Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014

Transkript

1 Hälsolitteracitet Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014 Josefin Wångdahl, Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

2 Kännetecken för det moderna samhället. Ökad hälsa och livslängd Ett kostsamt sjukvårdsystem En snabbt växande privat hälsomarknad Etablering av hälsa som ett av de viktigaste målen i livet och som en mänsklig rättighet (International Encyclopedia of Public Health 2008)

3 Förväntningar på individen att Ha kunskap om rättigheter och skyldigheter när det gäller hälsa Söka efter information om hälsa, hälsofrämjande åtgärder och hälso- och sjukvård Aktivt delta i hälsoprocesser Ta egna initiativ för att bibehålla och förbättra hälsan Göra egna val när det gäller hälsa Avgöra när stöd behövs, vad som är lämpligt stöd och veta var stöd kan hittas

4

5

6 ... en utmaning när det gäller information som har med hälsa att göra Personlig förmåga att ; hitta, förstå och använda information som kan leda till förbättrad eller bibehållen hälsa. = Hälsolitteracitet

7 Hälsolitteracitet Hälsolitteracitet är relaterat till litteracitet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet Sorensson et al, 2012

8 Health literacy WHOs definition Health literacy represents the cognitive and social skills which determine the motivation and ability of individuals to gain access to, understand and use information in ways which promote and maintain good health. Nutbeam 1998

9 3 dimensioner Funktionell hälsolitteracitet Läs- och skrivfärdigheter för att förstå hälsoinformation Kommunikativ hälsolitteracitet Färdigheter att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap vid problemlösning och för att sätta upp mål. Förmåga att dela med sig av nyförvärvad kunskap gällande hälsofrågor Kritisk hälsolitteracitet Färdigheter att förvärva (uppfatta, känna igen och förstå), analysera, välja, värdera och använda hälsoinformation Maruta et al 2006

10 Kännetecken för en person med god hälsolitteracitet Kan söka och hitta hälsoinformation som behövs för: - att förstå och följa instruktioner när det gäller egenvård och daglig medicinering. - att planera och uppnå livsstilsförändringar för att förbättra hälsan. - att ta positiva hälsorelaterade beslut baserade på kunskap. - att veta hur och när vård ska sökas när det är nödvändigt. - att dela med sig av hälsofrämjande aktiviteter med andra och att ta upp hälsorelaterade ämnen i kommunen och samhället.

11 Ett exempel Kön: Kvinna Ålder: 17 år Civilstånd: 1 barn Utbildningsnivå: Sex år i grundskolan Antal år i Sverige: 2 år Kunskaper i Svenska: 6 månader halvfart Hälsolitteracitet: Bristande Hur påverkas hennes dagliga liv? Hur påverkas hennes hälsa? Hur påverkas hennes framtid? Bild: Va med! Projektet.

12 Bristande hälsolitteracitet kan innebära att en person Inte hittar adekvat hälsoinformation Tar till sig massmediala budskap okritiskt Använder sig av osakliga källor Inte förstår hälsoinformation på det sätt som avses Utgår från att kunskap är oföränderlig Inte förstår vikten av hälsofrämjande insatser Inte deltar i hälsofrämjande interventioner Inte känner till rättigheter och skyldigheter Fattar inadekvata beslut baserade på okunskap Inte dyker upp vid planerade besök Vänder sig till fel instans vid ohälsa Söker behandling sent/i onödan Inte kan ge uttryck för ohälsa Råkar ut för felbedömning/behandling Inte följer instruktioner Råkar ut för skador/olyckor

13 Hälsolitteracitet påverkar Hälsostatus Sjukvårdsvistelsers längd Antal sjukvårdsbesök Hälso- och sjukvårdskostnader Medvetenhet om hälsa/hälsostrategier Jämlikhet i hälsa Diskussioner om/ansvar för hälsa Williams 1995, Friedland 1998, Parker 2000, Nielsen-Bohlman et al. 2004, Baker 2006, Bennet 2009 m.fl.

