Hälsolitteracitet. tydlig kommunikation för en god och jämlik hälsa. Louise Hjortenfalk Hälsoplanerare. Folkhälsoenheten Region Uppsala

Transkript

1 Hälsolitteracitet tydlig kommunikation för en god och jämlik hälsa Louise Hjortenfalk Hälsoplanerare Folkhälsoenheten Region Uppsala

2 Forskning visar att patienter glömmer? procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal Kessels, 2003 A % B % C %

3 Forskning visar att upp till? procent av patienterna kan inte redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande Graham, 2003 A. 5 % B. 20% C. 45 %

4 Problemet med kommunikation är illusionen att den har förekommit. George Bernard Shaw, Irländsk dramatiker och författare

5 Kvinnor får lättare förkylningar än män Ett påstående som är öppet för tolkning... Hur tolkar du ovanstående mening?

6 Hälsolitteracitet Hälsolitteracitet är relaterat till litteracitet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet Sorensson et al, 2012

7 Närliggande termer och begrepp: Personcentrerad vård Tre nyckelbegrepp: Partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella inom vård, omsorg och rehabiliteringvård Patientberättelse Dokumentation av hälsoplanen i patientens journal

8 Närliggande termer och begrepp: Hälsofrämjande förhållningssätt Det hälsofrämjande mötet stärker patientens upplevda hälsa och välbefinnande. Patientens egna mål och lyfts fram. I mötet ges kraft och tilltro till den egna förmågan och personens resurser dras nytta av.

9 En persons nivå av Hälsolitteracitet Varierar beroende på sammanhang och situation Förändras under en livstid Påverkas av saker som sociala nätverk, sjukdom, migration, utbildningsnivå och tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården

10 Dimensioner av hälsolitteracitet Funktionell hälsolitteracitet Förmågan att kunna läsa och skriva för att kunna ta del av den kunskap som behövs för att fungera i vardagen. Förstå muntlig och skriftlig information samt förstå undervisning om hälsa

11 Dimensioner av hälsolitteracitet Interaktiv/kommunikativ hälsolitteracitet Förmågan att använda ny terminologi och förvärva ny information för att kunna sätta mål och lösa problem samt att dela med sig av den nya kunskapen.

12 Dimensioner av hälsolitteracitet Kritisk hälsolitteracitet Förmågan att förvärva; att uppfatta, känna igen och förstå; att analysera, välja och värdera samt att utnyttja hälsoinformation.

13 God hälsolitteracitet Kännetecken: Kan söka, hitta, analysera och värdera hälsoinformation Planera, fatta beslut och uppnå livsstilsförändringar för att främja och förbättra den egna hälsan Förstå varför undersökningar eller ingrepp sker Förstå information om medgivande, diagnoser och behandling Förstå text på förskrivningsetiketter och tidsbokningskort Lösa problem i en hälsorelaterad kontext Kommunicera och ifrågasätta för att förbättra hälsan Veta när och hur man söker vård Källor: Wångdahl, J, Socialmedicin, IFV, Uppsala Universitet. Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Mårtensson L, Hensing G: En introduktion till begreppet hälsolitteracitet, Sahlgrenska akademin

14 Bristande hälsolitteracitet Finns i alla delar av befolkningen Vanligare i vissa grupper Äldre personer Lågutbildade Kroniskt sjuka Låg socioekonomi/social status Personer från andra kulturer

15 Hur känns det att ha en bristande hälsolitteracitet? Alla rellaf nem etni akil ttäl Röf ne dog snalab svärk tte lepsmas nallem nenys, nenagrosnalab i tarö, nlesnäk i neduh hco nenoitknuf i redel hco relksum. Ksisyf tetivitka rarttäbröf telepsmas hco raksnim neksir röf snalabo tgiditmas mos nagåmröf tta arerap ne snalabo rakö. Texten visar vad någon som inte har en bra läskunnighet och läsförståelse kan se när de tittar på en text. Baserad på övning från American Medical Association Foundation & American Medical Association

16 Reflektioner Hur kan en bristande hälsolitteracitet påverka människors hälsa och dagliga liv?

17 Bristande hälsolitteracitet Vilka konsekvenser kan låg hälsolitteracitet få för en person? Inte hittar adekvat hälsoinformation Tar till sig massmediala budskap okritiskt Använder sig av osakliga källor Inte förstår hälsoinformation på det sätt som avses Utgår från att kunskap är oföränderlig Inte förstår vikten av hälsofrämjande insatser Inte deltar i hälsofrämjande interventioner Fattar inadekvata beslut baserade på okunskap Inte dyker upp vid planerade besök Vänder sig till fel instans vid ohälsa Söker behandling sent/i onödan Inte kan ge uttryck för ohälsa Råkar ut för felbedömning/behandling Inte följer instruktioner Inte känner till rättigheter och skyldigheter Wångdahl, J, Socialmedicin, IFV, Uppsala Universitet. Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt?

18 Samtal med personer med låg hälsolitteracitet Film på engelska AQ&list=FLTqtQt7wccZHbOmkKGtyOQw%20 (4 min)

19 Många hinder på vägen... Josefin Wångdahl, Socialmedicin, IFV, Uppsala Universitet. Migranters erfarenheter av och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande ur ett hälsolitteracitetsperspektiv. En studie med finansiering från Europeiska Flyktingfonden och Folkhälsomyndigheten.

