INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund Ärendets behandling Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6

Transkript

1 PLAN FÖR ORDNANDE AV BOENDE I KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖR ÅREN Godkänd av Kårkulla samkommuns styrelse

2 INNEHÅLL 1. Bakgrund 1 2. Ärendets behandling 1 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6 4. Säkerställande av rättigheterna för barn med funktionsnedsättning 6 5. Utvecklande av tjänster 7 6. Nedläggning av institutionsboende 9 7. Säkerställande av kunnandet och samarbetet mellan förvaltningsområdena Slutsatser 11 BILAGOR 1. Social- och hälsovårdsministeriets brev Statsrådets principbeslut Klientenkät på vårdhemmet hösten Kårkullas samkommuns inbjudan till regionala samarbetsdiskussioner 5. THL:s svenska frågeformulär 6. Kårkulla samkommuns inbjudan till slutdiskussion 7. Plan över samkommunens boendeverksamhet 1

3 1. BAKGRUND Kårkulla samkommun uppgjorde en boendeplan för åren efter det att statsrådet gjort ett principbeslut om ett program för ordnande av boende och anslutande tjänster för personer med utvecklingsstörning. Samkommunens fullmäktige fastställde planen År 2010 tillsatte minister Risikko en arbetsgrupp för att utarbeta en riksomfattande plan för utvecklande av tjänster i närmiljön med fokus på individuellt boende och minskning av boende på institution. En riksomfattande plan färdigställdes år 2012 och finns att tillgå på social- och hälsovårdsministeriets hemsida I social- och hälsovårdsministeriets brev (bilaga 1) uppmanas specialomsorgsdistrikten att uppdatera den tidigare gjorda boendeplanen och vid behov komplettera den utgående från de principer som finns omnämnda i den riksomfattande planen. Planen ska uppgöras i samarbete med kommuner, klienter, anhöriga och andra samarbetsparter. Planen ska uppgöras för åren Statsrådet gjorde ett principbeslut utgående från den riksomfattande planen. Principbeslutet Om tryggande av individuellt boende och tjänster för personer med utvecklingsstörning bifogas (bilaga 2). Principerna i Kårkulla samkommuns boendeplan baserar sig på grundlagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där utgångspunkterna för avveckling av boendet på institution fastställts. Artikel 19 i konventionen förutsätter att personer med funktionsnedsättning har rätt att välja var och med vem de bor. Med tillräckliga stödåtgärder och tjänster säkerställs att dessa personer får det stöd de behöver för att kunna leva och delta i samhället på samma sätt som övriga medborgare. 2. ÄRENDETS BEHANDLING Samkommunsdirektören tillsatte en intern tjänstemannaarbetsgrupp för uppgörandet av planen. Till arbetsgruppen hör samkommunsdirektör Märta Marjamäki, regionala ledaren Miia Lindström och utvecklingsplanerare Susanne Tuure. Fullmäktige behandlade ärendet och beslöt delegera ärendet till styrelsen på grund av den av ministeriet fastslagna tidtabellen. 2

4 Arbetsprocessen indelades i följande arbetsskeden: (1) Genomgång av alla klienter som bor på institutionen, Kårkulla vårdhem (2) Genomgång av de i den av fullmäktige fastställda ekonomiplanen för åren planerade investeringarna gällande utvidgning och/eller sanering av boendeenheter (3) Samarbetsdiskussioner med samkommunens ledande tjänstemän, med medlemskommunerna och andra samarbetsparter (4) Utkast till boendeplan, vilket förs till styrelsen (5) Den av styrelsen fastställda boendeplanen inlämnas till social- och hälsovårdsministeriet senast Genomgång av alla klienter som bor på institutionen, Kårkulla vårdhem Med syftet att minska institutionsplatserna på Kårkulla samkommun, behövdes en grundlig genomgång av de 68 klienter som bor på vårdhemmet. Därtill är tre klienter i långtidsrehabilitering i behov av en ny boendelösning. En klientenkät som utredde klienternas individuella situation, behov och önskemål angående boende, utarbetades under sommaren För att främja delaktigheten hördes klienter, anhöriga och personal i enkäten under hösten På basis av klientenkätens resultat kan konstateras att 21 klienter boende på Kårkulla vårdhem i institutionsvård kunde flytta till öppen vård (bilaga 3). Åldersstrukturen på vårdhemmets klienter framgår ur nedanstående bild. Åldersstrukturen på vårdhemmets klienter hösten Ålder/antal klienter Ålder/antal klienter

