Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
|
|
- Mattias Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
2 Ole Norrback, Vbl Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga svenskans ställning vid fusioner. Jag vill påstå att en sådan förändring inte primärt är en kostnadsfråga. Samtidigt skulle svenskans ställning förbättras i många tvåspråkiga kommuner där den nu är svag
3 Faktaruta, Vasabladet Enligt nuvarande lagstiftning har kommunen rätt att bestämma om att ha två förvaltningsspråk. Ingen paragraf tvingar kommunen till något sådant. I dagens läge finns ingen kommun som officiellt har två förvaltningsspråk. Vasa stad kan sägas ha det i praktiken. 31 kommuner i Finland har svenska som förvaltningsspråk. 15 av dem finns på fastlandet och 16 på Åland. Ole Norrback anser att man borde agera nu i samband med kommunreformen för att få en modell med två förvaltningsspråk i kommunernas regelverk.
4 Projektet Två förvaltningsspråk Finlands kommunförbunds svenska sekretariat huvudman för projektet Utreda vad förvaltningsspråk och annan språkanvändning innebär Förtydliga idén om förvaltningsspråk, förutsättningarna för att genomföra två likvärdiga förvaltningsspråk och vilka kommuner det kunde beröra Olika sätt att arbeta för bättre språklig verksamhet
5 Lovisa stad fungerar på två språk, Fikt 4/2012 Både svenska och finska används inom förvaltningen och det politiska beslutsfattandet i Lovisa. Praxisen är genomtänkt, inskriven i förvaltningsstadgan och mer omfattande än kanske någon annanstans.
6 Förvaltningsstadgans betydelse? Finsk majoritet Svensk majoritet 15/18 10/12 De olika språkgruppernas behov skall beaktas jämbördigt i organiseringen av kommunens förvaltning och verksamhet och i informationen. 16/18 10/12 Den kommunala servicen skall ordnas så, att klienterna inom alla kommunala uppgiftsområden kan få service på sitt eget modersmål. 14/18 7/12 Beträffande de språkkunskaper som skall krävas av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt föreskrivits eller beslutats. 10/18 7/12 Föredragningslistan och protokollet skall när det gäller fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas möten avfattas både på finska och svenska.
7 I stora kommuner varierar den svenska servicen Liten svensk minoritet i stor kommun: 2,8-8 % svenskspråkiga 9-19 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Helsingfors, Esbo invånare, varav svenskspråkiga Vanda, Åbo invånare, varav svenskspråkiga Lojo invånare, varav svenskspråkiga Mindre svensk minoritet i stor kommun: % svenskspråkiga procent får ofta eller alltid service på modersmålet Karleby, Kyrkslätt invånare varav svenskspråkiga Större svensk minoritet i stor kommun: % svenskspråkiga procent får ofta eller alltid service på modersmålet Borgå, Vasa invånare, varav svenskspråkiga
8 I små kommuner är förvaltningen liten och resurserna små Liten minoritet i liten kommun: minoritetens andel 8-20 % invånare med minoritetsspråk Pyttis, Mörskom invånare, 4-6 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kronoby, Malax, Nykarleby, Pedersöre, Vörå invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Större minoritet i liten kommun: minoritetens andel % invånare med minoritetsspråk Kaskö, Lappträsk, invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Grankulla, Sjundeå invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kimitoön, Ingå, Kristinestad invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet
9 Kommuner med stora minoriteter Stor minoritet i medelstor kommun Hangö, Lovisa, Sibbo invånare, svenska (36-43%) procent Jakobstad, Korsholm, Pargas, Raseborg invånare, finska (30-44%) procent
10 Språkformer i praktiken Kommuner kommunicerar Lagstiftningen ser Den svenskspråkige undrar 1. med andra myndigheter dokument Finns det material på svenska? Kommer det i tid? 2. med den beslutsfattande organisationen föredragningslistor och protokoll, mötesspråk Förstår jag innehållet i ärendet rätt? Lyssnar någon på vad jag säger, om jag talar svenska? Lämnar språket mig utanför? 3. internt inom organisationen arbetsspråk, internt språk Kommer en finskspråkig beredning ihåg att beakta svenska behov? 4. med företag och andra intressenter avtalsspråk Förstår jag avtalstexter som jag beslutar om? 5. med och till invånarna information, anslag Får jag alls veta vad som händer? 6. i servicesituationer patienthandlingar Talar någon med mig? Förstår de vad jag säger?
