EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

Transkript

1 SERVICEUTBUD 2016

2 2 INNEHÅLL OM KÅRKULLA SAMKOMMUN I dag består verksamheten av... 4 Hur får man service från Kårkulla samkommun.. 5 Brukaren i fokus processbeskrivning... 6 Det socialpedagogiska arbetssättet FAMILJ OCH BARN Omsorgsbyråtjänster... 9 Uppgörandet av habiliteringsplaner Korttidsvård Familjevård Stödjande verksamhet UNGDOMSÅREN Omsorgsbyråtjänster Uppgörandet av habiliteringsplaner Korttidsvård Familjevård Boendeservice Stödjande verksamhet Arbetslivsorienterande service Livsorienterande service VUXEN ÅLDER Omsorgsbyråtjänster Uppgörandet av habiliteringsplaner Korttidsvård Familjevård Boendeservice Stödjande verksamhet Arbetslivsorienterande service Livsorienterande service Arbetsklinikverksamhet SENIORVERKSAMHET Omsorgsbyråtjänster Boendeservice Korttidsvård Familjevård Stödjande verksamhet EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET Mobila tjänster Undersökning Rehabilitering Krisvård Missbrukarvård... 42

3 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 3 VI ERBJUDER VAR OCH EN MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL OCH TRYGG VARDAG.

4 4 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN OM KÅRKULLA SAMKOMMUN VI VILL ATT ALLA SKA HA MÖJLIGHET att leva ett så gott liv som möjligt tillsammans med andra människor. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna inom landskapet Åland. Fullmäktige har högsta beslutanderätten med en mandatperiod på fyra år. Antalet ledamöter väljs enligt antalet svenskspråkiga invånare i medlemskommunerna. Samkommunen har ca 100 verksamhetspunkter i hela Svenskfinland och ca anställda (inkl. vikarier). Samkommunen ger service åt ca brukare och har ett befolkningsunderlag om personer. Kårkullas målsättning är att erbjuda service av god kvalitet, som tillfredsställer brukarens, kundens och personalens behov. Vår huvudsakliga uppgift är att erbjuda service för personer med utvecklingsstörning. Vi strävar efter att erbjuda kontinuerlig individ- och familjecentrerad habilitering och service som stöder utveckling och samhällsdeltagande. Kårkulla erbjuder också rehabiliterande verksamhet. Målsättning för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala förmågan efter en förlust eller inskränkning av funktionsförmåga. I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV Boende Familjevård Missbruk arvård Handledning, rådgivning, medicinsk verksamhet Stödjande verksamhet Personlig assistans Undersökning Rehabilitering Krisvård Dagverksamhet Institutionsvård Korttidsvård Arbetsklinik Arbete enligt socialvårdslagen Mobila tjänster

5 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 5 HUR FÅR MAN SERVICE FRÅN KÅRKULLA SAMKOMMUN? OMSORGSBYRÅERNA UTGÖR inkörsporten till den service samkommunen erbjuder enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda och familjevårdarlagen. Byråerna är en länk mellan brukaren, hemkommunen och samkommunen. Servicen utformas i enlighet med hemkommunens önskemål och brukarens behov. Då det gäller tjänster av arbetskliniken, placering i arbete med stöd, service enligt socialvårdslagen eller missbrukarvård kontaktas respektive verksamhetsenhet. För varje person som får service enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda fastställs ett omsorgsprogram. Omsorgsprogrammet innehåller uppgifter om vilka omsorger som ges och uppgörs av samkommunen i samarbete med brukaren och dennes företrädare samt hemkommunens socialvårdsmyndigheter. I och med omsorgsprogrammet åtar sig hemkommunen de ekonomiska förpliktelser som programmet medför. Ifall kommunen önskar avsluta avtalad service förutsätts kommunen meddela samkommunen inom skälig tid. Ansvaret för att en individuell serviceplan uppgörs för alla brukare som erhåller socialvård ligger hos hemkommunen. Kårkulla samkommun har därtill valt att uppgöra individuella planer för internt bruk. BRUKARE Med brukare avser vi den person som erhåller service av Kårkulla samkommun. KUND Med kund avser vi kommuner eller de som köper tjänster av Kårkulla samkommun.

6 6 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN BRUKAREN I FOKUS BRUKARENS SERVICEBEHOV REVIDERING Analys av samtal Verksamhetsplanering Individuell planering UTREDNINGAR Första kontakten Helhetsutredning Förslag till beslut om specialomsorg UPPFÖLJNING, SÄSONGSSAMTAL Uppföljning av planer och överenskommelser Kvalitetsmätning BESLUT Beslut om specialomsorg Beslut om vilken service? Var? När? Hur? PLANERING Analys av samtalet Individuell plan SÄSONGSSAMTAL Brukarens önskemål Kartläggning av brukarens behov Överenskommelser DELAKTIGHET Utgångspunkten för samkommunens människosyn och all serviceproduktion är delaktighet. Delaktighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd definierar sina behov och att verksamheten tillfredsställer dessa genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en person med funktionsnedsättning är en del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv o.s.v. som alla andra kommuninvånare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens behov och att personen är delaktig i att utforma denna service.

7 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 7 DET SOCIALPEDAGOGISKA ARBETSSÄTTET OCH GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT DET SOCIALPEDAGOGISKA ARBETSSÄTTET Det socialpedagogiska arbetssättet syftar till att med handlingsinriktade socialpedagogiska metoder lära brukaren att hitta sina egna resurser och att hjälpa sig själv, så att brukaren med ökad självständighet blir mera delaktig i sitt eget liv. Till personalens roll hör socialpedagogiskt att stöda brukaren att föra sin talan ( advocacy ), ge brukaren möjlighet att påverka sitt eget liv genom egna val samt att aktivera brukaren och bana väg för en så jämlik och ändamålsenlig integrering i samhället som möjligt. BEHOVET AV STÖD? LÄTT TOTALT MÅTTLIGT STORT GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Socialvårdslag (710/1982) Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet (621/1999) Lag om personuppgifter (523/1999) Förvaltningslag (434/2003) Kommunallag (365/1995) Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lag om missbrukarvård (41/1986) Familjevårdarlagen (312/1992) Barnskyddslagen (417/2007)

8 8 FAMILJ OCH BARN JAG TYCKER MEST OM ATT RITA OCH LEKA PÅ GÅRDEN. FAST DET REGNAR SÅ GÖR DET INGENTING.

9 FAMILJ OCH BARN 9 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenheten eller i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionshandikapp och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Vid behov anlitas expert- och utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgsbyrån följer med barnets utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet. Barnet och barnets näromgivning kan få pedagogisk handledning redan från babyåldern. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende.

10 10 FAMILJ OCH BARN SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom dagis- och skolstart och senare korttidsvård, boende och arbete. Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. Rådgivning och stöd: Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socio-ekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder brukare och anhöriga. Administration av familjevård och stödpersoner: För de barn som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stödpersoner ordnas träffar och utbildning. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologerna vid Kårkulla samkommun fungerar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunniga i omsorgsbyråns mångprofessionella team. Omsorgspsykologens främsta uppgift är att utreda och stöda den enskilda individen och dennes behov i olika livsskeden. Utgångspunkten är strävan efter anpassning av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring individen så att konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir så små som möjligt i det dagliga livet. Nätverksarbete utgör en central arbetsform. Psykologsamtal: Enskilda personer i olika åldrar erbjuds psykologsamtal baserade på specialkunnande om de livsvillkor och konsekvenser som utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar medför. Psykologen ger stöd vid utvecklingskriser och ohälsa kopplad till psykiska störningar. Psykologsamtalet utgår från den enskilda individens behov. Nätverket omkring tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet. Arbetet utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testningar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression, demensutveckling och andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal. Konsultation och krisarbete: Den enskilde personens familj och anhöriga erbjuds samtal och vardagsnära stöd till hemmet utgående från kontinuitet och ett livscykelperspektiv. Konsultationer ges gällande kunskap om funktionsnedsättning hos en familjemedlem, utvecklingsmässiga frågor, sexualitet samt förebyggande av problemskapande beteende. Krisarbete erbjuds i samband med livskriser i familjen. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver även utlåtanden, intyg och rekommendationer för att tillgodose den enskilda personens olika behov. DEN INDIVIDU- ELLA PLANEN (IP) ÄR KÅRKULLAS INTERNA VERKTYG, DÄR BRUKA- RENS MÅLSÄTTNINGAR OCH FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR FRAMGÅR.

11 FAMILJ OCH BARN 11 PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Familje- och nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet för barnet i vardagen. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat och pedagogiska handledaren besöker barnet i dess naturliga omgivning enligt barnets och omgivningens behov. Arbete för barnets helhetsutveckling: Barnet och personer i dess näromgivning kan få pedagogisk handledning redan från babyåldern. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är tidig stimulering och kommunikation. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende. Då barnet har börjat dagis/skolan kan pedagogiska handledaren hjälpa personalen att hitta passande former för enskilda barn i stödjandet av lekutveckling samt utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter. Samarbete med talterapeuten: Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för barnet genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med barnets omgivning dennes färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedlen samt andra åtgärder och handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd). Samarbete med talterapeuten: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Utveckling av språk och kommunikation: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om utveckling av språk och kommunikation hos barn med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och uppfölja barnets kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på dennes prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagispersonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker barnet i brukarens närmiljö (hem/dagis/skola) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete. Regelbunden uppföljning: Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) uppföljs regelbundet eller vid behov av specialomsorgens talterapeut. Antalet besök kan variera 1-6 ggr/år beroende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning behövs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommunikationsutvecklingen. Regelbunden uppföljning behövs också för att sedan kunna planera stödåtgärder och habilitering. Specialomsorgens talterapeut följer också upp effektiviteten av individuell talterapi som brukaren erhåller och tar vid behov ställning till habiliteringsformer.

12 12 FAMILJ OCH BARN UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN) EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering d.v.s. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen. KORTTIDSVÅRD AVLASTNING 0-16 ÅR: Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Extra resurskrävande korttidsvård kan erbjudas för barn och unga med ett stort vårdbehov eller utmanande beteende. FAMILJEVÅRD OMFATTAR VÅRD, FOSTRAN OCH OMSORG UTANFÖR DET EGNA HEMMET.

13 FAMILJ OCH BARN 13 MORGONVÅRD/EFTERMIDDAGSVÅRD: Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till personer som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader. FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/ ). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Verksamheten är barncentrerad, varje barn placeras i en noggrant utvald familj som motsvarar barnets individuella egenskaper, utveckling och behov. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barnskyddslagen eller lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader. FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD: En placering i fortgående familjevård är det primära alternativet för barn som inte kan bo med sina föräldrar. Syftet är att ge barnet ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till normalt familjeliv, anknytning, stabilitet och nära, ofta livslånga förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med daghem, skola och fritidsaktiviteter. För äldre personer kompletteras familjevården med dagverksamhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet. TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD: Verksamheten riktar sig till barn vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får barnet regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får barnet uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Även enskilda personer kan fungera som stödfamilj. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn. STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON: Den stödjande verksamheten riktar sig till barn som bor i föräldrahemmet. Stödpersonens huvuduppgift är att stödja och hjälpa enligt familjens önskemål. Stödet ges i barnets hem, som en form av avlastning för föräldrarna. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. PERSONLIG ASSISTANS (enl. handikappservicelagen): Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. Verksamheten kräver betalningsförbindelse av kommunen.

14 14 UNGDOMSÅREN PÅ MIN FRITID TYCKER JAG OM ATT GÅ PÅ BIO OCH DANSA MED MINA VÄNNER.

15 UNGDOMSÅREN 15 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionshandikapp och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Vid behov anlitas expert- och utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgsbyrån följer med brukarens utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet. PÅ OMSORGS- BYRÅN ERBJUDS RÅDGIVNING, STÖD OCH INFOR- MATION SAMT MÖJLIGHET TILL BEDÖMNINGAR OCH TESTER.

16 16 UNGDOMSÅREN SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom skolstart och senare korttidsvård, boende och arbete. Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. Rådgivning och stöd: Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socio-ekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder brukare och anhöriga. Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stödpersoner ordnas träffar och utbildning. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologerna vid Kårkulla samkommun fungerar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunniga i omsorgsbyråns mångprofessionella team. Omsorgspsykologens främsta uppgift är att utreda och stöda den enskilda individen och dennes behov i olika livsskeden. Utgångspunkten är strävan efter anpassning av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring individen så att konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir så små som möjligt i det dagliga livet. Nätverksarbete utgör en central arbetsform. Psykologsamtal: Enskilda personer i olika åldrar erbjuds psykologsamtal baserade på specialkunnande om de livsvillkor och konsekvenser som utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar medför. Psykologen ger stöd vid utvecklingskriser och ohälsa kopplad till psykiska störningar. Psykologsamtalet utgår från den enskilda individens behov. Nätverket omkring tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet. Arbetet utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testningar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression, demensutveckling och andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal. Konsultation och krisarbete: Den enskilde personens familj och anhöriga erbjuds samtal och vardagsnära stöd till hemmet utgående från kontinuitet och ett livscykelperspektiv. Konsultationer ges gällande kunskap om funktionsnedsättning hos en familjemedlem, utvecklingsmässiga frågor, sexualitet samt förebyggande av problemskapande beteende. Krisarbete erbjuds i samband med livskriser i familjen. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver även utlåtanden, intyg och rekommendationer för att tillgodose den enskilda personens olika behov. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

17 UNGDOMSÅREN 17 PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i den ungas egen miljö. Stöd i övergångsskedet: Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med ungdomar består av att stöda den unga och dennes nätverk i tonåren och vid övergångsskeden från livet i barndomshemmet till vuxenliv. Överföring av information samt planering av och handledning kring stödjande pedagogiska åtgärder hör till pedagogiska handledarens uppgifter i brukarens ungdomsår. Individuella begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende. Samarbete med talterapeuten: Pedagogiska insatser kan bl.a. bestå av kartläggning av färdigheter och behov på olika delområden t.ex. ADL (aktiviteter i det alldagliga livet), ändamålsenlig fritid, lämplig stimulering, sysselsättning och kommunikation. Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKKalternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för den unga genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning brukarens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd). Samarbete med talterapeuten: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Uppföljning av kommunikationsutveckling: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp brukarens kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/ eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på dennes prestationer. Familje- och nätverkscentrerat arbete: Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker den unge i dennes närmiljö (hem/skola/boende/dagverksamhet) enligt den unges och omgivningens behov. Arbetet är familjeoch nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

18 18 UNGDOMSÅREN UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN) EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering d.v.s. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen. KORTTIDSVÅRD AVLASTNING: Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/ ). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barnskyddslagen eller lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader. FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD: Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den unga ett hem som uppväxtoch livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med skola/utbildning och fritidsaktiviteter. TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD: Verksamheten riktar sig till ungdomar vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den unga regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får den unga uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn.

