SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)"

Transkript

1 POST-STROKE CHECKLISTA (PSC) Emma Kjörk Leg. arbetsterapeut

2 Idag 1. Är behov tillgodosedda efter stroke idag? 2. Vad är Post-Stroke Checklista (PSC)? 3. Vad tycker de som använt PSC (studie)? 4. Jämlik, personcentrerad vård med god kvalitet kan PSC vara ett stöd?

3 Känsla inför ett återbesök

4 Vilka områden är viktigast att följa upp vid ett återbesök efter stroke?

5 Försämring inom aktiviteter i dagligt liv (ADL) 3-12 månader efter stroke Från oberoende till beroende Ullberg T-, 2014

6 1/3 har kvarstående funktionshinder Murray 2012 Lidandet vi ser Lidandet ingen pratar om eller frågar efter 29% av rapporterade problem: sociala och känslomässiga Murray J 2003

7 Kontextens betydelse behov av långtidsuppföljning Varför ommunikationsproblem i ett senare skede?

8 Kan alla driva sina hälsofrågor själva?

9 Hälsolitteracitet- vad är det? förvärva, förstå och använda hälsoinformation i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa Mårtensson (2011), Berkman (2010)

10 Ej uppfyllda rehabbehov efter 12 mån (Tistad 2012, Ullberg 2016) Brist på standardiserad långtidsuppföljning leder till att rehabilitering och förbättringsmöjligheter förbises för personer efter stroke.

11 Vad är Post-Stroke Checklista (PSC)? Standardiserad checklista Hjälp att identifiera behov efter stroke Vägledning för remittering och åtgärder Philip I, Brainin M, Walker et al, 2013

12 11 Områden Sekundärprevention Aktiviteter i dagligt liv (ADL) Rörlighet Spasticitet Smärta Inkontinens Kommunikation Sinnesstämning Kognition Livet efter stroke Familjeförhållanden

13

14 Syftet med studien? Undersöka validitet, användbarhet samt relevans gällande en svensk översättning av Post-Stroke Checklist (PSC)

15 Studieupplägg 1. Översättning och utforma pilotversion 2. Testa PSC-S vid mottagningsbesök - Fokusgrupp - Enkätfrågor

16 Vad har patienterna för erfarenheter av uppföljning efter stroke? om jag inte själv berättar min historia så bryr de sig inte om att jag har haft stroke men någon gång om man blir kallad för strokens skull. Det borde man tycker jag (Person med stroke sedan lång tid tillbaka)

17 Man är här på sjukhuset i en vecka och sen släpps man ut i det tomma. Och det finns ju det finns inga specialistläkare eller strokepersonal då att träffa.då är man ju i ett tomrum tycker jag. (Man med stroke) Ja, det är tomt där, man är orolig och..ja de skickar ju hem en vind för våg liksom. (Kvinna med stroke)

18 Och det här att man är slöare i starten efter en stroke, det är, ofta att vi behöver hjälp, kom igen nu! Det hjälper nog inte att söka för det, vet inte om det finns nån hjälp mot det, nedstämdhet.

19 Kvalitet och jämlikhet vid uppföljning genom standardiserad struktur och dialog PSC s innehåll och relevans En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC

20 Fångar PSC upp det som är relevant efter stroke? PSC s innehåll och relevans

21 om man nu skulle vilja ha med mer saker, en checklista kan ju inte vara för lång heller (Personal) Och då kan checklistan vara ett stöd för att komma ihåg allting (Personal)

22 Jag tycker också att det är bra att den tar upp frågor som jag inte tidigare har frågat (Personal) Fördelen är att det blir ju snabbt och ja bra att få dra ihop, få ståndpunkter istället för en timme med fritt prat. (Person med stroke)

23 Fungerar PSC uppföljning oavsett var i vårdkedjan? En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke

24 Viktigt att patienten vet att man har en lista man går efter, att allting efterfrågas (Person med stroke)...om JA remittera vidare tips och råd hur man skulle göra som jag tyckte var jättebra. (personal)

