hälsa) Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
26 Utbildningens tidsplan Utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer sept 2016-juni Samhälls- och hälsokommunikatörerna drar egna grupper juni juni st deltagare från hela Österbotten (ukrainska, vitryska, ryska, vietnamesiska, bosniska, franska, arabiska, kinesiska, farsi/dari) Finns planer på att starta en utbildning till i januari 2018, om deltagare finns. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
27 Utbildningens upplägg Cirka 70 timmar närstudier fördelat på 10 tillfällen, ett närstudietillfälle per månad. Distansstudier på egen hand via socialt forum, Google+. Inlärning i arbete, när man drar sin första egna grupp (ca 80h). Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
28 Samhälls- och hälsokommunikatörernas egna grupper Innehåll: Att komma till Finland, 8h Att bo i Finland, 8h Att försörja sig och utvecklas i Finland, 8h Individens rättigheter och skyldigheter, 8h Att bilda familj och leva med barn i Finland, 10h Att påverka i Finland, 8h Att vårda sin hälsa i Finland, 6h Hälsoinformation, 20h Att åldras i Finland, 4h Hela paketet på 80h kan genomföras under en längre tid. Delar eller skräddarsydda paket kan också arrangeras. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
29 Samhälls- och hälsokommunikatörernas egna grupper En samhälls- och hälsokommunikatör är inte det samma som en tolk, alltså utför inte tolkens arbete. Samhälls- och hälsokommunikatörerna förmedlar grundläggande samhälls- och hälsoinformation på modersmålet. Hänvisar vidare till annan expertis vid behov. Arbetssättet bygger på dialog och reflektion, men även på att informationen kvalitetsäkras. Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
30 Efter utbildningen och projektet Österbottens som projektägare och de övriga deltagande aktörerna i projektet arbetar och utreder under projekttiden former för samhälls- och hälsokommunikatörernas verksamhet efter projektet. Vem har ansvar för integreringsprocessen efter vård- och landskapsreformen? Vem kan vara tänkbara arbetsgivare för samhälls- och hälsokommunikatörerna? Kommer samhällsorientering och hälsoinformation på eget modersmål prioriteras i integrationsarbetet i Finland? Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
31 TACK FÖR OSS! Samhälls- och hälsokommunikation, kinesiska Samhälls- och hälsokommunikation, vietnamesiska Samhälls- och hälsokommunikation, bosniska Sofia Mitts-Björkblom tfn Jonna Grangärd tfn Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA!
Miracles Someone Special Coldplay
Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten
Läs merStig in konferensen i Nagu maj 2018 Närpesmodellen
Stig in konferensen i Nagu 14-15 maj 2018 Närpesmodellen Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Lilian Ivars, integrationskoordinator K5; Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad
Läs mer[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation
[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation 2 Utbildning i samhälls- och hälsokommunikation Samhällsorientering för nyanlända invandrare ska underlätta etablering i arbets-
Läs merMigrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet
Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN
Läs merMångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad
Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad 31.10.2017 Anna Kotka-Bystedt Integrationsenheten i Jakobstadsnejden Medverkande i projektet: Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens förbund
Läs merSamhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK
Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet Fysisk och psykisk hälsa är viktiga faktorer för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet.
Läs merInformation om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar
Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...
Läs merSamhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK
Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet En god hälsa är viktig för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet. Migrationsprocessen
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www
1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration
Läs merVälkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen
Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen Ragnar Westerling och Ulrica Paulsson Do Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Utvärdering av Välkommen till Skåne Syfte
Läs merNationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård
2017-09-27 Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård Mehrnaz Aram Samordnare Asyl och nyanlända SLL Förvaltningens uppdrag Ansvarar
Läs merNyanländas hälsa. Nyanländas hälsa. Vad vet vi? Vad kan och bör vi göra? Vi måste prata, Askersund 19 maj, 2017
Nyanländas hälsa Vi måste prata, Askersund 19 maj, 2017 Nyanländas hälsa Vad vet vi? Vad kan och bör vi göra? Länsstyrelsernas uppdrag integration Verka för kapacitet och beredskap för mottagandet av nyanlända.
