REMISSVAR
|
|
- Åsa Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVAR Yttrande avseende betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Diarienummer S2015/06260/FS Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt yttrande avseende rubricerade betänkande. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har drygt medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Sammanfattning av synpunkterna Autism- och Aspergerförbundet instämmer i förslaget att LSH ska införas, eftersom det behövs regler som möjliggör individuellt stöd vid ställningstaganden till vård och omsorg. Förbundet anser dock att det i lagtexten behöver förtydligas ytterligare att LSH inte får användas för att genomföra vård- och omsorgsåtgärder mot personens vilja. Tillämpningen av lagen måste också följas upp för att säkerställa att lagen inte missbrukas för att möjliggöra tvångs- och begränsningsåtgärder. Förbundet vill förtydliga att personer med autism 1 i de allra flesta fall själva kan ta ställning till vård och omsorg om de får rätt förutsättningar för det, genom kommunikationshjälpmedel, bildstöd, förberedande och tydliggörande stödinsatser, individuella anpassningar med mera. Det krävs att både den som ska fatta beslut i frågan om företrädare och den som företräder personen har kompetens om autism och god kännedom om individen. Det är viktigt att en person inte bedöms ha behov av företrädare bara för att omgivningen anser att personen fattar okloka eller irrationella beslut. Förbundet motsätter sig att förordnande av förvaltarskap ska kunna komma i fråga i de situationer då personen har behov av företrädare, men saknar närstående som kan ta på sig uppdraget. 9.5 Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Utredningen anger i detta stycke att det föds cirka 100 barn med autism i Sverige varje år. Autism- och Aspergerförbundet vill uppmärksamma att denna siffra är fel. När man talar om autism idag menar man hela autismspektrumet och prevalensen för autism i den bemärkelsen är cirka en procent, vilket ger en siffra på cirka barn per år som föds med autism i Sverige. 2 Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. 1 Med autism avses i detta yttrande samtliga autismspektrumtillstånd (autism, Aspergers syndrom, atypisk autism m.fl.). 2 Se exempelvis Sebastian Lundström m.fl.: 1
2 Innehåll och syfte Autism- och Aspergerförbundet instämmer i förslaget att LSH ska införas och ser positivt på formuleringen av lagens syften. Förbundet ser att det i vissa fall finns behov av stöd för personer med autism vid ställningstaganden till vård och omsorg. Vikten av frivillighet kan dock inte nog betonas i detta sammanhang. LSH får inte medföra ökade möjligheter att genomföra vård- och omsorgsåtgärder mot någons vilja. Förhoppningsvis kan LSH istället främst stärka rätten att få stöd att själv vara delaktig i ställningstaganden till vård och omsorg. I vissa fall, framförallt inom sjukvården, behövs tydliga regler för när vård kan ges trots att ett uttryckligt samtycke saknas och där kan LSH fungera klargörande. Det förekommer att personer med autism inte får den vård de behöver för att de inte klarar att samtycka eller för att de uttrycker rädsla eller stress på ett sätt som tolkas som nekat samtycke. Därför välkomnar förbundet LSH ur det perspektivet att det stärker personers möjlighet att få sjukvård trots att de inte uttryckligen kan samtycka till sjukvårdsåtgärder. Vård- och omsorgspersonalen behöver verktyg för att kunna förmedla information och arbeta förberedande, pedagogiskt och tydliggörande för att möjliggöra samtycke till nödvändig vård. Alla måste få rätt förutsättningar för att förstå innebörden av, samtycka till och ta emot vård och omsorg. Förbundet anser att frågan om krav på samtycke till livsnödvändig sjukvård är etiskt mycket komplicerad och reglerna kring detta behöver därför utredas ytterligare. Personal inom hälso- och sjukvård ställs i enstaka fall inför mycket svåra etiska ställningstaganden när det gäller personer med kognitiva funktionsnedsättningar som på grund av exempelvis rädsla, smärttillstånd eller affekt visar motvilja mot åtgärder som är nödvändiga för personens liv eller hälsa. Vi vet av erfarenhet att det i dessa fall förekommer exempelvis smygmedicinering och att det av många professionella bedöms vara den bästa lösningen för personen. Det krävs ytterligare utredning med fördjupade resonemang för att ta fram tydliga och etiskt försvarbara regler kring detta, som dock också måste stämma överens med mänskliga rättigheter. Personer med nedsatt beslutsförmåga måste kunna erbjudas en god och likvärdig hälsooch sjukvård på ett rättsäkert sätt. Förbundet anser att lagen generellt kommer att medföra svåra etiska bedömningar, där såväl personal som företrädare behöver vägledning. Det finns en risk att den nya lagen används fel ute i verksamheterna, exempelvis när personal anser att någon fattar beslut mot sitt eget bästa. Även om LSH principiellt inte är tillämplig i dessa situationer så kan den komma att användas ändå, på fel sätt. Därför krävs omfattande informationsinsatser om lagens tillämpningsområde och vilka begränsningar lagen har Undantag för åtgärder som innebär eller är förenade med frihetsberövande eller annat tvång m.m. Autism- och Aspergerförbundet instämmer i utredningens relativt breda definition av tvång, eftersom det är viktigt att ingen människa utsätts för vård- och omsorgsåtgärder mot sin vilja. Utredningen uttrycker på s. 525 i betänkandet att Om den enskilde motsätter sig att delta vid en bedömning av dennes behov av en företrädare, trots att det finns skäl att göra en sådan, eller om den enskilde senare motsätter sig att en viss åtgärd eller insats genomförs, så medger inte LSH att företrädaren eller personalen kan gå emot detta, vilket innebär att bedömningen, åtgärden eller insatsen då inte kan inte genomföras med stöd av denna lag. Förbundet anser att detta bör framgå direkt av lagtexten, så att det blir tydligt för alla de som ska tillämpa lagen. När det gäller personer med autism kan det vara komplicerat att bedöma hur personen i fråga upplever en åtgärd, t.ex. en sänggrind eller en låst dörr, och hur personen 2
3 ställer sig till åtgärden. Det behövs autismspecifik kompetens för att, eventuellt med hjälp av kommunikationshjälpmedel, visuellt tydliggörande metoder eller liknande, bedöma det Bedömning och beslut om behov av en företrädare utgångspunkter Autism- och Aspergerförbundet anser att beslut om företrädare måste fattas med försiktighet, eftersom beslutet medför en inskränkning i den enskildes självbestämmanderätt. Även om företrädaren i princip inte får fatta beslut emot personens vilja så innebär ställföreträdarskapet i sig att personen inte fullt ut får göra ett eget ställningstagande Personen har inte förmåga att skriftligen, muntligen eller på annat sätt visa sin inställning i frågan Autism- och Aspergerförbundet tycker att det är olyckligt att autistiska tillstånd nämns som exempel på tillstånd som gör att personen inte på något sätt kan visa sin inställning i en fråga. Det är mycket få personer med autism som inte på något sätt kan visa sin inställning. För att förstå om en person med autism motsätter sig en åtgärd måste man kunna tolka personens uttryckssätt. Det finns en liten grupp personer med autism som inte har något talat språk alls, men de flesta av dessa kan ändå under rätt förutsättningar både förstå och göra sig förstådda med hjälp av exempelvis bildstöd. För att använda sådana metoder krävs givetvis specifik kompetens och den kan behöva anlitas utifrån, t.ex. en anhörig, boendepersonal eller personal från habiliteringen. Det bör vara någon som känner personen i fråga, eftersom stöd och användning av hjälpmedel behöver vara individuellt anpassade En individuell och situationsanpassad bedömning utifrån de objektiva kriterierna Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att utredningen förtydligar att bedömningen av hjälpbehovet inte kan grunda sig på att en person har en viss funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar i sig medför inte behov av företrädare, utan en individuell bedömning måste alltid göras Personen ska först få stöd och lämpliga förutsättningar i övrigt för att själv kunna ta ställning Autism- och Aspergerförbundet välkomnar att kravet på individuellt anpassad information och stöd innan ställningstagande förs in i lagtexten. Den som ger information och stöd måste dock ha tillgång till rätt kompetens. Personal som ska ge information till en person med autism måste ha autismspecifik kompetens och kunna använda de kommunikationsmetoder eller hjälpmedel som gör att just den här personen får förutsättningar att förstå informationen. I många fall behöver en anhörig, personal från personens ordinarie verksamhet eller någon annan som känner personen väl, vara med för att hjälpa till att tolka och göra informationen begriplig för personen. Det kan också behövas individuella anpassningar när det gäller var och när informationen lämnas. Exempelvis har många med autism svårigheter med perception och kan behöva en mycket lugn miljö. För vissa fungerar en viss tid på dagen bäst. Inte förrän alla dessa åtgärder vidtagits och anpassningar gjorts, och personen ändå inte bedöms ha förmåga att förstå relevant information eller ta ställning i frågan, får behov av företrädare anses föreligga. Autism- och Aspergerförbundet befarar att de som ska besluta om företrädare i många fall kan komma att bortse från kravet på att ge stöd och lämpliga förutsättningar för att personen själv ska kunna ta ställning. De personer med autism som kan komma att få företrädare kan inte själva hävda sina rättigheter till delaktighet, självbestämmande och anpassad information. Det behövs tydliga föreskrifter och 3
4 noggrann tillsyn över och uppföljning av tillämpningen av LSH efter att den trätt i kraft, för att säkerställa att LSH inte missbrukas, exempelvis med syfte att underlätta för personal inom vård och omsorg på bekostnad av personers självbestämmande När kan det behöva göras en bedömning av behov av en företrädare? Autism- och Aspergerförbundet anser att det är viktigt att en person inte bedöms ha behov av företrädare bara för att omgivningen anser att personen fattar okloka eller irrationella beslut. Utredningen nämner i detta avsnitt att det faktum att en person fattar okloka, oförnuftiga eller irrationella beslut utgör skäl för att initiera en bedömning av personens behov av företrädare. Å andra sidan skriver utredningen i avsnitt att det faktum att personalen uppfattar beslut som irrationella, omdömeslösa eller okloka aldrig i sig får medföra att personer inte bedöms kunna fatta egna beslut. Det ger en motsägelsefull bild av hur utredningen har tänkt att reglerna ska tillämpas. Förbundet anser att det i lagtexten ytterligare behöver klargöras vad som gäller i denna fråga Vem ska fatta beslutet? Autism- och Aspergerförbundet anser att den som ska fatta beslut i frågan om företrädare för personer med autism måste ha kompetens både om funktionsnedsättningen och om individen, eller hämta in sådan kunskap innan beslutet fattas. När det gäller socialtjänst och verksamhet enligt LSS är det förbundets erfarenhet att många handläggare saknar tillräcklig kunskap om såväl funktionsnedsättningen som individen för att fatta sådana beslut. Därför anser förbundet att handläggaren måste få dels ett gediget underlag för att fatta beslutet och dels ha tydliga riktlinjer att utgå ifrån Närstående Förbundet ser ett behov av att stärka anhörigas ställning inom vård och omsorg. Idag betraktas anhöriga i många fall som besvärliga och krävande när de i själva verket bara hävdar deras närståendes rättigheter och intressen. Det gör att de inte får information och inte görs delaktiga i vård och omsorg. Förhoppningsvis kommer reglerna i LSH att bidra till att stärka de anhörigas ställning i dessa situationer God man eller förvaltare i en fråga som gäller omsorg Autism- och Aspergerförbundet motsätter sig att förordnande av förvaltarskap ska kunna komma i fråga i de situationer då personen har behov av företrädare, men saknar närstående som kan ta på sig uppdraget. Godmanskap är frivilligt för huvudmannen och kräver alltså samtycke. Effekten av den föreslagna regeln i 21 LSH blir därmed att en person som inte samtycker till godmanskap kan komma att få förvaltarskap förordnat mot sin vilja, enbart på grund av behovet av företrädare vid ställningstaganden till vård och omsorg. Förvaltarskap innebär att personen ifråga helt fråntas sin självbestämmanderätt och rättskapacitet inom vissa områden. Det strider mot artikel 12 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har rekommenderat att Sverige vidtar omedelbara åtgärder för att ersätta förvaltarskap med någon form av stödjande beslutsfattande och att Sverige ska erbjuda ett brett utbud av åtgärder som tar hänsyn till och respekterar personens självbestämmanderätt, vilja och önskemål. Med anledning av det anser förbundet att förvaltarskap bör tas bort ur lagtexten i 21 LSH, så att det enbart kan bli aktuellt med förordnande av god man i de fall där nödvändig företrädare saknas. 4
5 Företrädarens uppgifter hälso- och sjukvård Autism- och Aspergerförbundet instämmer i utredningens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen angående företrädares rätt att ta del av uppgifter. Det är ett problem idag att anhöriga inte får information och görs delaktiga, framförallt inom LSS-verksamheter, med hänvisning till att det råder sekretess. Den föreslagna regeln kommer att förenkla för företrädaren att fullgöra sitt uppdrag. En liknande regel borde införas för gode män, anser förbundet Personens förmodade vilja och personens bästa Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslaget i denna del, men anser att det tydligt måste framgå för företrädaren att en uttryckt vilja ska följas, oavsett om det är till personens bästa eller inte. Annars finns en risk för att man inom vård och omsorg kommer att använda LSH för att fatta beslut åt en person för dennes bästa trots att personen motsätter sig åtgärden eller inte fått tillräcklig hjälp att ta ställning. Vad som är till någons bästa är en subjektiv bedömning där man kan tycka olika och där måste personen själv ha tolkningsföreträde, dvs. bestämma vad som är till hans eller hennes eget bästa. Förbundet hänvisar dock till det som skrivs under avsnitt ovan, avseende att ge rätt förutsättningar, stöd, anpassningar och hjälpmedel för att personen ska förstå, kunna fatta rätt beslut och göra sig förstådd. Enligt 34 LSH ska personalen i det löpande omvårdnadsarbetet ta hänsyn till förmodad vilja eller personens bästa. Autism- och Aspergerförbundet vill betona vikten av att LSH inte används på ett sätt som gör det möjligt för personalen att vidta tvångs- och begränsningsåtgärder under antagandet att det är till personens bästa. Det måste råda nolltolerans mot tvångs- och begränsningsåtgärder inom frivilliga verksamheter anser förbundet. Övrigt Autism- och Aspergerförbundet befarar att kommuner kan komma att utnyttja möjligheten att hänvisa till företrädare enligt LSH istället för godmanskap. Vår erfarenhet är att en del kommunen i tingsrätten bestrider behov av godmanskap och hänvisar till att personen kan få hjälp av anhöriga, troligen på grund av ekonomiska skäl eftersom kommunen är skyldig att utge arvode till gode män i vissa fall. Högsta domstolen har i mål nr Ö konstaterat att en förutsättning för att neka godmanskap på den grund att fullmakt kan lämnas till anhörig är att huvudmannen kan instruera och övervaka fullmäktig inom det juridiska eller ekonomiska området som avses. När LSH träder i kraft kommer kommunerna dock att kunna hänvisa till att den anhörige kan bli företrädare enligt LSH istället för god man. Det kan vara till nackdel för den anhöriga och personen med nedsatt beslutsförmåga, dels för att beslut om företrädare enligt LSH inte gäller tillsvidare utan i varje enskild fråga och dels för att inget arvode utges för utfört arbete. Förbundet anser därför att det bör förtydligas i lagen att godmanskap bör förordnas istället för företrädare om personen i fråga föredrar det. Datum som ovan, Autism- och Aspergerförbundet Anne Lönnermark Ordförande genom Hanna Jarvad Förbundsjurist hanna.jarvad@autism.se 5
HANDIKAPP. jön-buö-den. Remissvar: Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)
HANDIKAPP jön-buö-den! Sundbyberg 2016-03-31 Dnr.nr: S2015 / 06260 / FS Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringska nsliet.se och s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Stöd och hjälp till vuxna
Läs merYttrande över remiss avseende Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning, SOLJ 2015:80
Inspektionen för vård och omsorg 2016-03-31 Dnr 10.1-479/2016 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Ulrika Holfelt ulrika.holfelt@ivo.se Socialdepartementet Ert dnr S2015/06260/FS Yttrande
Läs merYTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se
YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell
Läs merSärskilt om vissa förslag Dnr 31009/2015 1(6)
2016-03-22 Dnr 31009/2015 1(6) Regler och behörighet Ylva Ehn ylva.ehn@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens yttrande över utredningen Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem
Läs merBedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.
Utbildningscenter Autism Bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Huvudsakligen bedrivs veckolånga utbildningar i Ett pedagogiskt arbetssätt
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merRiktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård
Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-06-14 Senast uppdaterad: 2016-06-14 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga,
Läs merHANDIKAPP. FöRBUNDEN. ? i. Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:52015/04694/FST. Remissvar: Slutbetänkandet Barns och ungas
HANDIKAPP FöRBUNDEN? i Sundbyberg 2015-11-24 Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:52015/04694/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag
Läs merSvar på remiss, Så stärker vi den personliga integriteten, (SOU 2017:52)
2017-10-10 2017/2172 1(5) Vår adress Kommunstyrelsen Borlänge kommun 78181 BORLÄNGE Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Sofia Kuoppa sofia.kuoppa@borlange.se Adress Justitiedepartementet
Läs merTvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga
Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merYTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS
YTTRANDE Dnr S2015/06260/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 29 mars 2016 Betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning
Läs merYTTRANDE 2005-07-01. Betänkandet SOU 2004:112, Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna
1(5) Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB YTTRANDE 2005-07-01 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2004:112, Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merAtt stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Läs merLULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet
Kommunstyrelsen 2007-05-14 96 205 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 98 202 Socialdepartementet, Socialnämnden, Överförmyndarnämnden 07.93 73 majks13 Yttrande över betänkande Regler för skydd och
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merStärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen
Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merFrågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna
Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merAnmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare
Anmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare När en anmälan om behov kommer in tar överförmyndarnämnden ställning till om förutsättningar finns för att nämnden ska ansöka hos
Läs merRemiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-09-15 SN 2014/0380 0480-450885 Socialnämnden Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid Förslag till beslut
Läs merSamtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merBeskriv mer utförligt vad eller vilka åtgärder som personen behöver hjälp med vad gäller ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter:
ANSÖKAN/ANMÄLAN om god man/förvaltare 11 kap 4 föräldrabalken Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt,
Läs merINTYG/UTLÅTANDE I SAMBAND MED ANSÖKAN OM INSATSER ENLIGT SoL OCH LSS Intyg/utlåtande i samband med ansökan om insatser enligt SoL och LSS
2014-09-30 1 [5] Rutin för utfärdande av intyg inom socialförvaltningens hälso- och sjukvård Inom vården efterfrågas av och till intyg från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal denna rutin ska underlätta
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr
Läs merRiktlinje för skyddsåtgärder
Socialtjänsten Dnr: 2018-92-730 Riktlinje för skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) Tibro Kommun 2018-08-17 Författare: Elin Zell Forozan Magouli Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress:
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merAnmälan om behov av god man eller förvaltare
Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man ska endast göras om den enskilde inte kan ansöka själv. Egen ansökan från den enskilde, eller från nära anhörig, ska skickas direkt
Läs merRätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merRätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och
Läs merMetodstöd Treserva Sekretess/samtycke
Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke Örebro kommun 160620 version 5 orebro.se 2 METODSTÖD TRESERVA, SEKRETESS/SAMTYCKE Innehåll Innehåll... 2 Se lista med samtycken och sekretessbrytande åtgärder... 3
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merRemissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23
2014-10-23 Dnr.nr S2014/112/FS Vår referens Emil Erdtman Mottagarens adress Socialdepartementet Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merAnsökan till tingsrätten om god man eller förvaltare
Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare För att någon ska kunna få god man eller förvaltare måste det finnas ett hjälpbehov som beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd
Läs merRutiner för tvångs- och skyddsåtgärder
Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Inledning Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär
Läs merInformation till gode man och förvaltare
Information till gode man och förvaltare I denna del berättar jag om skillnad på god man och förvaltare, förordnandets omfattning, jäv, ute på djupt vatten, sekretess, myndig - omyndig samt ställföreträdarens
Läs merYttrande över betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)
Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2016-02-22 Diarienummer 150814 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merPernilla Krusberg. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder
Läs merTvångs och skyddsåtgärder
Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,
Läs merREMISSVAR
REMISSVAR 2015-11-26 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar avseende slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merBeskriv mer utförligt vad eller vilka åtgärder som personen behöver hjälp med vad gäller ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter:
ANSÖKAN/ANMÄLAN om god man/förvaltare 11 kap 4 föräldrabalken Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt,
Läs merFramtidsfullmakt samt anhörigas behörighet att rättshandla i vissa fall
Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen PM Sida 1 (5) 2017-06-14 behörighet att rättshandla i vissa fall Den 1 juli 2017 träder en ny lagstiftning ikraft angående framtidsfullmakt. Samtidigt införs
Läs merRemiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Riksförbundet för barn, unga REMISSVAR och vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2018-02-02 Handläggare: Zarah Melander Skolverket, Skolverkets diarienummer 2017:783 Remiss: Förslag till reviderad läroplan
Läs merANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7
ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 Vid uppdagat behov av ställföreträdarskap ska Socialnämnd och Vård- och omsorgsnämnd
Läs merVar inte rädd för tekniken!
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt
Läs merYTTRANDE (5) JO Justitieombudsmannen Kerstin André. Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE Datum Dnr Sid JO Justitieombudsmannen Kerstin André 2009-02-05 5159-2008 1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra Ny
Läs merRiktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Regelverk Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 Hälso- och sjukvårdsförordningen, 2017:80 Patientsäkerhetslag, 2010:659
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merFrågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna Remiss från Kommunstyrelsen, dnr , av SOU (2004:112)
A Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Staben Staffan Stavling tfn 508 05 013 Tjänsteutlåtande 12 april 2005 1 (4) B C D E Dnr 500-142 - 2005 Sammanträde 26 april 2005 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merVälfärdsteknologi inom funktionshinderområdet
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL
Läs merHjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merPM 2016:61 RVI (Dnr /2016)
PM 2016:61 RVI (Dnr 110-77/2016) Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 8 april 2016 Borgarrådsberedningen
Läs mer1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Läs merförmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Läs merRemissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)
Datum: 2017-02-20 Dokumenttyp: Yttrande Diarienummer: 2016/0238 Er referens: Ku2016/02380/KO Handläggare: Erik Lindqvist Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning
2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande
Läs merSundbyberg 2013-11-11 Dnr.nr S2013/4872FS Vår referens Maryanne Rönnersten s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Ansvarsfull hälso- och sjukvård, :44 Handikappförbunden
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merRutin för skydds- och begränsningsåtgärder
Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-09-30 Dnr.nr: S2009/1816/FST Vår referens: Mia Ahlgren Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar: Översyn av lagen
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND. Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO
ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO ÖVERFÖRMYNDARENS UPPGIFTER Tillsyn Rådgivning Beslut (Förslag
Läs merAnmälan om behov av god man
Anmälan om behov av god man från socialnämnden, biståndshandläggare, sjukhem, servicehus Socialnämnden har enligt 5 kap 3 socialtjänstförordningen skyldighet att anmäla till överförmyndaren om den finner
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merSamordnad individuell plan SIP SIP
Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas
Läs merTolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)
1 D nr 2016-009 YTTRANDE Stockholm 2016-06-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handläggare Anna Gabrielsson Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med
Läs merVissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27)
REMISSVAR Sida 1 av 5 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27) Sammanfattning är i det stora hela positivt inställd till de förslag till förändringar
Läs merÖkad insyn i välfärden
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Sida 1 (8) 2017-01-05 Handläggare Peter Alexanderson Telefon: 08-508 33 714 Johan Adolfsson Telefon: 508 33 926 Till Utbildningsnämnden 2017-02-02
Läs merLäkarintyg för godmanskap och förvaltarskap
Läkarintyg för godmanskap och förvaltarskap 1 september 2016 Hanna Fransson Överförmyndarnämnden Växjö kommun Överförmyndarens verksamhet Se till att underåriga och personer som inte själva kan bevaka
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merFöreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Läs merRätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen
Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Anmälan om god man & förvaltare på grund av hälsoskäl
Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Anmälan om god man & förvaltare på grund av hälsoskäl 2 (6) Innehållsförteckning Allmänt... 2 Förordnande av god man.......2 Förordnande av förvaltare... 2 Anmälningsskyldighet...
Läs merAtt stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder
Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3
Läs merÖverenskommelse avseende habilitering
RJL 2015/1843 Överenskommelse avseende habilitering 2(7) Parter Parter i överenskommelsen är Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län. Överenskommelsen är ett komplement till Avtal mellan
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs mer1. Skillnad mellan god man och förvaltare
VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs mer