25 Utan risken är väl att man möjligen invaggas i någon falsk trygghet. Alltså, nån har efterfrågat det och jag har svarat ja på den här frågan; så förväntar jag mig att nånting händer sen.att det liksom, det är det som avgör kvalitén (PSC), vad som händer med åtgärderna. (person med stroke)

26 Har det betydelse HUR checklistan används? Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC

27 Checklista gör kommunikationen tydligare..och jag var nog lite påverkad, alltså min varseblivning och så va. (person med stroke)

28 .Men man kan ha den som ett stöd, man behöver inte sitta och läsa innantill. (personal) för då kan man formulera sig olika till olika patienter och fånga upp det då. (personal)

29 inte följa den slaviskt utan uppfatta då signaler ifrån patienten och kunna prata lite bredare, anknyta till andra saker som är beroende av det. (person med stroke) SAHLGRENSKA AKADEMIN

30 Ja den (PSC) går fort, men sedan kan man ju utveckla den hur mycket man vill. Men det tar ju inte så lång tid att ställa frågorna. (Personal)

31 Reflektioner SAHLGRENSKA AKADEMIN

32 Ser vi olika saker beroende på var vi befinner oss i vårdkedjan? SAHLGRENSKA AKADEMIN

33 Kan PSC bidra till att uppföljningar blir mer jämlika? Novis - expert Strokespecialist - primärvård

34 Kan PSC bidra till att uppföljning efter stroke blir mer personcentrerad? SAHLGRENSKA AKADEMIN

35 Är Post-stroke Checklistan (PSC) användbar vid uppföljning? Checklista för att identifiera problem/behov. (säkert och kunskapsbaserat, evidens) En struktur som minnesstöd (effektivare- jämlikt) I kombination med dialog (personcentrerat)

36 SAHLGRENSKA AKADEMIN

37 Tack! Övriga i forskargruppen: Gunnel Carlsson, Åsa Lundgren- Nilsson, Katharina Stibrandt Sunnerhagen Vid ev. frågor kontakta: emma.kjork@vgregion.se

38 Kvalitet och jämlik uppföljning genom standardiserad struktur och dialog PSC s innehåll och relevans Frågeområdenas relevans PSC s innehåll säkerställer att relevanta områden täcks in, men områden som är viktiga för individen kan fortfarande missas En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke Ett verktyg som ger struktur och en gemensam kunskapsbas vid regelbunden uppföljning Möjliggör jämlik uppföljning, men individuella aspekter får inte negligeras Vägledning för remittering och kontinuitet, men kan skapa förväntningar hälso/sjukvården inte klarar att möta Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC Personalens strokekompetens och kommunikationsförmåga Möjlighet för personen att förstå, kommunicera och en känsla av att bli sedd

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER ANNA DANIELSSON LEG FYSIOTERAPEUT MED DR Syfte SAHLGRENSKA AKADEMIN Utvärdera gångförmågan efter träning med

Läs mer

REHABILITERINGS MEDICIN

REHABILITERINGS MEDICIN REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

Stroke = slaganfall WHO

Stroke = slaganfall WHO Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall

Läs mer

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan. JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA

Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen

Läs mer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan. JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,

Läs mer

Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa

Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Folkhälsoenheten "Problemet med kommunikation är illusionen att den har förekommit". George

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum

Läs mer

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när? JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL 26/1 2017 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Nya nationella webbaserade strokekompensutbildningen

Nya nationella webbaserade strokekompensutbildningen Nya nationella webbaserade strokekompensutbildningen www.webbsku.se Innehåll Bakgrund Historik, utveckling över tid, inventering Ny Målsättning Pedagogiska utgångspunkter Genomförande- hur gjorde vi? Hur

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Läs mer

Triangelrevisioner Strokevård

Triangelrevisioner Strokevård Triangelrevisioner Strokevård VGR 2012, 2014, 2016 30 genomförda 2016-17 28 intresserade genomföra 2018 Claes Gustafsson Nationell projektledare Triangelrevision i kunskapsstyrning Patienten Triangelrevision

