Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening)
|
|
- Johan Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prioriteringsrapport SVLs av 7 Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening) Inledning Bakgrund Behovet av prioriteringar inom sjuk- och hälsovården har lett till ett antal aktiviteter inom den offentliga förvaltningen [Riksdagens beslut om prioriteringar i vården (proposition 1996/97:60). Prioritering in sjukvården-beslut och tillämpning (SOS - rapport 1999:16). Prioritering i vården-perspektiv för politiker, profession och medborgare (SOU 2001:8)]. Sjukvårdshuvudmännen har också initierat övergripande prioriteringsprojekt i olika delar av landet. Här kan nämnas Östergötlands läns landsting och Västra Götalandregionen (VGR). Socialstyrelsen ansvarar för pågående projekt som gäller prioriteringar inom hjärtsjukvård och strokevård. Svenska Läkarsällskapet har tagit ett läkarprofessionens initiativ att också initiera ett projekt för prioritering inom sjukvården. Upplägget är att först hitta ett system för vertikala prioriteringar inom den medicinska verksamheten, vilket görs inom professionen. Detta skall möjliggöra horisontella prioriteringar mellan olika verksamheter, vilket i slutändan är en uppgift för tjänstemän och politiker. Uppdraget från Svenska Läkarsällskapet Arbetet görs inom internmedicin, kirurgi, allmänmedicin, obstetrik och gynekologi, ÖNH, neurologi och onkologi. Följande struktur har föreslagits: o Tillstånd/diagnos o Vårdinsats/åtgärd o Patientnytta o Hälsovinst av åtgärd o Kostnadseffektivitet o Evidens o Prioriteringsgrad 1-10 o Konsekvens om ej åtgärd Inom SIM har skapats en arbetsgrupp som består av Inger Gretzer (St Göran, Stockholm) Christer Wettervik (Borås) och Björn Fagerberg (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg) Projektarbetet har disponerats på följande sätt: 1. Avstämning av uppdraget mot andra prioriteringsmodeller 2. Avstämning av uppdraget mot sjukdomspanoramat 3. Övervägande av vertikala visavi horisontella prioriteringar 4. Framtagande av prioriteringsmodell och exempel 5. Test av prioriteringsmodellen 6. Sammanfattning 1. Avstämning av uppdraget mot andra prioriteringsmodeller Prioriteringar utgår från den etiska plattformen; människovärdesprincipen, behovsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder
2 Prioriteringsrapport SVLs av 7 bör man eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och/eller livskvalitet. En behandling är bra men så dyr att endast några få kan erhålla den, en annan behandling är något sämre men kan gynna många. Kostnadseffektivitetsprincipen är alltid underordnad behovs-solidaritetsprincipen. Prioriteringsgrupperingen enligt riksdagens prioriteringsbeslut har angivit en klar gradering mellan ett begränsat antal kategorier av sjukdomar och utgår från den ovan beskrivna etiska plattformen. Det är svårt att inte ta med riksdagsbeslutets klassificering i en prioriteringsprocess. Det har man gjort i det omfattande arbete som görs inom VGR. I det prioriteringsarbetet ingår följande faktorer: o Riksdagens prioriteringsklasser o Besvärsklassificering (gäller både hälsorisk och livskvalitet) o Indikationer för åtgärd o Väntetid o Vårdnivå o Nyttoöverväganden (evidens, kostnadseffektivitet, behandlingsrisk) I SIM:s arbetsgrupp har CW och BF också ingått i VG-regionens prioriteringsprojekt. Det har fallit sig naturligt att använda erfarenheterna från detta arbete i det aktuella prioriteringsarbetet. 