Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Transkript

1 Diabetesdagen 14 nov, 2017 kl Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården? Solvig Ekblad, leg psykolog och professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning Solvig.Ekblad@ki.se

2 4 Home-messages Håll dig uppdaterad kring lagar i etableringen och rätt till vård Heterogen grupp, genetisk sårbarhet med olika livssituation, 3F på DM2 Nyanlända kvinnor är viktiga ambassadörer för familjens hälsa Behovs och kulturanpassad DM2-vård med nya roller hos vårdpersonal specialistvård primärvård Behovs- och kulturanpassad utbildning i grupp Solvig Ekblad 15 november

3 Hur har asylmottagandet påverkat Socialstyrelsens kartläggningsrapport (2015) om asylmottagandet har påverkat hälso- och sjukvården: primärvården, akutsjukvården, barnhälsovården, tandvården, mödravården och psykiatri. Därutöver har det varit tolkbrist Nya miljöfaktorer såsom ändrade mat-, alkohol-, och tobaksvanor, en minskad fysisk aktivitet och urbanisering, lägre social status, social smärta Prevalensen av DM2 högre hos traumatiserade flyktingar än hos majoritetsbefolkningen (Kinzie et al 2008) och > hos asylsökande med PTSD än asylsökande utan PTSD (Agyemang et al 2012), bristande ackulturation (Jaber et al 2003) och deprimerad (Golden et al 2008) Solvig Ekblad

4 Flyktingar löper större risk drabbas av diabetes en svensk amerikansk studie Resultatet som publicerades i Lancet (White et al) som 2016 Forskarna följde flyktingar som var boende i olika typer av områden mellan januari 2002 och december 2010 och 7.4% utvecklade diabetes typ 2 (övriga bofasta 4-6%). Av de som bodde i socioekonomiska högriskområden hade 7.9% fått typ-2-diabetes. De som bodde i måttligt utsatta områden, var siffran 7.2% och 5.8% för dem som bodde i icke-utsatta områden. Orsaker kan vara kronisk stress, begränsad inkomst och sysselsättning, att leva i ett segregerat och kriminellt belastat område samt inskränkt rörelsefrihet. Solvig Ekblad 15 november

5 Master i medicin (Susanna Renkert) Ett av huvudfynden var att intervjupersonerna föreställde sig att psykisk ohälsa hade givit dem DM2, vilket utgjorde ett hinder för dem att genomföra livsstilsförändringar Betydelse av livsstilsbehandling Namn Efternamn 15 november

6 Patienter med diabetes typ2: en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor (Chanduka, 2013) DM2 patienter upplevde att de fick bra information om hälsosamma levnadsvanor men saknade stöd för att utveckla egen insikt i livsstilsförändringen. Resultatet visade att rådgivning bör utformas utifrån patientens behov och kartläggning av olika barriärer som påverkar DM2 vård är önskvärt. Patienten behöver ha en aktiv roll i rådgivningen. Vårdgivarens ansvar blir att stödja DM2 patienter att utveckla en egen insikt om livsstilsförändring. Namn Efternamn 15 november

7 Vad är interkulturell kommunikation i vården? Roller och hierarkier, Organisationer och arbetsplatskulturer Olika syn på privat och allmännyttigt Skuld- och skamkulturer ( hemligheter ), gester och kroppsspråk, kommunikation av hälsa Tolkens roll! Individ- och grupporienterade kulturer Olika tidsuppfattningar Synen på kunskap och värdering, t ex fysisk aktivitet, kostvanor är sammankopplade med soc ekonomi, kan uppfattas som kränkande Kunskap om andra länder Namn Efternamn 15 november

8 Kunskapslyftet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända har gjorts möjligt genom att regeringen i juni 2016 beviljade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 30 miljoner kronor för att stärka en positiv hälsoutveckling hos målgruppen asylsökande och nyanlända. Men hur kvarhålls kunskapen över tid? Solvig Ekblad

9 Kommissionen för Jämlik Hälsa, SOU 2017:47 Här finns resursbrister och sårbarhet som är särskilt avgörande för jämlik hälsa: 1. Det tidiga livet 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet Solvig Ekblad

10 Identifierade problemområden vid vård av utrikes födda i 16 europeiska länder (Priebe et al 2011) Språk barriärer Olika hälsokunskaper Kulturella skillnader Identifierade problemområden Traumatiska erfarenheter Solvig Ekblad

11 Förslag på Hälsokurs i DM2 för asylsökande och andra nyanlända Asylsökande Hälsosamtal följt av Hälsokurs Sfi, praktik vård efter behov Solvig Ekblad 15 november

12 Att genom en skräddarsydd evidensbaserad och behovs- och kulturanpassad hälsoutbildning i grupp Skapa förståelse för ohälsans grunder, ge verktyg att motverka ohälsa och därigenom främja integrationsprocessen Ha beredskap och lotsa deltagare rätt vid ohälsa med hjälp av auktoriserad vårdpersonal Förstå att deltagarna kan ha komplex problematik (somatisk, psykiskt, socialt, existensiellt och trauma mässigt) Nationella riktlinjer för diabetesvård (2017) ger stöd för att hälso- och sjukvården ska erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp Solvig Ekblad

13 Livsstilskursen ges till en grupp på 8-10 nyanlända kvinnor I dialog med sjukvårdspersonal och tolk Sex grundläggande arbetsprinciper Ex på livsstilskurs vid Angered Tid (en gång/v; 2-2,5 tim under 5 alt 7 veckor) Rum (samma tid och plats) Innehåll (olika teman med avslappning på slutet, hemläxa ) Form (lokal samordnare och samtalsledare med olika professioner i vården) Solvig Ekblad

14 Exempel: Fem teman under fem veckor Vecka 1 Introduktion Förmätning Vecka 2 Vårdguiden och egen vård Vecka 3 Vikten av att röra på sig Vecka 4 Vecka 5 Stress och återhämtning Vanliga sjukdomar (t ex DM2), möte med läkaren Eftermätning Solvig Ekblad

15 Det goda mötet handlar både om dig & nyanlända kvinnan eller mannen Kulturell kompetens vs kulturell ödmjukhet Vikten av minskad stress och ökad återhämtning Traumatiska livshändelser/kris påverkar inlärningsförmågan och hälsan Lyssna aktivt, våga fråga, inge hopp Lagom krav, egen kontroll och stöd Att som medmänniska se nyanlända som vanliga medmäniskor, 2 experter i rummet Solvig Ekblad