5 Genomgång av de i den av fullmäktige fastställda ekonomiplanen för åren planerade investeringarna gällande utvidgning och/eller sanering av boendeenheter I samkommunens fastställda ekonomiplan för åren finns medtaget investeringar gällande utvidgning och/eller sanering av boendeenheterna. En genomgång av den fastställda planen gjordes med de blivande regioncheferna och nuvarande regiondirektörerna. Det fanns redan ett par månader efter den fastslagna ekonomiplanen behov att precisera och uppdatera de projekt som regionalt planerats. Detta visar på hur svårt det är att fastslå konkreta och bindande planer för individuella boenden. Situationen ändrar både vad gäller klienternas situation och vad man tillsammans med kommunerna kan planera. Det sistnämnda konstateras i hög grad vara beroende av hur ARA, Finansieringsoch utvecklingscentralen för boende, förhåller sig till planerade boendeprojekt. Samkommunens boendeverksamhet Samkommunen erbjuder olika individuella boendelösningar. Boendelösningarna indelas i gruppboende, lägenhetsboende, stödboende och korttidsvård. Med gruppboende förstås en boendeform där man delar gemensamhetsutrymmen med de övriga hyresgästerna och har ett eget rum, gruppen kan bestå av 2-8 personer. I lägenhetsboende har man en egen lägenhet, med egen ytterdörr, eget kök och egna hygienutrymmen, lägenheten kan vara ansluten till ett gruppboende eller bestå av flere lägenheter samlade till en grupp. I stödboende hyr man en egen lägenhet eller alternativt äger en lägenhet som är belägen inom samma stadsdel eller på rimligt avstånd från ett gruppboende, därifrån stöd fås enligt behov och uppgjord plan. Korttidsvården ges vid boendeenhet som är speciellt planerad för korttidsvård. Ur diagrammen framgår skillnaderna mellan regionerna idag 4

6 5

7 De flesta boendeenheter inom Kårkulla samkommun är centralt belägna bland den övriga befolkningen. Det finns urbana enheter i storstäder och enheter i centrum på mindre orter. Det finns även ett fåtal enheter ute på landsbygden s.k. gröna enheter där boende och daglig verksamhet samarbetar kring gårdsskötsel, husdjur och odlingar. Denna typ av enheter finns i varje region, och den procentuella andelen av all verksamhet ses i diagrammet nedan. Samarbetsdiskussioner med samkommunens ledande tjänstemän, med medlemkommunerna och andra samarbetsparter Då samkommunens boendeplan uppgjordes år 2010 insamlades medlemskommunernas åsikter genom en enkät, som gjordes av FSKC, Finlands svenska kompetenscenter för det sociala området. Denna gång beslöts att ordna sju regionala samarbetsdiskussioner, där samkommunens medlemskommuner också skulle hämta fram sina planer gällande utveckling av boende för personer med utvecklingsstörning och eventuella andra viktiga samarbetsärenden. Inbjudan finns som bilaga 4. Dessa tillställningar ordnades enligt följande: Norra Österbotten, i Jakobstad Mellersta Österbotten, i Vasa Sydösterbotten, i Närpes Åboland, i Pargas Östra Nyland, i Borgå Mellersta Nyland, i Helsingfors Västra Nyland, i Raseborg

8 På dessa samarbetsmöten begärde samkommunen att få en kopia av det svar som respektive kommun uppgjort på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) förfrågan. Denna enkät gjordes i september-oktober. Det svenska frågeformuläret bifogas (bilaga 5). Den 13 december ordnades en slutdiskussion dit samarbetsparter, anhöriga, klienter och representanter från kommunerna inkallats (bilaga 6). På basis av de diskussionerna under de regionala samarbetsdiskussionerna, samt slutdiskussionen utarbetade arbetsgruppen ett utkast till en boendeplan för samkommunen. Ärendet förs till styrelsen för beslut. 3. TRYGGANDET AV DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH DERAS ANHÖRIGA Samkommunens kvalitetsarbete utvecklas och verksamheten tar i bruk arbetssätt och metoder som stöder brukarens möjlighet och förmåga att ta del av beslut som berör honom själv ex. säsongsamtal och individuell plan. Säsongsamtalet är ett dokumenterat samtal som förs regelbundet mellan brukare och kontaktperson minst två gånger/ år, där brukarens önskemål och framtidsdrömmar framkommer. Inom samkommunen fungerar åtta brukarråd (tidigare rådgivande kommission), bestående av brukare från verksamheten som valts för samma period som förtroendevalda. Brukarråden samarbetar med den regionala nämnden och har möjlighet att ta ställning till olika ärenden som har betydelse för brukarvardag. Brukarråden kan även komma med olika initiativ till beslutsfattare och tjänstemän. De blivande regioncheferna är ansvariga för att brukarråden fungerar. Samkommunen utvecklar en anhörigstrategi för att utveckla samarbetet med anhöriga och anhörigas organisationer Samkommunen utvecklar information om verksamheten på samkommunens webb-sidor i lättläst form. 4. SÄKERSTÄLLANDE AV RÄTTIGHETERNA FÖR BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kårkulla samkommun har inte haft barn på institution sedan 1980-talet gjordes riktlinjer upp för framtiden, och det beslöts att barn inte längre skulle tas emot till vårdhemmet för att bo på institution. Intagning av barn till vårdhemmet avslutades. Många barn blev efter detta kvar på institutionen och man strävade aktivt att placera de kvarblivande barnen att bo i familjer i samhället. Detta var möjligt med stöd och hjälp från 7

9 omsorgsbyråerna inom samkommunen. Småningom avslutades barnens boende på institution helt och hållet. Därmed nedlades även skolan för barn på institution år 1985 och överfördes till grundskolan. Regionala omsorgsbyråer stöder familjerna och deras nätverk i öppen vård, den s.k. mobila servicen och distansservicen som redan fungerar inom samkommunens alla regioner fortsätter att utvecklas. Ett expert- och utvecklingscentra skapas vid samkommunen, och detta kommer att fungera som ett stöd för de regionala omsorgsbyråerna som idag är sju till antalet. Korttidsvård, morgonvård och eftermiddagsvård samt vård under lov erbjuds för att underlätta vardagen i familjer som har barn med funktionsnedsättning. Internatboende under skolveckan för yrkesskole-elever utvecklas inom hela samkommunen, och fungerar som en del av en boendeträningsprocess. I den fastställda ekonomiplanen för har samkommunen uppställt som mål att dra upp riktlinjer för familjevårdens verksamhetsformer, volym och organisering. År 2012 görs en utredning av kommunernas behov av familjevård. Samkommunens familjeresursbank bör under de kommande utvecklas. Också en effektiv marknadsföring av familjevården planeras de närmaste åren. 5. UTVECKLANDE AV TJÄNSTER Samkommunens boendeverksamhet har utvecklats olika i de olika regionerna. Ur diagrammen i bilaga 7 framgår skillnaderna mellan regionerna idag. Avsikten är bl.a. att man regionalt strävar till att utveckla den typ av boendeverksamhet som idag i respektive region utvecklats minst. Den uppdaterade planen för ut- och avveckling av samkommunens boenden, samt renoveringar finns som bilaga 8. Av bilagan framgår vilka projekt som godkändes av fullmäktige och vilka projekt som kommer att föras till följande fullmäktige i juni Resultaten från de regionala kommundiskussionerna beskrivs här i korthet. NORRA ÖSTERBOTTEN: Jakobstad med omnejd: det finns många personer med utvecklingsstörning, vilka behöver boende. En del av dessa bor hemma. Staden planerar till en viss del egna boenden (radhuslägenheter). Behovet av korttidsvård är också stort för det finns ett stort antal barn och unga. Karleby: staden planerar inga boenden. Det finns behov av ett seniorboende. Kronoby: har eget boende och planerar att eventuellt utvidga detta. 8

10 MELLERSTA ÖSTERBOTTEN: Vasa: har eget boende dit staden planerar tilläggsplatser. Vasa stad sköter själv stödboendet. Behov finns av ett seniorboende och 2020 för ett boende för ungdomar och eventuellt personer med autism. Korsholm: har inga egna planer. Vörå: planerar ett eget gruppboende för yngre personer. Malax: kommunen har ett eget boende, vilket man planerar utvidga. Korsnäs: uppgifter saknas SYDÖSTERBOTTEN: Kristinestad: planerar eventuellt i framtiden ett tvåspråkigt boende i radhus. Närpes: bygger ett boende som bäst, där servicen köps från samkommunen. Kaskö: uppgifter saknas ÅBOLAND: Pargas: staden har inte planer på egna boendeeneheter. I staden finns behov av korttidsvård. Kimitoön: har inte planer på egna boenden. Som bäst planeras ett boende som byggs av en stiftelse och dit servicen köps av samkommunen. Åbo: uppgifter saknas ÖSTRA NYLAND: Borgå: staden planerar ingen egen produktion av boende. Rinnehemmet planerar ett tvåspråkigt boende. Borgå stad har ett boendeprogram i vilket ingår boendeplatser för personer med utvecklingsstörning. År 2013 ska staden uppdatera sitt handikappolitiska program. Lovisa: eventuellt finns behov av ett seniorboende. De yngre personerna med utvecklingsstörning vill hellre bo i Borgå stad. Mörskom: kommunen har inga egna planer, utan all svensk service köps av Kårkulla samkommun. I Päijät-Hämetrakten bor (utanför Mörskom) en svenskspråkig befolkning på ungefär 900 personer. 9

11 Lappträsk: uppgifter saknas Sibbo: uppgifter saknas Pyttis: har endast en svenskspråkig klient MELLERSTA NYLAND: Helsingfors: staden planerar att bygga 20 st boendeplatser för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning på Busholmen år För tillfället finns inga köer till boende. Esbo: har inga aktuella planer på att bygga boenden. Staden kunde dock, eventuellt tillsammans med Vanda stad och Kårkulla samkommun planera ersättande platser för en del av de personer som idag bor på Kårkulla vårdhem. Vanda: uppgifter saknas Grankulla: uppgifter saknas Kyrkslätt: uppgifter saknas VÄSTRA NYLAND: Raseborg: staden har inga planer på egna boenden, men önskar en noggrann genomgång av den service som staden köper av samkommunen. Hangö: uppgifter saknas Ingå: uppgifter saknas Lojo: uppgifter saknas Sjundeå: uppgifter saknas Från de medlemskommuner som inte deltog i de regionala samarbetsdiskussionerna saknas närmare planer. 6. NEDLÄGGNING AV INSTITUTIONSBOENDE En teoretisk minskning av institutionsplatser med målet att avveckla institutionen till år 2020 är möjlig med följande lösningar: Två boendeenheter inom vårdhemmet kunde omändras till öppen vård efter Folkpensionsanstaltens godkännande. I planerna finns att det 2014 finns en ny serviceenhet i Pargas vilken kunde ta emot 10 autistiska och gravt utvecklingsstörda klienter. Fyra klienter 10

12 planeras flytta till öppen vård. De flesta klienterna av dem som kunde flytta till öppen vård från vårdhemmet har sin hemkommun i mellersta Nyland. Esbo- och vandaborna är sammanlagt sju till antalet. För dessa sju klienter kunde en gemensam boendelösning planeras. I den teoretiska uträkningen räknar man med att dödligheten på vårdhemmet är ca tre per år. År Utflytt Ersättande platser platser, Peppargränd platser, Snäckan blir öppen vård Esbo- och Vandabor till öppen vård platser, Triangeln blir öppen vård Sammanlagt -47 Enligt ovanstående planer kan konstateras att det från 71 klienter år 2012 skulle minska med klienter på vårdhemmet fram till 2020 enligt följande: Dödigheten under perioden skulle vara ca 24 (8 år x 3 personer = 24). 71 klienter 24 klienter = 47 klienter. 47 klienter skulle under perioden flytta ut från vårdhemmet, 47 klienter 47 klienter = 0. År 2020 skulle således inga klienter längre bo på institution inom Kårkulla samkommun. Kvarstående verksamhet på institutionsområdet planeras vara en undersökningsenhet och enhet för rehabilitering samt krisvård. 7. SÄKERSTÄLLANDE AV KUNNANDE OCH SAMARBETET MELLAN FÖRVALTNINGSOMRÅDENA I samkommunen börjar ett expert- och utvecklingscenter, vars uppgift är att stöda utvecklingen i regionerna. I regionerna finns sammanlagt sju omsorgsbyråer, vilka å sin sida stöder utvecklingen och samarbetar med kommunerna. 11