11 'Byri på svensk...' Varför drar sig svenskspråkiga för att tala svenska i förhållande till myndigheter? Inte nödvändigtvis av lättja, ovana eller skam, utan snarare för att när man inleder på svenska, så blottlägger man sig och gör sig till representant för något man kanske inte är, och som föremål för en stor uppsättning av allehanda fördomar och förutfattade meningar, där man aldrig på förhand kan veta hur motparten betraktar en.
12 Mekanismer som hindrar Oklara definitioner Missförstånd Känsliga mekanismer Tvåspråkig allting på två språk eller lite på svenska också? Goda kunskaper knaggliga fraser eller obehindrat samtal? Service på minoritetsspråket formalitet eller självklarhet? Service på svenska är en särrättighet, en bonus eller hör till speciallagarna Service på svenska är en grundrättighet. Yrkeskunskapen är viktigast Språkkunskaper är en del av yrkeskunskapen. Alla svenskspråkiga kan finska. Alla kan inte finska. Ännu färre behärskar all terminologi på alla områden. Närvarons politik ingen minns behov som ingen påminner om Kritisk massa för att fungera i praktiken krävs tillräckligt många som kan båda språken Självselektion om man inte kan lite svenska söker man sig inte till en tvåspråkig kommun
13 Två förvaltningsspråk i praktiken 1. Kommunen vill fungera jämbördigt på finska och svenska i all sin verksamhet. 2. Kommunen arbetar systematiskt för att fungera på finska och svenska i all sin verksamhet. 3. Systematiken innebär att en obruten servicekedja kan skrivas ut att alla ärenden kan skötas på det egna språket från början till slut.
14 4. Kommunen formulerar handlingsrutiner för hur språkbruket mellan beredningen och den beslutsfattande organisationen, internt inom organisationen och externt ut till invånarna fungerar. 5. Kommunen går systematiskt igenom alla typer av handlingar som produceras inom kommunen och fastslår hur dessa översätts och i vilken prioritetsordning. Det gäller framför allt interna dokument och handlingar under beredning. 6. Språkkunskaper krävs i alla funktioner, på alla nivåer. Dessutom skall det finnas tillräckligt många anställda med tillräckliga språkkunskaper per enhet/per skift.
15 7. Inom alla enheter finns personer som ansvarar för servicen på minoritetsspråket. Den huvudansvariga finns inom kommunens ledningsgrupp. 8. Personalens språkkunskaper värdesätts. 9. Kommunen skall ha ett regelbundet utbildningsutbud, för att förkovra personalens språkkunskaper. 10. I förhållande till andra myndigheter agerar kommunen enligt språklagen.
16 Tack för Din uppmärksamhet!
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSpråkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell
Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten
Läs merGrundavtal för Kårkulla samkommun
Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2
Läs merKort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg
Läs merSpråket inom allmän förvaltning
Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens
Läs merI. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Läs merSPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN
1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,
Läs merKommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna
Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla
Läs merDenna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.
Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans
Läs merStatsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg
Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN
Läs merSvar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun
Kommunfullmäktige 70 08.04.2013 Kommunstyrelsen 355 02.11.2015 Kommunfullmäktige 124 16.11.2015 Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun Kommunfullmäktige 08.04.2013
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merAvfallsnämnden arbetar med avfallshanteringens myndighetsuppgifter i de kommuner som undertecknat avtalet.
