Stroke = slaganfall WHO

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Stroke = slaganfall WHO"

Karl Persson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge

3 Stroke = slaganfall WHO Snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, och där orsaken inte är uppenbarligen annan än vaskulär.

4 Folksjukdom Drabbar till per år i Sverige 3:e största dödsorsak (1. Hjärtsjukdom, 2 Maligna tumörer) 20% är under 65 år

6 Hjärninfarkt (85%) Hjärnblödning (10%) Subarachnoidalblödning (5%) TIA Transitorisk Ischemisk Attack fullständig tillbakagång av symptomen inom 24 timmar

7 Tidskala för återhämtning efter stroke

8 Stroke-enhet Rehabavd ESD Primärvård Kommun Brukarorganisationer Andra aktörer

9 Funktionsnedsättningar efter stroke Vanliga problem är 1 : Motoriska nedsättningar (50%-83%) Kognitiva nedsättningar (50%) Urin inkontinens (40%-50%) Sväljningsproblem (45%) Språkproblem (23%-36%) Psykologisk påverkan (20%) Mindre vanliga problem inkluderar 2 : Post-stroke epilepsi inom 5 år (10%-11%) Epilepsi inom 5 år (2.5%) Neuropatisk smärta inom 1 år (8%) Många patienter har flera funktionsnedsättningar 1 1. Paul SL, et al. Curr Drug Targets. 2007;8(7): Flynn RW, et al. Neuropharmacology. 2008;55(3):

10 Early Supported Discharge= Tidig understödd hemgång Började på 1990 talet för att förbättra utskrivning utan att riskera sämre resultat Ge rehabilitering I hemmiljö (upp till flera gånger per dag om det behövs)

11 Evidens? 12 avslutade RCT Cochrane Systematic Review synthesis of evidence..balanced overview ESD Trialists Cochrane Database Sys Rev 2005 Högsta nivå på evidens

13 Vad säger evidensen? ESD: Påverkan på resursutnyttjande Förkortar vårdtid (kostnad) 8 dagar Ej fler återinläggningar 9-20% lägre kostnad ESD: Patient resultat Bättre ADL, minskad odds för död eller beroende Större sannolikhet att vara nöjda

14 Konsensus: Modell för teamarbetet Understödd hemgång ska planera och koordinera utskrivning från sjukhuset och ge rehabilitering och stöttning ute I samhället. Nyckelperson; koordinator ESD team ska utgå från sjukhuset Interpretation: ESD as an extension of acute stroke pathway

15 För vem? CONSENSUS REACHED Specifika lämplighetskriteria ska följas Lämplighet ska delvis baseras på personens funktionsnedsättning; Barhtel mellan 50 och 85. Medicinsk stabil

16 Vad har vi här?

17 Ca 20 %% av patienterna skrivs ut till särskild boende (Rudd et al 1999, Riks-stroke 2014) Stroke är den näst vanligast orsaken till funktionshinder på sjukhem (Martin et al 1989) Beroendegraden hos personer på sjukhem ökar (Lindesay et al 1999)

18 17 not visible other drinking eating in conversation no activity 10.5 TV/radio 0% games 0% reading 0% attended by health prof. 0% Acknowledgement Prof Cath Sackley

19 walking with assistance 1.7% 0.3% walking without assistance standing 1.0% 97.0% sitting (eyes open or closed)

20 Vad har vi här?

21 Rehabilitering för hemmaboende patienter med stroke första året Ungefär 13 patienter behöver tränas för att undvika att en patient försämras Det finns mycket starkt vetenskapligt underlag (evidensgrad 1) för att fortsatta rehabiliterande insatser av sjukgymnast, arbetsterapeut eller multidisciplinärt team för hemmaboende personer minskar risk för död och försämring under det första året.

22 Vad har vi här?

23 Kostnader för stroke Första året efter en ischemisk stroke kostar Euro Rehabilitering under de första året ligger på ca 37 % Nästkommande år- högsta kostnaden var polikliniska besök Livstidskostnad för en stroke är ca Euro Fyrfaldig ökning om man har spasticitet Kolominsky-Rabas P, Heuschmann PU, Marschall D et al Stroke, 2006; Lundström E, Smits A, Borg J, Terént A. Stroke Feb;41(2):

25 Resten av livet efter stroke Stöd i hemmet Stöd till anhöriga Uppföljning sek profylax rehab behov depression livskvalitet BMC Neurol Apr 28;14:92. doi: / Associations between quality of life and socioeconomic factors, functional impairments and dissatisfaction with received information and home-care services among survivors living at home two years after stroke onset. Baumann M 1, Le Bihan E, Chau K, Chau N.

26 Evidens för intervention till anhöriga Strukturerad undervisning ger ökad kunskap om stroke (Cochrane Database Syst Rev. 2008) Undervisning/ träning i problemlösningsstrategier bidrar till: * mer aktiva copingresurser * bättre problemlösningsförmåga * bättre familjefunktion (Bakas et al. Stroke. 2014) Hands on-träning bidrar till: * mindre stress * bättre välbefinnande (Kalra et al, BMJ 2004)

27 Vad har vi här?

29 Tack! Bidrag från prof Marion Walker, SVEUS samt medarbetare inom forskargruppen

Relevanta dokument

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och