Enkät om prioriteringar till medicinkliniker
|
|
- Ann-Sofie Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer 2. OH-material som informerar om prioriteringsprojeket 3. Enkäten, som returnerades efter att ha besvarats 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer Bäste kollega! OH-material och enkät om prioriteringar inom internmedicinen (via SIM) Det pågår ett omfattande arbete med prioriteringar i landet. Bakgrunden är som vi alla vet att vi måste prioritera våra resurser, vilket bör ske med öppna prioriteringar. Det innebär en öppenhet i beslutsfattandet och vad gällande redovisningen av de principer som används. Prioriteringsarbetet kan aldrig heller bli färdigt utan det rör sig snarare om en ständigt pågående process. Svenska Läkarsällskapet har tagit initiativ till en utredning om prioritering. Arbetet görs av sektionerna för internmedicin, kirurgi, allmänmedicin, obstretik och gynekologi, ÖNH, neurologi, ortopedi och onkologi. Inom Västra Götaland regionen tas också ett brett grepp på prioriteringar med ett liknande upplägg. Vi som står som avsändare av detta brev har deltagit i en arbetsgrupp från Svensk Internmedicinsk förening i Läkarsällskapets prioriteringsarbete. Vi har här tagit fram ett material som vi skulle vilja pröva mot några medicinkliniker i landet för att undersöka om våra överväganden stämmer med andra kollegors bedömning. Materialet är utformat som en OHserie som kan visas och diskuteras på ett klinikmöte och med en bifogad enkel enkät som kan delas ut till kollegorna (en sida att fylla i). Det vore av stort värde om du kunde presentera och diskutera detta material på din klinik och sedan skicka den besvarade enkäten till Björn Fagerberg. Fördelen med att göra prioriteringar är också att den imperativa internmedicinska verksamheten kan synliggöras i dessa tider med vårdgarantier för mer lågprioriterade diagnoser. Deadline är 10 mars. Vänliga hälsningar Björn Fagerberg Ordf Svensk Internmedicinsk Förening Medicin Sahlgrenska, Göteborg Inger Gretzer Facklig sekreterare Svensk Internmedicinsk Förening Medicinkliniken St Göran, Stockholm Christer Wettervik Öl, verksamhetschef Medicinkliniken Borås Lasarett Bifogas: Underlag för OH Enkät
2 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 2 2. OH-material (bif separat) 3. Enkät gällande prioriteringar Använd bifogade prioriteringsskalor och gör prioriteringarna i bifogat frågeformulär. Svaren kan sedan skickas till: Björn Fagerberg Medicin Sahlgrenska Göteborg Fax (tel ) epost bjorn.fagerberg@medfak.gu.se) Prioriteringsgrupper enligt riksdagens prioriteringsbeslut Prioriteringsgrupp I o vård av livshotande akuta sjukdomar o vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invaliserande tillstånd eller till för tidig död o vård av svåra kroniska sjukdomar o palliativ vård och vård i livets slutskede o vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp II o prevention o habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp III vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prioriteringsgrupp IV o vård av andra skäl än sjukdom eller skada Prioriteringsordning efter angelägenhetsgrad (tillståndets naturalhistoria) Patienten befinner sig i ett tillstånd som om vårdinsatsen inte görs medför: 1. omedelbart livshot 2. risk för mycket allvarlig skada, för tidigt död, betydande invaliditet och outhärdlig situation pga smärta, ångest eller motsvarande 3. risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg livskvalitet pga smärta, ångest eller motsvarande 4. risk för förväntad försämring/ej vidmakthållen funktion-adl-nivå 5. risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet 6. risk för olägenhet, försämrad hälsoupplevelse eller icke optimal livskvalitet 7. sannolikt ökad risk för skada, bestående men eller låg livskvalitet 8. möjligen ökad risk för sjuklighet, försämring av funktionsnivå eller livskvalitet 9. risk för sänkt livskvalitet enligt patientens uppfattning och vetenskap och beprövad kunskap inte motsäger detta 10. ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad livskvalitet Effekt av behandling/åtgärd Grupp Behandlingseffekt Nytta av åtgärd A Sjuklighet död kan förhindras Åtgärden är nödvändig för diagnos/behandling B Tillståndet kan botas Åtgärden har avgörande betydelse för diagnostik/behandling C Sjuklighet påverkas mycket, överlevnaden förlängs Åtgärden har stort värde för diagnos/möjlighet till behandling D Sjuklighet påverkas i viss utsträckning Åtgärden är av visst värde för diagnos/möjlighet till behandling E Ingen effekt Metoden är ej användbar för diagnostik vid det aktuella tillståndet F Risk för försämring Metoden är ej användbar för diagnostik vid det aktuella tillståndet och medför dessutom risk för försämring
3 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 3 Sammanfattande prioritering 1.Omedelbart livshot, eller mycket svår smärta, aktuell åtgärd är livsräddande/avlägsnar smärta, kostnadseffektiv med maximal patientnytta, god evidens Risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet, aktuell åtgärd har viss effekt, med viss patientnytta och kostnadseffektivitet och viss evidens Ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller livskvalitet, ingen behandling eller åtgärd är aktuell.
4 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 4 Enkät gällande prioriteringar. Sjukhus (fyll i). Sammantagen Diagnos/tillstånd: Prioritering Åtgärd: Prioritering Prio 1 Angelägenhet 2 Åtgärd Effekt 3 prioritering 4 KOL med resp. insufficiens Oxygenbehandling Vaccination mot influensa Andningsstöd KOL (alla stadier) Rökstopp Instabilt koronart syndrom med TNT-stegring och/eller Koronarangiografi ST-sänkning By-passoperation/PCI Stabil, lätt angina pectoris, lätt eller ingen EKG-reaktion Coronarangiografi Akut stroke Vård på strokeenhet Myelom (symtom-givande) Melfalan/prednisolon behandling Traditionell utredning: Benmärg, elfores, skelettrtg Mild hypertoni hos kvinna 50 år utan övriga riskfaktorer Blodtryckssänkande läkemedel Irritable bowel syndrome (svåra symtom) Enteroskopi, malabsorptionsutr. 1 Prioritetsgrupper enl. riksdagens prioriteringsbeslut (I-IV). 2 Angelägenhetsgrad enligt tillståndets naturalhistoria: (1-10). 3 Effekt/värde av åtgärd: (A-F). 4 Sammantagen prioritering (1-10) Denna sida skickas till Björn Fagerberg Medicin Sahlgrenska, Göteborg, fax
5 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 5 Resultat av enkät gällande prioriteringar (36 deltagare svarade på enkäten, procenttalen anger fördelning mellan svarskategorier, gråmarkering anger expertbedömning) Riksdagens prioriteringsgrupper Tillstånd Riksdagens prioriteringsgrupper (%) I II III IV KOL, respiratorisk insufficiens 97,1 2,9 Instabilt koronart syndrom 97,1 2.9 Angina pectoris, stabil 40 22,9 34,3 2,9 Akut stroke 97,1 2,9 Myelom 100 Hypertoni, mild, kvinna 11,8 32,4 50 5,9 Irritabel bowel syndrom (svårt) 22,9 8,6 62,9 5,7 Angelägenhetsgrad (tillståndets naturalhistoria) Tillstånd Angelägenhetsgrad (%) KOL, respiratorisk insufficiens 11,1 66,7 16,7 5,6 Instabilt koronart syndrom 36, ,9 Angina pectoris, stabil ,6 8,3 11,1 5,6 11,1 Akut stroke 19,4 47,2 19,4 11,1 2,8 Myelom 5,9 64,7 20,6 2,9 5,9 Hypertoni, mild, kvinna 2,9 31, ,4 31,4 2,9 Irritabel bowel syndrom (svårt) 2,9 5,7 22,9 28,6 5,7 14,3 17,1 2,9
6 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 6 Behandlingseffekt av olika åtgärder (gråmarkering anger expertbedömning) Tillstånd Effekter av behandling/åtgärd (%) A B C D E F KOL, respiratorisk insufficiens, oxygenbehandling 16,7 2,8 69,4 11,1 KOL, respiratorisk insufficiens, vaccination 22,2 33,3 41,7 KOL, röksavvänjning ,8 2,8 Instabilt koronart syndrom, koronar angiografi 58,3 13,9 27,8 Instabilt koronart syndrom, CABG eller PCI 36, ,3 Angina pectoris, stabil, lätt, koronar angiografi 8,3 2,8 27,8 52,8 5,6 2,8 Akut stroke, strokeenhet 16,7 8,4 36,1 38,9 Myelom, melfalan/prednisolonbehandling 2,8 13,9 55,6 19,4 2,8 Myelom, traditionell utredning 22,2 13,9 41,7 11,1 2,8 Hypertoni, mild, kvinna, läkemedelsbehandling 11,1 16,7 69,4 2,8 Irritabel bowel syndrom (svårt), coloskopi 5,6 13, ,8 2,8
7 Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 7 Sammanfattande prioritering Tillstånd/åtgärd Sammanfattande prioriteringsgrad (%) KOL, respiratorisk insufficiens, 12,1 33,3 24,2 18,2 12,1 oxygenbehandling KOL, respiratorisk insufficiens, 19,4 19,4 19,4 19,4 9,7 12,9 vaccination KOL, röksavvänjning 6,3 21,9 31,3 6,3 28,1 6,3 Instabilt koronart syndrom, koronar 35,3 38,2 20,6 2,9 2,9 angiografi Instabilt koronart syndrom, CABG ,3 6,7 eller PCI Angina pectoris, stabil, lätt, koronar 2,9 11,8 8,8 32,4 23,5 8,8 5,9 2,9 2,9 angiografi Akut stroke, strokeenhet 12,1 6,1 27,3 21,2 24,2 6,1 3,0 Myelom, 6, ,9 6, melfalan/prednisolonbehandling Myelom, traditionel utredning 13,8 17,2 44,8 6,9 10,3 3,4 3,4 Hypertoni, mild, kvinna, 9,1 24,2 24,2 24,2 12,1 6,1 läkemedelsbehandling Irritabel bowel syndrom (svårt), coloskopi 3 24,2 21,2 21,2 12,1 15,2 3
Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening)
Prioriteringsrapport SVLs 2003-04-07 1 av 7 Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening) Inledning Bakgrund Behovet av prioriteringar inom sjuk- och hälsovården
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merMålformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.
Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.
Läs merAktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL
Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merJournalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub
Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merMålbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6
Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att
Läs merTydliga uppdrag för hälsofrämjande möten
Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten Att styra och leda mot hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2014-05-13 Ralph Harlid Beställardirektör, Västra Götalandsregionen Ordförande, Nätverket Uppdrag Hälsa
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med
Läs merNationella indikationer för obesitaskirurgi
Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merPrioriteringar ett etiskt vågspel
Prioriteringar ett etiskt vågspel Karlstads universitet 2009 Rolf Ahlzén Varför prioriteringsdiskussionen? Inte lika snabb resurstillväxt Nya kostnadsdrivande medicinska landvinningar Stigande förväntningar
Läs merOmvårdnad och rehabilitering vid astma
Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs merHEMATOLOGI. Huvudsaklig handläggningsnivå
Kunskapsområde HEMTOLOGI Huvudsaklig handläggningsnivå : Självständigt kunna handlägga på vårdcentral/jourcentral. Specialistremiss vid komplicerade fall. B: Ha god kännedom och delvis handlägga. Specialistremiss
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merSektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper
1(15) MEDICINSK PRIORITERING PSYKIATRI Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper Version 2005-11-08 Prioriteringsgrupper Förkortningar: I. Livshotande akuta sjukdomar,
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merEtt utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.
Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merAktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö
Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merArbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merAkut kardiologi. Christina Christersson 2015
Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merMedicin och Rehabkliniken Visby Lasarett
Medicin och Rehabkliniken Visby Lasarett Det Medicinska stamträdet Patienterna Prioriteringsgrupp 1 - Livshotande akuta sjukdomar Prioriteringsgrupp 2 - Svåra kroniska sjukdomar Gombertianska Sjukdomarna
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs merDen sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund
Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merPrimärvårdsinfektioner Uppdaterad
Kunskapsområde Primärvårdsinfektioner Uppdaterad 170512 Huvudsaklig handläggningsnivå : Självständigt kunna handlägga på vårdcentral/jourcentral. Specialistremiss vid komplicerade fall. B: Ha god kännedom
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merJämförelse av kodningskvalitet LVN, VGR och RS
LVN, VGR och December 2010 Sequelae AB 1 Andel vtf med Andel träff av totala träffar i CVRB antalet vtf LVN: 8,4 % 9,3 % : 7,9 % 8,5 % VGR: 6,0 % 6,3 % 2 1 CVRB 11 Koden ska ej användas som bidiagnos CVRB
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merKompletterande utbildning (kurser, seminarier,
1. Utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem Vårdcentral x Hovelius kap 5.6-7, 6.4. Familjemedicin, Mc Whinney Ian, del 1 s. 15-320
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merBehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL
Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merNSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde,
2017-05-09 Daterad 7-05 5-11 NSM ärende Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde, 2017-04-20 Hänvisning till: Fysisk utvecklingsplan, Malmö 2017-04-20 med underliggande dokument:
Läs merPRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien
Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merVälkommen till. fokusdag. Orofacial medicin
Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin Sjukhustandvård Oral medicin Orofacial medicin SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning
Läs merSäkerhet, roller och riktlinjer
Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person
Läs merPrioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar
Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Detta dokument har tagits fram av Svenska Pedodontiföreningen som ett led i kvalitetsutvecklingen av barn och ungdomstandvården, som
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Medicinkliniken KSK 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merFörtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser
Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning
Läs merFamna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.
Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merPrioriteringar i vardagsarbetet
Kjell Sundin Prioriteringar i vardagsarbetet 2:a upplagan SFAM:s STUDIEBREV Inledning Det här studiebrevet handlar om prioritering i den allmänmedicinska vardagen. Jag har som familjeläkare ofta undrat
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merVårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi
Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merInfluensasäsongen 2014-2015 vid SÄS
Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merLandstinget Västernorrland bryter mot hälso- och sjukvårdslagstiftningen och patientsäkerhetslagen.
Michael Zazzio, leg ssk och forskare inom audiologi/otologi Flygeln Parkgatan 2 360 51 Hovmantorp Tfn: 0478-417 37 Mobil: 070-274 80 80 Justitieombudsmannen Anmälan riktad mot Landstinget Västernorrland
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merMultisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus
Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna
Läs merHJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03
HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03 04 03 06 INHALATORER Indikation specialistkompetens i allergologi, lungmedicin, barnoch ungdomsmedicin, öron-, näs- och hals sjukdomar eller läkare verksamma inom
Läs merTjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock
1 (3) Datum 2017-09-20 Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: 076-119 44 52 E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till Koncernledning hälso- och sjukvård Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merMjukare värden ger bättre resultat
Mjukare värden ger bättre resultat Hårda värden nödvändiga för att kunna styra utifrån gemensam värdegrund Åtgärder för cancervården Johan Snygg Verksamhetschef Anestesi/Operation/Intensivvård Sahlgrenska
Läs mer