Läs merMILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Läs merHälsokommunikatörer i Östergötland
www.lio.se Hälsokommunikatörer i Östergötland Brobyggare mellan olika kulturer Hälsokommunikatören har en kompetens som kompletterar den svenska hälso- och sjukvården. Språket och den kulturella förståelsen
Läs merInkluderande mottagande Partnerskap Skåne
Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Länsstyrelsernas uppdrag integration 1. Beredskap 2. Överlägga med kommunerna 3. Regional samverkan 4. Uppföljning 7 10 år! Regional överenskommelse Vision Arbete
Läs merHälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från
Läs merInkluderande mottagande Partnerskap Skåne
Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Välkommen! Projektet Partnerskap Skåne är en motor som samlar alla de goda krafterna i Skåne för ett så inkluderande mottagande av nyanlända som möjligt. Målet
Läs mer9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet.
Välkomna! Dagens program fm 8.30 9.00 Fika och registrering 9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. 9.10-10.00 Centret berättar om lagstiftning och
Läs merBarnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Några centrala
Läs merKARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA
1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa
Läs merHälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan
Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs mer3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm
Välkommen på en konferens om Samhällsorientering och Hälsokommunikation 3-4 juni 2015 Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Konferensen genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna och projekt
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merKommunens roll i etableringsuppdraget nyanländ. Ekonomiskt bistånd. Kompetenscenter SFI. Samhällsinformation med hälsa
Kommunens roll i etableringsuppdraget nyanländ Ekonomiskt bistånd Kompetenscenter SFI Samhällsinformation med hälsa Ekonomiskt bistånd försörjningsstöd Verksamhetsområde försörjning, Köping Våra sökande
Läs merModersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet
Från kunskap till handling LUFT ESKILSTUNA 2017 Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet 15 september 2017 Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv Regional strategi 2016-2025
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merImplementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar
Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Lars Lagergren docent Anna Fabri, doktorand Institutionen För Idrottsvetenskap Malmö Högskola bakgrund Partnerskap Skåne gör ansökan till Europeiska
Läs merKort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg
Läs merAtt möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012
Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Närpesmodellen Lilian Ivars Närpes stad Invånarantal 31.12.2011, 9 411 personer Svenskspråkiga 87,62% Finskspråkiga 5,73% Andra språk 6,66 % Näringsstrukturen
Läs merMigrationsinstitutet
Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes
Läs merPlan för samhällsorientering Skara kommun
1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merRådgivning och information i ärenden som berör migration
Rådgivning och information i ärenden som berör migration Personal på Welcome Office : Welcome Office- projektchef Pia Hägglund pia.hagglund@vaasa.fi 040 590 7752 Vasa-Korsholm-Vörå: Kaisa Mäkinen welcome.office@vaasa.fi
Läs merModersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet. 17 november 2017 Folkhälsa och sjukvård
Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet 17 november 2017 Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv Regional strategi 2016-2025 med handlingsplan 2016-2017 Statistik/analys
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merUtveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!
Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med
Läs merNy förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända
Läs merSamhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Läs merÄr den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM
VÄLMÅENDE OCH FRISKA ÖSTERBOTTEN Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? 22.9.2011 Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM 1 / Author / Apr 4, 2011 VAD ÄR EN AKTIV KOMMUNINVÅNARE?