2. Avstämning av uppdraget mot sjukdomspanoramat Den internmedicinska verksamheten kännetecknas av en omfattande imperativ akutverksamhet. Nittio (90) procent av de inneliggande patienterna är akutfall och en förteckning av de 30 vanligaste diagnoserna på majoriteten av landets medicinkliniker lämnas i Tabell 1. Den absoluta merparten av dessa diagnoser tillhör riksdagens prioriteringsgrupp I. Inom öppenvården är cirka 40% av patienterna akutfall. Inom den internmedicinska disciplinen ryms ett antal subspecialiteter eller andra specialiteter som är direkt inriktade på stora sjukdomsgrupper. Här kan nämnas tex cardiologi, lungmedicin, infektion, neurologi och geriatrik. Två tredjedelar av alla diagnoser faller inom området hjärtkärlsjukdomar. Många patienter fler än en diagnos: t ex kan ca 1/3 av slutenvårdspatienterna karaktäriseras som multipelt sjuka. På en typisk medicinklinik på länssjukhus vårdas under 1 år patienter. Dessa DRG-grupperas i mer än 200 grupper motsvarande ca 500 förstadiagnoser och om även bidiagnoser räknas mer än diagnoser. I öppenvården används mer än 500 förstadiagnoser. Om man leker med tanken att försöka ge en fullständig bild av diagnoser, fyra sjukdomsstadier för varje diagnos (misstänkt, lätt, medelsvår, svår) och för varje sjukdom 5-10 möjliga diagnostiska eller terapeutiska insatser skulle man behöva göra x 4 x 5 10 = prioriteringar. Mot ovanstående bakgrund har SIM:s arbetsgrupp lagt mest möda på att utforma ett system som uppfyller högt ställda krav på tydlighet och kommunicerbarhet utanför professionen samtidigt som det ger en rimlig bredd i utnyttjandet av olika prioriteringsnivåer (så att inte alla sjukdomar hamnar på de 2-3 översta trappstegen). Den stora bredden inom internmedicin gör att man redan inom specialiteten måste göra horisontella prioriteringar. I praktiskt prioriteringsarbete uppfattar vi det som nödvändigt att lägga ihop stora sjukdomsgrupper inom högprioriterade områden utan närmare precisering än att de har mycket hög prioritet (angelägenshetsgrad 1-3). Behandling av dessa sjukdomar måste erbjudas i svensk sjukvård så länge inte mycket dramatiska resursförändringar är aktuella. Systemet kommer för dessa högprioriterade områden i första hand till användning vid diskussion om introduktion av nya metoder: här kan prioritet, evidensnivå för nytta och
3 Prioriteringsrapport SVLs av 7 kostnad vägas in och jämföras med alternativa metoder eller liknande terapier inom närliggande fält. I skalans nedre del med lågprioriterade tillstånd ger systemet möjligheter till Tabell 1. De 30 vanligaste diagnoserna på internmedicinska kliniker i landet prioriteringar som medför omfördelning, ransonering eller utmönstring av äldre metoder. Det är angeläget att framhålla att vår uppfattning är att en mycket överväldigande majoritet av de tillstånd och de åtgärder som finns inom det invärtesmedicinska fältet har hög och tvingande prioritet. I redovisningen kommer endast några exempel från den internmedicinska världen att redovisas. Detta görs för att ge en bild av hur det framtagna prioriteringssystemet kan användas 3. Övervägande av vertikala visavi horisontella prioriteringar En prioritering väger in många aspekter som bl a har att göra med olika dimensioner av effekter, samt kostnader och evidens. I det aktuella projektet finns ett uppdrag att sammanfatta varje prioritering i en 10-gradig skala. Processen fram till denna summerande klassificering måste dock baseras på en genomgång av ett antal underliggande delprioriteringar. Här måste det finnas en gemensam nämnare som utgör basen för en jämförelse mellan skilda specialiteter. Alternativet är annars att olika specialiteter för sig med egna 10-gradiga skalor som inte är jämförbara.
