Prioriteringar i vardagsarbetet
|
|
- Gunilla Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kjell Sundin Prioriteringar i vardagsarbetet 2:a upplagan SFAM:s STUDIEBREV Inledning Det här studiebrevet handlar om prioritering i den allmänmedicinska vardagen. Jag har som familjeläkare ofta undrat om jag gör rätt saker och om min arbetstid fördelas rätt i det spektrum av uppgifter som handläggs av primärvården. Målsättningen med detta studiebrev är att bidra till diskussionen om prioriteringar i vardagsarbetet och hur vi kan arbeta med att göra medvetna och öppna prioriteringar av vårt så skiftande jobb. Att skaffa sig en tankemodell som står på stadig grund ur vilken man gör sina ideliga dagliga prioriteringar. Och gärna initiera prioriteringsdiskussioner med övrig personal på arbetsplatsen för att ha en gemensam syn. Hälso- och sjukvårdslagen fastställer att vård ska ges på lika villkor baserad på grundläggande etiska värderingar; människovärdesprincipen, behovs-/ solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen i nämnd ordning. Inom svensk sjukvård kan man idag diagnosticera, behandla och förebygga sjukdom och ohälsa i större omfattning än vad det finns resurser till. I framtiden kommer denna obalans sannolikt att förstärkas i takt med nya medicinska och medicintekniska innovationer samt genom att nya och effektivare läkemedel introduceras. Behovet av prioritering kommer öka, åtminstone vad gäller skattefinansierad vård. För att vård på lika villkor ska kunna ges trots medicinska prioriteringar måste en enskild individs symtom eller tillstånd värderas av sjukvårdskunnig personal. Allas rätt till den första bedömningen är en grundprincip och finns lagstadgad i HSL 2. Primärvården ska vara basen i sjukvårdssystemet och vanligen den första sjukvårdsinstans en patient vänder sig till. Den första kontakten kanske via telefon eller om det är otillräckligt vid mottagning med legitimerad sjukvårdspersonal. Om denna bedömning gjorts omsorgsfullt med hög kompetens får det positiva effekter i hela vårdkedjan. Detta kan uppnås med en väl fungerande primärvård med tillräckliga resurser. 1
2 Ur HSL 2 (hälso-och sjukvårdslagen) Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Etisk plattform enligt HSL Tre principer bör ligga till grund för prioriteringar inom vården: människovärdesprincipen, alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. behovs-/solidaritetsprincipen, resurserna fördelas efter behov. kostnadseffektivitetsprincipen, vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Prioriteringsgrupper enligt propositionen till HSL Prioriteringsgrupp I Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård och vård i livets slutskede Prioriteringsgrupp II Prevention Habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prioriteringsgrupp IV Vård av andra skäl än sjukdom eller skada Prioriteringsordning enligt SFAM:s nationella prioriteringsgrupp: A. Förstabedömningar av patienter som söker med akuta och nytillkomna besvär. B. * Kommunens särskilda boenden (vårdhem) * Palliativ vård * Akuta uppföljningar C. Redan bedömda i prioriteringsgrupp I (enligt prioriteringsanvisningar i HSL) D. * BVC * MVC * Individprevention, * Rehabilitering E. Redan bedömda i prioriteringsgrupp III F. Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV 2 3
3 Läs och diskutera SFAM:s nationella prioriteringsgrupp har tagit fram ett dokument år 2003 som finns som bilaga längst bak i detta studiebrev. I det materialet tar förstabedömningar mer än hälften av vår mottagningstid enligt mätningar. Gör den det för dig också? Hur ser du på att förstabedömningar står först i prioriteringsordningen? Att allmänläkarens viktigaste uppgift är att bedöma befolkningens behov av vård? SFAM-gruppen har valt att avgränsa dokumentet till allmänläkaren. I vardagen görs ju många prioriteringar av sjuksköterskan i telefon. Vilka som bör komma, kan vänta, få egenvård, osv. Hur många av oss har haft dialog med våra sjuksköterskor om prioriteringar av patienter? Har kommunens särskilda boenden så hög prioritet på din vårdcentral som i SFAM-dokumentet? Hur yttrar det sig? Hur stämmer exemplen på grupp I-kroniker med din uppfattning? Kan en diabetiker tillhöra även grupp III och i så fall när? En KOL-patient? En hjärtsviktare? Grupp IV finns där exempel på intyg som ändå måste göras med hög prioritet t.ex. av lagliga skäl? Skulle SFAM-dokumentet kunna vara en användbar modell som grund att prioritera ditt arbete? Finns det en vinst i att ta upp en diskussion på din vårdcentral med övrig personal med SFAM-dokumentet som utgångspunkt? Ett annat sätt att se är hur vi väljer att disponera vår arbetstid. I mätningar ligger oftast mindre än hälften av familjeläkarens arbetstid på patientbesök på mottagningen. Hur mycket tid avsätter du till mottagning? Till särskilt boende, BVC, MVC, administrativ tid, möten, handledning, fortbildning osv.? Hur mycket jourkomptid tas från dagarbetstiden? Se gärna igenom din tidbok och fundera sedan om det känns som rätt fördelad tid. Att prioritera är att ransonera. Inte bara att lyfta fram utan även att skala bort. Enligt norska prioriteringsutredningen kan fem sätt användas att ransonera: 1. Utesluta eller inte erbjuda vård. 2. Försena, dvs väntetider. 3. Avleda, dvs. slussa till någon annan. 4. Späda ut kvalitén. 5. Avskräcka, t.ex. långa avstånd, dyrt Finns det något att ta bort/utesluta i din verksamhet? Hur hanterar du din väntelista? Hur gör du med de som inte är akut sjuka för dagen men som bör ses inom kort? Finns dialog med sjukhusvården lokalt var gränssnittet går mot slutna vården? Med socialtjänsten? Hur långt kan vi späda ut kvalitén genom att t.ex. glesa kontrollbesök för patienter med kroniska sjukdomar? 4 5
4 Avskräcka ska vi väl ändå inte?! Vi behöver en bredare tankemodell för prioritering eftersom vi som allmänläkare knappast bara kan gå på diagnos. En modell som kan vara ett stöd i de dagliga prioriteringarna är att man ställer sig frågorna: 1. Vem är patienten? (Autonomi, stöd, tidigare sjukdomar osv., dvs. den kunskap om patienten vi har sedan tidigare genom vår kontinuitet). 2. Vad är problemet? 3. Patientnytta/hälsovinst? T.ex. Är det behandlingsbart? Konsekvens om man ej åtgärdar? Står kostnad i relation till vinst? Hur kan denna modell påverka din prioritering? Ta med till FQ-gruppen exempel från din egen mottagning eller utgå från exemplen på nästa sida. Ett annat bredare sätt att bedöma prioriteringsgrad av diagnosgrupper har tagits fram i landstingen i Östergötland och Västra Götaland. Se litteraturhänvisningarna. Det saknas mycket kunskap om nytta och hälsovinster. Även evidensundersökningar saknas i hög grad för mycket av det vi gör i primärvården. Hur kan vi påverka att mer FoU läggs på dessa frågor? tillstånd åtgärd om ej åtgärd patientnytta hälsovinst kostn.effekt. evidens priograd1-10 oro för hjärntumör läkarbesök söker sjukh (på oro) ++ låg 2-3 hembesök sjukhusvård medel 1-2 hjärtsvikt hos dement på särskilt boende vårdlag komplikat hög 1-2 instabil diabetes hos psykotiker läk, sköt risk för sjd ++ (vacc) ++ (vacc) (+) läk.insatsen hög 6-7 BVC 18 mån Kontroll Årskoll BT läkarbesök? (+) (+) (+) låg 8-9 Intyg sjöfolk läkarbesök pat. ej jobb ++ 0 el (+)? låg
5 Begreppen vertikal och horisontell prioritering Vertikal prioritering är den som görs på den egna arbetsplatsen av professionen. Detta sker utifrån riktlinjer/mål och medel. Horisontell prioritering görs av politikerna genom att fördela anslag till de olika klinikerna/vårdcentralerna m.m. samt att ange riktlinjer/mål för vården. Hur kan vi påverka politikerna att i sin horisontella prioritering lägga mer resurser på primärvården? När sjukvården ska spara har detta fr.a. skett med osthyvel pga. bristen på öppna och jämförbara prioriteringar i verksamheterna. Skulle vertikala prioriteringslistor underlätta för politikerna att i stället för osthyvel använda avbitartång? Att kunna t.ex. bita av åtgärder/verksamhet med lägst angelägenhetsgrad? Finns det en fara i sådana listor? Hur kan vi göra ransoneringar som både politikerna och professionen står bakom? Hur får vi politikerna att inte kullkasta de prioriteringar som finns genom utspel som vi sett, t.ex. vårdgarantier, avgiftsfrihet för vissa osv.? Fria vårdvalet och prioriteringar Det finns många utvägar att söka skattefinansierad vård var man vill. Hur påverkar fria vårdvalet våra och samhällets prioriteringar? Prioritera efter behov eller efterfrågan? Enligt HSL ska prioritering ske efter medicinskt behov. Hur hanterar vi då de olika uppfattningar av behov som möter oss? T.ex. påståendet Varje individ har rätt att få sina sjukvårdsbehov tillfredsställda, även om besvären är bagatellartade. Bland primärvårdspatienter instämmer helt 71%, läkare 6%, administratörer 5%, politiker 17%. I påståendet Svensk sjukvård är skyldig att alltid erbjuda patienterna bästa tänkbara vård, oavsett vad det kostar instämmer helt primärvårdspatienter i 78%, läkare i 12%, administratörer i 15%, politiker i 26%. (Läkartidningen nr 5/2003, Per Rosén.) Andra yttre faktorer Hur tror du att t.ex. sjukvårdsorganisationen nationellt och lokalt, lagar, läkemedelsindustrin, anmälningshot, patientorganisationer osv. påverkar dina prioriteringar? Ekonomiska incitament Hur påverkas din prioritering om du eller din arbetsplats är eller skulle vara beroende av besöksersättning? T.ex. i Norge med 70% av ekonomin beror på besöksersättning. Eller 100% för de som arbetar enligt taxan. Eller t.ex. 30% som föreslås i förslaget till nationellt familjeläkarsystem? Bilaga 1. SFAM:s nationella prioriteringsgruppsdokument 2003 Litteratur: Regeringens proposition 1996/97:60 om prioriteringar i hälso- och sjukvården (som ligger till grund för HSL 2 ) Västra Götalandsregionens prioriteringar inom allmänmedicin. info@vgregion.se Östergötlands landstings modell för prioritering landstinget@lio.se Susanne Waldau: Prioriteringar i hälso- och sjukvården att hushålla för rättvisa. Studentlitteratur 8 9
6 Bilaga 1. SFAM:s nationella prioriteringsgruppsdokument 2003 Prioriteringar i primärvården Läkare: Detta dokument gäller specialister i allmänmedicin som är verksamma i primärvården. Dokumentet behandlar bara prioriteringar i det direkta patientarbetet för dessa läkare. Det beskriver inte hur våra övriga arbetsuppgifter såsom fortbildning, handledning etc. skall prioriteras i förhållande till patientarbetet. Och det beskriver inte andra personalgrupper i primärvården. Allmänläkaren måste prioritera förstabedömningar av de sökande patienterna, och det innebär att hon ofta behöver göra prioriteringar i sitt arbete som ligger före arbete med de patienter vars behov av vård redan bedömts enligt prioriteringsordningen. Allmänläkarens förstabedömningar är en förutsättning för en fortsatt riktig prioritering i sjukvården. Prioriteringsordning: A. Förstabedömningar av patienter som söker med akuta och nytillkomna besvär. B. * Kommunens särskilda boenden (vårdhem) * Palliativ vård * Akuta uppföljningar C. Redan bedömda i prioriteringsgrupp I (enligt prioriteringsanvisningar i HSL) D. * BVC * MVC * Individprevention * Rehabilitering E. Redan bedömda i prioriteringsgrupp III F. Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV 10 Kommentarer: A. Förstabedömning av vårdbehov Primärvårdens främsta uppgift är att bedöma behov av vård. Att göra en förstabedömning av patienter som söker med akuta besvär, nya symtom och akuta eller oväntade försämringar av kroniska besvär. Att skilja smått från stort, att bland all upplevd ohälsa hitta de allvarligt sjuka, att lindra och stilla oro om upplevd sjukdom. Denna förstabedömning av vårdbehov är det viktigaste underlaget för prioritering så att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården (Citat HSL 2 ). Förstabedömningen är en alltså nivå ovanför prioriteringsgrupperna I IV i HSL. I HSL 2 sägs att: Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd och skall ges upplysningar om detta tillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. I förarbetet till HSL:s prioriteringsskrivning beskrivs i punkt 7.1 om medicinsk bedömning bl.a. att denna bedömning bör göras av väl kvalificerad personal med hög kompetens och stor praktisk erfarenhet. Allmänläkaren är bäst på att göra denna förstabedömning genom sin generalistkompetens och med kännedom om sin lista/ befolkning (betydelsen av kontinuitet!). Om inte allmänläkaren gör bedömningarna är alternativet sjukhusens akutmottagningar som proppas igen och tar onödig tid av sjukhusspecialisterna vars kompetens behövs till deras specialitet, ex. operationer. Förstabedömningar görs också av övrig legitimerad sjukvårdspersonal. Allmänläkaren har ett ansvar att organisera att bedömningarna görs på rätt nivå. 11
7 I och med att det är så många som upplever besvär och oro för sin hälsa har förstabedömningarna en stor omfattning. Förstabedömningar är allmänläkarens viktigaste uppgift. Utifrån de få mätningar som hittills gjorts är omfattningen ca 60% av läkarmottagningsbesöken dagtid vid 1 läkare på ca 1600 innevånare (exempelvis Härnösand och Luleå). Semestertid är nästan alla mottagningsbesök förstabedömningar. Livshotande tillstånd behöver tas om hand på sjukhus. De flesta andra förstabedömningar görs bäst av en allmänläkare som arbetar med kontinuitet i förhållande till sina patienter. Det är få av dessa bedömningar som behöver göras på icke ordinarie arbetstid. En bra sjukvårdsupplysning är nödvändig dygnet runt. Ca 85% handlägger primärvården själv, dvs. enbart 15% remitteras vidare. Ca 10 13% prioriteras till grupp I-akuta, resten till grupp III, enstaka i grupp IV av de som besöker mottagningen (Härnösand). B. Kommunens särskilda boenden, palliativ vård och akuta uppföljningar På de särskilda boendena bor ett urval av de svårast kroniskt sjuka i befolkningen, nästan alla är personer tillhörande grupp I-kronikerna i HSL. Där bedrivs förutom kvalificerad sjukvård även vård i livets slutskede. De särskilda boendena kräver van och kompetent personal inkl. sjuksköterskor samt tillräcklig läkaruppbackning. Avtal med kommunen bör finnas om läkarmedverkan. Ett riktvärde är 4 timmar/ inneboende/ år. (Socialstyrelsens rekommendation.) Palliativ vård i hemmet innebär att hålla kvar kontinuiteten med patienten trots att hon kanske är i behov av annan specialistvård. Akuta uppföljningar kan t.ex. vara aktuella hos patienter med svår depression, kris, utredning av misstänkt allvarlig sjukdom, individuella behov. C. Redan bedömda i prioriteringsgrupp I enl HSL Det är alltid patientens tillstånd som avgör prioriteringsgraden, inte diagnosen. För allmänläkaren betyder det att patienter med nedsatt autonomi alltid har företräde. Patienter med nedanstående diagnoser som vanligen bedöms som grupp I-kroniker är: Diabetes Kronisk hjärtsvikt Coronarsjukdom, ex. angina pectoris, gammal hjärtinfarkt Restbesvär efter stroke Svårare arteriell sjukdom, ex. arteriella sår Kroniskt nedsatt lungfunktion, ex. KOL Demens Kronisk psykotisk sjukdom, ex schizofreni Maligna sjukdomar Svårare kollagenos, ex. reumatoid artrit, SLE Svår neurologisk sjukdom, ex MS, ALS men aktuellt tillstånd avgör! D. BVC, MVC, individprevention och rehabilitering Tillhör prioriteringsgrupp II i HSL. BVC är sedan länge en integrerad del av primärvården. Individprevention sker vid möte med patient inriktas fr.a. på rökning, alkohol, vikt och motion. Rehabilitering innebär att förbättra eller vidmakthålla funktionsgraden
8 E. Redan bedömda i prioriteringsgrupp III enl HSL Den stora gruppen III: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar, t.ex. patienter med blodtryck, astma, ångestsyndrom, artros, hypothyreos, muskulo-skelettala besvär, eksem osv. som är välreglerade och gärna med hög grad av självkontroll. Även patienter med svårare kroniska sjukdomar som förknippas med grupp I, ex. diabetes som är välinställda och med lägre risk för komplikationer. men aktuellt tillstånd avgör! F. Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV Enl HSL är grupp IV: Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Exempel på detta är Intyg för körkort, au pair, dykning, sjöfolk, m.m. Hälsoundersökningar Kosmetisk operation Till sist ett tänkvärt citat: In hospitals, diseases stay and patients come and go; in general practice, patients stay and diseases come and go. Iona Heath, BMJ 1995; 311:373. Vad kan vi avhända oss? Inte mycket, men rimligen bör utredningar och uppföljningar av ovanliga tillstånd skötas av sjukhusspecialister. Dock kan vi även för dessa patienter fortsätta att vara kontinuitetsbärande som patientansvariga läkare. Prioriteringar påverkar tillgängligheten Väntetiderna blir allt längre ju mindre medicinskt allvarligt tillståndet har bedömts vara och grupp IV får vänta längst. Bäst tillgänglighet ges förstabedömningarna
9 Anteckningar Prioriteringar i vardagsarbetet 2:a upplagan Det här studiebrevet handlar om prioritering i den allmänmedicinska vardagen. Jag har som familjeläkare ofta undrat om jag gör rätt saker och om min arbetstid fördelas rätt i det spektrum av uppgifter som handläggs av primärvården. Målsättningen med detta studiebrev är att bidra till diskussionen om prioriteringar i vardagsarbetet och hur vi kan arbeta med att göra medvetna och öppna prioriteringar av vårt så skiftande jobb. Att skaffa sig en tankemodell som står på stadig grund ur vilken man gör sina ideliga dagliga prioriteringar. Och gärna initiera prioriteringsdiskussioner med övrig personal på arbetsplatsen för att ha en gemensam syn. Författare Författare Kjell Sundin, allmänläkare i Härnösand sedan 1970-talet. På den vårdcentral jag jobbar drogs en kvalitetscirkel igång om prioriteringar med flera yrkesgrupper. Har sedan deltagit i SFAM:s nationella prioriteringsgrupp som tyckte att det nu var dags att omarbeta det tidigare studiebrevet om Prioriteringar i vardagsarbetet för FQ-grupper. Har valt att ställa en rad frågor kring prioriteringar som man kan välja mellan att fundera kring. Med värdefull hjälp har den FQ-grupp jag deltar i och SFAM:s nationella prio riteringsgrupp bidragit. SFAM:s Studiebrev SFAM:s studiebrev är arbetsmaterial för FQ-grupper men vissa brev kan också användas för självstudier. Ett studiebrev ska: Ge tillgång till ett faktaunderlag Föreslå olika sätt att närma sig faktainnehållet Öppna för kritisk reflektion Inspirera gruppdeltagarna till att aktivt väga brevets innehåll mot sina egna erfarenheter Vara okomplicerat och roligt att arbeta med 16 Studiebrev kan beställas från: Helene Swärd SFAM:s kansli Skeppsbron Stockholm Tel: Fax: E-post: helene.sward@sfam.a.se Hemsida:
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merEnkät om prioriteringar till medicinkliniker
Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merVilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?
10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten
Läs merTillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen,
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merNy, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting
Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Bakgrund Tydliggjorda, stora investeringsbehov fr.a. i nya medicinska metoder (NR, läkemedel, politiskt initierade verksamheter) Förväntade
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merFramtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merMedborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs merKommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merFörbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merReviderad sammanfattning. Prioriteringar inom allmänmedicin - verksamhetsområdet primärvård
Reviderad sammanfattning Prioriteringar inom allmänmedicin - verksamhetsområdet primärvård Allmänmedicinska sektorsrådet 2004-05-31 G:\BUA\Prioriteringar 2006\Allmänmedicin\Prio reviderat slutdok 04 justerat
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merHusläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.
HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merFrågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019
Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Hur förändras vårdgarantin från den 1/1 2019? Det är vårdgarantin inom primärvården som förändras. Den nationella vårdgarantin omfattar idag
Läs merOM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016
OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 SOSFS Uppdaterad oktober 2012 Bakgrund Hälso-
Läs merHur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka
Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merJämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade
Läs merÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg?
ÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg? Karin Lund PrioriteringsCentrum 2003:5 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 013-22 20 00 (vxl) Telefax:
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merEn god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Läs merEtt utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.
Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR?
ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? Eget ansvar för sjukdom och skada Kjell Asplund E9kforum, Region Skåne Helsingborg oktober 2008 VILKEN TYP AV ANSVAR? Vems ansvar för att det
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merNeurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga
Neurorapporten 2019 Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga I AVSNITT 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga? 8 62 Jämlikhet innebär att det inte ska finnas omotiverade skillnader mellan sjukdoms-
Läs merVem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och
Läs merUtbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin)
Utbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin) Ingress Välkommen till vårdcentralen xx Vårdcentralen ingår i vårdval Kronoberg. Vi erbjuder grundläggande hälso- och sjukvård för alla åldersgrupper, rådgivning,
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs merLisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL
Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merFörslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merGenom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.
Folkpartiet Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. 2) Varför är ålder med i beräkningen när man ser
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt
1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer