Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag

Transkript

1

2 Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag

3 Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Grundlagen KEHAS bostadsprogrammet för avvecklings av institutioner för personer med utvecklingsstörning Revideringen av socialvårdslagstiftningen som helhet

4 Processen Ide, behov av förändring Arbete för att föra fram tanke på förändring Lagberedning Regerringens proposition Behandling i riksdagen Ny lag Ulrika Krook,

5 Lagarnas hierarki FN:s funktionshinderkonvention Grundlagen Förvaltningslagen Kommunallagen Socialvårdslagen / TEOS Handikappservicelagen Specialomsorgslagen

6 Vad händer just nu? Handikapp- service- lagen Special- omsorgs- lagen Nya funktionshinderlagen

7 Samordningen av HSL och Specialomsorgslagen Arbetet pågår som bäst Bakgrund - Lagändringar som trädde i kraft Nu andra skedet Tidtabell arbetsgruppen tillsattes i maj 2013 mandattid Möjlig förlängning Olika referensgrupper Ulrika Krook,

8 Arbetsgruppens uppgift är att: Uppdrag sammanslå den nuvarande handikappservicelagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda till en ny speciallag som gäller tjänster för personer med funktionsnedsättning för att trygga likvärdiga tjänster för olika grupper av personer med funktionsnedsättning, utreda övriga reformbehov av speciallagstiftning avseende personer med funktionsnedsättning och på basis av utredningen lägga fram ett förslag i form av en regeringsproposition före utgången av år 2014 Ulrika Krook,

9 Forts. Uppdrag Utredningen ska beakta förändringarna i omvärlden: de skyldigheter som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer på den nationella lagstiftningen, principbeslutet om boende och tjänster för personer med utvecklingsstörning samt arbetet med anknytning till reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen. Ulrika Krook,

10 Samordning av funktionshinderlagarna Handikappservicelagen Både subjektiva och anslagsbundna rättigheter Avgiftsfri service och avgiftsbelagd Inte diagnosbaserad och inga restriktioner på ålder (undantag) Ska vara individuella lösningar Specialomsorgslagen Har karaktär av subjektiva rättigheter Avgiftsfri service och avgiftsbelagd Diagnosbunden Ofta paket- och gruppbaserade lösningar Flera serviceformer har tillkommit och utformats genom rättspraxis Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH,

11 Samordning av funktionshinderlagarna Handikappservicelagen Specialomsorgslagen I de flesta fall krav på svår funktionsnedsättning (gravt handikapp) Serviceplan Separata beslut för varje serviceform, i de flesta fall tjänstemannabeslut Ingen skillnad på lindrig, medelsvår eller svår utvecklingsstörning Specialomsorgsprogram, ledningsgrupp, mångprofessionell bedömning Kan också ansöka om service enligt handikappservicelagen

12 Subjektiva rättigheter Tjänster för personer med svår funktionsnedsättning oberoende av om det finns budgeterade medel eller inte förutsatt att lagens krav uppfylls Färdtjänst Serviceboende Ändringsarbeten i bostaden Dagverksamhet Personlig assistans ( ) Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH

13 Anslagsbundna Beviljas om lagens krav uppfylls och beroende på kommunens budget, funktionsnedsatt Rehabiliteringshandledning Anpassningsträning Delvis anskaffning av nödvändiga kläder och specialkost Delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att klara av dagliga funktioner Annan service som behövs för att lagens syfte uppfylls Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH

14 Specialomsorgslagen 2 specialomsorgslagen- vad hör hit? Undersökning - medicinska, psykologiska och sociala utredningar och lämplighetsprov som förutsätts/ behövs för en individuell planering och för att genomföra specialomsorgerna hälsovård behövlig handledning, rehabilitering och funktionell träning ordnande av arbetsterapi och bostäder samt annan motsvarande verksamhet som främjar anpassning inom samhället; ( /26) Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH

15 Specialomsorgslagen forts - hjälpmedel och hjälpmaterial för personligt bruk; individuell vård och annan omvårdnad handledning och rådgivning för personens make, föräldrar och övriga familjemedlemmar, annan vårdnadshavare eller honom eller annars närstående person; information om specialomsorgstjänster; förebyggande av utvecklingsskador; samt annan motsvarande för förverkligandet av specialomsorgerna nödig verksamhet Ulrika Krook,

16 En förenklad version Stöd och service Arbetsverksamhet Dagverksamhet Stöd för boende Rehabiliterande dagvård Morgon- och eftermiddagsvård för skolelever Korttidsvård Rehabiliteringshandledning, pedagogisk handledning Stödperson Rådgivningstjänster av Kårkulla (specialomsorgsdistrikten) Ulrika Kk, juridiskt ombud, VH

17 Avgifter Alla av socialvårdens service och stödformer är antingen bundna till inkomst och/eller avgiftsbelagda. Exempel på hsl och specialomsorgslagen: En del av handikappservicelagens service och stödformer är avgiftsfria bla serviceboende, anpassningsträning och personlig assistans Specialomsorger om utvecklingsstörda och därtill anknuten transport, rehabiliterande dagvård avgiftsfria avgift kan tas för personens uppehälle, och hälsovård - avgiftsfria

18 Lagarnas hierarki efter lagändringen Grundlagen Förvaltningslagen Kommunallagen Socialvårdslagen / TEOS Funktionshinderlagen

19 Utgångspunkter för arbetsgruppens arbete och hur det styrt arbetet (Jaana Huhta, SHM, fri översättning) I första hand service och stöd enligt den allmänna lagstiftningen Förslaget till ny socialvårdslag poängterar att utgångspunkten ska vara behovet, stärker klientprocessen (översättning), servicen ska utgöra en helhet och vara till fördel för klienten/personen Nya funktionshinderlagen en speciallag som ska främja funktionshindrades möjlighet att leva som på samma villkor och ha samma utgångspunkt som andra i vårt samhälle och som ska innehålla service som ska möjliggöra delaktighet, självständighet och rätt till nödvändig omsorg (välttämätön huolenpito)

20 Utgångspunkter för arbetsgruppens arbete (Jaana Huhta, SHM, fri översättning Service enligt funktionshinderlagen ges till personer med en funktionsnedsättning(långvarig/bestående) som beror på sjukdom eller funktionsnedsättning och personen nödvändigtvis och upprepat behöver service, stöd och hjälp, som inte går att tillfredställa på basis av allmän lagstiftning Hur? Lagens syfte/utgångspunkt: främja jämlikhet och delaktighet Rätt hjälp och stöd när det behövs (rätt tidpunkt)

21 Forts. Utgångspunkter för arbetsgruppens arbete (Jaana Huhta, SHM, fri översättning Hur kan vi förbättra lagstiftningen så att det via den ska gå att förverkliga den service som personer med funktionsnedsättning (och deras närstående) behöver enligt de individuella och föränderliga behoven. Målet är en fungerande servicehelhet som är flexibel, enhetlig och hållbar. Servicen ska kunna förverkligas på olika sätt och också på ett varierande sådan Samordna lagarna och förnya lagstiftningen till en godtagbar kompromiss, som beaktar de ovanstående sakerna (Ulrika Krook)

22 Nya funktionshinderlagens tanke Jämlikhet, delaktighet och självständighet

23 Hur stärka att personen med funktionsnedsättning är med? (fri översättning från Jaana Huhta) Redan vid lagändringen 2009 förstärktes skyldigheten att beakta den funktionshindrades åsikter och önskemål. Det har lyfts fram och förstärkts i rättspraxis, speciellt HFD:s domar. Serviceplanen kommer fortsättningsvis att vara central kartlägga det individuella behovet av service och stöd och den funktionshindrades helhetsmässiga livssituation. En fungerande servicehelhet också på basis av annan lagstiftning. Kommer det att räcka med bestämmelser i den allmänna lagstiftningen angående serviceprocesser/ klientprocesser Vilka olika saker behöver man beakta i den nya lagen för att detta ska förverkligas och bli möjligt att genomföra i praktiken?

24 VALAS i stora drag nuvarande läge En speciallag som utgår från behov och inte diagnos, inte heller typen av funktionsnedsättning eller omfattning av servicebehovet Syfte: säkerställa jämlikhet, delaktighet, självständighet och stärka och säkerställa/trygga självbestämmanderätten, förhindra och ta bort hinder som leder till det eller förstärker det Utgångspunkt situationen där personen inte klarar sig utan service, stöd eller hjälp. Gravt handikappad/ svårt funktionsnedsatt byts ut, nya termer är nödvändigt och upprepat behov (välttämätön ja toistuva) i förhållande till behovet och lagens syfte

25 VALAS i stora drag nuvarande läge Kommer att finnas en gränsdragning till äldrevården Formella bestämmelser kring processen som behövs på grund av att de inte finns i allmän lagstiftning eller att de behöver preciseras, rätt till verkligt deltagande av personen själv, mångprofessionalism och samarbete stärks genom hela processen Orsaken till behov av hjälp och stöd: fysisk, psykisk, social eller kognitiv funktionsnedsättning

26 VALAS i stora drag nuvarande läge Hjälp: mera teknisk hjälp, handledning, stöd, omsorg och vård Stöd: tekniskt och ekonomiskt Ansvarsfrågor kring hur servicen ordnas och förverkligas

27 Vad finns med? nuvarande läge Personlig assistans Stöd och tjänster för att kunna röra sig bilstödet Boendetjänster helhet service och stöd tillgänglig boende Handledning och träning Tillgänglig bostad och hjälpmedel Barn och familjer Dagverksamhet Annan service Vad är intressant utifrån dagens tema?

28 Kostnader Gärna stiftat en ideallag, men det finns begränsningar Ramavtalets betydelse (puitesopimus) Överföring och omfördelning av kostnader Förebyggande kostar i början men lönar sig i längden Undvika att övriga kostnader uppstår Hur se på kostnadsfördelning mellan olika sektorer

29 Statistik från THL Färdtjänsten - störst och växer mest cirka personer år 2011 använde denna tjänst under 2000-talet en ökning med i snitt 3,6 procent per år Personliga assistans har ökat Ca klienter år Antalet klienter En årlig ökning med i snitt 13,8 procent under 2000-talet, nu en viss utplaning Antalet personer har mer än fördubblats från 2008 till Ökningen har avtagit.

30 Kostnader Kostnader år 2008 rp 166/2008 Handikappservicen ca ca 237,9 miljoner euro per år Före personlig assistans blev en subjektiv rättighet stod färdtjänsten för hälften av kostnaderna för handikappservicen Specialomsorgen om personer med utvecklingsstörning - ca personer ca 500 miljoner euro per år

31 Utmaningar Puitesopimus de sparkrav som finns på grund av det ekonomiska läget i landet Kan det förhindra den utveckling och förnyelse som behövs? Slå samman en lag med både subjektiv och anslagsbunden service med en lag där all service har karaktären av subjektiva rättigheter jämlikhet och hur undvika att någon förlorar alltför mycket Skillnader i avgifter

32 Gränsdragningar, sektoransvar och gränsöverskridande sektoransvar SOTE integreringen av social-, hälso- och sjukvården är av stor betydelse, stora frågetecknet är socialvårdens ställning och position i framtiden Dagvården Skola Arbetslivs- och sysselsättningafrågor (bl a TEOS) FPA lagstiftningen, tolktjänsten Försäkringsfrågor

33 Socialvårdslagen Behandlas just nu i riksdagen (grundlagsutskottet är färdigt, under behandling i social- och hälsovårdsutskottet)

34 Socialvårdslagen inledande kommentarer Blev inte den lag som vi hade hoppats på Finns förbättringar Känns ännu gammalmodig och inte den nya fräscha lag som hade utlovats Föråldrade serviceformer finns kvar

35 Nya funktionshinderlagen och socialvårdslagen Tillämpning Gränsdragningar Service och stöd för boende Färdtjänst Familjer och barn Rådgivning och handledning Svenskspråkiga terminologin

36 Svensk terminologi Handikapp, funktionsnedsättning, funktionshinder Person med funktionsnedsättning, funktionshindrad Handikappservice, funktionshinderservice Behöver arbeta med översättningen redan i detta skede, fundera på hur termerna ska översättas