Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014
|
|
- Gustav Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014
2 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags andraspråk De många modersmålen (ca 200; procent av Nordens befolkning har utomnordiskt modersmål) Digitaliseringen och nätet Läs- och skrivsamhällen Rapporter om problem med interskandinavisk språkförståelse
3 Den språkpolitiska offensiven Mål i mun 2002, - se, parlamentarisk utredn. Tänk om 2003 fisv, språkvårdardokument Sprog på spil 2003 da, språkvårdarkommitté Norsk i hundre! 2005 no, språkvårdarkommitté på regeringsuppdrag Deklaration om nordisk språkpolitik 2006 Norden, ministeruttalande Mål og meining 2008 no stortingsmelding Sprog til tiden 2008 da, regeringsutsedd språkvårdarkommitté Värna språken 2008 se regeringsutredning, svensk språklag 2009 Suomen kielen tulevaisuus - fi (Finska språkets framtid) 2009 språkmyndighet på regeringsuppdrag Íslenska til alls 2009 språkmyndighet på regeringsuppdrag
4 Språkdeklarationen. Alla nordbor har rätt att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift, så att de kan delta i samhällslivet att tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen att tillägna sig språk med internationell räckvidd så att de kan delta i utvecklingen av det internationella samfundet att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk.
5 Två huvudtankar - Den nordiska språkgemenskapen handlar om alla språk som talas och skrivs i Norden - Den nordiska språkgemenskapen hålls samman inte bara av gemensamma språk utan också av gemensam språkpolitik
6 Vad håller samman ett språksamhälle? Ömsesidig språkförståelse Språklig likhet Interaktion Ideologier och attityder Språkpolitik och språkvård
7 Vilka språk finns i Norden? Den nordiska språkekologin Samhällsbärande språk Inlärning: modersmål, andraspråk, skolundervisning Språk med internationell räckvidd engelska Inlärning: andraspråk, skolundervisning Språk med internationell räckvidd främmande skolspråk (spanska, tyska, franska) Inlärning: planmässig undervisning Nationella minoritetsspråk (inkl. teckenspråk) Inlärning: modersmål, andraspråk, skolundervisning, revitalisering Utomnordiska modersmål Inlärning: modersmål, andraspråk, skolundervisning Skandinaviska och nordiska grannspråk Inlärning: kommunikativa strategier för att förstå närliggande (andra)språk, vardag och något skola el. planmässig skolundervisning
8 Hierarkier mellan språk Det samhällsbärande språket. Engelska Stora främmande språk Nordiska grannspråk. Nationella minoritetsspråk Stora immigrantspråk Små immigrantspråk
9 Gemensam språkpolitik i Norden? Danmark Finland Island Norge Sverige ja ja ja ja ja Klarspråk ja ja ja ja ja Nordisk språkgemenskap Parallellspråkighet Officiell språkvårdsinstitution ja ja ja ja ja Dansk Sprognævn Institutet för de inhemska språken Íslendsk málnefnd Språkrådet Språkrådet (Inst. för språk och folkminnen) EU Låg profil Låg profil - - Låg profil
10 Gemensam språkpolitik i Norden? Immigranter o huvudspråk Immigranter o modersmålsundervisning Danmark Finland Island Norge Sverige Tyska (teckenspråk) Medborgarkrav B2 Samiska romani-kaale, karelska (teckenspråk) Officiella minoritetsspråk Medborgarkrav B1 Ingen rätt 2 tim/veckan vissa villkor (teckenspråk) Medborgarkrav A1 Samiska, kven, romani, romanes (teckenspråk) Rätt o plikt 300 timmar - Så länge man inte förstår norska Finska, samiska, meänkieli, romani, jiddisch Rätt att lära till B1 2 tim/veckan vissa villkor
11 Slutsatser. Vad gör vi? Håller fast vid Språkdeklarationens mål och rättigheter Inser komplexiteten och mångfalden Håller en kanske konfliktladdad språkpolitisk diskussion levande Verkar för språkpolitiska initiativ på olika områden inom det nordiska språksamarbetet Prioriterar realistiska mål
12
Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet
Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk
Läs merPreambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,
Läs merSprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Händelser på det språkpolitiska området i Norden Birgitta Lindgren Kilde: Sprog i Norden, 2005, s. 49-53 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merUndervisning om nationella minoritetsspråk
Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Läs merHur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014
Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Grundförutsättningen
Läs merNordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra
INNEHALL FORORD... 7 Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra 2006... 9 jørn Lund Hver gang du lærer et nyt sprog, bliver
Läs merAllas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög
Allas rätt till språk Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög Språkvårdens stora frågor idag Språkval Översätta och tolka eller välja ett? Språkpolicy Normkritik och inkluderande språk Rensa
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merKrashens monitormodell
Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merSPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET
SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: policy Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: tills vidare Område: Beslutsstruktur, delegation och organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Kommunikationsenheten
Läs merTeckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs merKlarspråkarbetet i Sverige
Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merTal Språkpolitikens dag 2014
Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell
Läs merKlarspråk ett begripligt offentligt språk
Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk
Läs merLitet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Litet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik Olle Josephson Kilde: Sprog i Norden, 2008, s. 235-240 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs mer2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Läs merKunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Läs merI dag. Språklagen. Klarspråksparagrafen. Vad är klarspråk? Hur skriver man klarspråk? Vad kan Språkrådet hjälpa till med?
Ingrid Olsson I dag Språklagen Klarspråksparagrafen Vad är klarspråk? Hur skriver man klarspråk? Vad kan Språkrådet hjälpa till med? 2 Språklagen (2009:600) 3 4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 8 Det allmänna
Läs merDE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN
DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN 1 Om Sveriges språk Svenska är Sveriges huvudspråk och majoritetsspråk, det språk som en majoritet av de som bor i Sverige talar. Utöver svenska talas också många andra
Läs merGruppinsamling elever i
Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som
Läs merKan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information
Läs merSTUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP)
STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP) DELKURS 4. SPRÅK I NORDEN (7 HP) Studierektor: Lisbeth Hurtig, lisbeth.hurtig@liu.se Ämnesansvarig:
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merOmvärldsanalys. Språkens ställning i Sverige
Omvärldsanalys Språkens ställning i Sverige Innehåll Uppdraget och arbetet 2 1. Inledande sammanfattning och bedömning 2 1.1 Svenska ska vara huvudspråk i Sverige 2 1.2 Svenskan ska vara ett komplett
Läs merTala klarspråk även i skrift!
Tala klarspråk även i skrift! Karolinska Institutet 12 juni 2012 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett
Läs merFORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen
INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle
Läs merFlerspråkighet och lärande i den svenska skolan
Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet
Läs merNordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet
INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:
Läs merJunko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 1. Ett samhälle där alla medier är tillgängliga
2017-05-11 Junko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 1 MTM:s vision Ett samhälle där alla medier är tillgängliga 2017-05-11 Junko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 2 1 MTM ger personer tillgång
Läs merNationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagar i Sverige Lena Ekberg Sprog i Norden, 2011, s. 15-24 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser for brug
Läs merPROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015
PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merKommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun
201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen
Läs merDen nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren
De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun
Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.
Läs merElever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19
Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19 Diarienummer: 2018:1562 1 (15) Sammanfattning... 2 Skolenheter... 2 Antal skolenheter... 2 Skolenheters storlekar och årskurser... 3 Inriktningar inom
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Läs merElever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018
PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (13) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 217/218 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan.
Läs merMariaskolan hela skola föräldrar 2016
Mariaskolan hela skola föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 70 80,5 Årskurs 4-6 17 19,5 Årskurs 7-9 0 0 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 47 54 Stämmer ganska bra 32 36,8 Stämmer
Läs merRutgerskolan föräldrar 2016
Rutgerskolan föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 40 50,6 Årskurs 4-6 38 48,1 Årskurs 7-9 1 1,3 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 37 46,8 Stämmer ganska bra 34 43 Stämmer ganska
Läs merSektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01-15 Diarienummer Sektor utbildning Anders Andrén Telefon: 0761330917 E-post: anders.andren@norrahisingen.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning
Läs merVarför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige
Läs merSprog i Norden. Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat Pirkko Nuolijärvi Kilde: Sprog i Norden, 2009, s. 37-44 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merSpråk så mycket mer än ord
Förhandsinformation och preliminärt konferensprogram Språk så mycket mer än ord Korpilombolo 8 10 december Konferensen speglar viktiga områden inom språkpolitik, språkvård och pedagogik. Bättre förutsättningar
Läs merMEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merSVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ
SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ ALLMÄNT OM LINGVISTISKA LANDSKAP Vad är ett lingvistiskt landskap? The language
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Prosjekter i skolene. Tema Modersmål Paula Ehrnebo Sprog i Norden, 2004, s. 133-137 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd
Läs merSpråkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Läs merSprog i Norden. Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 9-22
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 9-22 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne
Läs merKommunernas flerspråkiga information på internet
Kommunernas flerspråkiga information på internet Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 Informationskategorier... 4 Förtydliganden... 5 Sammanställning... 6 Språkrådets kartläggning 212... 6 Språkrådets
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs merVilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?
Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Termkonferensen 2009 Uddevalla 23 september Invigningen av Rikstermbanken 19 mars 2009:
Läs merKan undervisning i nordiska språk vara mer än røvkedelig dansk och þungur hnífur?
Kan undervisning i nordiska språk vara mer än røvkedelig dansk och þungur hnífur? En komparativ studie av nordisk språkpolitik som norm och praktik i Sverige och på Island. Linnea Allberg Student Vt. 2017
Läs merNycklar till den goda vården
Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och
Läs merDen 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas
Fira Internationella modersmålsdagen Den 21 februari 2013! ฉลองว นภาษาแม นานาชาต ๒๑ก มภาพ นธ ๒๕๕๖ Celebrate International Mother Language Day, 21 February 2013 Utbildningsenheten för Flerspråkighet Svenska/Thailändska
Läs merSituationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
Läs merSkriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation. Ht 2016
Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation Ht 2016 Klarspråk Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Sveriges språklag (2009:600) Sveriges språklag (2009:600) Svenska
Läs mertot tot
Huvudansökan, kandidatprogrammet i filosofi (undervisning på finska), kandidat i humanistiska vetenskaper/politices kandidat och filosofie magister/politices magister (3 år + 2 år) Antagna Antalet av Totalpoängskö
Läs merSpråk så in i Norden!
Färsingaskolan, AL VT15, 8AB Sv www.annaspråkar.isjöbo.se Språk så in i Norden! LPP, instruktioner och arbetsuppgifter Vilka språk är minoritetsspråk i Sverige, och vilken ställning har dessa språk i samhället?
Läs merSpråkvård och språkpolitik
Språkvård och språkpolitik Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 2008 Red. Lars-Gunnar Andersson, Olle Josephson, Inger Lindberg, Mats Thelander Småskrift utarbetad av Språkrådet 2010
Läs merSammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.
SIGNERAD 2014-11-10 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning-inriktningsbeslut kring språkval
Läs merSkolan F-6 Föräldrar 2016
Skolan F-6 Föräldrar 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 0 0 Mackleanskolan 0 0 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 120 100 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass Årskurs
Läs merUtreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Västra Hisingen Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-27 Diarienummer N138-0275/18 Handläggare Fredrik Bredhammar Telefon: E-post: fornamn.efternamn@forvaltning.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merRiktlinjer för översättningar i Försäkringskassan
1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.
Läs merHänvisar inledningsvis till tidigare PM Start för en offensiv samisk språkpolitik som presenterades vid plenum i Sundsvall den maj 2008.
PM 2008 10 17 Start för en offensiv samisk språkpolitik 1. Start för en offensiv samisk språkpolitik Hänvisar inledningsvis till tidigare PM Start för en offensiv samisk språkpolitik som presenterades
Läs merÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA
BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En
Läs merEsbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo
Läs merHur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.
Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med
Läs merSkolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018
Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018 1) Vilken skola går ditt barn på? Aggarpsskolan Baraskolan Klågerupskolan Kyrkskolan Marbäcksskolan Naverlönnskolan Roslättsskolan Spångholmsskolan 2) I vilken
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU
Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...
Läs merRemissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter
DATUM: 2017-10-05 DNR: 61-17/0980 Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen
Läs merLärare kan totta kai!
Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merWorkshop: Myndighetsspråket som kulturbärare
Workshop: Myndighetsspråket som kulturbärare Arrangörer: Jannika Lassus Centret för språk och affärskommunikation vid Hanken, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors lassus@hanken.fi Andreas Nord Institutionen
Läs merProgram för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Läs merDistansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten
Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
Läs mer517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)
Regeringsbeslut II 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2011-12-15 A2011/4505/DISK A2011/4445/EXPCH Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen
Läs merPræsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet
BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG A 1685/presidiet Bilaga 29 Behandles i Præsidiet Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk
Läs merElever i grundskolan läsåret 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2011 1 (8) Dnr 71-2011:14 Elever i grundskolan läsåret 2010/11 Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Detta medför
Läs merDet nordiska språksamarbetet 2007 Hannele Ennab
Det nordiska språksamarbetet 2007 Hannele Ennab Nordens språkråd är tillsatt av Nordiska ministerrådet och har ledningsansvar för det nordiska språksamarbetet. Språknämnderna i Norden samarbetar på flera
Läs merRiktlinjer för tillgänglig information och kommunikation
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och
Läs merVärna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26
Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens
Läs merKulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)
1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av
Läs merDELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna
DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merFörslag på ansvarsfördelning inom det offentliga terminologiarbetet
Förslag på ansvarsfördelning inom det offentliga terminologiarbetet Redovisning av regeringsuppdrag Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Förslag... 5 Institutet för språk och folkminnen... 5 Förslagets
Läs merLagrådsremiss. Språklag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 19 februari 2009
Lagrådsremiss Språklag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 19 februari 2009 Lena Adelsohn Liljeroth Knut Weibull (Kulturdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Läs merSprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s
Sprog i Norden Titel: Det nordiska språksamarbetet 2008 Forfatter: Hannele Ennab Kilde: Sprog i Norden, 2009, s. 259-264 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne og Netværket
Läs merElever i grundskolan läsåret 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 21 april 29 1 (7) Dnr 71-29-73 Elever i grundskolan läsåret 28/9 Andelen elever i fristående skolor fortsätter att öka och uppgår innevarande läsår till 1 procent av
Läs merGrundskolan: elever per 15 oktober
2019-08-21 Instruktioner Grundskolan: elever per 15 oktober Instruktioner Avser alla kommunala och fristående skolenheter som bedriver skoloch verksamhetsformerna förskoleklass, grundskola eller fritidshem.
Läs merVi bør bli flinkere til å si hva?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Eydís Inga Valsdóttir Masteruppsats 30hp Masterprogram i skandinavistik VT 2016 Vi bør bli flinkere til å si hva? Om internordisk kommunikation mellan
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs mer2018:25. Myndighetsanalys av Institutet för språk och folkminnen
2018:25 Myndighetsanalys av Institutet för språk och folkminnen MISSIV DATUM 2018-11-14 ERT DATUM 2017-11-16 DIARIENR 2017/260-5 ER BETECKNING Ku2017/02398/KL Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merBudgetunderlag
Budgetunderlag 2019 2021 Innehåll Innehåll... 1 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2019 2021... 2 1. Anslag... 2 Sammanfattning... 2 Språk, minnen och mångfald... 3 2. Förändrat behov av lokaler... 5 3.
Läs mer