Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
|
|
|
- Magnus Lundström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept. of Medicine (MedSolna), KI
2 Centrum för Hälsoinformatik Maria Hägglund Disputerade i Medicinsk Informatik 2009 HIC (Centrum för Hälsoinformatik) Behovsdriven forskning med fokus på; Kliniskt beslutsfattande Integrerade, patientcentrerade informationssystem för samverkande vård Stöd för patientmedverkan och egenvård Användbarhet
3 Vad är e-hälsa? ehälsa är en relativt ny term för vårdutövande som tar hjälp av elektroniska processer och kommunikation. Begreppet kan omfatta en rad tjänster i gränslandet mellan medicin/sjukvård och informationsteknik, såsom elektroniska journaler, telemedicin och hälsoinformation för patienter. Wikipedia ehealth is the use of ICT for health at the local site and at a distance. WHO 2004 Health is defined as a state of physical, mental, and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity WHO 2006
4 E-hälsa varför då? För vem? I vilken situation? Med vilket syfte?
5 Användbarhet ISO Användbarhet är den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse, Miljö/ Kontext Uppgift i ett givet (specifikt) användningssammanhang Användare
6 Information vs Samarbete För vem? I vilken situation? För vem? I vilken situation? För vem? Med vilket syfte? I vilken situati on? Med vilket syfte? För vem? I vilken situation? För vem? Med vilket syfte? I vilken situation? För vem? Med vilket syfte? Med vilket syfte? I vilken situation? För vem? Med vilket syfte? I vilken situati on? Med vilket syfte?
7 Sociotekniska system Socialt system Tekniskt system
8 Får patienten nytta av e-hälsa? Administratör Koordinator Familj Riskfaktorer Individ/ medborgare E-patient Utan diagnos Patienten som expert Patient, Brukare, Kund, Patienten Vård- och omsorgstagare, Invånare o s v Internationella Kroniska sjukdomar Multipla diagnoser Äldre Akut sjuk Vård i hemmet
9 Patientens roll förändras Ansvar Medvetenhet/ Kunskap Patientcentrerad vård Patientmedverkan, Medbestämmande, Participatory Medicine Förmåga Följsamhet Frigöra egen kraft! Valfrihet PATIENT EMPOWERMENT (= bemyndigande, egenbestämmande) Självständighet Självkänsla HIS / ehälsa? Hälsa 2.0
10 Tillgång till information Om vårdens organisation Om vårdens processer Om regler & rättigheter Om hälsa & sjukdom Om behandling Allmän information Individanpassad information
11 Ökad tillgång till vård Vård i hemmet Avancerad eller basal Övervakning Uppföljning Behandling via Internet Terapi Rehabilitering Distanskonsultation Specialistrådgivning Stöd från primärvård Anhörigstöd
12 Delaktighet och egenvård Delaktighet Vårdplanering Rehabiliteringsplanering Uppföljning och feedback Egenvård Stöd i egenvårdande insatser Rapportering av egenvård Uppföljning och feedback
13 Hälsofrämjande vård Prevention Sjukdomsförebyggande arbete Stöd i förändring av levnadsvanor Uppföljning och feedback Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011; tobak alkohol fysisk aktivitet matvanor
14 Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet Vårdtjänster: Patientportal Tidbokning Mina vårdkontakter Uppföljning Min vårdplan Prevention/Livsstil Mina läkemedel o s v Sociala tjänster: Betala räkningar Boka färdtjänst Kommunikation Beställa mat o s v DELAKTIGHET & VALFRIHET Patient/Anhöriga Trygga hem: Trygghetslarm Affärsmodell processtöd e-lås o s v TRYGGHET & EGENKONTROLL Patient/anhöriga Vårddokumentation: Mobila lösningar Interaktionsdesign Informationsdelning Beslutsstöd Integritetsfrågor: Samtycke, Säkerhet Juridik Etik INFORMATION Vård- och omsorgspersonal Patient/anhöriga Administrativa verktyg: Planeringsverktyg Rapportering Uppföljning/register Tidsmätning Vårdkedja: Kontinuitet Multiprofessionella vårdkedjor Stöd för samverkan Anhörigas delaktighet KOMMUNIKATION Patient/anhöriga, Vård- och omsorgspersonal Kvalitetsledning: Statistikverktyg Incitamentsstruktur Styrmedel Ledningssystem KVALITETSSÄKRING Ledning/politiker Patient/anhöriga Vård- och omsorgspersonal BEHOV av korrekt dokumentation/informationskanaler till alla parter kring individen och till individen själv. Exempel från projektet Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet
15 Effekter över tid Foto: Fröken Fokus Ger ehälsa nytta? Nytta på nationell nivå? Nytta i organisationen? Nytta i teamet? Inter- och intra organisatoriska effekter? Nytta för individen? Sociotekniska system! ehälsa Användbarhet
16 Samverkande ehälsa Foto: Fröken Fokus
17 Acceptans Krävs mer än bra IT-lösningar! Nytta över organisationsgränser Stuprörsorganisationer Vem vinner och vem betalar? Utbildning av vårdpersonal och patienter Förändrade roller Förändrad ansvarsfördelning Förändrade (arbets)uppgifter och processer Integration av tjänster
18 Huvudbudskap Användare är inte en homogen grupp Många olika intressenter till e-hälsa Sociotekniska system är komplexa Var tydlig med syftet för e-hälsa
19 Har NI några frågor? Maria Hägglund postdoc Centrum för hälsoinformatik Karolinska institutet Stockholm
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.
Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?
Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Anders Magnusson Owe Eriksson 2016-12-02 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar användningen av informations- och kommunikations-teknologin med utgångspunkt
Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.
Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare
Vad är e-hälsa? Moderator: Ingrid Lindberg. Dan Östergaard
Vad är e-hälsa? Moderator: Ingrid Lindberg Dan Östergaard 2017-05-29 www.danostergaard.se Begreppet e-hälsa Socialstyrelsens definition av e-hälsa är: att använda digitala verktyg och utbyta information
Utveckling inom Televård
Utveckling inom Televård Program för medicinsk informatik, KI, HT 2006 Föreläsare: Sabine Koch Begrepp Telemedicin * Televård * Telehealth * e-hälsa Termdatabanken (Socialstyrelsen) Terminologicentrum,
Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till
Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-
Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin [email protected] Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD
Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av
AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande
ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.
Lokal examensbeskrivning
1 (6) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-3372-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Hälsoinformatik Health Informatics Hälsoinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin med grund
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
IntegrIT ett innovativt verktyg för patientnära klinisk forskning och kunskapsbaserad vård
Centrum för Allergiforskning IntegrIT ett innovativt verktyg för patientnära klinisk forskning och kunskapsbaserad vård Esther Edlundh-Rose 2015-04-14 Utmaningar för dagens och morgondagens medicin Hälso-
Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.
Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster [email protected] 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson Digital hälsa och vård Invånarens perspektiv Hur vet vi som invånare om vi har drabbats av en kronisk sjukdom Vilka riskfaktorer finns för
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Jämlik hälsa och vård
Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars
Hälsa historiskt perspektiv
Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
SeniorNet Tyresö Anders Magnusson SPF Seniorerna Botkyrka Krister Carlsson SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö
E-Hälsa Framtid eller redan ett faktum? SeniorNet Tyresö Anders Magnusson Krister Carlsson SPF Seniorerna Botkyrka SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö 2018-10-04 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid
Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström [email protected] Fram till idag över 40 tjänster 1999
Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne
Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12
Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI12 1.2. Programmets
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Det Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Margit Håkansson Framtidens sjukvård
Framtidens sjukvård En spaning. Klimat Sjukdomspanorama Medicinsk-teknisk utveckling Demografi Ekonomi Patientmakt Hälsoutveckling e-hälsa Morgondagens sjukvård? Den bästa vården är den du inte behöver..
Vårdguiden kommunikation och tillgänglighet
Vårdguiden kommunikation och tillgänglighet Vårdguidens grunduppdrag Avsändare för den övergripande informationen om hälsa, vård och omsorg för invånarna i Stockholms län Den första ingången till vården,
Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0
Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0 [email protected] [email protected] Nya förväntningar och behov Nätverkssjukvård Patientmedverkan Personcentrerad vård Följsamhet till vårdprogram ehälso-tjänster
Framtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Värdelyftet Framtidens primärvård
Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
ehälsa invånarperspektivet
Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,
Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården
Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården Grundläggande principer Evidensbaserad kunskap Baserade på nationella riktlinjer Anpassade för patientmötet i primärvården Tvärprofessionella Aktuella
Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession
Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars
VÄLFÄRDSTEKNIK IDAG OCH I FRAMTIDEN
VÄLFÄRDSTEKNIK IDAG OCH I FRAMTIDEN Kognitivt anpassade lösningar som skapar trygghet och tillgänglighet Malin Edlund Fransson 6 dec 2017 Research Institutes of Sweden RISE Digital Health Lab Välfärdsteknik
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.
Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Medicinsk Informatik VT 2005
Medicinsk Informatik VT 2005 Introduktion till Medicinsk Informatik Informationsteknologi Teknikgrad Information technology Datavetenskap Computer science Systemvetenskap System analysis and design Informatik
E-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Grundläggande ehälsa. Märit Säker, utvecklingsledare
1 Grundläggande ehälsa Märit Säker, utvecklingsledare 2 Grundläggande ehälsa Vad är ehälsa Var hittar man information? - Insidan - Uppdragsguiden - Vårdguiden/ Mina vårdkontakter - WHO information på olika
Fakulteten för hälso och livsvetenskap. Masterprogram i ehälsa, 120 högskolepoäng Master Programme in ehealth, 120 credits
Dnr: 2016/6749 3.1.1.3 Utbildningsplan Fakulteten för hälso och livsvetenskap Masterprogram i ehälsa, 120 högskolepoäng Master Programme in ehealth, 120 credits Nivå Avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen www.r2m.se
ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen 2 Definitioner Hälsa ehälsa 3 Den som inte mäter vet inte vart han är på väg HISTORIA Demografisk försörjningskvot 4 Dödsfall 1751 5 14000
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Att få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Utredare Sara Lundgren 2016-01-26 Socialstyrelsens roll Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas
Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED
Beredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 [email protected] BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst
Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