13 Samarbetet med hälsocentralerna fungerar olika inom olika regioner. Få kommuner anser att primärhälsovården idag skulle kunna ta över ansvaret för de personers hälsa vilka är inskrivna i samkommunen. Samarbetet kunde utvecklas genom att samkommunen på varje hälsocentral kunde få en utnämnd läkare, som skulle ansvara för samkommunens klienter i samarbete med samkommunens egna läkare. Överlag finns det ett behov av att utveckla servicekedjorna inom vården för samkommunens klienter. I samkommunens planer ingår principen att på Kårkulla vårdhem i framtiden kunna erbjuda sådan krisvård som inte genom den s.k. mobila servicen (omsorgsbyråerna) är tillräcklig i boendena i regionerna. Vidare bör utredas om det kunde vara möjligt att tillsammans med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts svenskspråkiga psykiatri (som organiseras av Åbolands sjukhus) utveckla den svenskspråkiga omsorgspsykiatrin. Samarbetet med de svenskspråkiga utbildningsenheterna i regionerna fungerar bra. Med tanke på att säkerställa kunnandet på svenska bör samarbetet fortsätta och utvecklas. Samkommunen har kontinuerligt läroavtalsutbildning på gång. 8. SLUTSATSER Kårkulla samkommun strävar att förverkliga de principer som finns i statsrådets principbeslut och i den riksomfattande planen. Planen utgår från en beskrivning av nuläget, hur ser boendesituationen och institutionsboendet ut idag. Målet för 2020 är att ingen ska bo på institution, men det kommer för Kårkulla samkommun att finnas en övergångsperiod. Under denna tid minskas boendet på institution. Avsikten är att tillsammans med kommunerna försöka ordna individuella boenden för dem som vill flytta ut. Kårkulla samkommun har dock tagit ett beslut, att ingen flyttas ut mot sin egen eller anhörigas vilja. På vårdhemmet bor idag många klienter som har bott där i år och betraktar vårdhemmet som sitt hem. Ifall dessa klienter vill fortsätta att bo på vårdhemmet till livets slut, så har de enligt samkommunens beslut rätt till detta. Det kommer därför att vara svårt att uppskatta hur lång denna övergångsperiod kommer att vara. Den boendeplan som Kårkulla samkommun gör för åren baserar sig på samarbetsdiskussionerna med medlemskommunernas representanter, samt på de åsikter klienter, anhöriga och personalen hämtat fram. Samkommunens fastställda ekonomiplan ligger som grund för utvecklingen av boendeverksamheten. Planernas förverkligande är i allra högsta grad beroende av tillgången till statsunderstöd, dvs. hur ARA förhåller sig till projektplanerna. Att minska institutionsboende lyckas inte utan statligt stöd. 12

14 Allmänt kan man konstatera, att utgående från samarbetsdiskussionerna ser det ut som om endast några (fem) kommuner planerar egna boenden. Inom Svenskfinland utgår kommunerna ofta från att Kårkulla samkommun upprätthåller olika boenden. Inom många kommuner saknas långsiktiga planer. En boendeplan som sträcker sig fram till år 2020 är synnerligen svår att uppgöra så, att den skulle vara realistisk och bindande för de sista åren. Kommunernas planer sträcker sig inte så långt fram i tiden. Inte heller samkommunens. En av orsakerna är den stora osäkerhet som för tillfället råder gällande hur lagstiftningen inom området kommer att förverkligas. Kommunreformen, en ny struktur för social- och hälsovården, en ny socialvårdslag, en ny handikappslag, en ny statsandelslag och en ny lag om begränsning av individens rättigheter är exempel på den osäkerhet som bildar ramen för uppgörande av denna boendeplan. Det står alltså helt klart att boendeplanen bör årligen genomgås och uppdateras. Kommunernas ekonomi är trängd och den kommunala, ekonomiska situationen kan vara en bidragande orsak till att den planerade boendeverksamheten inte når de mål som uppsatts i statsrådets principbeslut och i den riksomfattande planen. Slutligen kan konstateras, att realistiska långsiktiga boendeplaner är svåra att göra också på grund av att klienternas personliga behov och problematik varierar över tiden. Principen att uppgöra planer är viktig och nödvändig för att säkerställa en förnuftig verksamhet, men då planerna gäller människor blir planerna alltid osäkra och levande. 13

