Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Transkript

1 Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

2 INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige Möjligheter och hinder Några exempel på flerspråkiga förskolor

3 Termer Förskola Åren 1-5 > förskola 6 > förskoleklass 7 > skola Modersmålsstöd (förskolan), modersmålsundervisning (skolan) Stöd eller undervisning i alla andra modersmål än svenska

4 Flerspråkighet n I princip samma slags fenomen som tvåspråkighet ; samma mekanismer, men omfattar fler än två språk n I den vetenskapliga diskussionen används ofta tvåspråkighet synonymt med flerspråkighet

5 Flerspråkighet är vanligt Långt mer än hälften av världens befolkning växer upp med fler än ett språk Enspråkighet är alltså inte normaltillståndet Vilken betydelse har det för ett barn att växa upp med bara ett språk? (Suzanne Romaine 1995: Bilingualism)

6 När är man flerspråkig? Ursprung: Jag lärde mig två språk från allra första början Kompetens: Jag kan tala tre språk Funktion: Jag använder flera språk i mitt dagliga liv Identitet: Jag betraktar mig själv som flerspråkig (Fritt efter Tove Skutnabb-Kangas 1981)

7 Inte ett statiskt tillstånd utan en dynamisk process n Det inte lätt att definiera vad individuell flerspråkighet är eller inte är; det är ingen enkel fråga om att kunna eller inte kunna flera språk; snarare är flerspråkigheten en dynamisk blandning av olika grader av språkbehärskning som ständigt förändras allt eftersom omständigheterna förändras, när vi får eller förlorar tillfällen att använda ett språk. Fritt översatt från David Crystal (The Language Revolution 2004, s. 95)

8 Det är aldrig för tidigt, men inte heller för sent, att börja lära sig ett språk. Man behärskar olika språk på olika nivåer

9 Olika nivåer Känna igen Några ord Vanliga fraser, rim och ramsor Förstå men inte tala Tala i några speciella situationer Tala enkelt vardagsspråk Läsa Skriva Kunna använda i många olika situationer både muntligt och skriftligt

10 Tre förutsättningar för flerspråkighet Möjlighet att lära sig språken Möjlighet att använda sina språk i olika sammanhang Vilja att använda sina språk Fritt efter François Grin 2003

11 Varför viktigt att sträva efter flerspråkighet? Det är utvecklande och stimulerande för människan att kunna flera språk. Ju mer språkliga resurser vi har, desto mer uppfattar vi, desto mer kan vi jämföra och se likheter och skillnader. Flerspråkighet främjar människans sociala och mentala utveckling.

12 Rapporterade fördelar Forskningsresultaten entydiga: bra för barnet, familjen, samhället Tydliga kognitiva, sociala och identitetsmässiga fördelar; tidig språklig medvetenhet, bättre inlärning av majoritetsspråket, bättre kommunikativ kompetens, tryggare identitet Viktigt för sammanhållningen i familjen, släktband Viktigt för samhället i stort, intellektuellt kapital; en värdefull resurs för individen öppnar dörrar, ett plus på arbetsmarknaden o.s.v.

13 Vissa positiva resultat tonas ner i ny forskning Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala flera språk. Men det finns många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Som att tvåspråkiga barn är mer kreativa eller att flerspråkighet kan skydda mot demens. (---) Inom forskningen är man nu överens om att det bara finns fördelar med att behärska flera språk. Även om det inte gör att man blir mer kreativ än den som bara kan ett språk. Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, 26 september 2017, forskning,se

14 Att tvåspråkighet skulle ge en fördel då man fokuserar på uppgifter och vara till nytta vid problemlösning stämmer inte, visar ny forskning vid Åbo Akademi. Det som ÅA-forskningen fokuserat på är så kallade exekutiva funktioner, det innebär förmåga att rikta uppmärksamhet, eller stänga bort konkurrerande impulser och störande stimuli från omgivningen. Alla analyser verkar tyda på att tvåspråkiga och enspråkiga presterar lika bra i olika kognitiva tester som mäter exekutiva funktioner. Minna Lehtonen, docent i psykologi vid Åbo Akademi, den 9 mars 2018, svenska yle.

15 Ny språkpolitik 2000, 2010 Ny lagstiftning 2009, 2010 Svenska erfarenheter

16 Ur språklagen (SFS 2009:600) Den enskildes tillgång till språk 14 Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska 1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket [svenska, minoritetsspråk, det svenska teckenspråket] ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

17 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. (De nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska)

18 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

19 Förskolans läroplan Lpfö 98, rev. 2016: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (s ) Skollag (2010:800): 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

20 Nya trender Intresset har ökat bland unga föräldrar, inte minst bland tre nationella minoriteter (samer, sverigefinnar, tornedalingar) och särskilt i de s.k. förvaltningskommunerna.

21 Finskspråkiga och tvåspråkiga förskolor: antalet har ökat under den senaste tiden, speciellt efter 2010.

22 Helt eller delvis Samtidigt hårdnar klimatet i många kommuner Tolkningen av helt eller delvis varierar stort En ny trend: modersmålspedagoger ersätts av tekniska hjälpmedel mm. Ur Sveriges radio/sisuradios hemsida: Är tekniska hjälpmedel lika med finskspråkig förskoleverksamhet?

23 Helt eller delvis på minoritetsspråket? Svenskspråkig personal stimulerar minoritetsbarns språk med hjälp av Ipads, sånger, ordlistor, böcker på olika språk; lär sig några ord som de använder Malmö (FO fi) stads förskolor sedan sommaren 2014 då även de finsktalande pedagogerna ersattes av tekniska hjälpmedel Ambulerande modersmålspedagoger kommer till förskolan en gång i veckan och stannar 1-2 timmar. Ska vara integrerade i den övriga verksamheten I många kommuner deltar även minoritetsbarnen i sådan verksamhet Delar av den ordinarie personalen använder ett annat språk än svenska med vissa barn Övertorneå (FO fi me): all personal har kunskaper i meänkieli/finska; föräldrar får begära att meänkieli/finska används med deras barn. En ambulerande kulturpedagog besöker förskolorna med jämna mellanrum. Största delen av verksamheten på minoritetsspråk Uppsala (FO fi): verksamhet på finska kl 9-15, resten i blandad grupp Jokkmokk (FO sa): verksamhet huvudsakligen på tre olika samiska språk All verksamhet på minoritetsspråk Kiruna (FO fi me sa) En avdelning där all verksamhet är på meänkieli/ finska

24 Ny utredning 2017 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Delbetänkande av Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. SOU 2017:60 Helt eller delvis > Utredningen föreslår att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på dessa språk, att de ska vara skyldiga att fråga vårdnadshavare om deras önskemål om förskola på språken och att det tydliggörs att den generella tidsfristen för erbjudande om förskola även gäller erbjudande om förskola på minoritetsspråk (avsnitt ). Den 21 mars: Regeringsbeslut bl a om det ovanstående.

25

26

27 Projektet Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer Ett samarbete mellan Linköpings, Uppsala och Göteborgs universitet (Projektledare: Polly Björk-Willén, Linköpings universitet) Delstudier språkpolicy på en övergripande nivå språkpolicy i förskolor och i familjers språkliga praktik

28 Intervjuer Videoinspelningar Fri lek hur fungerar språkpolicyn då? Barnens aktiva roll Sally Boyd & Leena Huss Young children as language policy-makers: studies of interaction in preschools in Finland and Sweden (Special Issue, Multilingua, 2017) (I samarbete med projektet Språkliga uppfattningar och praktiker kring tvåspråkiga småbarn. Svensk/finska tvåspråkiga barn vid svenskspråkiga daghem i Finland )

29 Lokal språkpolicy, fem exempel: 1. Ingen särskild språkstrategi, många språk på avdelningen, många nyanlända. Bara svenska används av personalen. (fokus: svenska) 2. Två pedagoger använder var sitt språk med någon/några barn några timmar varje dag, annars svenska. Många språk på avdelningen. (fokus: svenska, arabiska, romani) 3. Tvåvägsundervisning där några i den permanenta personalen på avdelningen förväntas tala ett annat språk och de andra svenska i all verksamhet. Barnen förväntas lära sig varandras språk. (fokus: svenska, spanska) 4. En avdelning där personalen under vissa timmar (9-15) använder ett annat språk. Målet höggradig tvåspråkighet. (fokus: finska, svenska) 5. En avdelning där personalen hela tiden använder ett annat språk än svenska. Målet mycket goda kunskaper i förskolans språk. (fokus: engelska)

30 I de svagare modellerna: Andra språk (arabiska, romani) används kompensatoriskt (för att underlätta för barn som inte har hunnit lära sig tillräckligt med svenska), eller berikande: båda språkgrupperna får stimulans men svenskan dominerar (spanska, svenska). I de starkare modellerna : Klar struktur, alla vet vad som gäller. Personalen konsekvent, men barnen tillåts välja språk. Inga förbud eller uppmaningar att tala rätt språk. Personalen fungerar som tvåspråkiga förebilder.