FORORD PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen"

Klara Dahlberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 INNEHALL FORORD PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den Pan Fannakis Från Ehrenstråhle till Eaglewing. Om svenska personnamnsregler Sonja Entzenberg och Eva Brylla Finlandsk personnamnslagstiftning. Får man sjalv bestamma over sitt namn? 45 Pirjo Mikkonen Den islandske navnelov Hamldur Bernharosson Færøsk personnavnelovgivning Anfinnur j ohansen Flerkulturell navnenormering i Norge Ivar Utne Persontecken inom teckenspråket Tomas Hedberg ORTNAMN Danske stednavne - officielt og uofficielt Bente Holmberg Stadnamnnormering i Noreg Terje Larsen Stabila socknar eller tlyktiga forsamlingar. Om namn och regional indelning i Sverige Staffan Nystr6m Svenska ortnamn i Finland i internationellt perspektiv Mikael Reuter

45 Pirjo Mikkonen Den islandske navnelov................ 59 Hamldur Bernharosson Færøsk personnavnelovgivning... 75 Anfinnur j ohansen Flerkulturell navnenormering i Norge.

2 Ortnamn och tvåspråkighet - praktiska problem johanna Lehtonen Ortnamnsvård i FN Leif Nilsson Stedsnavn på Island -lov og forvaltning Ari Pdll Kristinsson Nunat Aqqinik Aalajangiisartut - Grønlands stednavnenævn Carl Chr. Olsen Kvenske stedsnamn i Nord-Norge Irene Andreassen Minoritetsspråkens stållning i ortnamnsbruket i Sverige Ulla Swedell Samiska ortnamn i Finland och Norge Kaarina Vuolab-Lohi 6VRIGANAMN Varumarken... ' j ørgen Schack Uttalande från Nordiska språkmotetjnordmålforum 2007 om namnvård och språkpolitik Litet grand, jodå, nej! Om uppfoljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik Olle josephson Språk i fokus: Finska Paula Ehrnebo Det nordiska språksamarbetet Hannele Ennab

.. 189 Irene Andreassen Minoritetsspråkens stållning i ortnamnsbruket i Sverige... 205 Ulla Swedell Samiska ortnamn i Finland och Norge... 213 Kaarina Vuolab-Lohi 6VRIGANAMN Varumarken... '.

3 Ny språklitteratur Ari Pdll Kristinsson, Hannele Ennab, Rikke E. H auge, Charlotta cif Hdllstriim-Reijonen, Anna-Liisa Kristiansson-Seppala; Birgitta Lindgren, Svein Nestor, Jørgen Nørlry Jensen, KJaas Ruppel Samnordisk utgivning Danmark Fin/and Island Norge Sverige Om forfattarna Instruktioner till forfattarna Adresser till språknamnderna i Norden Skrifter Rapporter

..................................................... 257 Fin/and............................... 265 Island................................................. 275 Norge...................................... 277 Sverige.

4 FORORD Språk i Norden 2008 innehåller framst artiklar som baserar sig på fbredrag på Nordiska språkmbtet/ Nordmålforum i Uppsala 7-9 september Mbtet hade namn, namnvård och språkpolitik som tema. Darfbr ar också temat for denna årgång av Språk i Norden namnvård och namnlagstiftning. Namnforskning ar en gren av språkvetenskapen. De viktigaste områdena inom namnforskningen ar ortnamns- och personnamnsforskning. Och på samma satt som språkvården fbrhåller sig till språkvetenskapen, dvs. kan ses som tillampad språkvetenskap, på samma satt fbrhåller sig namnvården till namnforskningen. Namnvård ar den gren av språkvården som befattar med namn, framst ortnamn och personnamn. Artiklarna i denna skrift kan grovt taget delas in i två grupper, de som behandlar personnamn och de som behandlar ortnamn. I fråga om personnamnen kan man se att lagstiftningen inte ar likadan i alla de nordiska landerna. Vi har de lander som har en liberallagstiftning (Danmark och Norge), de som har en konservativ lagstiftning (Island och Farbarna) och de som kan placeras någonstans daremellan. Man kan också notera att namnskicket i de nordiska landerna har fbrandrats ratt kraftigt på.senare år, bland annat till fbljd av bkad invandring. Artiklarna i denna avdelning får ett mervarde av att publiceras så har tillsamrnans, så att man som Jasare kan jamfbra lagstiftning och praxis i de olika nordiska landerna. I den andra avdelningen behandlar artiklarna ortnamn. Dar kan man notera att minoritetsspråk lyfts fram i många av artiklarna. Man noterar också att ortnamn ofta vacker kanslor hos lokalbefolkningen. Många fbredrar till exempel gammaistavade namn på orterna. Av artiklarna i denna avdelning kan Leif Nilssons artikel namnas. Den behandlar ortnamnsvård i FN, och skrevs som ett svar på den debatt om utlandska namn (exonymer och bverforing av ortnamn till latinskt alfabet) som uppstod under språkmbtet. Bland artiklarna inom temat namn finns ave n Jørgen Schacks artikel om varumarken. Varumarken ar en alldeles egen typ av namn, som med sin ofta avvikande stavning kan ge upphov till många problem i lbpande text. Vi har återupplivat en artikelserie som inleddes i Språk i Norden 2002, dvs. Språk i fokus. I Språk i Norden 2002 sattes fokus på islandskan, och i årets nummer ar det dags fbr finskan. Attiklarna i serien ska belysa de olika nordiska språkens sardrag.

De viktigaste områdena inom namnforskningen ar ortnamns- och personnamnsforskning. Och på samma satt som språkvården fbrhåller sig till språkvetenskapen, dvs.

5 Som tidigare år innehåller Språk i Norden en oversikt over det nordiska språksamarbetet under det gångna året oeh en bibliografi over ny språklitteratur från de nordisk a landerna. Sedan 2005 har Språk i Norden haft engelska sammanfattningar av de publieerade artiklarna. Tanken med detta har varit att aven personer som inte laser skandina visk a språk flytande lattare ska kunna få en uppfattning om vad artiklarna handlar om. Från oeh med detta nummer har vi dessutom oversatt sammanfattningarna tih finska, samiska oeh islandska. De har av utrymmesskal inte kunnat publieeras i den tryekta boken, men finns allmant tihgangliga på webbadressen nsclitt.htm. Språk i Norden ar en årsbok for språknamnderna oeh språkråden i orden oeh utges med stod av Nordens språkråd. Språk i Norden redigeras av de nordiska sekreterarna på språknamnderna oeh språkråden i Danmark, Finland, Island, Norge oeh Sverige. Huvudredaktoren ar for narvarande från Finland. Redaktionen for Språk i Norden 2008 ar: Ari Pall Kristinsson (Stofnun Arna Magnussonar l Islenskum fræoum, Island), Hannele Ennab (Språkrådet, Sverige), Rikke E. Hauge (Språkrådet, Norge), Pia Jarvad (Dansk Sprognævn), Birgitta Lindgren (Språkrådet, Sverige), Svein Nestor (Språkrådet, Norge) oeh Charlotta af Hallstrom-Re ijonen (Forskningseentralen for de inhemska språken, Finland). Helsingfors, april 2008 Charlotta af Hallstrom-Reijonen huvudredaktor

Tanken med detta har varit att aven personer som inte laser skandina visk a språk flytande lattare ska kunna få en uppfattning om vad artiklarna handlar om.

Relevanta dokument

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

INNEHALL FORORD... 7 Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra 2006... 9 jørn Lund Hver gang du lærer et nyt sprog, bliver