AVTAL OM GEMENSAM AVFALLSNÄMND UTKAST 19.5.2015 1. Avtalets syfte De undertecknade kommunerna kommer med detta avtal överens om att Raseborgs stads nämnd, som kallas för Nylands avfallsnämnd, fungerar
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merINNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund 1. 2. Ärendets behandling 1. 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6
PLAN FÖR ORDNANDE AV BOENDE I KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖR ÅREN 2012-2020 Godkänd av Kårkulla samkommuns styrelse 18.12.2012 INNEHÅLL 1. Bakgrund 1 2. Ärendets behandling 1 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter
Läs merGymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor
Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort
Läs merFinskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8
Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merOm betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner
Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner PL Linnéa Henriksson Offentlig förvaltning Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi 19.11.2007 1 Om bakgrunden till
Läs merKaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 1. SPRÅKPROGRAMMETS BAKGRUND Stadsstyrelsen beslutade 17.12.2007 att för staden utarbetas ett språkprogram; Stadsstyrelsen tillsatte 21.11.2009
Läs merSPRÅKPROGRAM. gällande finska och svenska språket
SPRÅKPROGRAM gällande finska och svenska språket Styrelse 6.3.2017 Fullmäktige 29.5.2017 Inledning Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite inledde sin verksamhet 1.1 2017. Soite är
Läs merKommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer
Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka
Läs merKallelse och föredragningslista
Kallelse och föredragningslista Ärendesida Sammanträdestid: Onsdag kl. 10:00 (Kaffeservering fr. kl. 9.00) Sammanträdesplats: Närvarande: Hotel Cumulus Koskikatu, Koskikatu 5, Tammerfors Se förteckning
Läs merKjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
Läs merSpråkprogram för Nylands förbund
Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa
Läs merISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen
Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1 De språkliga
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 januari 2013 76/2013 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av bilagorna till jord- och skogsbruksministeriets förordning om insamling,
Läs merSpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser
SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merSmåbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem
Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem Sammanställd av Matias Österberg Innehåll 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 3
Läs merAvgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland
Avgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland Höjer avgiften Högsta avgiften höjning Borgå 135 35% Esbo 140 17% Hangö 93,5 10% Höjdes 1.1.2016 Helsingfors
Läs merDå vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Läs merGränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef
Läs merVasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6
Protokoll sida 1(6) nr 1/2016 Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 9.5.2016, kl. 13.00 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Beslutsfattare: Närvarande: Ingves Sari-Milla Kukko
Läs merGERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL
GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår
Läs merStrategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för
Läs merFÖRHANDSBEDÖMNING AV DE SPRÅKLIGA KONSEKVENSERNA AV EN EVENTUELL KOMMUNSAMMMANSLAGNING MELLAN KORSHOLM OCH VASA. Utredningsrapport våren 2018
FÖRHANDSBEDÖMNING AV DE SPRÅKLIGA KONSEKVENSERNA AV EN EVENTUELL KOMMUNSAMMMANSLAGNING MELLAN KORSHOLM OCH VASA Utredningsrapport våren 2018 Siv Sandberg Siv.sandberg@abo.fi 1. Vad är en språkkonsekvensbedömning
Läs merSVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM
Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,
Läs merKOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga. Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.
KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.fi Målgrupp Unga utanför studier och arbete; i risk för avbryta studierna;
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN
2/2014 SSKH NOTAT SSKH REPORTS AND DISCUSSION PAPERS BILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN Rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning Cecilia Böhme, Henrik Hägglund & Stefan Sjöblom SVENSKA
Läs merVasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. ordförande medlem medlem medlem medlem medlem sekreterare
Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 21.11.2017 kl. 13.00 14.30. Plats: Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset Beslutsfattare: Närvarande: Holm Juhani Heikkilä Paula Johansson
Läs merMedborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.
Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga
Läs merCopyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved.
Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved. Torsdagens program Kl. 8.30 Kl. 9.00 Kl. 10.30 Kl. 12.00 Kl. 13.00 Kl. 14.00 Kl. 16.45 Kl. 17.00
Läs merHans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt
Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning
Läs merSakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet
Läs merDel 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin
Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången
Läs merFörslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merDe språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén
De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merMåndagen den 15 maj 2017, kl Pedersöre kommungård, Bennäs
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden PROTOKOLL 15.05.2017 13 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 15 maj 2017, kl. 9.00 11.10. Pedersöre kommungård, Bennäs Beslutande
Läs merSELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR. Språkbarometern Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner
SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR 52 2016 Språkbarometern 2004 2016 Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner Justitieministeriets publikation 52/2016 Språkbarometern 2004
Läs merVill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden Siv Sandberg
Vill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden 15.9.2016 Siv Sandberg Utgångspunkt Forskningsprojektet ARTTU2 12 576 kommuninvånare 1 571 beslutsfattare 40 kommuner Kommuninvånarundersökningen
Läs merFöredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR
23.10.2015 Dnr 465/4/15 Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING
Läs merVALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
Läs merInnehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9
Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1-104/2010 SID 1 (6) 2010-03-02 Handläggare: Anna Larsson Telefon: 08-508 03 083 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Nationella
Läs merKommunreformens konsekvenser för församlingarna
2 2010 Bengt Klemets Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet och strukturer i de nya kyrkliga samfälligheterna Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet
Läs merKårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll
Protokoll Sammanträdestid: Onsdag kl. 10:00 13.20 Sammanträdesplats: Hotel Cumulus Koskikatu, Koskikatu 5, Tammerfors Närvarande: Medlemskommun Röstetal Närvarande Anm. X Johan Sandberg Borgå 15 X Anita
Läs merCampus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa
Sida 1 Sammanträdestid: 30.8.2017 kl. 10.00 Sammanträdesplats: Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa Närvarande: Medlemskommunernas ombud, se bilaga 15 Paragrafer: 15-21 Underskrifter:
Läs merSamlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
Läs merFÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA
BREV Justitieförvaltningsavdelningen Bilaga 4 Domstolsenheten 06.03.2018 OM 3/31/2016 FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA Uppgifterna baserar sig på den arkivenkät som gjordes hösten 2017.
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014
Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:
Läs merSAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET. 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet
SAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet Utvecklingen av tingsrättsnätet utgör ett led i omstruktureringen av tingsrätterna. I den ingår också överföring
Läs merLovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen
Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision
Läs merKaj Lindqvist. Aktuella reformer Ekonomi
Kaj Lindqvist Aktuella reformer Ekonomi Reformer Kommunstrukturen/ Landskap Social- och hälsovårdsreform Totalreform av kommunallagen Statsandelsrefom Utvärdering av kommunernas uppgifter 4.5.2015 Finlands
Läs merFÖRBUNDSNYTT. December Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande.
FÖRBUNDSNYTT December 2016 Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande. Styrelsens sammansättning år 2017 är: Ordinarie: Henrik Svarfvar, Korsholm
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av
Läs merNyland 2019 Utredning om de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna 2018
Nyland 219 Utredning om de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna 218 Mikko Ulander, Anna Laiho, Jari Holttinen 6.6.218 Allmänt om undersökningen Allmänt om undersökningen Syftet med undersökningen
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merStockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning Sida 1 (4) 2018-03-21 Handläggare Gunilla Olsson Telefon: 0850823678 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads riktlinjer för nationella
Läs merBILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar
JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de
Läs merLAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer
LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och
Läs merDel 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av:
Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 2. Språk och kvalitetsaspekter
Läs merPolisinrättningar med svenska som majoritetsspråk
1 Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk Allmänt En arbetsgrupp (PORA) vid inrikesministeriets har som bekant framlagt ett preliminärt förslag till en ny indelning av landets polisdistrikt (
Läs merSysselsättningsöversikt, februari 2014
UTSIKTER FEBRUARI NTM-CENTRALEN I NYLAND Ytterligare information: Jouni Nupponen 0295 021 117 Tuunia Keränen 0295 020 914 Sysselsättningsöversikt, februari Får publiceras 25.3. kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten
Läs merMedlemsregistret Medlemsregisterverkstäder ordnas under våren på följande orter:
FÖRBUNDSNYTT Januari 2017 20 000 medlemmar Svenska pensionärsförbundet har vid årsskiftet fått två nya medlemsföreningar, Kaskö Pensionärsklubb och Norra Ålands Pensionärer. Detta betyder att förbundet
Läs merKYSELYLOMAKE: FSD3200 SUOMENRUOTSALAINEN BAROMETRI 2008 QUESTIONNAIRE: FSD3200 BAROMETER FOR SWEDISH-SPEAKING FINNS 2008
KYSELYLOMAKE: FSD3200 SUOMENRUOTSALAINEN BAROMETRI 2008 QUESTIONNAIRE: FSD3200 BAROMETER FOR SWEDISH-SPEAKING FINNS 2008 Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon
Läs merSamkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.
1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har
Läs merVarför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige
Läs merLANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN
LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN 7.12.2017 31.5.2018 Godkänt 7.12.2017 Innehåll 1. Organisering av beredningen av landskapsreformen och
Läs merEn utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM
En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-
Läs merFRISBI UTREDNINGEN 2010. En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i svenskfinland.
FRISBI UTREDNINGEN 2010 En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i svenskfinland Kjell Herberts 1 Förord Att relativt snabbt, vid sidan av andra krävande uppgifter
Läs merMål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merEuropeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk
1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna
Läs merSPRÅKPROGRAM 31.3.2010
SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 Stadsstyrelsen 17.5.2010 Innehåll Språkprogram... 1 1. Språkprogrammets bakgrund... 2 2. Språkprogrammets utgångslägen.2 3. Lagstiftning och övriga regelverk.. 2 4. Språklig jämställdhet
Läs merVårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin
Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland Christina Gestrin 16.4.2018 Tidtabellen för reformerna 06/2018 Lagarna godkänns 28.10 Landskaps val 1/2019 Landskapsfullmäktige konstituerar sig 1.1.2020
Läs merFinskt förvaltningsområde
MÅNGKULTUR-BIBLIOTEK-BEMÖTANDE REGIONBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND 2015-12-08 Finskt förvaltningsområde Tiina Mauritzell, Finspångs kommun Raija Arvidsson, Norrköpings kommun NATIONELLA MINORITETER Grundskydd
Läs merKommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018
Kommunindelningsutredningen för skärgården Allmänna möten Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga November 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 Mötet öppnas Agenda 1 Mötet öppnas 2 Presentation
Läs merUppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen
Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen
Läs merSammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)
Kommunfullmäktige 2014-05-26 1 (6) 95 Svar på medborgarförslag, Anslut Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket (Kst/2013:543, Kst/2013:542, Kst/2013:541, Kst/2013:539, Kst/2013:538)
Läs merSamrådsrapport
Metropolområdets förhandsutredning preliminära alternativen - kommunindelningsutredningsområdena och alternativen till metropolförvaltningen Samrådsrapport 11.1.2013 Utredarna Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin,
Läs merDe svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus
De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens
Läs merSpråkliga riktlinjer för SLU
Ledningskansliet BESLUT SLU ID: SLU.2016.1.1.1-2433 2016-06-21 Sändlista Språkliga riktlinjer för SLU Beslut Rektor beslutar att anta språkliga riktlinjer för SLU enligt bilaga fr.o.m. 2016-07-01, att
Läs merRektorsdagar 2013 Mariehamn Kurt Torsell
Rektorsdagar 2013 Mariehamn 24.-25.10 Kurt Torsell Enheterna vid Finlands Kommunförbund Kommunalekonomi Juridik Kommunutveckling och forskning Verkställande direktör Vice verkställande direktörer Undervisning
Läs merSakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2433 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:
Läs mer