15 Plan för ordnande av boende i Kårkulla samkommun för åren / Bilaga 3 KLIENTENKÄT PÅ VÅRDHEMMET HÖSTEN 2012 Östra Nyland Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård Borgå 0 3 Sibbo 1 0 Sammanlagt 1 3 Mellersta Nyland Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård Helsingfors 15 2 Sjundeå 1 0 Esbo 6 5 Vanda 1 2 Kyrkslätt 2 0 Grankulla 1 0 Sammanlagt

16 Västra Nyland Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård Raseborg 3 1 Hangö 2 0 Ingå 1 0 Sammanlagt 6 1 Åboland Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo på öppen vård Pargas 4 2 Åbo 3 1 Kimitoön 1 0 Sammanlagt 8 3 Sydösterbotten Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård Närpes 1 0 Sammanlagt

17 Mellersta Österbotten Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård Vasa 2 0 Malax 1 0 Korsholm 0 1 Sammanlagt 3 1 Norra Österbotten Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård Nykarleby 1 1 Karleby 1 1 Jakobstad 0 1 Sammanlagt

18 Utanför samkommunen Stad Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård St. Karins 0 1 Hyvinge 1 0 Tavastehus 1 0 Kuusankoski 1 0 Sammanlagt 3 1 Kvar på vårdhemmet Möjligt att bo i öppen vård

19 Plan för ordnande av boende i Kårkulla samkommun för åren / Bilaga 7 Västra Nyland Enhet Platser Platser Platser platser Brogränd 19 Flemmingsgatan 19 Ekenäs stödboende 12 Österby 10 Ekenäs korttid 3 Karis boende 15 Karis stödboende 2 Karis höghus (nytt) 15 Hangö 13 Heimgård 5 avslutas Mellersta Nyland Enhet Platser Platser Platser platser Andelslagsvägen 9 avslutas Nytt Andelslagsvägen 6 2 Elovägens boende 6 Landgränden 5 Helsingfors stöd 6 Hökberget 6 avslutas Esbo boende 9 Esbo stödboende 4 Grankulla boende 6 Grankulla stödboende 3 Majparken 20 Kyrkslätt 10 Östra Nyland Enhet Platser Platser Platser platser Sibelliusboulevarden avslutat Saga Boende 20 Jackarbygatans boende avslutat Nytt jackarbygatan 10 Ekebo 7 avslutas Näse Boende 20 Stödboende 9 Linjevägen 10 Stödboende 1 Utterbäck 37 18

20 Norra Österbotten Enhet Platser Platser Platser platser Karleby 9 Katarinegården 10 Södermalms boende 10 Spireavägens boende 5 4 Larsmo 10 3 Bennäs boende 9 Lövö 8 Villa Bergstigen 6 5 Villa Joupers 11 Backebo 15 Villa Skata 4 4 Seniorboende (Nytt) 12 Mellersta österbotten Enhet Platser Platser Platser platser Vasa Boende 16 Psykosocialt boende 13 Smedsby boende 9 Stödboende 4 Korsholm 10 avslutas Monavägen 15 Trädgårdsvägens boende 11 Kvevlax 8 Stödboende 1 Sundom 11 4 Sydösterbotten Enhet Platser Platser Platser Platser Häggvägen 10 avslutas Bostället 12 Parkvägens boende 7 avslutas Långska 7 avslutas 0 Närpes nytt Lindvägen 15 Kristinestad 11 Åboland Enhet Platser Platser Platser platser Skansvägen 10 Villa Käldinge 5 Morrestorn 8 Internatet Pjukala 6 19

21 Stödboende Pargas 7 Peppargränd 15 Övervägen 8 Lyan 6 Stödboende Kirjala 2 Snäckan 12 Bäckåkergården 12 Stödboende Åbo 8 Småland 10 Torpet 5 avslutas Stödboende Kimito 3 Mästargränd 14 20