Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Transkript

1 Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg

2 Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk?

3 Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att dela in och benämna de specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås samt med att avgöra vad som ska krävas för att få bevis om specialistkompetens

4 Initialt syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen

5 Arbetssätt Hearing med samtliga befintliga specialiteter Inkomna skrivelser Möte med företrädare för vårdgivare/skl Referensgrupp Nationella rådet för ST

6 Ytterligare syfte med översynen Att undersöka behov av förändringar av gemensam kunskapsbas och Därmed förändring av strukturen

7

8 Hur ska dessa tre beaktas? Befolkningsutveckling och sjukdomspanorama Vårdens utveckling inom ett område Möjlighet till vetenskaplig utveckling Möjlighet till professionell utveckling Möjlighet till regional kunskapsutveckling Tillgång till specialistkompetens lokalt och regionalt Tillräcklig kunskapsbas för att kunna möta stora patientgrupper med multiproblematik Genusaspekter EU-perspektivet

9 Uppmärksammade problem ST-läkaren får under utbildningen kunskap och kompetens som ej kommer till användning i den kommande yrkesutövningen, vilket lett till ineffektivt resursutnyttjande (Ex. urologer får lära sig bröstkirurgi) Eftersom den största delen behöver läggas inom basspecialiteten ägnas för lite tid åt det egna kompetensområdet, grenspecialiteten Det har uppstått brist på utbildningsplatser på vissa orter eftersom fler behöver utbildas i basspecialiteterna internmedicin och allmänkirurgi

10 Uppmärksammade problem Rekryteringen försvåras, specialiteter med långutbildningstid blir mindre attraktiva Forskning nedprioriteras eftersom forskning under ST ökar utbildningslängden Utbildningen blir dyrare?

11 Internmedicin Specialiteten internmedicin - tillfredsställer behov av läkare med stor bredd, i synnerhet på länsdelssjukhus där tillgången är begränsad på de som i nuvarande system benämns grenspecialister såsom ex. njurmedicinare och lungmedicinare. På stora sjukhus är behovet av denna bredd mindre vilket illustreras av att internmedicinska kliniker på flera stor sjukhus upphört till förmån för kliniker för respektive grenspecialitet. På samtliga sjukhus behövs dock läkare med tillräcklig bredd för att bl a klara akutuppdraget och för att handlägga vanliga tillstånd i såväl öppen som sluten vård.

12 INTERNMEDICIN KARDIOLOGI GASTROENTEROLOGI ENDOKRINOLOGI NJURSJUKDOMAR LUNGSJUKDOMAR HEMATOLOGI ALLERGOLOGI Grenspecialisering 2-3 år 5 år bas - internmedicin

13 KARDIOLOGI GASTROENTEROLOGI ENDOKRINOLOGI NJURSJUKDOMAR LUNGSJUKDOMAR HEMATOLOGI ALLERGOLOGI INTERNMEDICIN Basspecialiteter Common trunk gemensam för de internmedicinska specialiteterna COMMON TRUNK

14 Common trunk syfte 1. Specialistläkaren ska kunna bli bättre rustad att möta patienternas blandade symptombild och ha en bredare infallsvinkel vid ställande av diagnos. 2. Avgränsa relevant kunskapsinnehåll som utgör gemensam kunskapsbas för internmedicinska specialiteter.

15 Common trunk syfte 3. Primärt handlägga vanliga tillstånd från angränsande specialiteter inom såväl sluten som öppenvård. Här innefattas goda kunskaper inom prevention, palliativ medicin och handläggning av multisjuka äldre. 4. Klara av primärjoursuppdraget. Bakjourer inom respektive specialitet kan som tidigare behövas som stöd för att handlägga komplicerade ärenden.

16 Common trunk UEMS - charter in specialist training 1993: For internal medicine and related specialties, for surgical specialties and for paediatric specialties general training in fundamental knowledge and skills will take place in common trunk training for the respective specialty. All trainees should have training in administration, management and economics of specialized medicine.

17 Common trunk Införande av Common Trunk innebär en viss harmonisering till en rad länder i övriga Europa, ex Danmark, Holland, Tyskland, England och Grekland har common trunk för flera specialiteter. Det europeiska sammarbetsorganet UEMS har i core curriculum för flera specialiteter common trunk.

18 Exempel ur nuvarande målbeskrivningar Kardiologi Att behärska akut omhändertagande av livshotande kardiologiska tillstånd Att behärska primär och sekundärpreventiva kardiovaskulära riskfaktorer Allergologi Att ha kunskap om försäkringsmedicin som är relevant för specialiteten samt att behärska att skriva intyg Hematologi: Att kunna handlägga patienter i pallitivt och terminalt behandlingsskede

19 Målsättning 1. Skapa en bra balans i utbildningen - bredd för akutuppdraget och klara bl a växande antalet multisjuka äldre, men samtidigt ha förutsättningar att uppnå fördjupad, smalare kompetens inom den enskilda specialiteten för att klara att följa utvecklingen. 2. Genom kunskapsutbyte mellan specialiteterna kan förutsättningar öka för en effektivare och mer ändamålsenlig utbildning. 3. Tydliga gemensamma delmål kan underlätta vid komplettering till annan specialitet.

20 Målsättning forts. 4. Väl definierade gemensamma delmål kan öka underlaget både avseende kursgivare och kursdeltagare möjligt skapa ex. regionalt arrangerade utbildningar i basala delar av common trunk? 5. Specialitetsutbildningen är målstyrd och inte tidsstyrd men man kan anta att utbildningen i många fall kan förkortas i tid och då antas ge fördelar vid rekrytering fördelar för forskning ökad tillgång till färdiga specialister ge ekonomiska fördelar 6. Ökad harmonisering till en rad länder i övriga Europa

21 Bild och funktionsmedicin NUKLEARMEDICIN KLINISK FYSIOLOGI NEURORADIOIOLOGI Tillägg istället för gren Ex. Nuklearmedicin & Neuroradiologi önskar bli tilläggsspecialitet istället för grenspecialitet - Möjliggör rekrytering från andra specialiteter - Kompetens från flera basspecialiteter tillförs området och utvecklar specialiteten

22 Radiologi NEURORADIOIOLOGI

23 Klinisk fysiologi NUKLEARMEDICIN