19 UNGDOMSÅREN 19 BOENDESERVICE INTERNATBOENDE: Internatboende är en boendeform som stöder självständighetsprocessen och habiliteringen till ett vuxet liv under skolveckans vardagar. Det är till för personer som studerar på andra stadiet och behöver boendestöd under skolveckan. Beviljande av internatplats sker i samarbete med skola och hemkommun. BOENDETRÄNING: Boendeträningens målsättning är att kartlägga brukarens önskemål och färdigheter inför valet av permanent boendeform. Boendeträning sker i samarbete med hela familjen. Boendeträning ges till personer i alla åldrar och som i sitt omsorgsprogram har en uttalad önskan att flytta hemifrån. Boendeträning ges vid enheter för korttidsvård.

20 20 UNGDOMSÅREN STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON: Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i fritidssysselsättning. Stödjande verksamhet kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller unga som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. PERSONLIG ASSISTANS (ENL. HANDIKAPPSERVICELAGEN): Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. Verksamheten kräver betalningsförbindelse av kommunen. KÅRKULLA SAMKOMMUNS dag- och arbetsverksamhet delas in i två huvudgrupper som kallas Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service (LO). Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen.

21 UNGDOMSÅREN 21 ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning. För personer som erhåller insatser enligt socialvårdslagen 27 krävs betalningsförbindelse från hemkommunen. Person med utvecklingsstörning och/eller annan funktionsnedsättning som behöver arbetslivsorienterande service med stöd av samkommunens handledare. ARBETE MED STÖD: Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning åt en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Arbetskonsulentservice kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall enligt den individuella kategorin. UTLOKALISERAT ARBETE: Utlokaliserad arbete innebär inte anställning utan är en form av socialvård. Samkommunens arbetskonsulenter skaffar arbetsplatsen utgående från individuella önskemål och behov, samt medverkar till att arbetsuppgifter och metoder anpassas efter personens behov och förutsättningar. På arbetsplatsen finns en utsedd kontaktperson och det finns en individuell plan för stöd och handledning till servicetagaren och arbetsplatsen. Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserat arbete med verksamhet på samkommunens verksamhets enhet. Utlokaliserad verksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd. UNGDOMSVERKSTAD TROJA: Troja finns i Åbo och riktar sig till ungdomar år, men alla är välkomna oberoende av ålder eller modersmål. Det kan vara någon som avbrutit studierna, som inte kommit in på någon utbildning, som inte riktigt vet vad hon eller han vill göra i framtiden eller någon som är arbetslös. I Troja finns verkstad, kök, datasal, vardagsrum samt ett vitt rum för ljusterapi. I verkstaden hålls olika workshops, i köket tillverkas lunch för 30 personer dagligen. LIVSORIENTERANDE SERVICE SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet till att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikations- och andra hjälpmedel. Verksamheten är bunden till en enhet. LO ger service till personer med grav utvecklingsstörning och till multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar eller andra grava funktionshinder. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden vägledning.

22 22 VUXEN ÅLDER MITT JOBB ÄR JÄTTEVIKTIGT FÖR MIG, DÄR HAR JAG ALLA MINA VÄNNER.

23 VUXEN ÅLDER 23 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan exempelvis ske i brukarens eget hem eller på omsorgsbyrån. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionshandikapp och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Vid behov anlitas expert- och utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. OMSORGS- BYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA.

24 24 VUXEN ÅLDER SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende och arbete. Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. Rådgivning och stöd: Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socio-ekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder brukare och anhöriga. Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stödpersoner ordnas träffar och utbildning. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologerna vid Kårkulla samkommun fungerar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunniga i omsorgsbyråns mångprofessionella team. Omsorgspsykologens främsta uppgift är att utreda och stöda den enskilda individen och dennes behov i olika livsskeden. Utgångspunkten är strävan efter anpassning av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring individen så att konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir så små som möjligt i det dagliga livet. Nätverksarbete utgör en central arbetsform. Psykologsamtal: Enskilda personer i olika åldrar erbjuds psykologsamtal baserade på specialkunnande om de livsvillkor och konsekvenser som utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar medför. Psykologen ger stöd vid utvecklingskriser och ohälsa kopplad till psykiska störningar. Psykologsamtalet utgår från den enskilda individens behov. Nätverket omkring tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet. Arbetet utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testningar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression, demensutveckling och andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal. Konsultation och krisarbete: Den enskilde personens familj och anhöriga erbjuds samtal och vardagsnära stöd till hemmet utgående från kontinuitet och ett livscykelperspektiv. Konsultationer ges gällande kunskap om funktionsnedsättning hos en familjemedlem, utvecklingsmässiga frågor, sexualitet samt förebyggande av problemskapande beteende. Krisarbete erbjuds i samband med livskriser i familjen. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver även utlåtanden, intyg och rekommendationer för att tillgodose den enskilda personens olika behov. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

25 VUXEN ÅLDER 25 PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i brukarens egen miljö. Kartläggning och uppföljning: Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och uppfölja brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenåldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner (aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende. Samarbete med talterapeuten: Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning personens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd). Samarbete med talterapeuten: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK-Alternativ och Kompletterande Kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i dennes närmiljö (hem/ boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

26 26 VUXEN ÅLDER UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN) EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering d.v.s. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgö- randet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen. KORTTIDSVÅRD AVLASTNING: Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen. Korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/ ). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barnskyddslagen eller lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader. FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD: Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den vuxna ett hem som uppväxtoch livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med arbets- eller dagverksamhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet. TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD: Verksamheten riktar sig till vuxna personer som bor med sina vårdnadshavare och vårdnadshavarna behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får personen regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får brukaren uppleva en trygg miljö samtidigt som vårdnadshavarna får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängandeperioden överstiger 30 dygn.

27 VUXEN ÅLDER 27 BOENDESERVICE STÖDBOENDE: Stödboende är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Boendestödet är på förhand planerat utgående från individuella behov och personalen kommer från närbelägen boendeenhet. Det finns möjlighet till kontakt vid akuta behov enligt överenskommelse. Gruppverksamhet som stöder brukarens sociala förmåga ordas inom boendeverksamheten, och personer som bor inom stödboende har möjlighet att delta. För personer som behöver tillsyn/stöd/hjälp/ omsorg i sitt hem kan man välja mellan att bo tillsammans med andra personer i gruppboende eller i lägenhet intill andra personer med liknande behov. Hemmet kan vara i ett höghus, radhus eller egnahemshus och kan vara belägen i stan eller på landet. Boendestödet utformas utgående från individuella behov, dock så att brukarens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande.

28 28 VUXEN ÅLDER Egen lägenhet i vanligt bostadsområde Egen lägenhet i grupp utan gemensamma utrymmen Egen lägenhet i grupp med gemensamma utrymmen Delad lägenhet Egen lägenhet nära ett grupphem Egen lägenhet intill ett grupphem Egen lägenhet i ett grupphem Eget rum i ett stort grupphem Eget rum i ett medelstort grupphem Eget rum i ett litet grupphem BOENDE- ALTERNATIV Att bo på landet Att bo i storstan Att bo i en mindre stad Att bo i höghus Att bo i radhus Att bo i egnahemshus ETT EGET HEM MED DAGLIGT STÖD: Målsättningen med boendeservicen är att erbjuda personer med utvecklingsstörning och/eller annan funktionsnedsättning möjlighet till ett eget hem utgående från individuella önskemål och behov. Brukarens egna förmågor, resurser och styrkor är utgångspunkten vid val av boendeform och uppgörande av boendestödets innehåll. Boendestödets innehåll omfattar stöd med vardagliga sysslor, stödjande av kommunikation, stöd för att göra val och fatta beslut, stöd för att lära sig nya saker, stöd för att upprätthålla sociala relationer och vid behov även omfattande omsorg och omvårdnad. Boendestödet är i första hand handledande och stöder till maximal självständighet. Det finns möjlighet att bo tillsammans med andra personer som behöver liknande stöd i sin vardag i s.k. grupphem eller att bo i egen lägenhet nära andra personer som behöver stöd i sin vardag. Grupphemmen finns i olika boendemiljöer, i städer och på landsbygd. I grupphemmen har alla hyresgäster eget rum, ofta med egen toalett och duschmöjlighet medan allmänna utrymmen som vardagsrum, kök, bastu, hall och förrådsrum är gemensamma. Att bo i egen lägenhet nära andra som behöver stöd kan betyda ett radhusliknande boende, att bo i höghus eller i en lägenhet intill ett grupphem, i de flesta lägenhetsboenden finns det tillgång till ett gemensamhetsutrymme. I de olika hemmen med dagligt stöd finns det personal under den tid hyresgästerna är hemma, d.v.s. kvällar, nätter och veckoslut. Hyresgästerna ingår hyresavtal och står för utgifter i anslutning till sitt hushåll. HEMMADAG: Hemmadag är benämning för de vardagar det erbjuds aktivt boendestöd i hemmet istället för daglig verksamhet utanför hemmet. Det gäller semesterdagar och verksamheten riktar sig till de personer med stora vårdbehov och som inte har möjlighet eller förmåga att vistas dagligen på enhet för daglig verksamhet. Verksamheten i hemmet utformas så att alla personer har en meningsfylld dag. INSTITUTIONSVÅRD: Vid Vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets principbeslut år Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhåller sin boendeform på institution. Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. De dagar brukaren får specialinsatser debiteras enligt rehabiliteringsavgift. I servicen ingår fullt uppehälle. Individuella avgifter, enligt rehabiliterings- eller krisvårdsavgift, uppgörs för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

29 VUXEN ÅLDER 29 STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON: Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i fritidssysselsättning. Stödjande verksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. PERSONLIG ASSISTANS (enl. handikappservicelagen): Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. Kårkulla samkommuns dag- och arbetsverksamhet delas in i två huvudgrupper som kallas Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service (LO). Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen. Såväl ALO som LO servicen riktar sig till personer med utvecklingsstörning, multihandikapp, autismspektrumstörningar samt andra funktionsnedsättningar med motsvarande behov av service. Servicen ordnas utgående från personens behov och önskemål, vilka framgår av en individuell plan. I praktiken kan servicen ges på ett fast verksamhetsställe eller vid företag och arbetsplatser i form av Arbete med stöd eller utlokaliserad arbetsverksamhet.

30 30 VUXEN ÅLDER ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning. För personer som erhåller insatser enligt socialvårdslagen 27 krävs fortsättningsvis betalningsförbindelse från hemkommunen. ARBETE MED STÖD: Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning åt en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Arbetskonsulentservice kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall enligt den individuella kategorin. UTLOKALISERAT ARBETE: Utlokaliserad arbete innebär inte anställning utan är en form av socialvård. Samkommunens arbetskonsulenter skaffar arbetsplatsen utgående från individuella önskemål och behov, samt medverkar till att arbetsuppgifter och metoder anpassas efter personens behov och förutsättningar. På arbetsplatsen finns en utsedd kontaktperson och det finns en individuell plan för stöd och handledning till servicetagaren och arbetsplatsen. Arbetsveckans och dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserat arbete med verksamhet på samkommunens verksamhets enhet. Utlokaliserad verksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd. Utlokaliserad verksamhet ordnas för personer som yrkesmässigt och socialt klarar av att utföra uppgifter med stöd av samkommunens handledare och den arbetsledning som ges på arbetsplatsen. TRANSPORTER OCH MÅLTIDER Nödvändiga persontransporter mellan bostad och verksamhetsområde ingår I ALO och LO. Brukare som erhåller service enligt socialvårdslagen 27d, betalar dock själv för sina arbetsresor. I första hand stöds brukarna till motion och till att självständigt röra sig. Mot avgift erbjuds en varm måltid per dag.

31 VUXEN ÅLDER 31 LIVSORIENTERANDE SERVICE SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet till att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikations- och andra hjälpmedel. Verksamheten är bunden till en enhet. LO ger service till personer med grav utvecklingsstörning, åldrande personer med utvecklingsstörning, samt till multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar eller andra grava funktionshinder. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden vägledning och tillsyn. ARBETSKLINIKVERKSAMHET ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD är en tvåspråkig enhet för yrkesinriktad rehabilitering som sedan 1989 erbjuder olika serviceformer i avsikt att stödja klienters inträde eller återgång i arbetslivet. Servicen produceras enligt anbudsförfarande för Folkpensionsanstalten, arbets- och näringsbyråer, samt försäkrings- och pensionsbolag, därtill kan service enligt avtal produceras för kommuner och andra köpare. SAMARBETSPARTNERS Pensions- och andra försäkringsbolag: Inledande kartläggning, arbetsprövning, arbetsträning, plan för återgång i arbetslivet, service för säkerställande av yrkesval, arbetslivsorienterad resursutredning, arbetstränarservice, psykologisk undersökning, läkarundersökning, arbetsfysioterapeutundersökning. Arbets- och näringsbyråer: Arbetstränarservice baserad på metoden arbete med stöd (Jakobstadsnejden), bedömning av arbetsförmågan (Österbottens TE-central). Kommuner (andra köpare): Främst arbetstränarservice enligt metoden arbete Främst arbetstränarservice enligt metoden arbete med stöd, men även de andra serviceformerna kan köpas om behov finns.

32 32 SENIORVERKSAMHET DET ÄR MYSIGT ATT SITTA OCH ÄTA TILLSAMMANS. JAG SITTER OCKSÅ GÄRNA I TRÄDGÅRDEN.

33 SENIORVERKSAMHET 33 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan exempelvis ske i brukarens eget hem eller på omsorgsbyrån. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionshandikapp och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Vid behov anlitas expert- och utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. SENIORERNAS VERKSAMHET HANDLAR OM......aktivering och sinnesstimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll....vårdande och stödjande service för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga.

34 34 SENIORVERKSAMHET SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende och arbete. Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. Rådgivning och stöd: Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socio-ekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder brukare och anhöriga. Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stödpersoner ordnas träffar och utbildning. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologerna vid Kårkulla samkommun fungerar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunniga i omsorgsbyråns mångprofessionella team. Omsorgspsykologens främsta uppgift är att utreda och stöda den enskilda individen och dennes behov i olika livsskeden. Utgångspunkten är strävan efter anpassning av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring individen så att konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir så små som möjligt i det dagliga livet. Nätverksarbete utgör en central arbetsform. Psykologsamtal: Enskilda personer i olika åldrar erbjuds psykologsamtal baserade på specialkunnande om de livsvillkor och konsekvenser som utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar medför. Psykologen ger stöd vid utvecklingskriser och ohälsa kopplad till psykiska störningar. Psykologsamtalet utgår från den enskilda individens behov. Nätverket omkring tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet. Arbetet utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testningar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression, demensutveckling och andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal. Konsultation och krisarbete: Den enskilde personens familj och anhöriga erbjuds samtal och vardagsnära stöd till hemmet utgående från kontinuitet och ett livscykelperspektiv. Konsultationer ges gällande kunskap om funktionsnedsättning hos en familjemedlem, utvecklingsmässiga frågor, sexualitet samt förebyggande av problemskapande beteende. Krisarbete erbjuds i samband med livskriser i familjen. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver även utlåtanden, intyg och rekommendationer för att tillgodose den enskilda personens olika behov.

35 SENIORVERKSAMHET 35 PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i brukarens egen miljö. Kartläggning och uppföljning: Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och uppfölja brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för att hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenåldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner (aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende. Samarbete med talterapeuten: Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med taltera peu ten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKKalternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning personens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon- sultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd). Samarbete med talterapeuten: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer). TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i dennes närmiljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

36 36 SENIORVERKSAMHET BOENDESERVICE BOENDESERVICE FÖR ÅLDRANDE PERSONER: Boendeservice för åldrande personer ges vid regionens seniorhem. Åldrande personer har möjlighet att bli s.k. deltidspensionärer enligt individuella behov, dock så att man senast vid 60 års ålder bör planera övergång till pensionär. Seniorhemmens service är vårdande och stödjande för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga. Seniorverksamhet i hemmet handlar om aktivering, sinnestimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll. Seniorverksamhet ordnas dagtid. Genom att se de individuella behoven skapas innehållet i verksamheten. HEMMADAG FÖR SENIORER: Seniorverksamhet i hemmet handlar om aktivering, sinnesstimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll. Seniorverksamheten ordnas dagtid och planeras utgående från hyresgästernas behov och önskemål. INSTITUTIONSVÅRD: Vid Vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets principbeslut år Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhåller sin boendeform på institution. Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. De dagar brukaren får specialinsatser debiteras enligt rehabiliteringsavgift. I servicen ingår fullt uppehälle. Individuella avgifter, enligt rehabiliterings- eller krisvårdsavgift, uppgörs för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

37 SENIORVERKSAMHET 37 KORTTIDSVÅRD AVLASTNING: Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård för seniorer är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer och att främja bastryggheten (Familjevårdarlagen 312/ ). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader. FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD: Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den äldre ett hem som livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården kan kompletteras med sysselsättning och fritidsaktiviteter utanför hemmet. TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD: Familjevårdsverksamheten för seniorer kan fungera som avlastning för närståendevårdaren eller när närståendevårdaren är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den äldre regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får brukaren uppleva en trygg miljö samtidigt som närståendevårdaren får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn. STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON: Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i fritidssysselsättning. Stödjande verksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlast- ning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. PERSONLIG ASSISTANS (enl. handikappservicelagen): Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet.

38 38 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EUC ERBJUDER HANDLEDNING, KONSULTERING OCH UTBILDNING OCH UTVECKLAR VERKSAMHETEN.

39 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 39 Samkommunens Expert- och utvecklingscenter består av två huvudlinjer; en utvecklingslinje och en klinisk linje. VID UTVECKLINGSLINJEN ARBETAR utvecklare av familjevård, boende, arbets- och dagverksamhet samt kvalitet. Uppgiften är att stöda samkommunens kärnverksamhet enligt nationella och internationella riktlinjer, initiera utvecklingsprojekt som berör hela samkommunen och fungera som verkstad för organisationens kvalitetsarbete. Därtill utvecklas modeller för individcentrerad planering och bedömning av funktionsförmågan. Den kliniska linjen består av experter (läkare, ledande psykolog, ledande terapeut, ledande kurator, fysioterapeut, pedagogisk handledare, musikterapeut, talterapeut). EUC har till sitt förfogande en undersökningsavdelning och en rehabiliteringsenhet. Det mångprofessionella teamet utgår ifrån en helhetsmässig syn på brukaren. De kliniska experterna erbjuder undersökningar och specifika kliniska habiliterande och rehabiliterande insatser. Även konsulterings-, utbildnings- och handledningsinsatser ingår i de kliniska experternas arbete. UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka 2 månader. REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod. KRISVÅRD Krisvård erbjuds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1 6 veckor.

