Vertikala rangordningslistor - ett sätt att skapa ordning och rättvisa. En rapport från PrioNets arbetsgrupp för vertikal prioritering
|
|
- Birgit Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vertikala rangordningslistor - ett sätt att skapa ordning och rättvisa En rapport från PrioNets arbetsgrupp för vertikal prioritering Mars
2 INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND DRIVKRAFTER FÖR SYSTEMATISKT PRIORITERINGSARBETE PRIORITERINGSMODELLER PRIORITERINGSARBETE I SVERIGE VERTIKAL PRIORITERING HORISONTELL PRIORITERING ANSVARS- OCH ARBETSFÖRDELNING I PRIORITERINGSARBETET EKONOMISKA EFFEKTER TID INFORMATION FRAMTIDA UTVECKLING Nationell samverkan Vertikal prioritering Horisontell prioritering ANSVAR OCH PRINCIPER FÖR PRIORITERING ROLLER, PERSPEKTIV OCH ANSVA R JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PRIORITERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Exempel på patientgrupper som vården särskilt bör prioritera EN PROCESS FÖR RÄTTVISA OCH LEGITIMA PRIORITERINGSBESLUT SVENSKA AKTÖRER SOM ARBETAT MED VERTIKAL PRIORITERING SOCIALSTYRELSEN Socialstyrelsens uppdrag kring prioriteringar Tre olika dokument utarbetas i riktlinjerna En metod för vertikal prioritering Kostnadseffektivitet Pågående utvecklingsarbete SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Mål och syfte med Svenska Läkaresällskapets prioriteringsprojekt Deltagande sektioner Utgångspunkt för arbetet Resultat och erfarenheter från arbetet så här långt Medverkan från olika intressenter i prioriteringsprocessen Informationsspridning Förslag till hur sektionernas arbete med vertikala prioriteringar ska vidareutvecklas och användas i praktiken ÖSTERGÖTLAND Några preliminära erfarenheter av den aktuella politiska prioriteringsprocessen i Östergötland Möjligheter VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
3 2.5 LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN PRIORITERINGSARBETET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH ÖSTERGÖTLAND Syfte, organisation och användningsområden BEDÖMNINGSVARIABLER FÖR PRIORITERINGAR Medicinskt acceptabel väntetid och vårdnivå Vertikal rangordning TÄNKBAR ANVÄNDNING AV VERTIKALA RANGORDNINGSLISTOR NATIONELLA VERTIKALA RANGORDNINGSLISTOR LOKALA VERTIKALA RANGORDNINGSLISTOR ETT FÖRSTA FÖRSÖK TILL POLITISKA, ÖPPNA PRIORITERINGAR - ÖSTERGÖTLAND FRAMGÅNGSFAKTORER I ARBETET MED ÖPPNA PRIORITERINGAR ORGANISATION FÖR ARBETET MED PRIORITERINGAR I LANDSTINGEN POLITIKERRÖSTER OM VERTIKALA RANGORDNINGSLISTOR SOM UNDERLAG FÖR HORISONTELL PRIORITERING VERTIKALA PRIORITERINGAR PRIORITERINGAR OCH VA LFRIHET ATT SÄTTA GRÄNSER FÖR DET OFFENTLIGA ÅTAGANDET ÖPPNA PRIORITERINGAR POIITIKENS ROLL I PRIORITERINGSARBETET KAN VERTIKALA PRIORITERINGAR ANVÄNDAS FÖR HORISONTELLA PRIORITERINGAR? DISKUSSION OCH NÅGRA REFLEKTIONER VERTIKALA LISTOR VARFÖR OCH VARFÖR INTE? ARBETET MED VERTIKAL PRIORITERING HAR VÄCKT EN DEL FRÅGOR ÖPPENHET I PRIORITERINGSARBETET? MEDBORGARNAS ROLL I PRIORITERINGSARBETET PÅVERKAR ORGANISATIONS- OCH STYRFORMER PRIORITERINGSARBETET? BILAGA 1 SAMBAND MELLAN PRIORITERING, EFFEKTIVISERING, KVALITETS- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH ORGANISATIONSUTVECKLING SKILLNAD MELLAN DET ÖNSKVÄRDA OCH DET FAKTISKA DOLD PRESTIGEORDNING SOM FÖRKLARINGSMODELL ATT GÖRA INGENTING ETT STÄNDIGT NÄRVARANDE BESLUTSALTERNATIV VL TAR FASTA PÅ PRIORITERINGSUPPDRAGET EFFEKTIVISERING OCH PRIORITERINGSARBETE RANSONERING KVALITETSARBETE OCH ORGANISATIONSUTVECKLING I PRIORITERINGSPROCESSEN LEDNINGSORGANISATION FÖR PRIORITERING - FÖRSLAG FRÅN VÄSTERBOTTEN Syn på prioriteringsarbete och behovet av gemensam värdegrund Syn på hälso- och sjukvårdsorganisationen Synen på kunskapsbildning och förändring System för lärande Synen på uppföljning Syn på prioriteringsarbetets innehåll Kopplingen vertikalt - horisontellt eller linje - profession
4 Förslag till stab för verksamhetsledning, Västerbottens läns landsting
5 FÖRORD Föreliggande rapport är en redovisning av de diskussioner som PrioNets arbetsgrupp "Från öppna vertikala till öppna horisontella prioriteringar" har fört under Rapporten togs främst fram inför det seminarium arbetsgruppen genomförde den 3 december, på temat hur vertikala prioriteringar kan användas som underlag för horisontella prioriteringar. Förhoppningsvis ska rapporten också kunna utgöra stöd och informationskälla för olika former av prioriteringsprocesser som pågår eller planeras i landet. Rapporten ger en orientering av de vertikala prioriteringsarbeten som nu pågår såväl på nationell som regional- och/eller landstingsnivå. I rapporten har vi framförallt försökt belysa förutsättningar och hinder för framgångsrika vertikala prioriteringar samt hur vertikala prioriteringar kan användas i den horisontella prioriteringsprocessen. I arbetsgruppen har ingått politiker, sjukvårdspersonal och administratörer som har mötts vid fem olika tillfällen, varav vid ett tillfälle tillsammans med inbjudna politiker. Stor del av arbetet har upptagits av erfarenhetsutbyte av nu pågående prioriteringsarbete. Inga Berg, Svenska Läkaresällskapet Evy Bergh, Västra Götalandsregionen Monica Ekström, Landstinget i Värmland Britt-Marie Ernstsson, Region Skåne Birgitta Johnsen, Landstinget i Gävleborg Erling Karlsson, PrioriteringsCentrum och Landstinget i Östergötland Karin Lund, Prioriteringscentrum Gunnel Nilsson, Landstinget i Kalmar Sven Nilsson, Landstinget Dalarna Anna Sohlberg, Socialstyrelsen Susanne Waldau, Västerbottens läns landsting Lena Weilandt, Stockholms läns landsting 5
6 1. BAKGRUND 1.1. Drivkrafter för systematiskt prioriteringsarbete Frågan om prioritering inom sjukvården har under senare år fått ökande aktualitet beroende på ett flertal faktorer: Landstingens bekymmersamma ekonomiska situation- beroende bland annat på medicinsk utveckling och demografisk förändring- har lett till ökat intresse och fokus på, förutom mycket annat, även de svåra prioriteringsvalen och landstingets uppgift. Inom flera specialiteter/verksamhetsområden finns en tydlig gränsproblematik vad gäller landstingets åtagande. Representativa exempel finns inom bl.a. plastikkirurgi, kvinnosjukvård och ögonsjukvård. Befintlig gränsdragning har inte alltid rationella grunder. Befintliga allmänt formulerade prioriteringsriktlinjer, kanske främst uttryckt av prioriteringsutredningen mitten av 90-talet, har på ett värdefullt sätt betonat och tydliggjort behovet av prioriteringar inom vården, men ger begränsad hjälp vid konkret prioriteringsarbete Prioriteringsmodeller Under första hälften av 90-talet utvecklades flera prioriteringsmodeller såväl nationellt som internationellt. Dessa modeller grundades oftast på en bedömningskategori (ex. vårdbehov eller kostnadseffektivitet), vilket begränsade tillämpbarheten. På senare år har i Sverige utvecklats prioriteringsmodeller som bygger på en sammanvägning av flera bedömningskategorier. Vanligen nyttjas en sammanvägning av tre kategorier, som t.ex. kan beskrivas: Vårdbehov eller sjukdomens svårighetsgrad Åtgärdens nytta Kostnadseffektivitet Denna modell för systematiskt prioriteringsarbete har, med variationer kring temat, nyttjats inom bl.a. Socialstyrelsen, Läkaresällskapet, Östergötland och Västra Götalandsregionen. 6