4 Prioriteringsrapport SVLs av 7 4. Framtagande av prioriteringsmodell och exempel Grundstrukturen i prioriteringsmodellen är i princip hierarkisk med följande uppbyggnad: a. Tillstånd eller sjukdom b. Tillståndets/sjukdomens prioriteringsklass enligt rikdsdagsbeslutet c. Tillståndets/sjukdomens angelägenhetsgrad (naturalhistoria) d. Behandlingens/åtgärdens effekt på prognos/livskvalitet. e. Övriga aspekter, som väger in kostnadseffektivitet, patientnytta, evidens och konsekvens om ej åtgärd. f. Sammanfattande prioritering i en 10-gradig skala som väger in samtliga ovanstående komponenter i prioriteringen. (Förklaring av de olika nivåerna finns i bilaga 1.) Även om klassifikationssystemet grundstruktur är hierarkisk innebär det inte automatiskt att varje högre klass i en prioriteringsnivå alltid sätts före en lägre klass. Tillstånd med mycket hög angelägenhetsgrad kan t ex föreligga samtidigt som effektiva eller meningsfulla åtgärder saknas. Avsikten är att strukturera prioriteringsprocessens alla ingående delprioriteringar så att den slutliga klassifikationen blir begriplig och har förutsättningar att bli allmän accepterad inom och utom professionen. Prioriteringsklassfikationens olika nivåer Diagnos I grunden bygger diagnossättningen på ICD-10. Problemet har varit att det under varje diagnos ryms olika faser och olika typer av sjukdomar som inte alltid är klassificerade i ICD- 10. Hjärtsvikt kan t ex vara allt från stadium I (asymptomatisk patient) till svår hjärtsvikt stadium IV med omedelbart livshot. Etablerade klassifikationer har använts i den utsträckning det finns. Prioriteringsgrupp enligt riksdagens beslut Riksdagens prioriteringsordning innebär en grov indelning i allvarliga och behandlingskrävande sjukdomar (prioriteringsgrupp I), preventiva och habiliterande/rehabiliterande vårdinsatser (prioriteringsgrupp II), vård av mindre svåra och kroniska sjukdomar (prioriteringsgrupp III) och vård av andra skäl än sjukdom eller skada (prioriteringsgrupp IV). Prioriteringsgrupp efter sjukdomens/tillståndets angelägenhetsgrad (naturalhistoria) En 10-gradig skala har konstruerats. Högst i prioriteringsordningen befinner sig omedelbart livshot och längst ner tillstånd som inte medför risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad livskvalitet. Tillstånd som innebär ett svårt hot mot livskvaliteten (t ex mycket svår smärta) jämställs med tillstånd som innebär effekter på överlevnad. Prioriteringsgrupp efter behandlingens/åtgärdens förväntade effekt/värde Även vid tillstånd där mycket hög angelägenhetsgrad att vidta en åtgärd finns kan effektiva eller meningsfulla åtgärder saknas. Under rubriken en åtgärds förväntade effekt/värde ryms vitt skilda behandlingar (operativa, medicinska, radiologiska eller andra) i sexgradig skala A- F. Beskrivningen har gjorts separat för behandlingseffekt och nytta av annan åtgärd, t ex diagnostisk eller laboratoriemässig insats. I högsta prioriteringsgruppen finns för behandling åtgärder som kan förhindra död/sjuklighet/kraftigt nedsatt livskvalitet och i lägsta gruppen behandlingar som medför risk för försämring utan att positiv effekt kan förväntas. För åtgärder finns i högsta gruppen sådana som är nödvändiga för att ställa diagnos eller
5 Prioriteringsrapport SVLs av 7 genomföra en behandling och i lägsta gruppen metoder som ej är användbara och som samtidigt medför risk för skada eller försämring. Övriga aspekter Bland övriga aspekter som skall vägas in i prioriteringsarbetet enligt det givna uppdraget finns patientnytta, effekter på livskvalitet, kostnadseffektivitet och konsekvens om ej åtgärd. För dessa dimensioner saknas systematiskt och likformigt insamlade data utan bedömningarna täcks till en del av de andra delprioriteringar som görs. Utöver detta får göras särskilda kommentarer. I en övergripande prioritering finns också andra aspekter som inte har tagits med här (t ex väntetid för omhändertagande och vårdnivå). I ett tillägg till direktiven föreslås en konsekvensbeskrivning baserad på en värdering av följande aspekter: Apekt Patientgrupp Kommentar Se Tabell 1 ovan som utgår från de 30 vanligaste diagnoserna. Risken för förtida död, skada etc har fångats i prioriteringsgrupp efter angelägenhetsgrad (naturalhistoria) Sjukvårdsinsats Slutenvård med dess olika beståndsdelar av utredning och behandling Patientgruppens Se Tabell 1 storlek Patientnytta/hälsovinst Finns dokumenterad i studier på endast en del av dessa tillstånd och effekter på livskvalitet är undersökt med varierande metodik Kostnadseffektivitet Finns dokumenterad i studier på en del av dessa tillstånd och med varierande metodik Alternativa Finns för enstaka diagnoser t ex hjärtsvikt med hembaserad vård vårdformer Övervältrade Det finns en gråzon mellan akutsjukvård och kommunalt organiserad kostnader vård 5. Test av prioriteringsmodellen Ett prioriteringssystem måste förstås och accepteras av professionen. För att undersöka graden av samsyn i det utarbetade prioriteringssystemet gjordes en enkät som skickades till och besvarades av ett antal medicinkliniker i landet, representerande olika typer av sjukhus; länsdelssjukhus (Piteå), länssjukhus (Falun, Helsingborg, Karlstad Sundsvall, Västerås) och regionsjukhus (Örebro). Enkäten bestod av ett informationsbrev till verksamhetschefen, ett informerande OH-material och en enkät som returnerades elektroniskt eller via vanlig postgång. En närmare beskrivning av enkäten och dess resultat finns i Bilaga 2. Några exempel på hur den sammanfattande prioriteringar har gjorts lämnas i nedanstående figur. Det är uppenbart att det här råder en bristande samsyn i hur den sammanfattande prioriteringen ska göras. De underliggande prioriteringarna som gjorts av de deltagande läkarna visar tydligt på några förklaringar. Dels har man inte riktigt satt sig in i klassificeringssystemet (inget av exemplen kan förläggas till riksdagens prioriteringsklass II, vilket gjordes av några av deltagarna), dels är det en spridning i bedömningen av åtgärdseffekter, vilket både kan vara ett uttryck för varierande erfarenheter och kunskaper samt olika värdering. Det lämnades också kommentarer om att även om det föreslagna prioriteringssystemet är logiskt och lättbegripligt så är den praktiska prioriteringen svår eftersom patienter ofta har flera sjukdomar samtidigt, vilket gör det svårt att utvärdera behandlingseffekter vare sig det gäller prognos eller livskvalitet.
6 Prioriteringsrapport SVLs av 7 % Instabilt koronart syndrom med TNT/stegring o/e ST-sänkning; Koronara-i (ofylld stapel), CABG eller PCI (streckad stapel) % KOL, respinsuff, syrgasbehandling Figur. Fördelning (%) av sammanfattande prioritering i 10 gradig skala (x-axel) gjord av 36 läkare vid 6 sjukhus för koronar angiografi och kranskärlsoperation (CABG, ofylld stapel) eller ballongsprängning (PCI, fylld stapel) vid akut koronart syndrom och syrgasbehandling vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. 7. Sammanfattning och slutsatser o Majoriteten av de patienter som vårdas inom internmedicinsk slutenvård har imperativt vårdbehov och tillhör riksdagens högsta prioriteringsklass. Även i angelägenhetsbedömningen hamnar de flesta tillstånd mycket högt. o Internmedicinska vården innehåller ett stort antal sjukdomar som ofta uppträder samtidigt vilket försvårar prioriteringsarbetet. Här är det viktigt att inse att det aktuella prioriteringsarbetet gäller patientgrupper med vissa tillstånd och inte enskilda patienter. Med denna distinktion är det lättare att göra avgränsningar i de övergripande prioriteringarna. o Internmedicinska sjukdomspanoramat innefattar många subspecialiteter som har att väga av prioriteringar mot varandra. Detta understryker behovet av att ha ett sammanhängande prioriteringssystem. o Det är inte praktiskt möjligt att genomföra en heltäckande prioritering av alla de sjukdomar och relaterade åtgärder samt behandlingar som finns inom det internmedicinska fältet. För stora diagnosgrupper får översiktliga prioriteringar göras. En detaljerad prioritering bör göras när vården reorganiseras eller vid införandet av nya metoder som måste jämföras med gamla eller alternativa metoder. o Den föreslagna prioriteringsmodellen har visat sig möjligt att använda i praktiken. o Ett praktiskt test av prioriteringsmodellen har visat en inte obetydlig variation som pekar på nödvändigheten av att implementera den prioriteringsmodell som ska användas. o De olika prioriteringsmodellerna som utformas på nationell och regional nivå måste göras samstämmiga för att inte komplicera prioriteringsarbetet o Prioriteringsmodeller kan användas i utbildning och undervisning och som underlag för diskussioner om etik i vården o Riksdagens prioriteringsklasser blandar kategorier på ett sådant sätt att det är svårt att konsekvent använda den grupperingen på diagnoser. o Den summerande 10-gradiga skalan, som baseras på en sammanvägning av de ingående delprioriteringarna borde preciseras bättre i varje steg.
7 Prioriteringsrapport SVLs av 7 Björn Fagerberg Ordf Svensk Internmedicinsk Förening Medicin Sahlgrenska, Göteborg Inger Gretzer Facklig sekreterare Svensk Internmedicinsk Förening Medicinkliniken St Göran, Stockholm Christer Wettervik Öl, verksamhetschef Medicinkliniken Borås Lasarett
Enkät om prioriteringar till medicinkliniker
Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merEtisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merNy, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting
Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Bakgrund Tydliggjorda, stora investeringsbehov fr.a. i nya medicinska metoder (NR, läkemedel, politiskt initierade verksamheter) Förväntade
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:27 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:9 av Stig Nyman m.fl. (kd) om prioriteringsprinciper för landstingets hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Läs merNationella indikationer för obesitaskirurgi
Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merRansonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt
Läs merFörtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser
Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning
Läs merJämförelse av kodningskvalitet LVN, VGR och RS
LVN, VGR och December 2010 Sequelae AB 1 Andel vtf med Andel träff av totala träffar i CVRB antalet vtf LVN: 8,4 % 9,3 % : 7,9 % 8,5 % VGR: 6,0 % 6,3 % 2 1 CVRB 11 Koden ska ej användas som bidiagnos CVRB
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022 24 Hälsostaden Sjukhus Ängelholm Ort kutmottagningen i Helsingborg Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer STRUKTUR
Läs merVertikala rangordningslistor - ett sätt att skapa ordning och rättvisa. En rapport från PrioNets arbetsgrupp för vertikal prioritering
Vertikala rangordningslistor - ett sätt att skapa ordning och rättvisa En rapport från PrioNets arbetsgrupp för vertikal prioritering Mars 2004 1 INNEHÅLL FÖRORD... 5 1. BAKGRUND... 6 1.1. DRIVKRAFTER
Läs merÅrsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merManual och anvisningar
Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merEtiska problem med statens styrprinciper av vården?
Etiska problem med statens styrprinciper av vården? Lars Sandman och Karin Bäckman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vårdgaranti etiska farhågor Att vårdgarantin ska leda till undanträngning
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Medicinkliniken KSK 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merArbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Mari Broqvist PrioriteringsCentrum 2006:4 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181211 12 Lasarettet i Landskrona Sjukhus Landskrona Ort kutmottagningen i Helsingborg Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merStatens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merÖversyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg
Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN
BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merPrivata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merEtt utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.
Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merPrioriteringar i Hälso- och sjukvården
Prioriteringar i Hälso- och sjukvården Revisionsrapport framtagen på uppdrag av förtroendevalda revisorer i Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Andreas Endrédi Anders Axelsson Ernst & Young
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022--23 Helsingborgs lasarett Sjukhus Helsingborg Ort kutmottagning Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer STRUKTUR
Läs merInledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merAnslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen
1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-06--07 Västmanlands sjukhus Västerås Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merIsolerad hyperterm perfusion
2015-10-30 SVN 2015-19 Gunilla Gunnarsson, ordf. RCC i Samverkan Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Sydöstra sjukvårdsregionens remissvar avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder
Läs merFörstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Läs merHändelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.
Datum: 2018-01-25 Händelseanalys Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt September 2017 Analysledare: Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning
Läs merVilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?
10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten
Läs merVälkommen. Metodstödjardag 11 november 2016
Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merFörbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merInfluensasäsongen 2014-2015 vid SÄS
Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merPunktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium
Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:
Läs merInnehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga
Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,
Läs merOmställningsarbete HSF
Omställningsarbete HSF 1. Vårdplatser och dimensionering av dessa 2. KK, barn, akuten och An/Op/IVA 3. Specialistmottagningar, dimensionering, produktivitet och gränsdragning mot primärvården 4. Jourlinjer
Läs mer