ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Transkript

1 ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

2 VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER

3 BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade i tidigare organisationer. Verksamhetschefer har lyft behovet av gemensamma prioriteringslistor för varje yrkesgrupp på de tre sjukhusen i Bollnäs, Gävle och Hudiksvall. Prioriteringslistor ska finnas som bilaga till nya avtal.

4 PROJEKT IDE För att genomföra ett prioriteringsarbete med god kvalitet krävs ett professionellt processtöd. Prioriteringscentrum erbjuder metodstödsutbildning samt handledningsstöd i den Nationella modellen för öppna vertikala prioriteringar.

5 SYFTE Patienter som behandlas av rehabiliteringspersonal inom slutenvården prioriteras till bedömning och behandling på likvärdigt sätt.

6 MÅL Prioriteringslistor ger ett ökat kliniskt stöd vid beslut om bedömning och behandling. Länsgemensam bild av hur vi prioriterar. Icke göra kommer att tydliggöras i detta arbete.

7 HUR GJORDE VI? Introduktion av den Nationella modellen. En representant för varje yrkesgrupp och avdelning utsågs till en arbetsgrupp. Uppstart för arbetsgruppen med två dagars internat. Därefter träffades arbetsgruppen vid tre tillfällen.

8 HUR GJORDE VI? Nationell modell Kalmar matrisen

9 Arbetsterapeuter Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/ effekt av åtgärd Stöd för effekt Uppskattad Kostnadseffektivitet Rangordning 1-10 Strokepatient med delvis nedsatt P-ADL (personlig vård) Träning P-ADL Måttlig Pat med nedsatt aktivitetsförmåga behöver delvis hjälp med P-ADL Stor Åtgärden ökar patientens aktivitetsförmåga och självständighet Stark Uppgiftsspecifik träning ökar aktivitetsförmåga och delaktighet Evidens 2 Stor 3 (3 NRS) Strokepatient med helt nedsatt I-ADL förmåga (hemliv) Träning i dagliga aktiviteter Stor - Mycket stor Patient med nedsatt aktivitetsförmåga behöver hjälp med I-ADL. Det kan bero på fysisk och/eller kognitiv nedsättning Liten Åtgärden kan öka patientens självständighet i något/några moment men ej i hela aktiviteten Stark Uppgiftsspecifik träning ökar aktivitetsförmåga och delaktighet Evidens 2. Specificerar ej vilken grad av funktionsnedsättning patienten har Liten 7 (3 NRS)

10 Dietister Hälso- Tillstånd/ Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/ effekt av åtgärd Stöd för effekt Uppskattad Kostnadseffektivitet Rangordning 1-10 Dysfagi preoral fas Stor Stor Stark Stor 2 Ordination och förskrivning av kosttillägg inför hemgång Dysfagi preoral fas Stor Måttlig Stark Stor 3 Informera patienten och/eller dennes anhörig om kostråd inför hemgång

11 Logopeder Hälso- Tillstånd/ Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/ effekt av åtgärd Stöd för effekt Uppskattad Kostnadseffektivitet Rangordning 1-10 Grav global afasi Mycket stor Mycket stor Måttlig - Stark Stor 3 Kommunikativ stimulans Grav global afasi Mycket stor Liten Liten Liten 9 AKK lågteknologiskt

12 Sjukgymnaster Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/ effekt av åtgärd Stöd för effekt Uppskattad Kostnadseffektivitet Rangordning 1-10 Strokepatient med behov av hjälp av minst en person vid förflyttning Uppgiftsspecifk träning. Mycket stor- Stor Risk för nedsatt livskvalitet, immobilisering Stor Kan ge ökade möjligheter till självständighet i aktiviteter och ökad delaktighet Stark Evidens 2 för uppgiftsspecifik träning vid nedsatt motorisk förmåga. Stor Hög patientnytta till låg kostnad 2 (3 NRS) Strokepatient med stora gångsvårigheter Bedömning och ev. rekommendation av fotledsortos Mycket stor Måttlig Ingen påverkan på funktionsnedsättningen men kan i ett senare skede än på strokeenheten och när gångsvårigheterna i övrigt har minskat har stor effekt på aktivitets- och delaktighetsnivå Måttlig Visst vetenskapligt underlag Liten 7 (5 NRS)

13 VÅRA ERFARENHETER Metodstödskursen var en hjälp. Modellen hjälpte oss att få en terminologi och struktur att jobba efter. Det tar tid att förstå modellen. Bra med koncentrerad tid. Att använda den kliniska erfarenheten kändes rätt. Bra att alla som jobbar med patientgruppen involveras.

14 VÅRA ERFARENHETER Utmaning att fånga in patientgrupper och åtgärder. Kan vara svårt att få våra prioriteringar att stämma överens med avdelningens prioriteringar. Patientkategorier och avdelningar skiljer sig i länet. Kräver introduktion för den nyanställde.

15 RÅD TILL ANDRA Gå Metodstödskurs. Bestäm syftet med arbetet. Bestäm tidsramen. Börja med ett mindre arbete.

16 GÖR ARBETET NÅGON SKILLNAD? Bekräftelse att vi arbetar rätt. Medvetenhet om hur vi prioriterar. Gemensamt tänk i länet.

17 HAR VI NÅTT MÅLET?

18 TACK FÖR OSS