7 1.3. Prioriteringsarbete i Sverige Arbetet med vertikal prioritering i Sverige har hittills främst bedrivits och utvecklats av Svenska Läkaresällskapet och Socialstyrelsen på den nationella nivån och på regional nivå av Östergötlands läns landsting och Västra Götalandsregionen. I övrigt finns ansatser till systematiskt arbete med vertikal prioritering främst i enstaka landsting medan de flesta landsting ännu inte har ett pågående systematisk prioriteringsarbete Vertikal prioritering Utvecklingen och nyttjandet av en metodik för vertikal prioritering har stora likheter, främst vad gäller de bedömningskategorier som tillämpas. Samtidigt finns intressanta skillnader, bl.a. sättet att angelägenhetsgradera respektive sammanväga kategorierna. Erfarenheterna av hittillsvarande arbete med vertikal prioritering innehåller i övrigt betydande- och för fortsatt diskussion fruktbara- skillnader, bl.a. vad gäller innehåll/urval, omfattning och upplägg av grundarbete och arbetsfördelning Horisontell prioritering Erfarenheterna av övergång från ett systematiskt vertikalt prioriteringsarbete till en fungerande horisontell prioriteringsprocess är hittills mycket begränsade. Mycket talar för att denna fas har flera svåra fallgropar som fortsättningsvis särskilt behöver begrundas Ansvars- och arbetsfördelning i prioriteringsarbetet Det är viktigt att finna en välfungerande arbetsfördelning, nyanserad balans och samspel mellan verksamhetsföreträdare, tjänstemän och politiker. Förutom den grundläggande uppdelningen mellan verksamhetsföreträdare (med huvudansvaret för vertikal prioritering) och politiker (med huvudansvaret för horisontell prioritering) har tjänstemännen en strategisk mellanroll i att bl.a. ansvara för metodstöd/-utveckling, processledning, dokumentation, samt pedagogisering och överväxling mellan den politiska arenan och den medicinskt professionella. 7
8 1.7. Ekonomiska effekter De potentiella ekonomiska effekterna av ett systematiskt prioriteringsarbete är på kort sikt sannolikt begränsade. Detta innebär att landstingens stora ekonomiska problem rimligen huvudsakligen måste finna andra lösningar, troligen främst effektivisering, strukturförändringar, förändring av geografiskt utbud och exempelvis samutnyttjande av kommunens och landstingens skattemedel Tid Grundligt och systematiskt prioriteringsarbete är påtagligt tidskrävande och erfordrar stort tålamod. Detta innebär att perspektivet måste vara långsiktigt och att snabba funktionella eller ekonomiska resultat inte kan förväntas Information Vid presentation och förankring av prioriteringsförslag är nyanserad och pedagogisk information en mycket central fråga. Målgrupperna är flera, bl.a. politiker inom och utom aktuellt landsting, massmedia, befolkning, landstingets chefer på olika nivåer, läkare och andra vårdgivare. Former och innehåll för muntlig och skriftlig information kan och bör variera beroende på sammanhang och målgrupp Framtida utveckling Prioriteringsarbetets möjliga/troliga/önskvärda framtida utveckling kan bl.a. beröra nedanstående områden: Nationell samverkan Det pågående nationella kunskaps-/erfarenhetsutbytet och utvecklingsarbetet bör fortsätta, bl.a. kring finslipning av modeller för vertikal prioritering, lämpliga former och ansvarsfördelning för horisontell prioritering, prioriteringsarbetets etiska aspekter, samt möjligheter och svårigheter vad gäller öppenhet och kommunikation med befolkning och massmedia. Det är rimligt att den nationella utvecklingen huvudsakligen leds av nationella institutioner såsom Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, parat med levande arbete inom regioner/ landsting för konkretisering och implementering. 8
9 Vertikal prioritering Den fortsatta gemensamma metodutvecklingen för vertikal prioritering bör bl.a. fokusera på sättet att angelägenhetsgradera respektive sammanväga bedömningskategorierna, samt att finna former för att nå större jämförbarhet mellan olika verksamhetsområden/sjukdomsgrupper. Erfarenhetsutbyte och utveckling kring arbetsformerna för vertikal prioritering bör bl.a. avse innehållsavgränsning, urval (heltäckande eller selektion inom verksamhetsområdet), grundarbetets ambitionsnivå och förankring, samt arbetsfördelning och delaktighet Horisontell prioritering Det viktiga men svåra arbetet med horisontell prioritering är, som tidigare beskrivits, ännu trevande och ofullgånget. Detta är motiv för att fortsättningsvis kraftsamla kring detta område. Det gemensamma fortsatta utvecklingsarbetet bör bl.a. fokusera på konkretisering av övergången från vertikal till horisontell prioriteringsprocess, tidplan/tempo, gränsytan till den politiska arenan, kommunikation med befolkning och massmedia, samt möjligheter och svårigheter med öppna prioriteringar Ansvar och principer för prioritering Alla anställda inom hälso- och sjukvården har ett ansvar för att arbeta effektivtdvs. att använda tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt. Metoder för att effektivisera kan vara: översyn av hälso- och sjukvårdsstrukturen verksamhetsutveckling systematisk kvalitetsutveckling utveckling av vårdprogram kontinuerlig översyn av indikationer och att utesluta ineffektiva behandlingsmetoder Alla dessa är viktiga metoder som behöver prövas innan, eller användas parallellt med, beslut om prioriteringar och begränsning av den offentliga sjukvårdens åtagande. Att prioritera betyder språkligt att sätta något före någonting annat, att ge företräde åt, att välja något före något annat. Prioritering innebär därför att något annat väljs bort eller senareläggs. 9
