VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2014

2 INNEHÅLL FÖRVALTNING Samkommunsdirektörens översikt... 4 Förtroendeorgan... 6 SPECIALOMSORG Familj och barn Omsorgsbyråer Korttidsvård Ungdomsåren Arbets- och dagverksamhet Internatboende Vuxna och seniorer Boendeverksamhet DELAKTIGHET Brukarråden Anhörigstrategin EXPERTIS OCH UTVECKLING Undersökning, rehabilitering och kris Utvecklingsarbete Utvecklarnas arbete Nationellt autismprojekt ÖVRIG SERVICE Arbetsklinik Missbrukarvård EKONOMI Ekonomisk översikt Nyckeltal Investering och finansiering Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV. 2 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

3 I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV Boende Familjevård Missbruk arvård Handledning, rådgivning, medicinsk verksamhet Stödjande verksamhet Personlig assistans Undersökning Rehabilitering Krisvård Dagverksamhet Institutionsvård Korttidsvård Mobila tjänster Arbetsklinik Arbete enligt socialvårdslagen KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 SAMKOMMUNSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT SAMKOMMUNENS FEMTIOFJÄRDE verksamhetsår präglades av turbulens. Den planerade social- och hälsovårdsreformen påverkade verksamheten. Diskussionerna om Kårkullas framtid på riksnivå krävde stora insatser av tjänstemannaledningen och styrelsen medan den osäkra framtiden avspeglades indirekt som en otrygghet bland de anställda. Det positiva var att Kårkulla samkommuns verksamhet och därmed de svenskspråkiga personernas med utvecklingsstörning behov och rättigheter blev kända bland rikspolitiker. Denna typ av marknadsföring på riksnivå över språkgränserna har inte tidigare skett. Samkommunen fick tyvärr hösten 2014 en synnerligen negativ publicitet på grund av de tråkigheter som uppdagades på en av samkommunens boendeenheter. Det som hänt är helt oacceptabelt och ska inte bortförklaras. Samkommunen måste ta sitt ansvar, reda ut och förbättra sin verksamhet. Tråkigheterna ledde till en aktiv diskussion om många väsentliga frågor inom specialomsorgen med klienter, anhöriga och personal. Under år 2014 fick sammanlagt 1592 personer service av samkommunen, varav 1289 inom specialomsorgen, 154 inom missbrukarvården och 149 på arbetskliniken. Antalet har de senaste åren visat en konstant ökning inom specialomsorgen. Inom specialomsorgen fortsatte avvecklingen av institutionsvård helt enligt fastställd plan. Samkommunen tog under året i bruk nya produkter med en ny prissättning. En storsatsning utgjorde införandet av den s.k. Stockholmsmodellen, vilket innebar ca 1300 mätningar av brukarna vårdbehov och omsorgsinsatser. Det ekonomiska resultatet blev tyvärr starkt negativt på grund av att intäkterna minskade. Personalkostnader hölls inom budgeterade ramar, men på grund av stora fluktuationer i prestationsutvecklingen borde personalkostnaderna ytterligare ha skurits ner. Samkommunens framtida verksamhet, dess kvalitet och förmåga till flexibilitet, samt utvecklingen av prispolitiken utgör hörnstenarna i framtida utmaningar. Kårkulla samkommun fortsätter att aktivt jobba för att brukarna ska få en svenskspråkig, god, individuell och modern service också i framtiden. MÄRTA MARJAMÄKI samkommunsdirektör 4 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

5 FÖRVALTNING KÅRKULLA SAMKOMMUNS PERSONALORGANISATION Förvaltningssekreterare, informatör, övrig kanslipersonal CHEF FÖR EXPERT- OCH UTVECKLINGS- CENTRET SAMKOMMUNS- DIREKTÖR VERKSAM- HETSCHEF EKONOMI- DIREKTÖR PERSONAL- CHEF Fastighetschef, IT-chef, ekonomipersonal Arbetarskyddschef, personalsekreterare, löneräknare, företagshälsovårdaren Utvecklingschef Utvecklare av boende, eftermiddags- och internatverksamhet Utvecklare av dagoch arbetsverksamhet Ledare för assistanspool och familjevård Överläkare för klinisk verksamhet Personal inom rådgivningsverksamhet (omsorgsbyråer) Personal (resurscenter, undersökning, rehabilitering, krisvård) Personal inom missbrukarvård Personal inom arbetskliniken Regionchefer i: västra Nyland mellersta Nyland östra Nyland Åboland södra Österbotten mellersta Österbotten norra Österbotten Enhetschefer i: västra Nyland 5 mellersta Nyland 5 östra Nyland 5 Åboland 9 södra Österbotten 3 mellersta Österbotten 4 norra Österbotten 7 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 FÖRVALTNING FÖRTROENDEORGAN REPRESENTANTERNA TILL FULLMÄKTIGE VÄLJS VART FJÄRDE ÅR AV MEDLEMSKOMMUNERNA PÅ BASIS AV ANTALET SVENSKSPRÅKIGA INVÅNARE I KOMMUNEN. FULLMÄKTIGE ÄR samkommunens högsta beslutfattande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Nyland, Åboland och Österbotten. REVISIONSNÄMNDEN SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN Ordinarie medlem Bo Grönholm, ordf. Anita Tuominen, vice ordf. Ulla Bergman till Hanna Järvinen fr Yngve Engblom Tapio Osala Kommun Esbo Åbo Åbo Pargas Kimitoön Vasa Fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige består av 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde två gånger under STYRELSEN HAR i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde 14 gånger under STYRELSENS SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN Ordinarie medlem Veronica Hertzberg, ordf. Bengt Kronqvist, vice ordf. Bengt Hartman Kari Hagfors Britta Lindholm till Anita Spring fr Camilla Sandell Roger Eriksson Cornelius Colliander Brita Romsi Irja Bergholm Elina Kalliio-Uljens Kommun Helsingfors Jakobstad Raseborg Lovisa Ingå Borgå Åbo Pedersöre Pargas Kyrkslätt Kyrkslätt Kristinestad De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka brukarnas medinflytande och självbestämmanderätt. 6 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

7 FÖRVALTNING FÖRTRONDEMANNAORGANISATION FULLMÄKTIGE 45 representanter REVISIONSNÄMND 5 ledamöter VALNÄMND 5 ledamöter STYRELSEN 11 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 ledamöter BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra Nyland 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar BRUKARRÅD I södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 FÖRVALTNING VI ERBJUDER VAR OCH EN MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL OCH TRYGG VARDAG. 8 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

9 FÖRVALTNING ANTAL SVENSKSPRÅKIGA I SAMKOMMUNENS MEDLEMSKOMMUNER SVENSK- SPRÅKIGA 15,8 % SVENSK- SPRÅKIGA 14,6 % INVÅNARANTAL Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Jakobstad Karleby Kaskö Kimitoön Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Kyrkslätt Lappträsk Larsmo Lojo Lovisa Malax Mörskom Nykarleby Närpes Pargas Pedersöre Pyttis Raseborg Sibbo Sjundeå Vanda Vasa Vörå Åbo KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 FÖRVALTNING ANTAL BRUKARE PER KOMMUN 2014 ANTAL BRUKARE PER REGION ENLIGT HEMKOMMUN Norra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Åboland Västra Nyland Mellersta Nyland Östra Nyland 0 Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Jakobstad Karleby Kaskö Kimitoön Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Kyrkslätt Lappträsk Larsmo Lojo Lovisa Malax Mörskom Nykarleby Närpes Pargas Pedersöre Pyttis Raseborg Sibbo Sjuneå Vanda Vasa Vörå Åbo ANTAL BRUKARE FRÅN ICKE- MEDLEMSKOMMUNER Geta Hammarland (ÅOF) Hyninge Jomala (ÅOF) Kuusankoski Mariehamn (ÅHS) Pikis Riihimäki Rusko St. Karins Tavastehus Tusby Vichtis 10 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

11 FÖRVALTNING VÅRA SERVICEFORMER ERBJUDS PÅ FÖLJANDE ORTER Insitutionsvård och EUC Pargas Dagverksamhet Boende (gruppboende, lägenhetsboende, stödboende) Rådgivande verksamhet Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Borgå, Esbo, Granskulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, Raseborg och Vasa Arbetsverksamhet Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa) Missbrukarvård Malax, (Raseborg) BRUKARE SOM FÅTT INSTITUTIONSVÅRD 2014 Ålderskategorier Totala antalet klienter som fått institutionsvård under året Utskrivna under året Avlidna I institutionsvård år år år Totalt * *Inklusive 6 brukare som vårdas på rehabiliteringsenheten Hyddan. SAMKOMMUNENS TOTALA ANTAL prestationer ökade under år 2014 med jämfört med år De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt ,49 % +0,83 % -0,51% +0,08 % +8,59 % * *Av ökningen på prestationer år 2014 kan ca förklaras av en förändring av statistikföringen inom den rådgivande sektorn där man fr.o.m. år 2014 började fakturera för varje påbörjad halvtimme i stället för som tidigare för hela besök. Om man borträknar den rådgivande sektorns ökning p.g.a. ny statistikföring och betraktar endast prestationerna inom övriga verksamhetsformer var prestationsökningen eller 2,75 %. KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 FÖRVALTNING INOM ARBETS- OCH DAGVERKSAMHETEN TILLVERKAS PRO- DUKTER SOM FINNS TILL FÖRSÄLJNING. 12 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

13 FÖRVALTNING BRUKARE SOM FÅTT SAMKOMMUNENS tjänster år 2014 enligt region och ålder. Ålderskategori Region Klienter Nyland år Åboland 0 Österbotten 41 Alla regioner slgt 54 Nyland år Åboland 14 Österbotten 116 Alla regioner slgt 221 Nyland år Åboland 36 Österbotten 265 Alla regioner slgt 578 Nyland år Åboland 42 Österbotten 115 Alla regioner slgt 311 Nyland år Åboland 13 Österbotten 43 Alla regioner slgt 125 Hela samkommunen slgt 1289 NYA BRUKARE MED OMSORGSPROGRAM år 8 17 år år 26 år Västra Nyland Mellersta Nyland Östra Nyland Norra Österbotten Mellersta Södra Österbotten Österbotten Åboland KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 SPECIALOMSORG FAMILJ OCH BARN OMSORGSBYRÅER KÅRKULLA SAMKOMMUN har sju regionala omsorgsbyråer som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråns team består av psykologer, socialkuratorer och pedagogiska handledare. Till teamet hör också konsulterande läkare. Teamet har haft ett intensivt samarbete med EUC:s experter, speciellt med dem som är stationerade ute på fältet, t.ex. autismhandledare och talterapeut. Omsorgsbyrån gav service främst till familjer med barn/vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Även personer med andra funktionsnedsättningar blir allt vanligare. Service erbjöds i form av rådgivning, stöd, information, handledning, bedömningar och tester. Stöd till egna enheter gavs främst i form av handledning. Norra Österbotten fick under 2014 en konsulterande läkare som ledde till en betydlig förbättring vad gäller medicinsk omvårdnad. Tillgången till läkare upplevdes som mycket positivt av vår målgrupp samt av enheterna. Det mesta arbetet har gjorts i form av nätverksarbete, genom våra individuella planer och genom olika samarbetsmöten. Via dessa möten har man gjort upp planer för hur man bäst stöder en barnfamilj, vad som är viktigt i ungdomsåren, hur man planerar för fortsatt skolgång, inträde i arbetsliv, boendeträning och framtida boende. Även planering av seniorers verksamhet och boende tog fart under året. Ser man konkret till målsättningen för 2014 kan man konstatera att användningen av elektroniska journaler ökade, men det finns fortfarande tekniska problem som måste lösas, likaså finns oklara frågor om användningen. Under 2014 gjordes s.k. Stockholmsbedömningar för att få fram nya kategorier. Arbetet upplevdes som gediget, i och med att det skulle göras på alla, men också positivt! Det förstärkte samarbetet med kommunens socialarbetare i och med att de inbjöds att närvara. Kontakterna till kommunerna var intensiva under år Det alltmer detaljerade budgetarbetet på individnivå var mycket tidskrävande och krävde täta och fortsatta kontakter med kommunerna under hela året. I mån av tid och möjlighet gjordes även annat PR-arbete gentemot kommuner och övriga instanser och samarbetspartners. 14 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

15 SPECIALOMSORG OMSORGSBYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA. KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 SPECIALOMSORG KORTTIDSVÅRD KORTTIDSVÅRD INNEBÄR planerad vistelse på enhet. Korttidsvården fungerar som avlastning för närståendevård eller då situationen i familjen kräver det. Korttidsvården inom Kårkulla samkommun förverkligades som morgonvård, eftermiddagsvård, boendeträning eller som avlastning, antingen på enhet eller som familjevård. Enheterna för korttidsvård är hemlika utrymmen där personer i olika åldrar kan vistas för kortare eller längre tid. Avlastning i familjevård gav personerna en trygg miljö att vistas i. Korttidsvistelserna varierade från några timmar till flera veckor per gång, dock högst tre månader i ett sträck, allt utgående från familjens behov. Perioderna för korttidsvården var för många regelbundet återkommande. På korttidsvårdsenheten kunde personen få boendeträning och då kan flyttning senare till eget hem ske smidigare. Under år 2014 gavs korttidsvård i alla regioner, vid 16 olika verksamhetsenheter. Mest korttidsvård, både på enhet och i familjevård, förekom i norra Österbotten och minst i mellersta Nyland. Sammanlagt fick 161 personer korttidsvård och 42 personer familjevård inom Kårkulla samkommun år Åldern på personerna i korttidsvård varierade från 3 till 70 år. Största delen av personerna i korttidsvården utgjordes av personer i åldern 5 34 år. Enligt senaste kvalitetsmätningar fick korttidsvården goda betyg. Trygghetsfaktorn lyftes fram av de anhöriga. Satsning på temaveckoslut och återkommande ungdomsgrupper förverkligades till en del. Korttidsvård på helgerna efterfrågades mest. Vid planering av korttidsvistelser strävade man efter att beakta brukarperspektivet, d.v.s. att forma verksamheten enligt behovet och efterfrågan av korttidsvård. Struktur för korttidsvård, internatvård och eftermiddagsvård utarbetades och kartläggning över volym och funktion gjordes.. 16 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

17 SPECIALOMSORG BRUKARE SOM FÅTT KORTTIDSVÅRD 2014 Nyland Åboland Österbotten KORTTIDSVÅRD INOM GRUPPBOENDET KORTTIDSVÅRD INOM GRUPP- BOENDET TOTALT 190 KORTTIDSVÅRD TOTALT 217 KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJE- VÅRDEN 27 KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN 0 6 år 7 17 år år år 65 år 0 6 år 7 17 år år KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 SPECIALOMSORG UNGDOMSÅREN ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET omfattar traditionell arbetsverksamhet, anpassad verksamhet för personer med autismspektrumtillstånd, grav utvecklingsstörning och/eller multihandikapp samt seniorverksamhet, utlokaliserad verksamhet och arbete med stöd. Arbets- och dagverksamheten är samkommunens näststörsta enskilda verksamhetsform, både vad beträffar volym och ekonomi. Samkommunen upprätthåller ingen dagverksamhet för barn, utan strävar efter att barn integreras i normal dagvård och skolor. Arbets- och dagverksamheten för vuxna är till innehållet mångfacetterad och skiljer sig till en del i de olika regionerna. Seniorerna deltar i arbets- och dagverksamheten enligt egen vilja och förmåga. Besluten om deltagande är alltid individuella. Arbets- och dagverksamheten benämns inom samkommunen Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service (LO). Såväl ALO som LO riktar sig till personer med olika former av funktionsnedsättningar. ALO innebär service med inriktning på arbete i olika former, medan LO innebär service som främst stöder vardagsfunktionerna. ALO och LO har som målsättning att tillgodose personens behov av att vara aktiv, erbjuda arbete och sysselsättning, varierande erfarenheter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö samt möjlighet till social gemenskap. Verksamhetsinnehållet överensstämmer med personens intressen, behov och önskemål, vilka framgår i individuella planer. Verksamheten utgår från ett socialpedagogiskt förhållningssätt, vilket innebär att ge stöd och hjälp i vardagen och att tillsammans med personen arbeta för att hitta vägar att hantera sin livssituation, stöda tillväxt och möjliggöra kommunikation. Personens inflytande och medbestämmande beaktas. Under år 2014 planerades i samkommunen nya, mera ändamålsenliga utrymmen både i Österbotten och i Nyland. En del nya utrymmen togs också i bruk i Österbotten. I Åbo och Jakobstad gavs enligt separata avtal med kommunerna även service enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte för långtidarbetsslösa, främst ungdomar i åldern år. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag från Utbildningsstyrelsen. Kårkulla samkommun erbjuder arbets- och dagverksamhet på 15 orter. PLOCK UR VERKSAMHETEN: Arbets- och dagverksamheten på Intek serviceenhet i Jakobstad som erbjuder både ALO och LO. På industriavdelningarna, trä, metall och montering utfördes främst underleverantörsarbeten till industrin i närregionen, men det tillverkades också egna hantverksprodukter. På de övriga avdelningarna omfattade veckoprogrammet dessutom bl.a. dagliga promenader, högläsning, avslappning, bakning, bingo, musik- och gymnastikstunder. Underhålls-, städ- och köksuppgifter ingick också i verksamheten. Servicen för personer med grav utvecklingsstörning och multihandikapp omfattade mycket sinnesstimulering och grundvård enligt individuella behov. Servicen för personer med autismspektrumstörningar karakteriserades av ett mycket strukturerat arbetssätt, kommunikation med tecken som stöd, pecs och fotografier samt verbalt stöd. Personligt utvecklade arbetsuppgifter och fysiska övningar användes för att upprätthålla och utveckla kunskaper och färdigheter. På enheten finns en nystartad seniorgrupp. Där anpassades arbetet till brukarens hälsa och välmående. På programmet fanns en aktivitet som kallas reminicens, d.v.s. man fiskar upp minnestrådar från personens barn- och ungdomstid. På så sätt kommer man i håg saker från unga år. Utveckling av verksamhetsinnehåll, förändrade gruppindelningar och utrymmesplanering stod på agendan under hela året. 18 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

19 BRUKARE SOM DELTAGIT I DAGVERKSAMHET 2014 SPECIALOMSORG Brukare som deltagit i dagverksamhet 2014 Brukare i utlokaliserat arbete 2014 (helt el. delvis) (beräknas utg. från totalantalet brukare) Nyland Åboland Österbotten Nyland Åboland Öster- Nyland Åboland Öster- Nyland Åboland Österbotten 0 17 år år botten år botten 65 år TOTALT TOTALT 124 ARBETSVERKSAMHET ENLIGT SOCIALVÅRDSLAGEN SERVICEPRODUKTION 2014 Åboland: Österbotten: Småland, Mocca Kvadraten, Molpe IC, Intek Sammalagt Verksamhet enligt Socialvårdslagen 6 6 Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L 27 d Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L 27e Verksamhet enligt omsorgslagen I samarbete med Arbetskliniken, ARJ LiA Molpe, arbetsträning/prövning/intek 2 2 Arbetsträning för mentalvårdsklienter / Intek I samarbete med Arbets- och näringsbyrån 2 2 Arbetspraktik/-träning 3 3 Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte Lönesubvention 2 2 Språkpraktik I samarbete med mentalvårdens dagavdelning Arbetsterapi Sammanlagt ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE (ALO) består av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster, samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och social träning. Servicen kan ordnas inne på en serviceenhet eller som utlokaliserad arbetsverksamhet på en arbetsplats. LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) innefattar individuellt anpassad sysselsättning, fysiska aktiviteter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö som ger möjlighet till sociala kontakter med andra. Verksamheten har sin grund i regelbundenhet och struktur som skapar en trygg miljö för interaktion och kommunikation. KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 SPECIALOMSORG INTERNATBOENDE KÅRKULLA SAMKOMMUN har internatboende endast i Pargas som arrangeras i samarbete med yrkesträningsskolan Optima. Eleverna bor på internatet under skolveckan måndag till fredag. Ungdomarna vid internatet har möjlighet att prova på olika sätt att bo. Under det första året bor man i grupp och det finns personal i samma utrymme, under det andra och tredje året strävar man efter att ungdomarna blir mera självständiga i ett nära samarbete med anhöriga. Fritidsaktiviteter och socialträning är viktiga komponenter i internatverksamheten. Under 2014 bodde åtta elever i åldern år på internatet. Antalet elever har fördubblats sedan internatet inledde sin verksamhet år Under året presenterade några elever och personal från internatet internatets verksamhet vid seminariet Vägen till ett eget hem i Helsingfors arrangerat av FDUV, Arcada och Kårkulla samkommun. 20 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

21 SPECIALOMSORG VUXNA OCH SENIORER BOENDEVERKSAMHET BOENDEVERKSAMHET BETYDER att vi inom Kårkulla samkommun erbjuder individuella hem för personer som behöver stöd i sin vardag. Detta planeras och genomförs tillsammans med brukare, anhöriga och kommunens representant. Boendealternativen är stödboende, lägenhetsboende, gruppboende, institutionsboende och familjevård. Möjlighet till olika skräddarsydda lösningar finns också. Kårkulla samkommun erbjuder boende i 20 kommuner. Statsrådets principbeslut den om avvecklandet av institutionsboende fram till år 2020 och samkommunens uppgjorda boendeplan styr utvecklandet av boendeservicen i regionerna. Det betyder att personer med stora hjälpbehov ska beredas möjlighet att bo kvar i sin region, vilket i sin tur ställer krav på planering av nya boendeenheter inom hela samkommunen. Detta betyder att vi noggrant tillsammans med kommunen kartlägger den s.k. boendekön i de olika regionerna för att på bästa möjliga sätt tillmötesgå kommande behov. Under 2014 togs nya boendeenheter i bruk med 15 platser i Pargas och 14 i Kimitoön. I Borgå togs en nyrenoverad enhet i bruk. I regionerna satsade man på olika processer kring förberedandet före flytten till ett eget hem, eller flytt till ett annat hem. Brukare och anhöriga samlades till olika träffar och personalen fick utbildning inför ny verksamhet. Under 2014 beviljades statens Ara-medel för en boendeenhet i Närpes och Pedersöre lämnade in en anhållan om Ara-medel på hösten. Totalt gavs boendeservice åt 613 personer år 2014, vilket är en ökning med 54 personer från Personer inom lägenhets- och stödboende ökade medan personer inom gruppboende minskade. Institutionsboendet vid Kårkulla Vårdhem minskade med 20 personer sedan Inom boendeverksamheten satsade man under året på innehållet i boendeservicen. Det viktigaste inom boendeverksamheten är att brukarnas styrkor, förmågor och önskemål beaktas och tas tillvara. Detta stöddes genom regelbundna säsongsamtal och därtill hörande överenskommelser. Husmöten ordnades vid de flesta boendeenheter. Verksamheten för seniorer strukturerades så att äldre personer bor tillsammans med andra äldre personer och innehållet i vardagen planerades så att alla har rätt till en meningsfull vardag i sitt eget hem. Stödboendeverksamheten, också kallat satellitboende, utvecklades i de olika regionerna. Året avslutades med besök från Social-och hälsovårdsministeriet. En uppföljningsgrupp på riksnivå för KE- HAS-programmet bestående av nio personer bekantade sig med Kårkullas boendeverksamhet i Åboland. De besökte en enhet inom institutionsboende, ett grönt boende i skärgården, ett lägenhetsboende med internatboende och korttidsvård och den nya enheten i Pargas. Uppföljningsgruppen kunde konstatera att den uppgjorda boendeplanen följts och att boendeverksamheten inom Kårkulla samkommun utvecklats i enlighet med nationella riktlinjer. OLIKA FORMER AV BOENDE GRUPPHEM Anknyter till en avveckling av institutionsboende BOSTADSGRUPPER SEPARATA BOSTADER (enrummare, tvårummare, trerummare) Egen bostad med gemensamma rum Primärt i normalt bostadsbestånd KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 SPECIALOMSORG BOENDEALTERNATIV Att bo på landet Att bo i storstan Att bo i en mindre stad Att bo höghus Att bo i radhus Att bo i egnahemhus 22 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

23 SPECIALOMSORG BRUKARE SOM FÅTT BOENDESERVICE 2014 Nyland Åboland Österbotten Gruppboende BOENDE- SERVICE TOTALT 613 GRUPP- BOENDE TOTALT 391 STÖDBOENDE TOTALT 82 LÄGEN- HETS- BOENDE TOTALT 140 Lägenhetsboende 7 17 år år år 65 år Stödboende 7 17 år år år 65 år år år 65 år KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24 DELAKTIGHET BRUKARRÅDEN BRUKARRÅDEN, SOM är åtta till antalet, var aktiva inom Kårkulla samkommun under år Varje region har ett brukarråd, medan Åboland av tradition haft två råd; östra Åbolands och västra Åbolands brukarråd. Som sekreterare fungerar en utsedd person från personalen. Samtliga brukarråd hade 3 4 möten under året. I Nyland och Österbotten träffade brukarråden dessutom de regionala nämnderna, vilket ömsesidigt uppskattades mycket. På mötena behandlade brukarråden aktuella regionala och samkommunala ärenden där brukarrådens åsikter önskats. Brukarråden hade möjligheten att på sina möten lyfta fram frågor som de önskade få svar på inom samkommunen. Brukarråden tog initiativ till att ordna en storträff för samtliga brukarråd i Pargas under år Samkommunen frågade brukarråden till exempel om hur de förhåller sig till samkommunens anhörigstrategi och på vilket sätt brukarna själva önskar att anhöriga har inflytan- de och påverkan i brukarnas vardag. Därtill informerade sekreterarna i brukarråden om samkommunala och nationella riktlinjer och aktualiteter (till exempel So-Hä-reformen). Brukarrådens påverkan och delaktighet i samkommunens verksamhet och beslut ökade under 2014, men samkommunen bör ytterligare utöka möjligheten till brukarrådens delaktighet i beslutsprocesserna i framtiden. 24 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

25 DELAKTIGHET ANHÖRIGSTRATEGI KÅRKULLA SAMKOMMUNS anhörigstrategi godkändes av fullmäktige den Anhörigstrategin var ett mångårigt arbete. Sedan år 2011 har Kårkulla samkommun målmedvetet planerat för en bättre delaktighet för de anhöriga. Målet var att utveckla en anhörigstrategi där personen med funktionshinder och anhöriga i samråd med experter utvecklar omsorgen. Som grund i arbetet användes resultat från bl.a. anhörigförfrågningar. Anhörigstrategin och dess handlingsprogram utarbetades under våren Arbetet gjordes av en projektanställd i samarbete med en styrgrupp som bestod av anställda och anhöriga vid samkommunen. Informations- och diskussionstillfällen om arbetet med anhörigstrategin ordnades för de anhöriga i alla regioner i samkommunen. En andra anhörigförfrågan gjordes i maj. VÄRDERINGARNA I ANHÖRIGSTRATEGIN ÄR: En öppen dialog mellan anhöriga och personal där man värdesätter varandras kunskaper. Varje brukare avgör för sig på vilket sätt anhöriga medverkar. En positiv attityd och bra informationsgång till anhöriga gör att samarbetet blir bättre. Anhöriga ska känna att brukaren är i goda händer. KÅRKULLA VILL SE anhöriga som en resurs i ordnandet av en kvalitativt god omsorg för brukarna. Ett led i anhörigstrategin är att bilda anhörigråd i alla regioner för att ta vara på anhörigas kunskaper och erfarenheter. Under hösten 2014 arbetade man för att välja medlemmar till anhörigråden för tiden Anhörigstrategin med dess handlingsprogram ska verkställas inom alla verksamhetsformer. KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

26 EXPERTIS OCH UTVECKLING UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka 2 månader. 26 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KRISVÅRD Krisvård erbjuds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1 6 veckor. REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod.

27 EXPERTIS OCH UTVECKLING UNDERSÖKNING, REHABILITERING OCH KRIS EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) erbjuder undersökning, rehabilitering och krisvård och har till sitt förfogande en undersökningsavdelning med sex platser och en psykosocial avdelning med sex platser och fyra lägenheter för boendeträning. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och stukturerat dagsprogram. Det finns även möjlighet till dagverksamhet. KRISVÅRD Krisvård erbjöds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen för vården var mest en till sex veckor. Krisperioden omfattade en heltäckande kartläggning som gjordes av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk. Under krisperioden uteslöts somatiska sjukdomar och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticerades. Krisvården innebar ofta utökade personalresurser. UNDERSÖKNING Undersökningsperioderna inleddes med en helhetsplanering utgående från brukarnas individuella behov. Vistelsetiden var normalt en vecka till två månader. Vistelseperioderna inleddes med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. Därefter gjordes en individuell vårdplan upp. Många somatiska undersökningar gjordes under året t.ex. laboratorieundersökningar, bildundersökningar, datortomografier, magnet-tomografier, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. Totalt fick 52 personer vård vid undersökningsavdelningen under REHABILITERING Rehabiliteringsperioderna uppgick normalt till 6 12 månader och föregicks alltid av en undersöknings- eller krisperiod. För några brukare varade perioden över ett år. Målsättning för rehabiliteringen var att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. En viktig tyngdpunkt låg på träningen av sociala situationer. Därtill fick brukarna hjälp med adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Totalt fick 15 personer vård vid rehabiliteringsenheten under KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

28 EXPERTIS OCH UTVECKLING UTVECKLINGSARBETE UTVECKLARNAS ARBETE UTVECKLINGSTEAMET INOM Expert- och utvecklingscentret bestod av följande utvecklare: utvecklare av kvalitet, utvecklare av daglig verksamhet, utvecklare av boendeverksamhet samt utvecklare av familjevård och projektkoordinator för anhörigstrategin. Tyngdpunkten under året var att ta i bruk den s.k. Stockholmsmodellen för bedömning av funktionsnivå och vårdtyngd. År 2014 genomfördes bedömningar av samtliga personer inom verksamheten, totalt ca 1300 st. Genomförandet förverkligades med hjälp av tilläggsresurser och i samarbete med omsorgsbyråerna. Till bedömningstillfällena inbjöds kommunernas socialarbetare och vid cirka hälften av alla bedömningar var en kommunrepresentant närvarande. Utvecklarna hade ett nära samarbete med bedömningskansliet i Stockholm under hela bedömningsperioden. Utvecklarna deltog i flera externa nätverk och hade kontakter med olika aktuella projekt kring utvecklarnas olika substansområden. Nya rön och nationella trender hämtades till verksamheten. De största förändringarna sker inom daglig verksamhet; utvecklaren av daglig verksamhet deltog i utvecklandet av nationella kvalitetskriterier för daglig verksamhet. Under året utvecklades samarbetet med Helsingfors stad genom en gemensam kartläggning av de personer som väntar på en boendeplats i Helsingforsregionen. Verksamheten fortsätter vid den regionala omsorgsbyrån. Genom produktutvecklingen strukturerades serviceformerna. Detta arbete är en fortgående process där nya behov och trender fångas upp för att stöda utvecklandet av servicen så att produkterna blir så individuella som möjligt. Utvecklarna fångar upp hela samkommunens behov och är en länk i processen att föra god praxis vidare. Teman som brukardelaktighet och tillgänglighet var aktuella under året. Utvecklingsteamet fortsatte sammarbetet med informatören för att utveckla Kårkullas webbsida så att den är brukarvänlig. Utbildning i att skriva lättläst ordnades tillsammans med LL-center vid FDUV. Anhörigas delaktighet stärktes i och med att anhörigstrategin godkändes under år Utvecklingsteamet bär ansvaret för att anhörigstrategin utvärderas och revideras. Det fortsatta arbetet med implementeringen av strategins handlingsprogram i verksamheten stöds av utvecklingsteamet. Utvecklarnas kontaktytor inom verksamheten berörde hela samkommunen på olika nivåer. Det handlade om brukarkontakt, anhörigkontakt, besök till enheter och arbetsplatsmöten, kontakt med ledning av verksamhet, samarbete med experter, kontinuerlig kontakt med ledningsgrupp och olika presentationer för styrelsen. Kvalitetsarbetet bestod av förberedande arbete inför certifiering av verksamheten enligt ISO 9001 standarden. Planering av nya kvalitetsmätningsverktyg för kvalitetskontroll har gjordes i samarbete med utvecklingsteamet. 28 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

29 EXPERTIS OCH OCH UTVECKLING NATIONELLT AUTISMPROJEKT KÅRKULLA SAMKOMMUN deltar i Autism- och Aspergerförbundets projekt Aktiivinen ikääntyminen autismin kirjolla, fritt översatt till svenska Att åldras aktivt med autismspektrumtillstånd (AST) som pågår Projektet finansieras av Penningautomatföreningen RAY. I projektet deltar förutom Kårkulla samkommun sju externa samarbetspartners med varsitt delprojekt. Målet är att öka valmöjligheterna för äldre med AST och att få till stånd de tjänster och den service de behöver på ett jämbördigt sätt. Målgruppen är äldre personer med AST, deras anhöriga samt personal som ger service till äldre och personer med AST. Kårkullas representanter är ledande terapeuten vid EUC som medlem i styrgruppen och pedagogiska handledaren vid EUC som nyckelperson i projektet. Nyckelpersonen samarbetar med enheterna vid Vårdhemmet. Under 2014 deltog pedagogiska handledaren i flera utbildningstillfällen om AST och olika aspekter inom åldrande som ordnades av Autism- och Aspergerförbundet. Ledande terapeuten deltog i styrgruppsmöten som följde upp att projektet genomfördes enligt plan och planerade kommande halvårsperiod. Kårkullas representanter bildade tillsammans med Autism- och Aspergerförbundets representanter en grupp som planerade en nordisk tvåspråkig konferens Att åldras med autismspektrumtillstånd Ikääntyminen autismin kirjolla som ordnas i Åbo i maj Till konferensen förväntas deltagare. KÅRKULLAS EGET DELPROJEKT PENSIONERAS ELLER INTE? Alla samarbetspartner har sina egna delprojekt vars resultat kommer att samlas i en bok. Kårkullas projekt heter Pensioneras eller ej? Eläkkeelle vai ei?. I samband med att många av Vårdhemmets brukare pensionerats har det framkommit behov av ett verktyg för att kartlägga faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta samt vilka alternativ som finns till heltidspensionering. Ett frågeformulär med frågor kring bl. a. brukarens mående, behov, vardagsvanor och intressen utformades. Personalen vid boendet och dagverksamheten ska på ett enkelt sätt tillsammans kunna kartlägga faktorer som påverkar brukarens arbetsförhet och använda resultaten för fortsatt planering för optimala individuella arbetsarrangemang. Kartläggningsinstrumentet kan fungera som bas för säsongssamtal eller användas då brukaren själv, personalen eller anhörig upplever att den nuvarande arbetstiden inte är lämplig då förändringar skett i brukarens mående. Det kan också användas per automatik då brukaren fyller 50, 55, 60, 65 o.s.v. Under 2014 utvecklades en prototyp för kartläggningsinstrumentet och den testades på ett par brukare vid Vårdhemmet och justerades efter det. Kartläggningsinstrumentet verkade fungera väl angående brukarnas behov av arbetsarrangemang. KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

30 ÖVRIG SERVICE MITT JOBB ÄR JÄTTEVIKTIGT FÖR MIG, DÄT HAR JAG ALLA MINA VÄNNER. 30 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

31 ÖVRIG SERVICE ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD TILL ARBETSKLINIKENS uppgifter hör att producera yrkesinriktade rehabiliteringstjänster samt arbetstränarservice. Verksamheten är tvåspråkig. Tjänsterna köps av FPA, TE-byrån samt arbetspensions- och olycksfallsbolagen. Även enskilda kommuner kan via betalningsförbindelser köpa tjänster vid behov. Avtalen med FPA och TE-byrån är tidsbegränsade och uppgjorda på basen av offerter, vilket innebär osäkerhet i verksamhetens omfattning. År 2014 var ett intensivt år. Verksamheten ökade både beträffande servicen till FPA och till arbetspensionsbolagen. I slutet av 2013 gjordes nya användaravtal med arbetspensionsbolagen via KuntoutuNet-verkkopalvelu, vilket ledde till att uppdragen via dem ökade under Arbetstränarservicen, som säljs till TE-byrån, fortsatte 2014 enligt de nya avtalen från 2013, men här märktes de strängare reglerna av; beviljade åtgärder räckte inte alltid till och faktureringsbestämmelserna gjorde det svårt att få verksamheten att gå ihop inkomstmässigt. Arbetsklinikens klienter kom från kustregionen mellan Karleby i norr till Kristinestad i söder, men även från kommuner i inlandet såsom Lappajärvi och Ullava samt från Åland och någon enstaka klient från södra Finland. ARBETSKLINIKENS KLIENTER KOM FRÅN KUSTREGIONEN MELLAN KARLEBY I NORR OCH KRISTINESTAD I SÖDER, MEN ÄVEN NÅGRA FRÅN INLANDET, ÅLAND OCH SÖDRA FINLAND. Inkomstmässigt gjorde Arbetskliniken ett bra år, bokslutet visade ett överskott. Arbetskliniken verkade i utrymmen som delades med Intek serviceenhet hela år I samråd med Intek gjordes en överenskommelse om att Arbetskliniken söker nya utrymmen och Intek koncentrerar sin verksamhet till dessa utrymmen. I december flyttade Arbetskliniken till lämpliga hyresutrymmen i Folkhälsanhuset Östanlid. KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

32 ÖVRIG SERVICE MISSBRUKARVÅRD PIXNEKLINIKEN Pixnekliniken är ett behandlingshem för svenskspråkiga personer med missbruk. Tyngdpunkten för verksamheten under 2014 låg på fyra veckors intensivkurser och uppföljningsveckoslut. Eftervårdssamtal både i grupp och enskilt ökade ytterligare från föregående år. Anhörigas behov beaktades också. En ökad användning av droger och mediciner kunde konstateras i klientelet som sökte behandling. Under 2014 behandlades också några spelmissbrukare vid Pixnekliniken. Kommunernas minskande användning av anstaltvård överlag i Finland märktes också i användningsgraden av Pixnekliniken. Rent ekonomiskt borde Pixnekliniken haft några flera kursdeltagare med betalningsförbindelse för att ekonomin skulle ha gått ihop, nu gjordes ett underskott trots sparåtgärder på alla plan. Tack vare att sjukfrånvaron var låg och inga vikarier behövdes klarade man sig med mindre personalkostnader än föregående år. Planering av nya verksamhetsutrymmen påbörjades och en fortsatt kartläggning av behovet genomförs. Beslut om hur den nya social- och hälsovårdsreformen kommer att påverka verksamhetenväckte en heldel tankar och frågor. UTVECKLANDET AV MISSBRUKARVÅRDEN En utvecklare av missbrukarvården anställdes till samkommunen med tyngdpunkten på södra Finland. Syftet var att utvecklaren skulle samarbeta med Raseborgs avvänjningsenhet och samtidigt aktivera missbrukarvården i södra Finland och också allmänt i Svenskfinland. En kartläggning med tjänstemän från samkommunens medlemskommuner gjordes för att få en inblick i hur missbrukarvården fungerade i Svenskfinland. Kartläggningen resulterade i att man inom samkommunen beslöt sig för att skapa en ny serviceform; missbrukarvård i hemmet. Den nya formen av service hör till öppenvården och all vård sker i klientens egen omgivning. Missbrukarvården i hemmet omfattar allt från avgiftning till rehabilitering och stödinsatser. Det är en vårdform som skräddarsys enligt klientens behov. Samarbetet med avvänjningsenheten i Raseborg ledde inte till önskade resultat. En orsak var att kommunerna satsade allt mer på öppenvården istället för att skicka klienten till en anstalt. Marknadsföringskampanjen gällande servicen som avvänjningsenheten och Pixnekliniken erbjuder ägde rum under vårvintern 2014, men kommunernas aktivitet ökade inte märkbart. Utvecklaren av missbrukarvården presenterade modellen och tankarna för samkommunens styrelse i november Det finns alltså en färdigt utarbetad serviceform som finns till förfogande ifall ett behov uppstår i framtiden. I december fattade styrelsen ett beslut om att dra in befattningen tillsvidare p.g.a. att kommunerna inte förbundit sig till att köpa denna serviceform. 32 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

33 ÖVRIG SERVICE MISSBRUKARVÅRDENS FÖRVERKLIGANDE 2014 UTNYTTJANDE AV PIXNEKLINIKEN, ANTAL VÅRDDYGN ANTAL PERSONER SOM FÅTT SERVICE 154 TOTALT 2097 ÅLAND 448 MELLERSTA FINLAND 3 ÖPPEN- VÅRDSSAMTAL 178 TIMMAR ANHÖRIG- SAMTAL 56 TIMMAR FAMILJE- TERAPISAMTAL 18 TIMMAR EFTERVÅRDS- GRUPP 156 BESÖK ÅBOLAND 120 NYLAND 477 ÖSTERBOTTEN 1049 ANTAL VÅRDDYGN Medlemskommuner Icke medlemskommuner Enl. 2,85 syst. årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. Österbotten Nyland Åboland Åland Mellersta Finland Totalt KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

34 EKONOMI EKONOMISK ÖVERSIKT KÅRKULLA SAMKOMMUNS externa verksamhetsintäkter uppgick år 2014 till 51,0 miljoner euro, medan verksamhetskostnaderna uppgick till 50,8 miljoner euro. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på euro, vilket var en försämring med cirka 1,1 miljon euro jämfört med år De finansiella posternas netto blev liksom 2013 negativt, euro, vilket räckte till ett positivt årsbidrag på euro ( euro år 2013). Då man beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till euro kan man konstatera att räkenskapsperiodens resultat år 2014 blev negativt euro (mot budgeterade 0 euro). Underskottet fördelades så att specialomsorgen uppvisade ett underskott om euro, missbrukarvården ett underskott om euro och arbetsklinikverksamheten ett överskott om euro. Bidragande orsaker till det negativa resultatet var bl.a. att intäkterna minskade i förhållande till budget när Kårkulla samkommun år 2014 införde ett helt nytt avgiftssystem för kommunerna med en ytterligare differentiering av priserna med känsligare mätare. Detta betydde rätt stora avvikelser mellan de priser man budgeterat och de priser samkommunen sedermera fakturerade. En annan orsak var dödsfallen under året och de långa tiderna det tog att fylla platserna, men också för att de nya brukarna ibland bedömdes ha en lägre vårdtyngd och därmed en lägre prisklass än de som fallit bort. Personalkostnaderna, som utgjorde ca 78 % av budgeterade verksamhetskostnader, höll sig totalt sett inom budget men det skulle ha krävts ytterligare åtstramningar inom de enheter och verksamhetsformer där intäktsmålen inte uppfylldes. Lönekostnaderna ökade också mer än beräknat p.g.a. ökningen av semesterlöneskulden som blev euro, vilket var ca euro mer än beräknat. 34 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

35 EKONOMI NYCKELTAL LIKVIDITET Antal kassadagar 1) 2,0 4,9 28,7 13,6 21,5 (365*kassamedel/kassautbetaln.) Current ratio 2) 0,30 0,34 0,68 0,46 0,51 Rörliga aktiva/kortfr.främmande kapital Kassautbetaln. euro/dag (Externa verksamhetskostnader/365) VERKSAMHETENS INTÄKTER 51 M SOLIDITET Soliditetsgrad 3) 0,33 0,36 0,35 0,40 0,49 (Eget kapital+ acc,avskrivn.diff)/(hela kapitalet - erhållna förskott) Grundkap:s andel av bestående aktiva i procent 36,2 36,8 42,0 46,3 51,0 Skuldsättningsgrad 0,67 0,64 0,65 0,60 0,51 (1-soliditetsgraden) Relativ skuldsättningsgrad, % 34,67 33,55 36,08 28,83 23,02 100*(Främmande kapital-erhållna förskott)/driftsinkomster LÖNSAMHET Årsbidrag i euro Årsbidragsprocent 4) 0,17 2,42 1,61-0,33 1, * Årsbidraget/Omsättningen Årsbidrag i procent av avskrivningarna enl plan VERKSAMHETS BIDRAG VERKSAMHETENS KOSTNADER 50,8 M ÅRSBIDRAG INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar, % 5,9 31,6 23,3-6,5 29,7 100*Årsbidrag/Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % 3,4 28,5 0,8-6,0 28,5 100*Årsbidrag/(Egen anskaffningsutgift för investeringar +Nettoökning av utgivna lån+amorteringar på lån) SKÖTSEL AV LÅN Låneskötselbidrag 5) 0,2 2,6 1,7-0,4 4,6 (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader +Amorteringar på lån) RÄKENSKAPSPERIODENS UNDERSKOTT Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år ) under 7 dagar=dålig, 8 15 dagar=normal, dagar=bra, över 30 dagar=överlikvid 2) under 1=svag, 1 2=tillfredsställande, över 2 =bra 3) mäter den finansiella risken en placerare (kommun) löper vid en likvidation. Högre tal=mindre risk 4) anger den andel av omsättningen som finns kvar till avskrivningar och extra ordinära poster. 5) under 1=samkommunens förmåga att sköta sina lån är svag, 1 2=tillfredsställande, över 2=god KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

36 EKONOMI INVESTERING OCH FINANSIERING ENLIGT KÅRKULLA samkommuns ekonomiplan skulle samkommunen investera totalt 4,53 miljoner euro år De bokförda investeringsuppgifterna blev 2,5 miljoner euro. Den största enskilda investeringen var slutfinansieringen av Peppargränds boendeenhet i Pargas, för vilken användes 1,5 miljoner euro. Projektet var totalt kostnadsberäknat till 2,5 miljoner euro och per den hade sammanlagt 2,3 miljoner euro använts till projektet. För att finansiera investeringsbudgeten 2014 planerades att samkommunen skulle lyfta 3,17 miljoner euro i nya budgetlån. På grund av att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta mera än 1,3 miljoner euro i nya lån. Samkommunen hade vid utgång- en av året en kassa som skulle räcka till endast två dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl var målet att förbättra likviditeten med euro under år 2014, men på grund av att samkommunen gjorde ett stort underskott och inte lyfte mer än 1,3 miljoner euro i nya lån, försämrades likviditeten med ca euro under året. De finansiella intäkternas och kostnadernas netto var enligt budgeten 2014 negativt euro medan nettot enligt bokslutet, tack vare den exceptionellt låga räntenivån, stannade vid ca minus euro. 36 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

37 RESULTATRÄKNING EKONOMI RESULTATRÄKNING , externa poster Bokslut 2014 Budget 2014 %-jfr Bokslut 2013 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,8 % ,80 Försäljningsintäkter , ,4 % ,62 Avgiftsintäkter , ,9 % ,17 Understöd och bidrag , ,1 % ,15 Övriga verksamhetsintäkter , ,2 % ,86 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % ,52 Personalkostnader , ,8 % ,16 Löner och arvoden , ,5 % ,97 Lönebikostnader , ,5 % ,19 Köp av tjänster , ,3 % ,95 Material, förnödenheter och varor , ,0 % ,31 Understöd , ,8 % ,99 Övriga verksamhetskostnader , ,8 % ,11 VERKSAMHETSBIDRAG , ,0 % ,28 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER , ,8 % ,41 Ränteintäkter , ,8 % ,68 Övriga finansiella intäkter , ,5 % ,72 Räntekostnader , ,2 % ,49 Övriga finansiella kostnader , ,1 % ,32 ÅRSBIDRAG , ,1 % ,87 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,2 % ,71 Avskrivningar enligt plan , ,2 % ,71 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (underskott) , ,16 KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE

38 EKONOMI FINANSIERINGSANALYS bokslut 2014 bokslut 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel assaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljn. inkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Kårkulla Fab 0 0 Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändr. av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

39 BALANSRÄKNING BALANSKONTON Ingående balans Förändring Utgående balans AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående anläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Överskott / underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott / underskott FÖRVALTAT KAPITAL Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt Totalsumma KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 AD, ombrytning Tiina Valve, Zeeland Bilder Kårkullas fotoarkiv Papper Edixion offset Tryck Paino-Kaarina Oy 2015 EKONOMI KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE