Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet"

Ola Gunnarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

2 Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk som likvärdiga. De har dock inte samma roll Lena Ekberg, Centre for research on bilingualism

3 Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk som likvärdiga. De har dock inte samma roll Lena Ekberg, Centre for research on bilingualism

4 Inledning kompletta och samhällsbärande: danska, finska, färöiska, isländska, norska (bokmål, nynorska), svenska enbart samhällsbärande: samiska (i olika varieteter) och grönländska statsbärande: danska, finska, isländska, norska, samiska, svenska språk som har en speciell ställning: meänkieli, kvänska, romani (i olika varieteter), jiddisch, tyska samt de olika nordiska teckenspråken utomnordiska språk

danska, finska, isländska, norska, samiska, svenska språk som har en speciell ställning: meänkieli,

5 kompletta och samhällsbärande: danska, finska, färöiska, isländska, norska (bokmål, nynorska), svenska enbart samhällsbärande: samiska (i olika varieteter) och grönländska statsbärande: danska, finska, isländska, norska, samiska, svenska språk som har en speciell ställning: meänkieli, kvänska, romani (i olika varieteter), jiddisch, tyska samt de olika nordiska teckenspråken utomnordiska språk

finska, isländska, norska, samiska, svenska språk som har en speciell ställning: meänkieli,

6 Fyra frågor att arbeta med 3. Mångspråkighet och flerspråkighet samiska, kvänska, meänkieli, romani, jiddisch samt finska (i Sverige) och tyska (i Danmark) = lagfästa minoritetsspråk i ett eller flera länder i Norden; teckenspråken placeras i samma kategori men tydligt språkligt skild från de lagfästa minoritetsspråken. ( ) andra språk som är modersmål för nordbor En särställning intar grönländska / Namn Namn, Institution eller liknande

tyska (i Danmark) = lagfästa minoritetsspråk i ett eller flera länder i Norden; teckenspråken placeras i samma

7 Utomnordiska modersmål Det är önskvärt att det finns fackmiljöer i Norden som har expertis, eller som kan hänvisa till europeisk expertis, inom de flesta av dessa språk / Namn Namn, Institution eller liknande

hänvisa till europeisk expertis, inom de flesta av

8 Utomnordiska modersmål Det är önskvärt att det finns fackmiljöer i Norden som har expertis, eller som kan hänvisa till europeisk expertis, inom de flesta av dessa språk / Namn Namn, Institution eller liknande

9 En demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som är samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s. danska, norska och svenska / Namn Namn, Institution eller liknande

språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de

10 Nordbors språkliga rättigheter Nordisk språkpolitik tar sin utgångspunkt i att alla nordbor har rätt: att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift att tillägna sig förståelse och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken att tillägna sig språk med internationell räckvidd att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk

i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken att tillägna sig språk

11 Nordbors språkliga rättigheter Nordisk språkpolitik tar sin utgångspunkt i att alla nordbor har rätt: att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift att tillägna sig förståelse och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken att tillägna sig språk med internationell räckvidd att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk

12 Målen att alla nordbor kan läsa och skriva det eller de språk som fungerar som samhällsbärande i det område där de bor att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter att alla nordbor har mycket goda kunskaper i minst ett språk med internationell räckvidd att alla nordbor har allmänna kunskaper om vad språket är och hur det fungerar / Namn Namn, Institution eller liknande

kunskaper om språkliga rättigheter att alla nordbor har mycket goda kunskaper i minst ett språk med internationell räckvidd

13 Språkideologiska begrepp i den nordiska språkplaneringen Komplett språk Et komplet sprog er et sprog der kan bruges på alle samfundets områder, fx den akademiske verden og i erhvervslivet. Andre taler om et helt og fuldt sprog. Domänförlust kognitiv förmåga eller social praktik? Kapacitetsförlust

den akademiske verden og i erhvervslivet.

14 Språkideologiska begrepp i den nordiska språkplaneringen internordisk språkförståelse; mellanförståelighet den nordiska språkgemenskapen

15 Avslutning och diskussion Språkval i internordisk kommunikation Hur ska andraspråkstalare integreras i den nordiska språkgemenskapen? Behöver språkdeklarationen revideras?

Relevanta dokument

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,