10 Målet med att prioritera är att skapa en mer rättvis hälso- och sjukvård där de med de största behoven ges företräde. Vid prioritering måste vissa förutsättningar gälla de alternativ man ska ta ställning måste vara kända och övervägda de olika alternativen ska rangordas rangordningen ska skapas utifrån en gemensam bedömningsgrund t.ex. behov av vård, nyttan av en insats och/eller kostnadseffektivitet 1 De bestämmelser om prioriteringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen syftar till att skapa rättvisa och ställer krav på öppenhet. En öppen prioriteringsprocess innebär att principer, överväganden och beslut som tas ska vara medvetna, förankrade och tillgängliga för alla som önskar ta del av dessa. Prioriteringsbeslut ska kunna diskuteras och följas upp. I de fall prioriteringar innebär att ta bort något måste även konsekvenserna av detta beskrivas Roller, perspektiv och ansvar De olika aktörerna har olika roller och ansvar i prioriteringsprocessen i hälso- och sjukvården. Det gäller politiker som företräder befolkningen och har huvudansvaret för den horisontella prioriteringen. Politikerna har det övergripande ansvaret för resurstillgång och resurstilldelning utifrån befolkningens behov av vård. Det gäller också hälso- och sjukvårdsadministratörer som tar fram underlag för de politiska besluten och medverkar till att verkställa politikernas beslut. Behovsinventeringar, avtal med vårdgivare och uppföljning av sjukvårdens resultat är några av verktygen i arbetet. De medicinska professionerna ansvarar för vårdens genomförande och uppföljning och har det medicinska ansvaret för den enskilda patienten. Den medicinska professionen är den grupp som har störst påverkansmöjlighet över hur resurserna används t.ex. genom indikationssättning och val av metoder för diagnostik, vård och behandling. Befolkningen är finansiär och har en önskan om en god, säker vård som är tillgänglig när den behövs Juridiska förutsättningar för prioritering i hälso- och sjukvård Regeringens proposition Prioriteringar i hälso- och sjukvården lade 1997 fast de tre principer som ska ligga till grund för prioriteringar i vården: 1 Samtliga definitioner ur PE Liss, Fördelning, prioritering och ransonering en begreppsanalys, Prioriteringscentrum rapport 2002:4 Denna typ av bedömningar och prioriteringar sker alltid utifrån grupper och inte på individ nivå. 10
11 Människovärdesprincipen Människovärdesprincipen är den högsta principen och innebär att alla människor har lika värde och rättigheter, oberoende av egenskaper och social ställning. Människovärdesprincipen ska ses som ett allmängiltigt förhållningssätt som ska finnas i sjukvården Behovs- och solidaritetsprincipen Behovs-/solidaritetsprincipen innebär att resurserna bör satsas på de områden där behoven är störst; mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Behov är dock inte detsamma som hälsotillstånd, olika personer med samma tillstånd kan ha helt olika behov Kostnadseffektivitetsprincipen Prioriteringsutredningens tredje princip innebär att en rimlig relation mellan kostnader och effekt - definierad som bättre hälsa och förhöjd livskvalitet - ska eftersträvas vid val mellan olika alternativ. Denna princip är underordnad de två ovanstående. Utifrån propositionen och mot bakgrund av den etiska plattformen fattade Riksdagen beslut om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen. I 2 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) slås nu fast att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till den. 2 HSL inkluderar även en bestämmelse om att den som vänder sig till sjukvården snarast ska ges en medicinsk bedömning för att kunna fastställa det vårdbehov som föreligger, om detta inte är uppenbart obehövligt. Kostnadseffektivitetsprincipen kommer till uttryck i 28 HSL som beskriver att all hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet Exempel på patientgrupper som vården särskilt bör prioritera Propositionenom prioriteringar i hälso- och sjukvården konstaterar att vård vid livshotande tillstånd redan prioriteras högt i sjukvården och att sådana tillstånd också i fortsättningen bör gå före all annan vård. Den etiska plattformen innebär dock att också vården av människor med svåra kroniska sjukdomar, människor med nedsatt autonomi och människor i livets slutskede får lika hög prioritet som akut vård vid livshotande tillstånd. 11
12 1.16. En process för rättvisa och legitima prioriteringsbeslut 2 I den växande vetenskapliga litteraturen om prioriteringar betonas alltmer vikten av den process som prioriteringsarbetet bedrivs i. Betydelsen av processen har också märkts i det arbete med vertikala prioriteringar som nu bedrivits i Sverige, och betonas i den här rapporten. Kärnpunkten i resonemanget är att processen är av mycket stor betydelse för om prioriteringarna kommer kunna uppfattas som legitima och rättvisa. De amerikanska forskarna Daniels och Sabin har framhållit att det kommer vara orealistiskt att eftersträva konsensus i samhället om enskilda prioriteringsbeslut, och till och med om de principer prioriteringarna ska bygga på. Olika människor kommer alltid att göra olika bedömningar och avvägningar. Därför behövs något annat som så lång som möjligt kan försäkra att prioriteringarna kan uppfattas som rättvisa och legitima. Daniels och Sabin lyfter fram fyra aspekter som de menar bör vara uppfyllda för att åstadkomma detta. De framhåller vikten av att såväl hur processen ser ut som vilka beslutsskälen varit offentliggörs, att beslutsskälen kan uppfattas som relevanta, och att det finns en möjlighet att ändra beslutet i ljuset av t.ex. ny information. För att uppnå legitimitet på detta sätt bör också ett regelverk finnas som styr att processen tar sig dessa uttryck. I Sverige är den etiska plattformen ett exempel på beslutsgrunder som har ett starkt stöd. Grunderna i den prioriteringsmodell som växt fram i Sverige kan utgöra stommen i ett frivilligt regelverk för prioritering, och kan därmed vara en viktig faktor för att skapa acceptans för prioriteringsbesluten. 2 Detta avsnitt bygger på en föreläsning av professor Per Carlsson, Prioriteringscentrum. 12
13 2. SVENSKA AKTÖRER SOM ARBETAT MED VERTIKAL PRIORITERING Utifrån den etiska plattformen har ett antal aktörer i Sverige arbetat med att ta fram en metod för vertikal prioritering. Nedan beskrivs det arbete som på nationell nivå bedrivs inom ramen för Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling och inom Svenska Läkaresällskapets prioriteringsprojekt. På regional nivå redogörs för det arbete som gjorts i Landstinget i Östergötland och Västra Götalandsregionen Socialstyrelsen Socialstyrelsens uppdrag kring prioriteringar Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta beslutsstöd för prioriteringar i riktlinjerna för vård av patienter med svåra kroniska sjukdomar. En viktig utgångspunkt för arbetet är att ge nationellt kunskapsstöd till sjukvårdshuvudmännens arbete med medicinska program och prioriteringar. Socialstyrelsens arbete inriktas - liksom det regionala och lokala programarbetetpå de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. Arbetet ska bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av öppna och tydliga prioriteringsbeslut. Riktlinjerna ska utgöra väl underbyggda rekommendationer som stöd för sjukvårdshuvudmännens beslut om prioriteringar, men anger ingen miniminivå som alla måste uppnå. Riktlinjerna ska ges ut i tre versioner: ett dokument med vänder sig till beslutsfattare (politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer), ett medicinskt faktadokument som vänder sig till vårdpersonal och ett dokument som vänder sig till patienter och anhöriga Tre olika dokument utarbetas i riktlinjerna I arbetet med riktlinjerna utarbetas tre olika dokument: Medicinskt faktadokument Hälsoekonomiskt faktadokument Beslutsunderlag för prioriteringar Arbetet med dessa olika dokument sker i olika arbetsgrupper och i den styrgrupp som tar slutlig ställning till föreslagna prioriteringar. Framtagandet av de medicinska och hälsoekonomiska faktadokumenten samordnas löpande med arbetet med att ta fram beslutsunderlaget för prioriteringar. Grundprincipen för urval av de experter som deltar i de olika arbetsgrupperna och i styrgruppen utgår från de tre huvudkriterierna kompetens, representativitet och legitimitet. 13
14 Urvalskriterier för de medicinska experter som medverkar i prioriteringsarbetet är bl.a. aktuell klinisk erfarenhet, adekvat representation av de professioner som ingår i respektive vårdprocess och att aktuella vårdnivåer är representerade. Några medarbetare från Socialstyrelsen följer projektet som helhet och ansvarar för projektsamordning och sekretariat samt för den slutliga skriftliga dokumentationen inför att riktlinjerna fastställs av verksledningen En metod för vertikal prioritering Arbetet med att utveckla en metod för vertikal prioritering har framför allt skett inom ramen för arbetet med riktlinjerna för hjärtsjukvård som påbörjades år Initialt hämtades framför allt erfarenheter från prioriteringsarbetet i Östergötland och senare från motsvarande arbete i Västra Götaland. Metoden har därefter utvecklats ytterligare i samarbete mellan Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, vars föreståndare ingår i styrgruppen för Socialstyrelsens riktlinjearbete. Grunden för metoden är den etiska plattformen. Behovsprincipen har omsatts i de två parametrarna sjukdomens svårighetsgrad och patientnytta (effekt av åtgärden). Initialt identifieras aktuella sjukdomstillstånd, som sedan delas in i relevanta undergrupper utifrån sjukdomens svårighetsgrad. Sjukdomens svårighetsgrad bedöms med utgångspunkt bland annat risk i för förtida död, för permanent sjukdom eller skada och påverkan på livskvalitet. Sjukdomstillstånden kombineras därefter med relevanta åtgärder. Patientnyttan (effekten av åtgärden) graderas och kostnadseffektiviteten bedöms. Slutsatserna om sjukdomens svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet evidensgraderas. Sjukdomstillståndets svårighetsgrad, patientnytta, kostnadseffektivitet, och evidens för varje parameter, vägs därefter ihop i en samlad bedömning och redovisas i en rangordningslista i en skala från 1 till
15 Figur 1 M Ä N N I S K O V Ä R D E S P R I N C I P E N Behov av åtgärd i hälso- och sjukvården Sjukdomens Patientnytta Kostnadseffektivitet svårighetsgrad (effekt av åtgärd) *Aktuellt sjukdomstillstånd symtom funktionsförmåga livskvalitet *Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd symtom funktionsförmåga livskvalitet * Direkta kostnader medicinska åtgärder ej medicinska åtgärder *Risk för: förtida död permanent sjudom/skada försämrad livskvalitet Nedsatt autonomi * Effekt på risk förtida död permanent sjukdom/skada livskvalitet * Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden *Indirekta kostnader produktionsbortfall andra tidskostnader (patient, anhöriga m.fl.) i förhållande till patientnytta Prevention Diagnostik - Behandling - Rehabilitering E V I D E N S Figur 1. Modellbild beträffande principer för vertikal rangordning Kostnadseffektivitet I Socialstyrelsens riktlinjer redovisas kostnadseffektiviteten i rangordningslistan i en skala från låg till mycket hög kostnad per vunnet levnadsår eller QALY. Det främsta skälet till detta är att beräknade kostnader per hälsovinst sällan är exakta och kan variera mellan olika studier. De ska således sällan tolkas bokstavligt men ger ofta en god bild av storleksordningen. Figur 2 Kostnad per QALY/alt. vunnet levnadsår Låg < kr/qaly alt. vunnet levnadsår Måttlig kr kr/qaly alt. vunnet levnadsår Hög kr - 1 miljon kr/qaly alt. vunnet levnadsår Mycket hög > 1 miljon kr/qaly alt. vunnet levnadsår Ej bedömningsbar 15
16 De experter som har huvudansvaret för det medicinska faktadokumentet bedömer om de olika studierna är relevanta för svenska förhållanden inom sina respektive expertområden Pågående utvecklingsarbete Beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården är beroende av väl underbyggda beslutsunderlag och en beslutsprocess som uppfattas som legitim. Erfarenheterna visar att politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer uppfattar Socialstyrelsens beslutsstöd för prioriteringar som rekommendationer med stor tyngd. Den viktigaste förklaringen är sannolikt att de arbetas fram i en bred process tillsammans med ett stort antal välrenommerade forskare och kliniker från olika vårdprofessioner, olika vårdnivåer och olika delar av Sverige. En bidragande faktor är troligen också att det är Socialstyrelsen, regeringens expert- och tillsynsmyndighet inom det medicinska området, som beslutar om riktlinjerna. En svaghet är att beslutsfattarna kommer in sent i processen. Nu är de i första hand mottagare av remissversionen och förväntas ge synpunkter på dessa. I planeringen ingår att hitta former för att involvera beslutsfattare direkt i arbetet med riktlinjearbetet på ett tidigare stadium än vad som hittills skett. Syftet är dels att förbättra beslutsunderlagen ytterligare, dels att förbättra stödet för implementeringen. Socialstyrelsens riktlinjer ska vara ett stöd för regionalt och lokalt medicinskt programarbete. Implementeringen förutsätter därför att det bedrivs ett sådant arbete på regional och lokal nivå som är brett förankrat och i former som kan uppfattas som legitima av olika nyckelaktörer i sjukvården. Inom detta område pågår ett utvecklingsarbete som initierats av sjukvårdshuvudmännen och som Socialstyrelsen och SBU medverkar i Svenska Läkaresällskapet Mål och syfte med Svenska Läkaresällskapets prioriteringsprojekt Läkaresällskapet anser utvecklingen av arbetsformer för öppna prioriteringar som en principiellt mycket viktig fråga för hälso- och sjukvården idag och under de närmaste åren. Det som hände under 1990-talet med en svag ekonomisk tillväxt i Sverige i kombination med en ökad efterfrågan på sjukvård och inflöde av nya metoder har lett till att köerna finns kvar trots tillskott av pengar från staten. Det är Läkaresällskapets uppfattning att oavsett om hälso- och sjukvården skulle erhålla betydande ekonomiska tillskott så kommer bristen på resurser inte minst brist på kompetent personal att vara ett problem även i framtiden. 16
17 Demografiska förändringar och fortsatt medicinsk teknologisk utveckling medför att gapet mellan tillgängliga vårdresurser och sjukvårdens möjligheter att kunna erbjuda bot och lindring kommer att finnas kvar. I en sådan situation måste läkare välja bort eller ransonera vissa insatser. Detta var skälet till att Läkaresällskapet våren 2000 startade sitt prioriteringsprojekt under ledning av en prioriteringskommitté. Projektet har haft i uppdrag att: Belysa vilken typ av beslutsunderlag som används idag i landstingen vid horisontella prioriteringar. Diskutera hur de den av riksdagen rekommenderade principerna för prioriteringar förhåller sig de läkaretiska principer som styr ska styra läkaren i mötet med sina patienter. Undersöka förutsättningarna bland Läkarsällskapets sektioner att arbeta med öppna prioriteringar. Utveckla och förslå en arbetsmodell för vertikala prioriteringar. Diskutera hur vertikala prioriteringar bör komma till användning samt vilken roll Läkarsällskapets vetenskapliga sektioner bör spela vid framtagning av underlag för öppna horisontella prioriteringar Deltagande sektioner De åtta sektioner som har deltagit i arbetet är Öron-, Näs- och Halssjukvård, Obstetrik och Gynekologi, Neurologi, Kirurgi, Internmedicin, Onkologi och Allmänmedicin. Sektionen inom ortopedin har deltagit i arbetet i begränsad omfattning, bl. a. genom deltagande i gemensamma konferenser och vid Riksstämmans symposium om prioriteringar Utgångspunkt för arbetet Läkaresällskapets prioriteringskommitté har under en längre tid diskuterat en arbetsmodell för vertikala prioriteringar. Modellen bygger på erfarenheter från det utvecklingsarbete som genomförts i landstinget Östergötland, prioriteringscentrum, Socialstyrelsen och de diskussioner som förts inom Läkaresällskapets prioriteringskommitté. Till detta kommer de nya idéer och nya angreppssätt som olika sektioner redovisat under projektperioden. 3 Svenska Cardiologföreningen har valt att inte genomföra något prioriteringsprojekt i Läkaresällskapets regi med hänvisning till att flera av dess medlemmar medverkar som experter i Socialstyrelsens arbete med vertikala prioriteringar i riktlinjerna för hjärtsjukvård. Läkaresällskapets prioriteringsprojekt har haft möjlighet att följa Socialstyrelsens arbete genom Erling Karlsson, som i rollen som ordförande för prioriteringsarbete inom Socialstyrelsen också suttit med i Läkaresällskapets prioriteringskommitté. 17
18 Kommittén lade ett grundförslag till hur sektionerna ska arbeta med vertikala listor. Varje sektion bör redovisa 7-8 diagnoser, typfall med utgångspunkt från behov, förväntad nytta, hälsovinst, resursinsats, kostnadseffektivitet och evidens. Arbetet skulle i första hand utgå från grupper av patienter, således ej enskilda patienten. Respektive sektion tog fram ett antal diagnoser inom sin specialitet med utgångspunkt från de ovan relaterade variablerna och rangordnar i en skala mellan 1-10, där 1 är mest angeläget och 10 minst angeläget. Flera diagnoser kan ha samma angelägenhetsgrad, d v s det kan finnas ett antal diagnoser som har graderats i t ex skala 3, detta innebär inte att olika specialiteters angelägenhetsgradering har lika värde Resultat och erfarenheter från arbetet så här långt De sektioners arbetsgrupper som varit involverade i utvecklingsarbetet har arbetat mer eller mindre i linje med kommitténs ursprungliga preliminära modell. Det ligger dock ett stort värde i att man prövat olika ansatser eftersom området är nytt. Kommittén har efter att ha tagit del av berörda sektioners resultat och samlade erfarenheter preciserat en arbetsmodell som den rekommenderar. Figur 3- sektionernas listor Sektion/ Specialitet Internmedicin Tillstånd/ Diagnos Några diagnoser Kirurgi 10 diagnoser Neuro- Några logi diagnoser Onkologi 10 diagnoser Oto-rhinolaryngologi Obstetriko Gynekologi 7-8 diagnoser Några grupper Olika vårdinsatser En vårdinsats Svårighetsgrad Patientnytta/ Risk Vårdinsats/Åtgärd Kostnadseffekt Evidens Prioriteringsgrad 1-10 Poängsystem Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Risk / Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Olika Vårdinsatser Olika vårdinsatser Olika vårdininsatser Ja Ja Risk/ Nej Ja, tre nivåer Ja, tre nivåer Riksdagens prioriteringsordning Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja I viss mån Ja Ja I viss mån Ja Ja Ja Ja Nej Allmänmedicin Verksamhetsområde Diagn Beh Bedömn Ja 18
19 Ovanstående figur visar vilka komponenter respektive sektion tagit med i sitt arbete med att ta fram vertikala listor. Prioriteringarna utgår från den etiska plattformen. Sektionerna har i sitt arbete eftersträvat att få en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och/eller livskvalitet. Sektionerna har gjort en sammanfattande prioritering i en 10-gradig skala. Högst i prioriteringsordningen befinner sig omedelbart livshot och längst ner tillstånd som inte medför risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad livskvalitet. Fem av sektionerna har prioriterat med utgångspunkt från sjukdomsgrupp/diagnos med olika vårdinsatser/åtgärder. En av sektionerna har utgått från diagnos och en vårdinsats, operation. Några av sektionerna har använt någon form av poängsystem i syfte att beskriva svårighetsgraden och graden av patientnytta för insatta åtgärder utifrån bot, livsförlängning, fysisk och psykosocial livskvalitetsförbättring. Fem av sektionerna har översiktligt beskrivit evidens och kostnad för vårdinsatsen, hög, medelhög och låg evidens respektive kostnad. Sektionen inom allmänmedicin har prioriterat efter verksamhetsområde; första bedömning, kommunens särskilda boenden, redan bedöma patienter i prioriteringsgrupp 1, MVC och BVC, redan bedömda i prioriteringsgrupp III och redan bedömda i prioriteringsgrupp IV. Fyra av sektionerna har i sina vertikala listor tagit med riktlinjerna för prioriteringar i Riksdagsbeslutet. Två av sektionerna, internmedicin och kirurgi, har genomfört enkätundersökningar i syfte att testa och undersöka graden av samsyn i de utarbetade listorna. De praktiska testerna visade en inte obetydlig variation i prioriteringsnivåerna i både enkäten till verksamhetschefer inom internmedicin och kirurgi. En viktig del i sektionernas arbete har varit att förankra arbetet i breda grupper inom respektive specialitet. Sektionerna har tillämpat olika modeller för informationsspridning, genom information vid årsmöten, information till verksamhetschefer, information till sina arbetsgrupper o s v. Några av sektionerna har beskrivit arbetet i sina respektive tidskrifter och de flesta sektioner har information om projektet på sin hemsida. Arbetet med att ta fram vertikala listor var svårt initialt, det fanns en mycket stor undran om vad arbetet innebar. Efter hand som arbetet framskridit och informationen breddats har intresset ökat kraftigt. 19
20 Det finns nu acceptans för arbetet i de flesta grupper. En viktig faktor i arbetet har varit processen, den pluseffekt bl. a. i form av ett bättre helhetsperspektiv på verksamheten som arbetet med de vertikala listorna medfört Medverkan från olika intressenter i prioriteringsprocessen Prioriteringskommittén rekommenderar att arbetet med vertikala listor bör ske på ett sådant sätt att adekvat medicinsk kompetens finns företrädd. Här har läkarkåren en viktig roll men det är viktigt att även andra yrkesgrupper blir företrädda. För att alla aspekter ska bli beaktade vid värderingen av hur olika sjukdomstillstånd/åtgärder inbördes ska rangordnas bör helst alla de yrkesgrupper, som är involverade i vården av den aktuella sjukdomsgruppens hela vårdprocess vara representerad i arbetet. Detta ökar värdet av själva processen Informationsspridning Spridning av information om prioriteringskommitténs arbete har hittills skett genom information på Läkaresällskapets hemsida om projektet. I mars 2001 genomfördes ett symposium om prioriteringar på Läkaresällskapet. På Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2001 hölls ett symposium om prioriteringar under titeln Sju framfall på en höft och på Riksstämman 2002 gavs information via storbildsdator om projektet. Prioriteringskommittén har medverkat vid prioriteringscentrums nationella konferenser 2001 och I september 2002 informerades om projektet i anslutning till en internationell prioriteringskonferens Priority in Health Care - i Oslo. Sektionerna har via muntlig information i anslutning till årsmöten och nationella sammankomster informerat om projektet. De flesta av Läkaresällskapets sektioner har information om det pågående arbetet på sina respektive hemsidor Förslag till hur sektionernas arbete med vertikala prioriteringar ska vidareutvecklas och användas i praktiken Vår målsättning är att alla specialiteter genom sina sektioner ska ta fram prioriteringslistor enligt vår modell. I första hand gäller detta specialiteter med klinisk anknytning. Utöver de åtta rör det sig om cirka trettio till. De framtagna listorna ska i första hand användas som hjälpmedel i det interna arbetet lokalt ute i respektive landsting. Vi anser det nödvändigt att varje landsting tillsätter prioriteringsgrupper med representanter med politiker, de medicinska professionerna och tjänstemän samt att på sikt undersöka hur man kan inhämta allmänhetens synpunkter. I detta arbete vill Svenska Läkaresällskapet genom sin modell och med sina medlemmar, centralt och lokalt medverka. 20
21 2.3. Östergötland I Östergötland startade den vertikala prioriteringsprocessen, d v s etablering av en rangordningslista inom en sjukdomsgrupp (ex psykisk ohälsa, hjärtsjukdomar, andningsorganens sjukdomar) i och med beslut om det s.k. Medicinska programarbetet De länsövergripande programgrupper, som arbetade fram det medicinska faktadokumentet inom sitt verksamhetsområde, d v s inom en sjukdomsgrupp, hade också som uppgift att etablera en vertikal rangordningslista inom samma område. Fördelen med sjukdomsgruppsbaserade vertikala rangordningslistor är bl.a. att dessa då inte är så beroende av olika typer av organisationer och förändring av dessa. En så bred förankring som möjligt eftersträvades med deltagande av representanter för olika personalgrupper och från såväl primärvård som sjukhuskliniker, i många fall också kommun etc. Uppdraget avgränsades till etablerad sjukvård, ej forsknings- eller utvecklingsverksamhet. Målet var att täcka in åtminstone % av verksamheten och att såväl prevention som diagnostik, behandling och rehabilitering skulle ingå. Listan skulle bestå av 10 rangordningsnivåer med patientgrupper/vårdinsatser, som betraktas som mest angelägna på nivå 1. Sjukdomstillstånd och vårdinsats kopplas parvis samman. Detta innebär att ett och samma sjukdomstillstånd kan återfinnas på många rangordningsnivåer beroende på sjukdomstillståndets svårighetsgrad och vilken åtgärd som avses. På en och samma rangordningsnivå finns naturligtvis många olika sjukdomstillstånd/åtgärder. Rangordningslistorna inom några sjukdomsgrupper började ta form i slutet av 1990-talet. Den metod och modell som först användes i Östergötland har successivt ändrats och utvecklats i nära samarbeta med bl. a. Socialstyrelsen och överensstämmer numera med den som har beskrivits i Socialstyrelsens avsnitt ovan. Tanken var att med medicinskt faktadokument och vertikala rangordningslistor för de olika sjukdomsgrupperna täcka in åtminstone 80 % av landstingets sjukvårdsverksamhet. För detta arbete fanns emellertid ingen angiven sista datum och ingen efterfrågan i samband med avtalsprocess. Inom 8 sjukdomsgrupper borde mer eller mindre fullständiga listor kunnat föreligga omkring 2001 men i verkligheten var det endast fallet inom 2-3 områden. Ingen lista blev därför officiell och processen uppfyllde i detta skede inte kraven på "öppen prioritering". Orsaken till den uppkomna situationen var sannolikt bl. a. att landstinget i Östergötland under denna period hade relativt god ekonomi, ingen deadline sattes och ingen på ledningsnivå efterfrågade egentligen detta material vare sig i avtalsprocessen eller för övrigt. I samband med en snabb försämring av landstingets ekonomi 2002 fattade landstingsledningen i september detta år beslut om att alla kliniker skulle inkomma med länsövergripande och primärvårdsförankrade rangordningslistor för patientgrupper och vårdinsatser inom sin klinik. Tanken var att successivt länka samman dessa listor med dem som arbetats fram inom programarbetets ram. 21
22 Rangordningen skulle i detta skede ske enligt de principer, som successivt arbetats fram vid diskussion mellan olika nationella aktörer och som redovisats i modellbeskrivningen ovan. Den slutliga rangordningen är resultatet av en sammanvägning av alla dessa parametrar, således såväl sjukdomstillståndets svårighetsgrad, vårdinsatsens effekt, kostnadseffektivitet och evidensen för dessa parametrar. Rangordningslistorna skulle enligt planen ha inkommit före utgången av 2002 men denna tidpunkt har av olika skäl förskjutits till augusti Några preliminära erfarenheter av den aktuella politiska prioriteringsprocessen i Östergötland Landstingets ekonomiska situation upplevdes kräva snabba lösningar och medförde att tidsschemat för den aktuella prioriteringsprocessen var alltför kort. Vårdpersonal, ofta hårt pressad av i första hand sjukvård men även av andra utlagda uppdrag av "administrativ" karaktär, hade under en så kort tidsrymd och med mellanliggande sommarperiod svårt att avsätta gemensam tid (för olika personalgrupper och från länets olika sjukhus och från primärvården) för adekvat diskussion av de svåra frågor som en vertikal rangordning utgör. En annan svårighet förknippad med tidsbristen var att