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs mer1 Specifik Uppdragsbeskrivning
1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merUppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen
Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen
Läs merModersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet
Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet 11 maj 2018 Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv Regional strategi 2016-2025 med handlingsplan 2018-2019 Statistik/analys 1. Samla
Läs merOjämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad
Läs merHållbar stad öppen för världen. Hälsopepp
Hälsopepp Anna Jensen, skolsköterska och MLA Nina Åkeson, Processledare Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor, Jämlikt Göteborg (fd. Utvecklingsledare folkhälsa) Stadsdelsförvaltningen Västra
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun
arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merAvtal om Regional samverkan kring samhällsorientering
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2015-01-07 KS 2014/0854 0480-45 09 26 Kommunstyrelsen Avtal om Regional samverkan kring samhällsorientering på modersmål permanent organisation
Läs merMÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto
Läs merFlyktingskap och hälsa initiativ och engagemang för att främja hälsan
Flyktingskap och hälsa initiativ och engagemang för att främja hälsan Svårare utgångsläge Antalet flyktingar i världen har ökat de senaste åren till följd av krig och konflikter. Enligt UNHCR fanns i slutet
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merMål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006
Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.
Läs merHälsoskola för nyanlända under etablering. Hälsostöd för asylsökande och nyanlända
Hälsoskola för nyanlända under etablering Närhälsan och AF Samt Hälsostöd för asylsökande och nyanlända Projekt Hälsa i Sverige TIDSLINJE HÄLSOSKOLA OCH HÄLSOSTÖD 2000-2004 ca 2009-2010 2012-2015-2016
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merRIKTLINJE. Samhällsorientering. Samhällsorientering i Nacka kommun. Uppdrag. Syfte och innehåll
RIKTLINJE Samhällsorientering Dokumentets syfte Anvisning om samhällsorientering till jobb- och utbildningsexpert Dokumentet gäller för Jobb- och utbildningsexpert, nackabor och kommunens handläggare Samhällsorientering
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merRegional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering
Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merModersmålsbaserad hälsokommunikation
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Esther släktträff 06 september 2016 Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv Regional strategi 2016-2025 med handlingsplan 2016-2017 Statistik/analys 1. Samla och
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merUppdrag till Länsstyrelsen i Jönköpings län om översyn av samhällsorientering för nyanlända
Regeringsbeslut 1 2018-02-15 A2018/00335/I Arbetsmarknadsdepartementet Länsstyrelsen i Jönköpings län Hamngatan 4 551 86 Jönköping Uppdrag till Länsstyrelsen i Jönköpings län om översyn av samhällsorientering
Läs merHans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt
Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning
Läs merProgram för ett Integrerat samhälle
Hans Johansson Handläggare 033-35 85 73 SKRIVELSE Datum 2019-05-14 Instans Arbetslivsnämnden Dnr ALN 2019-00055 1.1.3.0 Sida 1(1) Program för ett Integrerat samhälle Arbetslivsnämndens beslut Arbetslivsnämnden
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merFRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE
FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING BLAND INVANDRARE INVA KARTLÄGGNING AV NULÄGET NULÄG CAROLINA HERBERTS, 202 Målsättningen för projektet Från invandrare
Läs merHandlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merUppföljning av Integrationsstrategi 2016
Tjänsteskrivelse 2017-02 - 14 Handläggare Merith Fröberg Tillväxtavdelningen Näringslivsnämnden Uppföljning av Integrationsstrategi 2016 Förslag till beslut Nämnden har tagit del av uppföljningen av Integrationsstrategi
Läs merHjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011
Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet
Läs merHälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014
Hälsolitteracitet Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014 Josefin Wångdahl, Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kännetecken för det moderna samhället. Ökad
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Läs merSamhällsorientering och vägledning 2018
Samhällsorientering och vägledning 2018 Enheten 2018 Målgruppen för enheten är flyktingar, som fått ett uppehållstillstånd, mottagna enligt avtal mellan Västerås Stad och Migrationsverket, egenbosatta
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merI STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län
I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering
Läs merBKC Västra Götaland Muharem Idrizovic sekreterare
BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic sekreterare Om BKC Västra Götaland - Distriktsorganisation med fem bosniska församlingar i Västra Götalands län. - Ca 3500 medlemmar i fem medlemsorganisationer: Göteborg,
Läs merHälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa
Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Folkhälsoenheten "Problemet med kommunikation är illusionen att den har förekommit". George
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs mer