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

Triangelrevision 2018

Triangelrevision 2018 Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid

Läs mer

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård

Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård Dagen idag 8.30-9.40 Introduktion 9.40 10.00 Fika 10.00-11.15 Vad är kvalitet? Anna-Karin Jeppson 11.15 11.45 Coachning 11.45-12.30 Lunch 12.30-14.45

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Alicia Hellgren Projektnamn: Tryggare övergång från onkologen till neurologen för patienter med hjärntumör

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia

Läs mer

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual Handledning av AT-läkare i Region Kronoberg Praktisk Manual Innehållsförteckning Sida 3. Inledande information Sida 4. Första mötet Sida 5. Fortsatta handledningssamtal Sida 6. Feedback Sida 7. Tid för

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren, NATURVÅRDSVERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren, fredrik.lundgren@wspgroup.se, 040-354349 Hållbar Sanering Målgrupper och budskap Hur

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Strokevårdkedjan i Stockholm

Strokevårdkedjan i Stockholm Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Internat 5-6 november. Ullinge

Internat 5-6 november. Ullinge Internat 5-6 november Ullinge Vad är bäst för Esther? Veta vad som förväntas En vänligt leende Lyssna på Estehers egna ord Tillåtande attityd och miljö Våga fråga och ifrågasätta Trevliga väntrum Bra bemötande,

Läs mer

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Kärnkompetenser för vårdens professioner Definitioner (Cronenwett et al, 2007; Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för utbildningsfrågor,

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

Att leva med ett dolt funktionshinder

Att leva med ett dolt funktionshinder Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Kommunikationsstöd för människor på flykt

Kommunikationsstöd för människor på flykt Kommunikationsstöd för människor på flykt KomHIT Flykting Hösten 2015 många människor kommer på flykt till Sverige och till centralstationen i Göteborg Personal från Dart gör bildkartor som delas ut till

Läs mer

JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning

JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Projektplan Jämlik strokevård - sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Inledning Årligen drabbas cirka

Läs mer

Ledarskap i primärvården. 22 maj 2018

Ledarskap i primärvården. 22 maj 2018 Ledarskap i primärvården 22 maj 2018 10.00 10.15 Inledning, nationell kompetenssatsning om psykisk hälsa i primärvården Henrik Tunér, Uppdrag Psykisk Hälsa 10.15 11.30 Vilken typ av ledarskap krävs i den

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17

Läs mer

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist 2017-11-21 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes- och/eller

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Pensionärsrådet. Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö. Barbro Karlsson, SKPF Allan Nilsson, PRO Kronoberg ersätter Britta Croona

Pensionärsrådet. Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö. Barbro Karlsson, SKPF Allan Nilsson, PRO Kronoberg ersätter Britta Croona Pensionärsrådet Datum: 2017-11-24 Tid: 10:00-12:15 Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Anna Fransson (S) (ordförande) Åke Wenrup, SPF Seniorerna Ingmarie Johannesson, SPF Seniorerna

Läs mer

Nytt från SKL - på gång just nu

Nytt från SKL - på gång just nu Nytt från SKL - på gång just nu Positionspapper Funktionshinder SKL s styrelse tar troligen detta i november Innehåll i stora drag: Utgångspunkter Vägledande principer Tillgänglighet och delaktighet Digital

Läs mer

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas

Läs mer

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke

Läs mer

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården

Läs mer

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vi vill bygga ett hus. Ett hus fyllt av God Vård Vi börjar från grunden En Värdegrund svarar på: Vad tror

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs

Läs mer

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL 2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Barns och ungas hälsa och livsvillkor

Barns och ungas hälsa och livsvillkor Barns och ungas hälsa och livsvillkor Workshop den 17 september 2014 i Göteborg Sammanställning av gruppdiskussion Relevans och kvalitet i olika mätningar Enkäter som genomförs i skolan missar frånvarande

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets

Läs mer

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen Fokus under HEL2 2 Förbättringskunskap Interprofessionell

Läs mer

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten Sebastian Gabrielsson Git-Marie Ejneborn Looi 4 december 2018 Stockholm Mannen med de röda byxorna Återhämtningsinriktat

Läs mer

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention (Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker

Läs mer

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013 Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer