Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Transkript

1 Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1

2 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med innehållsförteckning. Tydliga huvud- och underrubriker. Använd gärna ordbehandlarens funktion för att göra innehållsförteckning. Inledning 3 Frågeställning 3 Avhandling 3 Historia 3 Metoder 3 Övrig fakta 4 Sammanfattning 5 Litteraturförteckning 6 2

3 Inledning Sverige, Norge och Danmark. Tre länder med tre olika språk som är så nära besläktade att man utan större ansträngning kan förstå och bli förstådd av varandra. Jag ska här utreda hur vi enklast gör för att underlätta kommunikationen över gränserna. Till de nordiska språken räknas även färöiska och isländska men jag har valt att begränsa avgränsa uppsatsen till just svenska, norska och danska. Frågeställning Kommentar [LB4]: Intressant syfte. Kommentar [LB5]: Förklara också gärna varför du valt denna avgränsning. Alltså, motivera ditt val. Hur gör man egentligen för att förstå varandra bättre i Norden? Avhandling Historia I Språkens landskap i Europa beskriver Thomas Lundén hur danska talas i stort sett av hela Danmarks befolkning och är det viktigaste av de nordiska språken för befolkningen i Island. Många i Tyskland lär sig danska i skolorna och i Skåne är några dialekter starkt besläktad med danskan. Danskan är dock det språk bland dessa länder som brukar vålla de största förståelsesvårigheterna av för de andra. En stor anledning kan vara att det oftast bara är de betonade delarna av orden och meningarna som artikuleras tydligt. En dansk som behöver göra sig förstådd av svenskar eller norrmän bör tänka på att tala långsamt och uttala varje ord tydligt. Norska är ett varierat språk där de som bor i fjällen och dalarna har isolerats från utvecklingen av språket och därmed har många grenar av norskan utvecklats. Norge har två officiella språkformer. Bokmål och nynorsk. Bokmålet kommer från danskt skriftspråk men har med tiden blivit förnorskats, uttalet har dock alltid varit norskt. Nynorskan bygger på olika norska dialekter. Norskan i talad form har väldigt många varianter så för en norrman som ska göra sig förstådd av andra nordbor bör tänka på att inte använda speciella uttal eller ord som bara finns i de norska dialekterna. De svenska dialekterna Bbohuslänska, härjedals- och jämtmål har tydliga inslag av norska. Svenskan är enhetligt stavat och har få dialektala varianter i skriftspråk. Svenskar bör tänka på att inte tala för fort. Även försöka talar jämnare och att inte dra ihop orden till en mening som består av ett endaste långt ord. Metoder De kunskaper man som lyssnare behöver för att förstå ett grannspråk är långt mindre än de man behöver för att tala ett främmande språk. Catharina Grünbaum m.fl skriver i Att förstå varandra i Norden att norska är det språk som förstås bäst av både danskar och svenskar. Norrmän är också dem som bäst förstår danska och svenska. Deras främsta råd för att vi ska kunna bruka vårt egna språk och bli förstådd av lyssnare som tillhör någon av de andra länderna är som följer: Kommentar [LB6]: Bra, du visar att du kan tillämpa referatteknik. Kommentar [LB7]: Varifrån kommer denna ståndpunkt? Lundén? När du refererar måste du också gå tillbaka. Glöm inte att använda referatmarkörer eller visa att du använt en annan källa. Kommentar [LB8]: Bra att du tar upp detta. Kommentar [LB9]: Denna mening kan uttryckas klarare. Kommentar [LB10]: För varje språk var det intressant att du tog upp vad de ska tänka på, men kan du inte ge lite exempel på hur det kan låta? Det är alltid bra att underbygga med konkreta och beskrivande exempel. Kommentar [LB11]: Bra, det enda jag saknar i dina referenser är årtal. Artikulera ordentligt. Många av oss har kunskap om grannspråken i första hand via skrivna texter. Man kan göra sitt bästa att uttala orden så skriftnära som möjligt och därmed underlätta för åhöraren. Även namn behöver uttalas med extra omsorg - de är inte igenkännliga på samma sätt som vanliga ord. Undvik snabbt uttalade utfyllnadsfraser. Avstå från en mängd "jag menar liksom att", "om man säger så alltså", hvis jeg må sige det sådan", "hvis jeg kan se det på den måten". Då lyssnaren funderar på vad hen hörde går hen kanske miste om resten i meningen. Man bör även försöka undvika slang, Kommentar [LB12]: Bra, exempel! 3

4 modeuttryck, ordlekar och ironi. Var uppmärksam på orden. Somliga vanliga ord kanske saknas i grannspråken. I många fall kan det finnas en mindre vanlig synonym med direkt motsvarighet i grannspråket. Välj gärna att låna ord från det andra språket. Undvik förkortningar och slang. Kalla till exempel inte en bil för en kärra, en flicka för en tjej eller ett hus för en kåk. Se även upp för att använda sådana uttryck och vändningar som bara finns på det egna språket. Räkneorden vållar ofta problem. Försök att förenkla siffror. Till exempel kan man säga "tyve-en, tyveto" istället för "en-og-tyve, to-og-tyve". Svensktalande bör undvika uttryckssätt som till exempel två och femtio som på norska och danska kan uppfattas som 52. Ta om och förklara. Ta gärna ett exempel eller "med andra ord". Om man märker att ens följare har svårt att hänga med kan det vara lämpligt att upprepa det man sagt med andra formuleringar och att ge synonymer till orden i andra sammanhang. Försök att övervinna känslan av att det är onaturligt att prata mer "nordiskt". Det är viktigare att lyssnaren förstår än att man själv känner sig okonstlad. Tala inte för fort. Försök också att begränsa längden på meningarna, då blir det lättare att följa med. Försök att göra pauser mellan olika fraser i talet. I Att förstå varandra i Norden beskrivs också ett par råd hur man lyssnar bäst på sina grannspråk. Lyssna framåt. Fråga om du inte förstår eller anteckna men man måste försöka låta bli att stanna upp och tänka på dem för länge. Då är det lätt att man tappar bort sig och går miste om hela sammanhanget. Kommentar [LB13]:? Oklart vad du menar här. Erkänn och säg ifrån om du inte förstår. Du kan på köpet bli ett moraliskt stöd för andra, det är inte säkert att alla som lyssnar förstår. Övrig fakta I Språktypologi och språksläktskap redovisar Lars-Gunnar Andersson på ett ungefär hur många som talar de olika språken. Kommentar [LB14]: Relevans? Detta kan vara relevant för frågeställningen, men måste då förankras i arbetet mer. Kommentar [LB15]: En bra källa. Svenska Sverige, Finland Norska Norge Danska Danmark

5 Sammanfattning Vi som bor i Norden har ett fantastiskt redskap i vårt språk. Att vi med så enkelt enkla medel kan förenkla kommunikationen med våra grannländer ger oss en ökad förståelse och ett släktskap som binder oss samman. I samtliga böcker jag läst om ämnet diskuteras om inte de nordiska språken egentligen borde betraktas som dialekter av ett och samma språk då de liknar varandra så mycket och då länderna har stora likheter i kultur, synsätt, design och mycket annat. Vi måste även komma ihåg att en fjärdedel av nordborna har ett annat språk än svenska, danska eller norska som modersmål. Många finnar förstår inte ens svenska och islänningar kan ha väldiga problem med att förstå de skandinaviska språken. Klart är att man kan behöva en del träning för att göra sig förstådd av, och förstå, sina nordiska grannar. Kommentar [LB16]: I sammanfattningen är det bra om du börjar med att återkoppla till inledningen, ditt syfte och din frågeställning. Sedan ska du visa att du besvarat din frågeställning. Kommentar [LB17]: Ingen ny fakta får komma fram i diskussionen. Feedback: Hej! Du har utförligt redogjort för några aspekter av språksituationen i Norden. Du tittar på hur vi kan lära oss att förstå varandra bättre, och i denna diskussion får du också fram historik och övrig fakta. Vidare har du med säkerhet samlat, sovrat och sammanställt information från olika källor, och med utgångspunkt från källorna har du skrivit en utredande text som är sammanhängande, väldisponerad och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Något jag saknar mer av är ett resonemang och slutsatser kring dina slutsatser. Du kan utveckla din slutdiskussion. Din text är också anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation och du visar att du kan tillämpa regler för referatteknik. Dock glömmer du att använda referatmarkörer. Inlämningen ligger på en C-nivå! 5

6 Källförteckning Grünbaum, C. Reuter, M. (1986), Att förstå varandra i norden Lundén, Thomas (1993), Språkens landskap i Europa Sjöstedt, B. Jeppson, T. (2011), Människans texter; Språket Andersson, Lars-Gunnar, (2001), Språktypologi och språksläkt Kommentar [LB18]: Bra, men Sjöstedt och Jeppson såg jag inte till i löptexten. 6