information och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De
|
|
- Ann-Marie Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En ny klient- och patientlag är länge väntad och viktig. Lagförslaget är dock omfattande och det är svårt att få en helhetsbild av det. Paragraferna och lagens detaljmotiveringar kräver ännu till många delar kompletteringar och preciseringar. Även om lagens tyngdpunkt enligt de allmänna motiveringarna ligger på stödjande av självbestämmande och på minskandet av användande av begränsningsåtgärder, gäller största delen av bestämmelserna i lagen reglering av begränsningsåtgärder. Det skulle vara viktigt att förstärka helheten som gäller stödjande av självbestämmande (kap. 3 och 4) så att själva grundtanken med lagen, dvs. minskandet av användningen av begränsningsåtgärder, skulle uppfyllas. I lagförslagets motiveringar har ställvis hänvisats till föråldrad lagstiftning och till en föråldrad beskrivning av servicesystemet. Detta borde ändras. Dessutom används vissa begrepp oprecist. Exempelvis används begreppet system för stöd för beslutsfattande. Ett sådant system finns ännu inte i Finland. Bestämmelserna kring stöd för beslutsfattande är ytterst viktiga för FDUV:s målgrupp. Den kommande klient- och patientlagen tryggar ändå fortfarande inte rätten till stöd för beslutsfattande för de personer som behöver denna hjälp som en tjänst och som inte har anhöriga eller andra närstående personer som stöd i detta. Det kommer att vara ytterst viktigt att handleda och utbilda i tillämpandet av klient- och patientlagen. Förutom detta kommer lagen att innebära krav på social- och hälsovårdens itsystem samt kräva mer tid för dokumentering. Detta bör tas i beaktande vid resurseringen. Eftersom utkastet till klient- och patientlag till många delar ännu är bristfälligt och otydligt ur ett tillämpningsperspektiv, hoppas vi att den fortsatta beredningen av lagen görs omsorgsfullt. Vi hoppas även att sådana organisationer som representerar de målgruppper lagen gäller hörs. FDUV ser det inte som realistiskt att lagen träder i kraft 2019/2020. För att det ska finnas tid för behövliga förberedelser bör lagen träda i kraft först år FDUV anser att den definition av nedsatt förmåga till självbestämmande som finns i förslaget till klient- och patientlag inte är förenlig med FN:s funktionshinderkonvention. Definitionen som finns i lagförslaget är mycket problematisk eftersom den kopplar självbestämmande till individens kognitiva förmåga. Självbestämmande är alltid frågan om förhållandet mellan individ och omgivning; till exempel om de metoder för kommunikation och samspel som finns,
2 om utrymmeslösningar och om personalens kunnande. Fokus i klient- och patientlagen borde ligga på uppgörandet av en plan som stöder/tryggar självbestämmande och på en bedömning av sådana förebyggande åtgärder som minskar användningen av begränsningsåtgärder. Vi vill också poängtera att förmågan till självbestämmande borde bedömas utgående från individens personliga förmåga att klara av sin vardag, inte individens kognitiva förmåga. Vi anser att användande av stöd för beslutsfattande och av begränsningsåtgärder inte förutsätter begreppet nedsatt förmåga till beslutsfattande utan att det är möjligt att lagstifta om dem även utan detta begrepp. Definitionen beaktar inte heller att personens förmåga till självbestämmande kan variera och att den är beroende av den ifrågavarande situationen. Beaktandet och säkerställandet av en klients och patients språk och kultur är central för att syftet med lagförslaget ska kunna uppfyllas. Därför anser vi att bestämmelserna och detaljmotiveringarna om de språkliga och kulturella rättigheterna är bristfälliga och behöver kompletteras. Vid tillämpningen av kapitlet gällande klientens och patientens rättigheter inom social- och hälsovården bör man vara noga eftersom paragraferna ibland gäller social- eller hälsovård och ibland både och. Man kunde i ännu större utsträckning sammanslå och bearbeta de paragrafer som flyttats från patient- och klientlagarna så att de skulle bli enhetligare. I lagmotiveringarna nämns att den utsedda stödpersonen borde få skriftliga anvisningar om att fungera som stödperson. Det förblir dock oklart vem som ska ge dessa anvisningar och vad annat än definitionen av själva rollen anvisningarna ska innehålla. På vilket annat sätt försäkrar man sig om stödpersonernas behörighet och kompetens? Stödpersonens eller -personernas skyldighet att bekanta sig med personen hen stöder borde läggas till i motiveringarna. Detta för att hen ska stöda personen både när det gäller att förstå saker och ting och gällande personens förmåga att uttrycka sin egen åsikt och vilja gällande saker som berör hen själv. När det gäller personer med en grav intellektuell funktionsnedsättning och som inte har ett talat språk, behövs en grupp personer som känner personen väl. Detta för att man ska kunna försäkra sig om att det inte blir för stor betoning på en människas sätt att tolka budskapen. Det behövs en process och samarbete för att tolka budskap, för att säkerställa sig om personens åsikt och för att stöda beslutsfattandet. I 21 och 22 (som gäller utsedd stödperson som stöd för beslutsfattandet samt anhöriga och närstående som stöd för beslutsfattandet inom social- och hälsovården) bör preciseras hur man ska handla i en situation där en person inte kan utse en stödperson (på grund av sina kognitiva svårigheter, en svår talskada eller liknande orsak). Att använda sig av de anhöriga som stödpersoner ska inte vara en automatisk lösning utan man ska ha personens bästa i åtanke och bestämma stödpersonerna enligt det. Istället för ordet närstående borde uttrycket annan person som känner personen väl användas. Vilken är den minderåriga klientens ställning om hen är klient inom socialvården och stöd för beslutsfattande inte gäller hen? Vem stöder i beslutsfattandet om personen inte har närstående? Detta borde tryggas i paragraferna i kapitlet om stöd för klientens och patientens beslutsfattande. Det finns ingen grund för att minderåriga personer i den kommande lagen lämnas utanför rätten till stöd för beslutsfattande. I paragrafens motiveringar har konstaterats att en sådan person som ansvarar för beslut eller avgöranden som gäller klienten eller patienten inte ska delta i stödandet av beslutsfattandet. Detta är en viktig synpunkt och den borde framgå ur lagtexten.
3 I klient- och patientlagen används begreppet vårddirektiv bredare än vanligt. Förhållandet mellan vårddirektiv och viljeyttringar som innehåller önskemål särskilt gällande socialvårdstjänster förblir oklart. Det förblir också oklart hur anteckningarna ska göras om personen inte kan göra dem själv i t.ex. Kanta-systemet. Bör två människor vara med då anteckningen görs för att det ska vara etiskt att göra anteckningen? Vi anser att begreppet nedsatt självbestämmande som finns i lagförslagets kapitel 7 är mycket problematiskt med tanke på förverkligandet av mänskliga och grundläggande rättigheter. Det är möjligt att göra en bedömning av användningen av begränsningsåtgärder och att utarbeta en plan på ett etiskt sätt utan att använda begreppet. Begränsningen av självbestämmanderätten måste alltid ske med hänsyn till personens helhetssituation och vilket stöd personen får i sin vardag. I kapitel 7 i den kommande lagen skulle stadgas om bedömningen av en persons förmåga till självbestämmande (37 ) och om skriftligt överklagbart beslut om personens rätt till särskilt skydd. När det gäller personer med långvarigt nedsatt förmåga till självbestämmande bör det göras en bedömning av servicebehov gällande tillräckliga rehabiliterande tjänster och tjänster som stöder självbestämmanderätten. Förhållandet mellan långvarigt nedsatt förmåga till självbestämmande och beslutet om rätt till särskilt skydd förblir oklart. De saker som ska antecknas i service- och vårdplanen om förmågan att klara sig självständigt och om stödande av självbestämmande är bättre definierade i den nuvarande lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda än i lagförslaget till klient- och patientlag. Nedsatt förmåga till självbestämmande är utgångspunkten för planen som tryggar patientens självbestämmanderätt i 42. I paragrafen finns även bra element (4, 5), men skälig anpassning fattas från sätten att stödja självbestämmande. Dessa finns i den nuvarande specialomsorgslagen. Ett långvarigt beslut om särskilt skydd är ett betydande beslut som gäller mänskans grundrättigheter. Det är därför ytterst motiverat att en mångprofessionell bedömningen görs, särskilt när det gäller mänskor med särskilda behov, såsom personer med intellektuell funktionsnedsättning. Användningen av specialkunnande vid bedömningen av förmågan till självbestämmande förblir oklar i lagförslaget. I 37 nämns som exempel experter inom omsorgspsykiatri, geriatri och vårdarbete. Bedömningen av hurudan expertis som behövs lämnas dock helt och hållet på egenvårdarens (enligt socialvårdslagen 42) ansvar. Vi är oroliga för det ansvar som åläggs egenvårdaren och för säkerställandet av att egenvårdaren får tillräcklig kunskap om den kommande klient- och patientlagen. I paragraf 46 stipuleras att enheter inom omsorgen om utvecklingsstörda ska ha tillgång till tillräcklig sakkunskap inom medicin, psykologi och socialt arbete. FDUV anser att det är viktigt att enheter i vilka begränsningsåtgärder används har tillgång till stöd av experter. Vi anser ändå att det att enheten skulle ha anställd eller som köptjänst ordnad psykologisk expertis och expertis inom socialt arbete är svårt att förverkliga och dyrt. Ett väl fungerande sakkunnigteam skapas i enheten så att det finns en utsedd tjänsteansvarig läkare och socialarbetare från den
4 offentliga sektorn vilka fungerar i sina sakkunnigroller utgående från sina tjänsteansvar -och uppgifter. FDUV anser att den bästa praxisen är att klientens helhetssituation bedöms av ett multiprofessionellt team som känner klienten. Kravet på multiprofessionalitet inom omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning är en bra sak. Det har ändå visat sig att övervakningen av den har varit bristfällig och nivån på genomförandet har varierat beroende på område och organisation. Eftersom begränsningsåtgärder är ett intrång på grundläggande rättigheterna måste man se till att patienten/klienten blir förstådd så långt det är möjligt och att denne samtidigt ges möjlighet att förstå varför begränsningsåtgärder görs. Därför vill vi att språkliga rättigheter och kommunikationsaspekter ska nämnas som kvalitetsfaktorer i paragraf 48 om val av metoder och genomförande av begränsningar. Tillämpningsområdet för 53 om begränsningsåtgärder inom serviceboende med heldygnsomsorg, service på institution och dagverksamhet på grund av nedsatt förmåga till självbestämmande. Vad menas med serviceboende med heldygnsomsorg, service på institution och dagverksamhet för personer vars förmåga till självbestämmande har bedömts vara nedsatt? I lagmotiveringarna har man inte heller närmare beskrivit tillämpningsområdet utan konstaterar bara att bestämmelsen tillämpas i situationer i vilka det är frågan om nedsatt förmåga till självbestämmande. I vilka situationer ska denna bestämmelse tillämpas och hur skiljer den sig från tillämpandet av 52 om begränsningsåtgärder inom boendeservice för personer med funktionsnedsättning? Samma begränsningsåtgärder finns i både 52 och 53. Vi föreslår att dessa paragrafer sammanslås och att begreppet serviceboende med heldygnsomsorg på grund av nedsatt förmåga till självbestämmande tas bort. Det är inte förenligt med grundläggande och mänskliga rättigheter att använda begreppet på detta sätt i detta sammanhang. I paragraf 69 om tillhandahållande om omsorg oberoende av personens vilja föreslår vi att ordet institution ersätts med ordet verksamhetsenhet vid vilken det finns tillräcklig sakkunskap för tillhandahållande av och uppföljning av krävande vård, omsorg, rehabilitering och habilitering samt tillräcklig sakkunskap inom medicin, psykologi och socialt arbete. Paragraftexten skulle då vara förenlig med motiveringarna där man på ett bra sätt beskriver vad som krävs av verksamhetsenheten. Vi anser att det är en bra förnyelse att tjänsteenheten som tillhandahåller omsorg oberoende av vilja ska anhålla om tillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Om omsorg oberoende av vilja används inom den sociala omsorgen ska fastbindning inte få användas. Inom specialomsorgen finns goda erfarenheter av att man i enheter som erbjuder väldigt krävande vård kommit på andra tillvägagångssätt än fastbindning. Gällande åtgärder efter användning av begränsningsåtgärder ser vi det som en mycket bra förändring i jämförelse med specialomsorgslagen att det krävs mindre dokumentation när det gäller vissa begränsningsåtgärder. De begränsningsåtgärder som avses i 116 (givande av nödvändig hälso- och sjukvård trots patientens motstånd) är nödvändiga endast i situationer där personer inte förstår att hens hälsa eller liv är äventyrade. Det kan exempelvis gälla sårvård. Användningen av de begränsningsåtgärder som avses i 116 (givande av nödvändig hälso- och sjukvård trots patientens motstånd) kunde undvikas genom att säkerställa att personen får tillräcklig
5 information och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De begränsningsåtgärder som avses i 118 (begränsningsåtgärder som gäller den personliga hygienen) är nödvändiga endast i situationer i vilka personen äventyrar sin hälsa eller allvarligt kränker sitt mänskovärde. De begränsningsåtgärder som avses i 119 (näringsrelaterade begränsningsåtgärder) skulle vara nödvändiga att använda då en person utsätter sig själv för livsfara genom att man inte kan uppleva en mättnadskänsla (exempelvis Prader-Willis syndrom). Det är viktigt att på annat sätt svara på de behov som personen har och istället försöka motverka det genom att göra upp ett detaljerat program som stimulerar till annan verksamhet.
Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen
. Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar
Lag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Fredrik Guseff fredrik.guseff@sfp.fi Organisation som svaret representerar Svenska folkpartiet
Beslut om begränsningsåtgärder inom specialomsorg om utvecklingsstörda
1 Beslut om begränsningsåtgärder inom specialomsorg om utvecklingsstörda Begränsningsåtgärderna som beskrivs i tabellen får användas inom specialomsorger som är oberoende av en persons vilja och specialomsorger
Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar
27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas
1 kap. Allmänna bestämmelser. Lagens syfte
1(82) INNEHÅLL KLIENT- OCH PATIENTLAGEN... 3 1 kap. 3 Allmänna bestämmelser... 3 2 kap. 4 Klientens och patientens rättigheter inom social- och hälsovården... 4 3 kap. 7 Klientens och patientens självbestämmanderätt...
ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN. Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder.
ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder. TILL LÄSAREN I den här broschyren kan du läsa om de ändringar som gjorts i specialomsorgslagen 2016.
VALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
VERKSAMHETSBERÄTTELSE AV PRIVAT PRODUCENT AV TILLSTÅNDPLIKTIGA SOCIALSERVICE 2018
VERKSAMHETSBERÄTTELSE AV PRIVAT PRODUCENT AV TILLSTÅNDPLIKTIGA SOCIALSERVICE 2018 1. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn (för sammanslutning namn enligt registerutdraget) FO nummer
DETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster
DETALJMOTIVERING Lagförslag 3 Definitioner. Det föreslås att till paragrafen fogas som punkterna 6 och 7 definitioner av sjukhus och av tjänsteenhet för krävande socialvård. Definitionerna behövs för att
Lag. om ändring av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
Lag om ändring av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) 7, 40 och 41, av dem 7 sådan
Lag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Organisation som svaret representerar Eventuell precisering Sofia Ulfstedt sofia.ulfstedt@karkulla.fi
Lag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Pehr Löv pehr.lov@gmail.com Organisation som svaret representerar Svenska pensionärsförbundet
Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter
Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.
LAGEN OM PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER I VÅRDEN CAROLA ARJATSALO PATIENTOMBUDSMAN
LAGEN OM PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER I VÅRDEN CAROLA ARJATSALO PATIENTOMBUDSMAN 15.3.2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Patientens ställning och rättigheter enligt patientlagen Patientombudsmannaverksamheten
PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Lag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Klientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande
1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011
Lag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Lisbeth Hemgård lisbeth.hemgard@fduv.fi Organisation som svaret representerar Förbundet
Tillsyn av Ålands omsorgsförbunds klientavgifter
MYNDIGHETSBESLUT 23.9.15 Dnr: 2014-0251-5 ÅMH-Mb 307/15 Verksamhet Ålands Omsorgsförbund r.f Skarpansvägen 29 B Mariehamn Tillsyn av Ålands omsorgsförbunds klientavgifter Beslut ÅMHM uppmärksamgör med
Huvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Lagstiftning om klienters och patienters självbestämmanderätt och begränsningar av den inom social- och hälsovården Huvudsakligt innehåll
Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd
RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt lag
Föreskrift 4/2010 1/(6)
Föreskrift 4/2010 1/(6) Anmälan från yrkesmässiga användare om riskhändelser i samband med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och
1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER
1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder
SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Skriftligt utlåtande om förslagen som lagts fram av arbetsgruppen som bereder reformen av lagstiftningen
Kvalitetskriterier för individuellt stöd
Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras
Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014
Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014 Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön FN:s konvention om rättigheter för
Enkät om psykisk ohälsa
Vår referens: Mikael Granholm Tel: (0)18-528 626 PROJEKTRAPPORT Dnr: 2017-279-3 18.9.2017 Distribution: Ålands handikappförbund, åländska socialmyndigheter, Ålands landskapsregering Enkät om psykisk ohälsa
FRÅGOR OCH SVAR OM DEN ÄNDRADE LAGEN ANGÅENDE SPECIALOMSORGER OM UTVECKLINGSSTÖRDA SOM TRÄDDE I KRAFT
FRÅGOR OCH SVAR OM DEN ÄNDRADE LAGEN ANGÅENDE SPECIALOMSORGER OM UTVECKLINGSSTÖRDA SOM TRÄDDE I KRAFT 10.6.2016 STÄRKT SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT Fråga: Vad avses med assisterat beslutsfattande och vilken betydelse
Patienten i centrum. Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde
Patienten i centrum Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors 5.5.2017 Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde innehåll respons Lag om patientens ställning och rättigheter
Den psykiatriska viljeyttringen
Den psykiatriska viljeyttringen 2 Förord Lapplands delprojekt i Tervein mielin Pohjois-Suomessa samt Lapplands sjukvårdsdistrikt har i ungefär ett par år utvecklat den psykiatriska viljeyttringen i samarbete
SJÄLVBESTÄMMANDERÄTTEN INOM SPECIALOMSORGEN PROMEMORIA OM MOTIVERINGEN TILL LAGEN OM ÄNDRING AV LAGEN ANGÅENDE SPECIALOMSORGER OM UTVECKLINGSSTÖRDA
PROMEMORIA 1(29) 21.6.2016 SJÄLVBESTÄMMANDERÄTTEN INOM SPECIALOMSORGEN PROMEMORIA OM MOTIVERINGEN TILL LAGEN OM ÄNDRING AV LAGEN ANGÅENDE SPECIALOMSORGER OM UTVECKLINGSSTÖRDA Denna promemoria baserar sig
- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.
Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten
Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår
Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem
Lag om särskild service med anledning av funktionshinder
1 utkast 19.5.2017 Lag om särskild service med anledning av funktionshinder 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att 1) uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i
Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.
Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder
Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Handikappservicelagen och aktuella frågor
Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård
ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Förändringar i barnskyddet 2016
Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj
LAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte
Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsgruppen för revidering av handikapplagstiftningen Utkast för samråd 20.8.2014 3.7.2014 LAGUTKAST Syftet med denna lag är att: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Kårkulla samkommun. Kommunstrategi
Kårkulla samkommun Kommunstrategi 2018 2020 Godkänd av samkommunens fullmäktige 11.10.2017 Inledning Kårkulla samkommuns verksamhet och ekonomi leds i enlighet med en av fullmäktige godkänd kommunstrategi.
får påverka hur de lever får ha ett gott liv får bli förstådda och respekterade på sitt eget modersmål får utvecklas på olika sätt.
Det här är FDUV:s strategi för åren 2018 2020. Vår strategi berättar vad vi vill göra, till exempel vad vi vill ändra i samhället, och hur vi ska bära oss åt för att göra det. alltså varför vi finns till
Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd
Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd Överinspektör Eine Heikkinen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) 10.6.2011 Tähän esityksen nimi/tekijä
Anvisning 2/2013 1 (8)
Anvisning 2/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter som dygnet runt erbjuder service inom handikappvården och vården för utvecklingsstörda samt psykisk hälsovård
Föreskrift 1/ (9)
Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat
ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020
Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras
Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012
Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE
Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård
Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård Godkänd i omsorgsnämnden 20.12.2016 Äldreomsorgen, Kimitoöns kommun Innehållsförteckning 1.
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Patientens rättigheter
Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet
Ärende: Lägesrapport om riktlinjerna för en reform av socialvårdslagstiftningen.
1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 STATSRÅDET Kirjaamo.stm@stm.fi UTLÅTANDE Ärende: Lägesrapport om riktlinjerna för en reform av socialvårdslagstiftningen. Hänvisning: Begäran om utlåtande
RP 207/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering av frontveteraner ska ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om rehabilitering av frontveteraner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering
PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV
PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen
Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014
Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu
Lagen om klienthandlingar inom socialvården
Lagen om klienthandlingar inom socialvården Vasa 14.9.2015 Helsingfors 15.9.2015 Åbo 16.9.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Broschyrer 2002:8swe Patientens rättigheter För att förbättra patientens rättsskydd har man i Finland stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter. Lagen gäller hela hälso-
Kriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)
Klientombudsmannens redogörelse år 2013
Klientombudsmannens redogörelse år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klientombudsman Synnöve Jordas INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER... 3 1.1. KLIENTLAGEN...
Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning? DUV-dagarna, Tammerfors 3.2.2019 Johanna Lindholm VAD ÄR VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN? När regeringen
2(119) DETALJMOTIVERING. 1.1 Klient- och patientlagen. 1 kap. Allmänna bestämmelser
1(119) INNEHÅLL DETALJMOTIVERING... 2 1 1.1 LAGFÖRSLAG... 2 Klient- och patientlagen... 2 1 kap. Allmänna bestämmelser... 2 2 kap. Klientens och patientens rättigheter inom social- och hälsovården... 8
Språket inom allmän förvaltning
Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.
YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården
YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia
Utkast till regeringens proposition om lag om valfrihet inom social- och hälsovården, detaljmotivering
Lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården - - - Detaljmotivering 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Lagens syfte och tillämpningsområde. I denna paragraf föreskrivs om valfrihetslagens syfte och
Workshop för råd för personer med funktionsnedsättning i kommunerna i Österbotten
Workshop för råd för personer med funktionsnedsättning i kommunerna i Österbotten 31.10.2018 Sammanfattning: 1. Inrättande av landskapets råd för personer med funktionsnedsättning Vilka aspekter borde
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 240/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre PROPOSITIONENS
REMISSVAR
REMISSVAR 2016-03-30 s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande avseende betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)
Var inte rädd för tekniken!
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt
Riktlinje för skyddsåtgärder
Socialtjänsten Dnr: 2018-92-730 Riktlinje för skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) Tibro Kommun 2018-08-17 Författare: Elin Zell Forozan Magouli Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress:
MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN
DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 Modell för registeransvariga inom den offentliga hälsovården (modellen
Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen
Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen Skrämmer SOTE? På omdaningens tröskel? Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön Grundlagsutskottets utlåtande
Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion
VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen
1 Överenskommelsens parter
1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun
Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl
Föreskrift 3/2010 1/(8)
Föreskrift 3/2010 1/(8) Kliniska undersökningar med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010/2010),
Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, detaljmotivering, 3.11.
DETALJMOTIVERING Lagförslag Lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Lagens syfte och tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs det om valfrihetslagens
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 254/2015 Lag om klienthandlingar inom socialvården Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium
Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium 1 Förenta nationernas konvention 2 l I FN:s konvention om barnets rättigheter
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Kvalitetsbedömning av företagsfysioterapeutens verksamhet
Anvisningar: Tabellen är ett verktyg för utveckling av ditt eget arbete enligt god praxis. Granska ditt arbete enligt de funktioner som beskrivs i vidstående tabell. Du kan använda tabellen för bedömning
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad
Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga
NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER
NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar
VÅRDVILJA. Min vårdvilja. Definition av vårdvilja. När är vårdviljan giltig?
VÅRDVILJA På den här blanketten kan du uttrycka din önskan om behandling och vård. Vårdviljan träder i kraft i en situation då du inte själv har förmåga att fatta beslut om din vård. Genom vårdviljan kan
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
FDUV:s kommentarer till förslaget om Lag om särskild service med anledning av funktionshinder
FDUV:s kommentarer till förslaget om Lag om särskild service med anledning av funktionshinder Kommentarerna har skickats till Social- och hälsovårdsministeriet via ministeriets webropol-enkät 5.7.2017.
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.