ett flertal uppdrag/processer genomfördes samtidigt- utöver prioriteringsarbetet inom länssjukvården skulle såväl strukturöversyn av vårdverksamhet inom länet samt kostnadsreduktion även ske av högspecialiserad vård och läkemedel men i separata processer. Såväl vertikala rangordningslistor som konsekvensbeskrivningar var av skiftande kvalitet och försvårade en rättvis jämförelse mellan olika områden. I många fall var inte redovisningen länsövergripande eller primärvårdsförankrad. I de flesta fall redovisades emellertid ärligt att vårdutbudsminskning på exempelvis en klinik skulle medföra överföring av patienter och kostnader till andra sjukvårdande enheter, ex till primärvården. Denna öppna redovisning måste betraktas som ett framsteg jämfört hur situationen tidigare varit i motsvarande situationer. Tiden var också alltför kort för en adekvat dialog mellan medicinska rådgivare och med de centrumchefer som etablerat rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar. En adekvat fortsatt bearbetning i samarbete mellan centrumchefer, programordföranden och medicinska rådgivare kunde därför inte genomföras. Politikerna konfronterades med ett synnerligen omfattande beslutsunderlag. Även deras tid torde ha varit alltför kort för en fullödig process, som bör innefatta en fördjupad dialog med såväl egna partikamrater som tjänstemän och vårdgivare. 22
23 Kravet på öppenhet gentemot allmänhet tillfredsställdes i så måtto att massmedia fick tillgång till allt arbetsmaterial vad gällde inkomna scenarier vad gällde strukturförändringar av länets sjukvård och även av förslag till vårdutbudsminskningar och konsekvensbeskrivningar. Detta råmaterial var inte bearbetat och gav upphov till ganska stora missuppfattningar. Även informationen om beslutade vårdutbudsminskningar har blivit föremål för stora missuppfattningar. Det gäller såväl själva processen, vem som tagit vilka beslut liksom vad besluten i verkligheten står för. Vad gäller denna del finns en stor förbättringspotential. Effekten av detta blev emellertid samtidigt att den massmediala uppmärksamheten huvudsakligen fokuserades på strukturförändringar, ex koncentration av viss vård till ett sjukhus. Vårdutbudsminskningarna hamnade därför nästan helt i skymundan i den massmediala debatten Möjligheter Trots att detta första försök till en öppen, politisk prioritering genomfördes under synnerligen besvärliga villkor med stor tidsbrist och krav på stor kostnadsreduktion måste ändå själva processen så här långt bedömas ha bestått provet. Metoden har inte förkastats av vare sig verksamhetschefer, tjänstemän eller politiker. Det förslag som framtagits och beslutats innebär en kostnadsreduktion på c:a 37 miljoner. Vissa sjukdomsgrupper har helt "skonats" och den tidigare använda "osthyvelmetoden" förefaller alltså ha varit möjlig att lämna. Alla bör emellertid vara medvetna om vilken svår process detta är. Det finns ingen erfarenhet att lita till. Man måste inse att det rör sig om en utveckling där den aktuella processen är ett första steg. Man måste dra lärdom av hur processen fungerar och successivt år efter år finslipa densamma. Om man lyckas genomföra en strukturerad såväl vertikal som horisontell prioriteringsprocess så som den skisserats ovan torde den emellertid bl.a. bidra till en mera behovsstyrd sjukvård samt till klarare roller och ansvar mellan politiker och vårdgivare och en större öppenhet gentemot patienter och medborgare och möjligheter för dessa att delta i diskussion om fördelning av skattemedel såväl till sjukvårdens olika områden som fördelningen mellan den verksamhet landsting har ansvar för och andra samhällssektorer. 23
24 2.4. Västra Götalandsregionen Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en strategi för prioriteringsarbetet som hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastslog i juni Fördelningen av ansvar och uppgifter klargjordes visavi politikerna och den medicinska professionen. Hälsooch sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att påbörja och bedriva ett prioriteringsarbete i samverkan med de medicinska sektorsråden, vilket innebär att ett arbete med prioriteringar inom respektive specialitet, s.k. vertikala prioriteringar, började utvecklas. De medicinska sektorsråden är en etablerad arbetsform inom regionen. I sektorsråden ingår läkare i ledande ställning med representanter från samtliga 17 sjukhus i regionen. I sektorsråden ingår också representant från den medicinska fakulteten vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och på grund av regionsjukvårdsansvaret även representanter från Landstinget i Halland. Modellen som utarbetats inom regionen innebär att de medicinska sektorsråden fram till våren 2003 arbetat med och redovisat prioriteringar inom sin specialitet efter en enhetlig prioriterings- och angelägenhetsskala, s.k. behovsprioriteringar. Dessutom har man redovisat åtgärds-/ metodprioritering, dess nytta och effekt samt evidens för åtgärden som underhand kompletteras med kostnadseffekt. Dessutom redovisas medicinskt acceptabel väntetid, d.v.s. inom vilken tid patienten av medicinska skäl bör tas omhand, denna uppgift anges i vissa fall både för mottagning och för åtgärd. Uppgift om vårdnivå, d v s vilken kompetens som ska svara för insatserna lämnas också. All prioritering på olika nivåer ska omgärdas av etisk bedömning eller analys. Inom vissa sektorsråd har man tagit hjälp av etiker för att diskutera vissa etiska frågor i samband med prioriteringsarbetet. Vid en sammanställning av respektive sektorsråds redovisningar i juni 2003 önskade dessa underlag på återremiss efter vissa förtydliganden. Samtliga sektorsråds prioriteringsunderlag redovisades vid en ordförandekonferens den 15 oktober Samtidigt gavs sektorsråden varandra i uppdrag att granska/revidera underlagen innan det överlämnades till uppdragsgivarna. En trepartsrevidering genomförs, d.v.s. ett sektorsråd granskar ett annat sektorsråd och blir själva granskade av ett sektorsråd. Granskningen skall redovisas i slutet av februari Avsikten är att de vertikala listorna i första hand ska användas som ett verktyg i det dagliga arbetet inom egen verksamhet och för inomregional jämförelse inför horisontella prioriteringar. Regionens storlek gör att man vill uppnå enhetlig bedömning och prioritering i regionen och att vården ges på lika villkor samt att alla verksamheter ska använda samma underlag vid prioritering av vård. Den enhetliga angelägenhetsgraderingen gör det möjligt att jämföra specialiteter utifrån patientgruppers behov av vård - och därmed ge en helhetsbild av all vård. 24
25 De medicinska prioriteringarna ska kunna redovisas öppet och användas i beställningsprocessen samt som underlag för omfördelning av resurser mellan specialiteter. För sjukhusen kan underlagen utgöra ett kompletterande instrument för resursfördelning inom sjukhusen. Sektorsrådet kommer att få i uppdrag att ansvara för underhåll av prioriteringsunderlagen. En särskild politisk referensgrupp med fem ledande politiker, har funnits tillgänglig för sektorsråden under prioriteringsarbetet. Från de professionella gruppernas sida har inte sällan ställts frågan om det politiska modet verkligen finns att politiskt använda de vertikala listorna. Referensgruppen har underhand påtalat vikten och värdet av sektorsrådens prioriteringsarbete. En särskild politisk kommitté, EPV-kommittén (Etik-, Prioriteringar och Vårdgaranti) har i uppdrag att utarbeta riktlinjer och strategi för politiska prioriteringar. Styrkan i arbetet med vertikala prioriteringar är att arbetet utförs av läkare i ledande ställning, d. v. s. oftast verksamhetschefer som både har ett medicinskt, ekonomiskt och administrativt ansvar. Sektorsråden tillstyrker själva värdet av arbetet har varit den process som man genomgått för att komma fram till konsensus kring prioriteringar. Flera sektorsråd har uttalat att även om politikerna inte orkar eller har mod att besluta utifrån underlagen så har sektorsrådens ledamöter stor nytta av arbetet. Politikerna hävdar att den medicinska professionen har en större trovärdighet gentemot medborgarna och ser det därför som värdefullt att underlagen är framtagna av läkare. Sektorsråden har själva ansvarat för att utarbeta prioriteringsunderlagen. En tjänsteman, resursperson, har utgjort stöd i processen, framförallt när det uppkommer frågor av metod eller generell karaktär. När underlagen ska överlämnas till den politiska regionala beredningen och beslut i mars 2004 finns det flera intressenter av resultaten. Tidplanen för sektorsrådens uppdrag att utarbeta prioriteringsunderlag var 18 mån. Motivet till den förhållandevis långa tidsperioden var hänsynen till att det i september 2002 var allmänna val. Nu blev det ingen politisk förändring. Vid redovisningen under våren 2003 visade det sig att den tilltagna tiden varit nödvändig med hänsyn till omfattningen av arbetet, metodgranskningen och återkopplingen till sektorsråden Erfarenheterna från Västra Götalandsregionen visar tydlig att arbetet med vertikala prioriteringar är en process som kräver tid, realistisk tid speciellt om man ska börja från noll. 25
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:27 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:9 av Stig Nyman m.fl. (kd) om prioriteringsprinciper för landstingets hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merEnkät om prioriteringar till medicinkliniker
Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer
Läs merFörbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merEtisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merNy, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting
Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Bakgrund Tydliggjorda, stora investeringsbehov fr.a. i nya medicinska metoder (NR, läkemedel, politiskt initierade verksamheter) Förväntade
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merSession 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete
Session 3 Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete Moderatorer och presentatörer: Barbro Krevers & Karin Bäckman, Prioriteringscentrum Kommentatorer: Ulrika
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merPrioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening)
Prioriteringsrapport SVLs 2003-04-07 1 av 7 Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening) Inledning Bakgrund Behovet av prioriteringar inom sjuk- och hälsovården
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merTräning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa
S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag
Läs merRansonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Dialog chefer 22 september 2017 Pernilla Lundberg, Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå! Förväntningar
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN
BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,
Läs merÄr gräset grönare hos grannen?
Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och
Läs merYttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merPrivata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag
Läs merInnehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 VARFÖR ÖPPNA PRIORITERINGAR? 7. BAKGRUND OCH OMVÄRLDSBESKRIVNING 9 Syfte och mål 9 Uppdraget 10 Omvärldsfaktorer 11
1 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 VARFÖR ÖPPNA PRIORITERINGAR? 7 BAKGRUND OCH OMVÄRLDSBESKRIVNING 9 Syfte och mål 9 Uppdraget 10 Omvärldsfaktorer 11 HUR RIMMAR ÖPPNA PRIORITERINGAR MED LÄKARETIKEN?
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merKarin Lund. PrioriteringsCentrum. Rapport 2010:1 ISSN 1650-8475
Prioriteringar i samverkan mellan kommun och landsting erfarenheter av Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Karin Lund PrioriteringsCentrum Rapport 2010:1
Läs merVälkommen. Metodstödjardag 11 november 2016
Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVerksamhetsrapport Programberedningen 2003
Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen
Läs merVad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN
BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN Beskrivning och manual Utgåva 8 171006 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bedömning av behov... 2 Bakgrund... 2
Läs merManual och anvisningar
Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,
Läs merArbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Mari Broqvist PrioriteringsCentrum 2006:4 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland
Läs merResultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merFörtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser
Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merProjekt Integrativ medicin inom Region Skåne
Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merAn vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en
Beslutad av : Hälso - och sjukvårdsdirektören, 2018-03 - 28 Diarienummer: HS 2018 00092 Giltighet: från 2018-03 - 28 till 2023-03 - 28 Riktlinje An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merKommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merRegionalt cancercentrum väst
Ärende 8 2011-03-07 UTKAST 13 februari 2011 Regionalt cancercentrum väst Mål, uppdrag, organisation och reglementen Detta dokument innehåller en beskrivning av mål, uppdrag, organisation och reglementen
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merVård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merOm öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs mer