40 40 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET UNDERSÖKNING EN UNDERSÖKNINGSPERIOD INLEDS med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka - 2 månader. Planeringen kan inledas redan före ankomsten. Vistelseperioden inleds med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. En individuell vårdplan uppgörs. Somatiska undersökningar görs enligt behov och kan inkludera omfattande laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar, inklusive ultraljudsundersökningar av inre organ och hjärtat, datortomografi, magnettomografi, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. Ett multiprofessionellt kliniskt team (läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, musikterapeut, pedagogisk handledare, socialkurator, tandläkare och tandhygienist) gör utredningar och kartläggningar. Medicinering VAR FINNS VI? Undersökningsavdelningen är belägen i en naturskön och lugn omgivning i anslutning till Kår kulla samkommuns administration och vårdhem på Kirjalaön i Pargas. Avståndet är 10 km till Pargas centrum och 15 km till Åbo. inleds eller justeras och anpassade rehabiliteringsinsatser vidtas. Daglig rapportering följs upp via elektronisk vårdjournal. Kliniskt teammöte hålls varje vecka. MOBILA TJÄNSTER EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) har sin bas i Pargas men erbjuder mobila tjänster inom hela samkommunen. De EUC-anställda ger handledning, konsultering och utbildning både till samkommunens enheter och till instanser utanför samkommunen såsom skolor och daghem. Handledning kan också ges direkt i hemmet. De kliniska experterna deltar i brukarnas habilitering genom regelbunden uppföljning samt genom att utföra undersökningar och skriva rekommendationer. EUC:s ledande tjänstemän har förutom fördjupad kunskap kring personer med utvecklingsstörning även andra områden för specialkunnande. Den ledande psykologen är expert på frågor kring kropp och sexualitet samt åldrande och demens. Den ledande terapeuten har sitt specialkunnande inom kommunikation, autismspektrumstörning och förebyggande av problemskapande beteende. I tillägg har EUC regionala autismhandledare och talterapeuter som arbetar regionalt i hela Österbotten respektive Södra Finland. Personalen på EUC arbetar i tätt samarbete med samkommunens omsorgsbyråer och brukarnas nätverk i sin helhet. REMISS OCH FINANSIERING Initiativet till en undersöknings- eller rehabiliteringsperiod kan komma från brukarens närmiljö, läkare eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse från brukarens hemkommun och ansöks via Kårkulla samkommuns regionala omsorgsbyråer. Dygns avgiften täcker alla kostnader samt resorna till och från Pargas. Brukaren betalar en dygnsavgift för uppehälle (Lag om klientavgifter inom social- och hälsovård).

41 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 41 REHABILITERING EN REHABILITERINGSPERIOD kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersöknings- eller krisperiod. Målsättningen för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. I praktiken ska rehabiliteringen leda till ökad förmåga till självständighet och livshantering. Målet är att brukaren ska kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort, samt kunna fungera i vardagen och klara av relationer till andra. En viktig tyngdpunkt ligger på träning av sociala situationer. Brukaren är delaktig i vårdplaneringen av sin rehabilitering som innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål. En väsentlig del av rehabiliteringen är ADL-träning i olika boendeformer samt prövning av olika former av arbete och dagverksamhet. Perioden utförs i aktivt samarbete med brukarens sociala nätverk. En väsentlig del av rehabiliteringen är att bygga upp och stärka brukarens egen motivation, ge en realistisk självbild och insikt i vad brukarens funktionshinder innebär. Därtill ges hjälp till adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Dagverksamhet utgör en viktig del av undersökningsoch rehabiliteringsperioden och sker i samarbete med det multiprofessionella kliniska teamet. Ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheter kartläggs hos brukaren som grund för det fortsatta rehabiliteringsarbetet. Dagverksamheten erbjuder ett individuellt anpassat och strukturerat dagsprogram där de ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheterna tränas och förstärks med egen handledare. Ett resursförstärkande socialpedagogisk arbets- och förhållningssätt används både på enhet och utanför. Målet är att utveckla färdigheter som kan stöda brukaren till ett fungerande liv när det blir aktuellt att återgå till sin vardag eller ta steget till exempelvis nytt boende eller arbetsliv.

42 42 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET KRISVÅRD KRISVÅRD ERBJUDS för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1-6 veckor. Den är motiverad då man på lokal nivå har prövat alla tillbudsstående medel utan att personens akuta situation har kunnat lösas. Akuta behov av krisvård kan uppstå med kort varsel p.g.a. försämrat tillstånd. Krisperioden omfattar en heltäckande kartläggning, som görs av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk och utmynnar i uppgörandet av en vårdplan. Under krisperioden utesluter man somatiska sjukdomar, och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en sedvanlig undersökningsperiod. Den fortsatta vården efter krisperioden planeras under vistelsen i aktivt samarbete med brukarens nätverk och kan övergå i rehabiliterande vård. Krisvården innebär ofta utökade personalresurser och dagliga expertinsatser. MISSBRUKARVÅRD PIXNEKLINIKEN ÄR den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkig service för personer med främst alkoholproblem i Finland. Kliniken betjänar både män och kvinnor och det finns sammanlagt 12 platser. Pixneklinken finns i Malax i Österbotten. Behandlingen sker kognitivt med föreläsningar och information, dels med gruppsamtal enligt anpassad tolvstegsmodell och dels med individuella samtal och sociala insatser. Sedan 1994 har samkommunen erbjudit kommunerna möjlighet att köpa svenskspråkig anstaltsvård för sina missbrukare genom att kommunen erlägger en årsavgift baserad på antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. Kommunerna som inte erlägger en årsavgift har möjlighet att använda Pixnekliniken via betalningsförbindelse. Pixneklinken erbjuder även eftervård i form av: uppföljningsveckoslut/vecka eftervårdssamtal pixnekamratförening rf. PIXNEKLINIKEN är den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkiga missbrukare en möjlighet till anstaltsvård på modersmålet i Finland. Kliniken betjänar både män och kvinnor.

43 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 43 VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV. KÅRKULLA SAMKOMMUN Kårkullavägen 142, Kirjala Tfn kårkulla.fi Grafisk planering och ombrytning: Zeeland