PROTOKOLL Nr. 2/2010 Möte: Styrgruppen för EDU-vuxen Datum: Tid: Kl Plats: Arcada, Mötesrum 517

Transkript

1 1 PROTOKOLL Nr. 2/2010 Möte: Styrgruppen för EDU-vuxen Datum: Tid: Kl Plats: Arcada, Mötesrum 517 Styrelsemedlemmar: Ordinarie Personlig suppleant Mustajoki Marianne, ordf. Esbo stad Eriksson Agneta Sydkustens Landskapsförbund Ede Rabbe, viceordf. Optima Gripenberg Max Optima Lillas Alice SÖFUK/Korsholms vuxeninstitut Heimdahl Kenneth Yrkesakademin i Österbotten Törnoos Ann-Maj Vasa arbets- och näringsbyrå Beijar Peter Vasa kustregions läroavtalsbyrå Bergström Jarl Borgå Handelsläroverk Wahlman-Tyrsky Birgitta Borgå handelsläroverk Katarina Drugg Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia Mona Riska Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia Ståhlberg Kerstin Sydspetsens företagare Bussman Annika Axxell Ulrica Taylor Krogerus-Therman Iselin Bildningsforum (arbetaroch medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet o Svenska studiecentralen) Arcada Packalén Benjamin Wessman Lars Arcada Blomqvist Stig Prakticum Arcada Mäkelä Michael Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Ingen suppleant Anne Lindgren, sekr. Projektchef, Arcada ingen suppleant Övriga kallade: Johanna Backman Mona Riska Birgitta Wahlman-Tyrsky Klara Roos Yrkesakademin Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia Borgå Handelsläroverk Axxell

2 Ärendelista 2 1. Mötet öppnas Mötet öppnades av ordförande Marianne Mustajoki. 2. Ärendelistan godkänns Punkt 5 och 6 slås ihop i ärendelistan. Den operativa gruppen presenterar den nationella modellen för IRV-tjänster inom svensk vuxenutbildning som utvecklats under våren. I samband med presentationen av modellen diskuteras också projektets påverkningsmöjligheter gällande ansvaret för IRV-tjänster inom vuxenutbildningsorganisationer, vuxenutbildningsstrategier och synligheten utåt. 3. Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes Rabbe Ede och Alice Lillas. 4. Senaste protokoll Senaste protokoll godkändes. 5. & 6. Utvecklingen av svenska informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster och projektets påverkningsmöjligheter i utvecklingen av IRV-tjänster inom vuxenutbildningen Den operativa gruppen presenterade modellen för IRV-tjänster inom svensk vuxenutbildning som utvecklats under våren (se bilaga 1). Vuxenutbildningsportalen som Nuove-projektet ansvarar över kommer att bli bestående och finansieras av arbets- och näringsministeriet. Svenskfinland kommer att fungera som pilotgrupp i utvecklande av hemsidorna. EDU-vuxen har en viktig roll i att påverka hur nätverken, informationen och datainsamlingen bakom hemsidan utvecklats till bestående och ändamålsenliga rutiner. Samarbetet mellan de regionala TE-byråernas utbildningsrådgivare, Te-byråns Contact center i Kristinestad (beskrivning av verksamheten skickas som bilaga) och vuxenutbildningsorganisationerna understryks i modellen. Ett förbättrat informationsflöde har önskats både från TE-byråerna och vuxenutbildningsorganisationerna. Styrgruppen diskuterade Nivå 3, dvs. den neutrala regionala/nationella handledningsservicen, eftersom den biten kräver noggranna utredningar och övervägning före satsningar görs. Neutrala IRV-modeller som den operativa gruppen diskuterat är självständig regionala infopunkter(modell Borgå), ett finlandsvenskt Handlednings Ab, i samarbete med regionala TE-byråer, genom fria bildningen, luckan, samservicekontor och mobila tjänster.

3 3 Marianne: Det finns ett behov av att handledaren också är en utbildningsmänniska, dvs känner till vuxenutbildningen genom sitt eget jobb. Frågan är om kunden skall forslas från den ena punkten till den andra eller om vi går för en luckas principen och hur det här skall finansieras. Diskussionen om vem som betalar och vilken modell som är ändamålsenligast Mona: För att den neutrala handledningsmodellen skall kunna förverkligas behövs det en klarare ansvarsfördelning mellan UVM och ANM. Det här gäller speciellt UVM:s ståndpunkt i var utbildningsinstansernas ansvar ligger gällande IRV-tjänster. För en neutral handledningsservice för vuxna behövs tilläggsresurser för tredje stadiet, speciellt med tanke på AHOT-handledningen. Iselin: AHOT kommer det vara ett måste i framtiden för lärarna och de kommer att behöva handledningskompetens. För det här behövs det inte nödvändigtvis tilläggsresurser utan det är frågan om en förändring i arbetsbeskrivningen. Det är lärarna som till stor del kommer att sköta om AHOThandledningen i framtiden. Mona: Frågan är i vilket skede handledningen sker. Ifall det är frågan om egna studenter är det självklart att utbildnings organisationen sköter om handledningen. Men ifall utbildningsorganisationen skall sköta om handledningen av tidigare förvärvad kunskap för mannen på gatan måste tilläggsresurser fås. Johanna: Det är här som en neutral/oberoende port behövs. En idé är att skapa ett finlandssvenskt Handlednings Ab som kan rycka ut i de olika regionerna när det behövs. T.ex. vid större uppsägningar. Michael: Opin ovi/läroport-projketens uppgift är att kartlägga de här modellerna och kostnaderna så att beslutfattarna kan avgöra vilken typ av modell som är den ändamålsenligaste. Alice: Neutral handledning är viktigt att fås regionalt. Fria bildningen når de regionalt runtomkring i Svenskfinland och det är en låg tröskel att stiga på. För att utveckla tjänsten behövs det statlig finansiering. Hur kommer det att finansieras från UVM? Iselin: Contact centret skulle kunna vara effektivare. En förbättring av informationsflödet behövs mellan utbildningsinstanser och TE-byråer. Gällande finansieringen av den neutrala handledningen/fysiska punkten regionalt behöver vi se på vem som har behovet? Då hittar man betalaren. Bolagsformen kunde fungera. Marianne: Kommunerna borde ha intresse att finansiera neutral handledning eftersom de betalar utkomststödet. Mindre lyckade exempel på bolagsformsmodeller finns inom social och hälsovård. Jalle: Kan vara svårt med aktiebolag just gällande vem som drar och har nyttan av servicen. Johanna: Neutral handledningsservice för vuxna har en samhällsnytta. Alice: De som vill byta karriär kan kanske själva betala för tjänsten. De som inte har möjlighet t.ex. arbetslösa är också de som behöver tjänsten mest. Då är det frågan om ett samhällsuppdrag som inte kan kosta för de som behöver servicen mest. Iselin: En modell kunde ju vara att kommunen betalar ett arvode för varje person som får sysselsättning genom tjänsten. Ulrica: Luckan kunde fungera som ett alternativ som plats för den neutrala handledningen. Katarina: UBS har skickat en katalog med utbildning för vuxna. Det är en mycket omfattande katalog som ändå inte nära på täcker all information gällande vuxenutbildningen. Handledningen borde kanske

4 4 ske regionalt men innehållet måste vara nationellt. Vilket betyder att mängden information som handledaren måste behärska är enorm. Ann-Maj: Utbildningsrådgivarna vid TE-byråerna har tillgång till alla vuxen utb. kataloger. Man kan inte kunna allting utantill men måste veta hur man hittar informationen. Ett närmare samarbete med utbildningarna behövs också därför. Ulrica: EDU-vuxens viktigaste uppgift blir att utveckla samarbetet mellan utbildningsorganisationerna och TE-byråerna. Rabbe: Som en kommentar på frågan om nationell eller regional vuxenhandledningsservice så kan man konstatera att rörligheten bland vuxna är liten, vilket talar för regional handledning. Iselin: Skulle vara bra med successtorys. Hur någon som varit arbetslös lyckats få ett jobb genom vuxenutbildning. Vad är det som avgör? Ann-May: Finansieringsfrågorna är den springande punkten för arbetslösa. De vill veta vilka stöd de kan få. Förändringen från årsskiftet i lagstiftningen gällande möjligheten att studera på arbetslöshetsstöd är mycket bra. Mona: Inkomstrelaterat vuxenutbildningsstöd fås användas bara en gång. Dvs. det stödet som riktar sig till de som har ett arbete. Katarina: Med tanke på synlighetsaspekten - som också operativa gruppen lyfte fram - kan det vara bra med solskenshistorier och hur handledning genom förbättrat samarbete mellan vuxenutbildningsorganisationer och TE-byrån hjälpt arbetssökande. Iselin: Intressant ifall det skulle göras uppföljning om vad det är som driver de arbetslösa som genom utbildning lyckas hitta nytt jobb. Michael: Det som koordinationsgruppen nu efterfråga är närmare analys av de fysiska punkterna, problematiken, data osv. Johanna: Projektets uppgift är att kartlägga modellerna som nu diskuterats. Den nationella IRV-modellen (se bilaga 1) godkändes av styrgruppen och arbete med konkretisera och engagera vuxenutbildningsarrangörer forstätter. Gällande operativa gruppens viktiga punkter för styrgruppen att ta ställning i, kan följande konstateras: 1. Ansvaret för IRV-tjänster inom vuxenutbildningsorganisationerna hur få ledningen med? Före vi presenterar modeller för utbildningsledningar behöver vi har mera på fötterna. IRV-modellen behöver ännu utvecklas och kvantitativ samt kvalitativ data insamlas gällande modellerna den neutrala vuxenutbildningshandledningen. Styrgruppens medlemmar ansvarar över att informera om Erkkeri- och Studio-utbildningarna inom sina egna organisationer och kan på det viset påverka nätverksammansättningarna regionalt. 2. EDU-vuxen och vuxenutbildningsstrategier? Regionalförvaltningsverkets roll: Under arbetsmötet 15.4 med Nuove-projektet, RFV, UVM, ANM och EDU-vuxen ansåg RFV-representanterna från de olika regionerna Marianne West-Ståhl (Österbotten), Carola

5 5 Bryggman (Egentliga Finland) och Michael Mäkelä (Nyland) att de kunde fungera som aktiverare av de regionala vuxenutbildningsstrategierna. Landskapsförbundens roll: Egentliga Finland har redan en vuxenutbildningsstrategi som Egentliga Finlands förbund ansvarat för. Iselin konstaterade också att hon kan vara i kontakt gällande Nylands förbund och deras vuxenutbildningsstrategiplaner. Viktiga för EDU-vuxen att följa med utvecklingen oh se till att IRV-tjänsterna också kommer fram i strategierna oberoende på vems bord strategin i slutändan är. 3. Synlighet utåt och till media gällande IRV-tjänster och livslångt lärande Koordinationsprojektet jobbar med att förbättra synligheten utåt om hela programmet. I slutskedet av projektet när IRV-tjänsten är finslipad kan vi följa upp solskenshistorier och visa på handledningens betydelse inom vuxenutbildning och samtidigt marknadsföra den förbättrade tjänsten. 7. Studio, Erkkeri och Arbetslivsvägledarutbildningen - lägeskoll. Studio-kursen: Framtidens vuxenutbildare (5 sp) startar i oktober i Korsholm. I Helsingfors drar samma kurs igång under våren Kursen marknadsförs aktivt i maj. Styrgruppen hjälper också till med marknadsföringen i sina egna organisationer. Sista anmälningsdagen till höstens kurs är Erkkeri-kurserna: Handledning i vuxenutbildning (5 sp) startar i november och arrangeras i Helsingfors och Åbo. Sista anmälningsdag är Handledning som arbetsverktyg och process, en fördjupning (5 sp) startar våren 2011 och arrangeras i Helsingfors, Åbo och Vasa. Arbetslivsvägledarutbildningen (30 sp + 30 sp) Arrangör: Centret för livslångt lärande/novia-enheten Startar med Ekkeri kursen Handledning i vuxenutbildning (5 sp) hösten Sista anmälningsdag är Vi förbereder oss inför hösten: - Läroavtalsdagar en fortsättning i augusti/september. Plats: Prakticum. Arrangeras i samarbete med UBS. - Erkkeri kursen starta i Helsingfors Framtidens vuxenutbildare startar i Korsholm Tyke-seminarium. Planeringen forstätter med RFV. - AHOT-seminariet i Åbo. Haaga-Helia ansvarig. Datum ännu oklart. - Benchmarking resa till Wales.

6 9. Övriga ärenden - Utvecklingsteamet har köpt av Kuntoutussäätiö självutvärderingsservice för Läroport/Opin ovi projketen. EDU-vuxen har möjlighet att få servicen (blanketten) på svenska ifall vi är intresserade. Beslut: Anne visar den finska motsvarigheten på nästa styrgruppsmöte och utgående från innehållet tas beslutet då Följande möte - Följande styrgruppsmöte arrangeras 13.9 kl.10 på Arcada