20 Hälsolitteracitet i patientmötet Hur når vi fram? Undrar om de såg att jag inte förstod dem? Vad sa läkaren att jag skulle göra innan jag kommer på återbesök? Vart går jag för att förnya receptet? Hur många gånger om dagen skulle jag ta medicinen? Jag läste i dagstidningen om en ny diet. Man går ner 5 kilo på en vecka!

21 Öppna och slutna frågor Skapa förutsättningar för att förstå varann bättre med öppna frågeställningar Öppna frågor inleds med frågeord eller en inbjudan: Hur skulle...? Vad har...? Vilka tankar... Berätta! Beskriv! Slutna frågor ger ofta enkla svar. Ja, nej, röd, fem, Stockholm. Slutna frågor börjar ofta med verb eller ett adverb: Tycker du...? Vill du...? Tror du...? När...? Var...?

22 Skapa förutsättningar för att förstå varann bättre med öppna frågeställningar Använd öppna frågeställningar som inleds med ord som hur, vad, på vilket sätt eller berätta Exempel Berätta hur du ser på det här med motion? Hur tänker du kring att förändra din fysiska aktivitet? Hur ser du på hur fysisk aktiv du är idag?

23 Teach-back en metod som bidrar till ökad patientsäkerhet Be patienten, med jämna mellanrum, och med egna ord berätta eller visa vad ni talat om. Detta för att få en återkoppling på hur väl du har informerat. Om patienten inte kan återge det ni talat om så hitta ett annat sätt att förklara på. Sammanfatta och bekräfta vad patienten har berättat för dig om sina besvär eller sin sjukdom. Använd vardagsspråk och var tydlig när du förklarar saker. Exempel: bröst smärta i stället för kärlkramp. Kombinera samtalet med pedagogiskt material, skriftlig information, whiteboardtavla eller papper och penna. Lyft fram och upprepa de 3 viktigaste sakerna/informationen under besöket.

24 Teach-back metoden Exempel på frågor att ställa istället för har du förstått? Jag vill vara säker på att jag har förklarat och informerat på ett bra sätt. Därför skulle jag vilja att du berättar för mig vad jag har sagt så jag inte missat någon viktig information. Om du skulle berätta för någon som står dig nära vad vi pratat om idag vad skulle du berätta då? Vi har pratat om en del saker som du ska/kan göra när du kommer hem. Skulle du kunna berätta för mig med egna ord vad du kommer att göra när du kommer hem?

25 Teach-back metoden Sakta ner Använd kortare meningar

26 Teach-back en metod som bidrar till bättre patientsäkerhet Film CZaCJk (3.25 min)

27 Bildstöd för underlättad kommunikation och tydlig information Detta bildstöd är skapat via

28 Enkla råd fysisk aktivitet 30 minuter vardagsmotion varje dag Aktivitet som ger dig ökad puls och snabbare andning, så du blir varm i kroppen. Tips: Promenera Städa Ta trapporna istället för hissen Gå av bussen en hållplats tidigare och kör rullstolen/gå sista biten.

29 Beteenden och behov för personer i kontakt med vården Tillsammans med en forskningsgrupp har Sveriges kommuner och Landsting genomfört en forskningsstudie bland den svenska befolkningen. Behov, drivkrafter, värderingar och personliga egenskaper i relation till vård och egenvård har undersökt. Resultatet visar på fyra tydliga grupper. Dessa kan användas som inspiration när nya arbetssätt utformas utifrån patientens behov inom primärvården. Läs mer här Diskussionsunderlag för utveckling och innovation

30 4 tecken på en hälsolitterär verksamhet Informationsmaterial är lätt att förstå och ta till sig För att underlätta för patienter används olika typer av informationsmaterial, ex broschyrer, modeller, bildstöd, appar, video God tillgänglighet med valmöjligheter. Lätt att komma i kontakt med verksamheten genom öppettider, telefon, mail, hemsida Stöd erbjuds för att hitta hälsofrämjande aktiviteter och insatser utanför er verksamhet Hälsolitteracitet synliggörs och ingår i den dagliga verksamheten- i planering och utvärdering

31 Många vinster Individnivå Bättre hälsa Ökad delaktighet och följsamhet i behandling Hälsosammare levnadsvanor Ökad patientsäkerhet Samhällsnivå Minskad ojämlikhet i hälsa Bättre folkhälsa Minskade hälso- och sjukvårdskostnader - Mindre antal sjukvårdsbesök och kortare sjukvårdsvistelser

32 Reflektioner Hur kan du på bästa sätt bemöta och kommunicera på ett sådant sätt att personer förstår och kan ta beslut om sin egen hälsa? Hur kan din verksamhet underlätta för personer med begränsad hälsolitteracitet?

33 Vill du veta mer? Hemsida och nyhetsbrev Bok om hälsolitteracitet Health literacy-teori och praktik i hälsofrämjande arbete Förstå mig rätt- webbplats med material att ladda ner Svensk artikel Information och material om personcentrerad patient- och närståendeutbildning Information, föreläsningar och filmklipp med exempel från vårdsituationer Webbverktyg där kommunikationsstöd med bilder kan laddas ner och utformas fritt WHO dokument Health literacy- the solid facts data/assets/pdf_file/0008/190655/e96854.pdf Verktyg för att bedöma hur hälsolitteracitet tas i beaktande i en verksamhet

34 Vi måste se till att skapa en organisation som på alla sätt uppmuntrar patienten att ställa frågor och vara en aktiv part. Dr. Rima Rudd Harvard School of Public Health