14 Levande exempel HbOmkKGtyOQw (4 min)

15 Hälsolitteracitet Bestämningsfaktor för hälsa och empowerment Social rättvisa och en mänsklig rättighet Indikator för hälsofrämjande beteende och hälsosstatus Hälsolitteracitet Hälsobeteende Hälsostatus

16 Hur kan hälsolitteracitet mätas? Olika nivåer och dimensioner Muntligt/skriftligt Olika språk Varför? Kartlägga Följa upp och utvärder

17 Basera på The Japanese Functional Health literacy scale (Ishikawa et al, 2008). För mer information kontakta Wångdahl, J. Exempel på svensk FHL skala När du tar del av skriftlig information som du behöver när du mår dåligt eller för att bibehålla eller förbättra din hälsa, hur ofta Sätt ett kryss på varje rad. a) Tycker du att det är svårt att läsa den för att den är svår att se (även om du har glasögon eller linser)? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid b) Innehåller den ord eller siffror som du inte förstår? c) Tycker du att det är svårt att förstå innehållet? d) Tycker du att det tar lång tid för dig att läsa den? e) Ber du någon annan person läsa och förklara den för dig?

18 (Sorensson et al, 2012)

19 SFHL och HLS-EU-Q16 finns på flera språk Svenska Arabiska Dari Engelska Persiska Somaliska För mer info: Kontakta

20 Generell HL : I genomsnitt har 47% problematisk eller otillräcklig HL i HLS-EU (Sorensson et al, 2012)

21 Generella resultat Personer med hög funktionell hälsolitteracitet tycks ha bättre hälsostatus än personer med låg funktionell hälsolitteracitet. (Nielsen-Bohlman and ebrary Inc. 2004) Invandrare, kroniskt sjuka, lågutbildade & och personer med låg socioekonomi/social status tycks ha lägre hälsolitteracitet än andra personer. (Adams, Stocks et al. 2009; Bennett, Chem et al.2009; Sorensen et al 2013)

22 Migranters erfarenheter av och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande ur ett hälsolitteracitetsperspektiv Syfte: Hur: Var: Vem: Att undersöka migranters hälsolitteracitet och dess koppling till erfarenheter av och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande. Tvärsnittstudie, enkäter skriftlig/muntligt 4 län, 19 SFI skolor, 177 klasser Minst 18 år, varit asylsökande eller blivit erbjuden HUA Född utanför EU/Norden, kunna arabiska, dari, engelska, eller somaliska Delvis utfört inom projektet "Förbättrad struktur och samordning kring Hälsoundersökningar av asylsökande Ett projekt medfinansierat av Europeiska Flyktingfonden.

23 Vilka som svarade på enkäten Totalt: 606 personer Demografi: Ungefär lika många kvinnor/män, de flesta år. Majoriteten har gått i skolan sju år eller mer, fått uppehållstillstånd pga. av asyl och haft uppehållstillstånd i 1-2 år. 80 % begränsad funktionell hälsolitteracitet 60 % begränsad komplex hälsolitteracitet Tabell 1. Demografi Procent Födelseland Afghanistan 11 Irak 22 Somalia 25 Syrien 20 Annat 22 Kön Män 51 Kvinnor 49 Ålder år eller äldre 21 Utbildning Ingen år år 35 Mer än 12 år 30

24 Preliminära resultat: Inför hälsoundersökningen Vanligare att de med begränsad FHL och/eller KHL inte - förstod innehållet i kallelsen - inte visste så mycket om HUA Vanligare att de med begränsad KHL -blev rädda eller oroliga när de fick kallelsen

25 Preliminära resultat: I samband med hälsoundersökningen Vanligare att de med bristande KHL inte - förstod det som berättades - kunde berätta om sina hälsoproblem - kunde ställa frågor som de hade - fick information om vilka prover som togs samt varför de togs - fått olika sorters hälsoinformation - fått hjälp med hälsoproblem som de hade - fått någon ny kunskap om hälsa - blivit bemötta på ett respektfullt sätt

26 Preliminära resultat: I samband med hälsoundersökningen Procent som inte fick hjälp eller ny kunskap i samband med HUA, i grupper med olika nivå av komplex hälsolitteracitet.

27 Hur kan hälsolitteracitet tas i beaktande? Samhälls- och individnivå Göra olika uppgifter och situationer mindre krävande för de med begränsad hälsolitteracitet Utveckla individers egna förmågor och resurser

28 7 mål för förbättrad hälsolitteracitet Utveckla och sprid information om hälsa och säkerhet som är korrekt, tillgänglig och tillämpbar. Främja förändring inom hälso- och sjukvården som förbättrar hälsoinformation, kommunikation, informerat beslutsfattande och åtkomst till hälso- och sjukvården. För in korrekt, standardiserad, utvecklingsbar och passande information om hälsa och vetenskap i kurser och kursplaner på universitetsnivå. Stöd och utvidga lokala satsningar för att tillhandahålla vuxenutbildning, engelska undervisning samt kulturellt och språkligt passande hälsoinformation i kommunen. Bilda partnerskap, utveckla guidning och förändra policyer. Utöka grundforskning, utveckling av implementering och utvärderingar av arbete och metoder som syftar till att främja hälsolitteractet. Öka spridning och användning av evidensbaserade metoder som främjar hälsolitteracitet. Källa: U.S. Department of Health and Human Service, O.o.d.P.a.H.P., National Action Plan to Improve Health Literacy., 2010: Washington, DC.

29 10 kännetecken för en hälsolitterär H-S organisation Har ett ledarskap som integrerar hälsolitteracitet i dess mission, struktur och operativa verksamhet. Integrerar hälsolitteracitet i planering, utvärderingsinstrument, patientsäkerhet och kvalitetsförbättringar. Förbereder de som arbetar på att ta hälsolitteracitet i beaktande och följer upp processen. Inkluderar målgruppen för verksamheten i design, implementering och utvärdering av hälsoinformation och service. Möter målgruppens behov med flera olika sorters hälsolitterära förmågor och undviker stigmatisering. Tar hälsolitteracitet i beaktande i samband med personlig kommunikation och försäkrar sig om att alla alltid förstår allt vid all form av kontakt. Erbjuder lättillgänglig hälsoinformation, service och navigationshjälp. Designar och distribuerar informationsmaterial som är lätt att förstå och ta till sig, både i tryckt form samt via audiovideo och sociala media Tar upp hälsolitteracitet i högrisksituationer, inklusive vid utskrivning av patienter och kommunikation om mediciner. Kommunicerar tydligt vad patienterna själva behöver betala för och vad de inte behöver betala för. (Källa: Brach, C., et al., Attributes of a Health Literate Organization, 2012, National Academy of Science.)

30 Kommunikation i klarspråk 1. Mät patienters förståelse innan ny information ges. 2. Förklara saker tydligt och använd klarspråk. 3. Lyft fram de tre saker som är viktigast. 4. Uppmuntra patienten att ställa frågor på ett effektivt sätt. Använd öppna frågor. 5. Använd återupprepning (teach-back) för att vara säker på att patienten har förstått. 6. Skriv ner viktiga instruktioner. 7. Erbjud användbart pedagogiskt material. Källa: Kriplani, S. and B.D. Weiss, Teaching about health literacy and clear communication. Journal of General Intern Medicine, : p

31 Interventioner för att öka hälsolitteracitet Fokus på att öka förmågan att fatta välgrundade hälsobeslut i vardagen (istället för att enbart sikta mot kunskapsökning) Att påverka färdigheter hos personer som behöver sjukvård och bland diskriminerade och sårbara grupper Rader et al 2014 Lena Mårtensson lena.i.martensson@gu.se Josefin Wångdahl josefin.wangdahl@pubcare.uu.se

32 Exempel på hur hälsolitteracitet kan främjas Vårdguiden Självhjälpssida på internet Veckotidning med hälsosida tecken på hjärtinfarkt Att tolka symtom Hälsotek endocument Samhälls- och hälsokommunikatörer Comic Health

33 Arbete på alla nivåer och av flera aktörer är viktigt!

34 DU kan göra skillnad! 1. Vad kan du göra i ditt arbete för att underlätta för personer med låg hälsolitteracitet? 2. Vad kan du göra i ditt arbete för att öka människors hälsolitteracitet? 3. Vad behöver du för att kunna göra detta?

35 Vinster för individ & samhälle Individnivå Hälsosammare levnadsvanor Förbättrad kunskap om risker och Hälso- och sjukvårdssystemet Bättre följsamhet vid behandling Förbättrad förmåga att agera självständigt, ökad motivation och högre själkänsla Förbättrad motståndskraft när det gäller sociala och ekonomiska svårigheter Ökad hälsa Samhällsnivå: Ökat deltagandet i folkhälsoprogram Ökad folkhälsa Lägre hälso- och sjukvårdskostnader

36 Hemsida och kontaktuppgifter Hemsida: För nyhetsbrev: Kontaktuppgifter: Josefin Wångdahl,

37 Blandat material Svensk artikel Svensk rapport Europeisk studie hliteracyhlseu/healthliteracyhlseu.htm WHO dokument data/assets/pdf_file/0008/190655/e96854.pdf Amerikansk sida med fakta, podcasts och verktyg Amerikansk sida med fakta, guider och verktyg Filmer: Information om hälsolitteracitet i Europa Information om hälsolitteracitet och animationer

38 Komplext

39 Tydlig kommunikation (Kriplani & Weiss, 2010) 1. Mät patienters förståelse innan ny information ges. T.ex. om en patient nyligen har diagnostiserats för högt blodtryck: Innan vi börjar, kan du berätta mig vad du redan vet om högt blodtryck? Det gör det möjligt att anpassa informationen och pedagogiken till patientens informationsbehov. 2. Förklara saker tydligt och använd klarspråk. Undvik medicinsk jargong, abstrakta termer och begrepp som uttrycks olika i det medicinska språket jämfört med i vardagsspråket. Exempel: Säg bröst smärta i stället för kärlkramp. Säg hamburgare i stället för rött kött. Säg Du har inte HIV i stället för Ditt HIV test var negativ.

40 Tydlig kommunikation (Kriplani & Weiss, 2010) 3. Lyft fram de tre saker som är viktigast. Upprepa dessa tre saker flera gånger under besöket. 4. Uppmuntra patienten att ställa frågor på ett effektivt sätt. Använd öppna frågor. Exempel: Fråga Vilka frågor har du? i stället för Har du några frågor?. 5. Använd återupprepning (teach-back) för att vara säker på att patienten har förstått. Lägg ansvaret på dig och poängtera att det är för att se om du förklarat tillräckligt bra, gör det naturligt och var specifik. Exempel 1: Jag frågar alltid mina patienter att berätta för mig vad jag sagt för att vara säker på att jag har förklarat saker och ting tillräckligt tydligt. Jag skulle vilja att du berättar för mig hur du ska ta den nya medicinen som vi pratade om i dag. Exempel 2: När du kommit hem och den du bor med frågar dig vad doktorn sa idag. Vad skulle du då berätta för dem?

41 Tydlig kommunikation (Kriplani & Weiss, 2010) 6. Skriv ner viktiga instruktioner. Det gör att patienterna vet precis vad de skall göra efter besöket. 7. Erbjud användbart pedagogiskt material. Det ger patienterna mer tid att ta in informationen. Materialet kan även användas av familjemedlemmar som kanske hjälper patienten i hemmet.