Samkommunen erbjuder kvalitativa tjänster som beaktar brukarnas behov och önskemål.

Transkript

1 SERVICEUTBUD 2018

2 2 INNEHÅLL KÅRKULLA SAMKOMMUN 3 KÅRKULLA SAMKOMMUN Verksamheten idag... 4 Hur får man service från Kårkulla samkommun.. 5 Brukaren i fokus... 6 Delaktighet, självbestämmande och valfrihet... 7 FAMILJ OCH BARN Omsorgsbyråtjänster... 9 Uppgörandet av habiliteringsplaner Stödpersonsverksamhet Familjevårdsverksamhet Temporär boendeservice UNGDOMSÅREN Omsorgsbyråtjänster Stödpersonsverksamhet Familjevård Temporär boendeservice Verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning Arbetslivsorienterand service Livsorienterande service Samkommunen erbjuder kvalitativa tjänster som beaktar brukarnas behov och önskemål. Omsorgsbyråtjänster Temporär boendeservice Fortgående boendeservice Verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning Livsorienterad service SENIORVERKSAMHET Omsorgsbyråtjänster Familjevård Fortgående boendeservice Verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET Expert- och utveclingscentret Undersökning Rehabilitering Krisvård...39 KÅRKULLA SAMKOMMUN 2017 Kårkullavägen 142, Kirjala Tfn kårkulla.fi Grafisk planering och ombrytning: Zeeland Family

3 4 KÅRKULLA SAMKOMMUN KÅRKULLA SAMKOMMUN 5 VERKSAMHETEN IDAG KÅRKULLA SAMKOMMUN UPPRÄTTHÅLLS av samtliga 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna inom landskapet Åland. I hela Svenskfinland finns ca 100 verksamhetspunkter och ca anställda (inkl. vikarier). Samkommunen ger service åt ca brukare och har ett befolkningsunderlag om personer. VERKSAMHET SOM FRÄMJAR DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING Arbetslivsorienterad service Livsorienterad service Arbete med stöd I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV RÅDGIVANDE VERKSAMHET Socialkuratorstjänster Pedagogtjänster Psykologtjänster BRUKAREN EXPERT- OCH UTVECKLINGS- CENTRET Undersökning, rehabilitering, krisvård Mobila experttjänster det och tjänsterna i närsamhället utvecklas i enlighet med statsrådets principbeslut så att personer med utvecklingsstörning kan leva och delta i samhället på samma sätt som övriga medborgare. Den huvudsakliga uppgiften är att erbjuda personer med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd kontinuerlig individ- och familjecentrerad habilitering och service som stöder utveckling och samhällsdeltagande. Samkommunen erbjuder kvalitativa tjänster som beaktar brukarnas behov och önskemål. Det individuella boen- BOENDE- VERKSAMHET Fortgående boendeservice Självständigt boende med stöd Temporär boendeservice Familjevård HUR FÅR MAN SERVICE FRÅN KÅRKULLA SAMKOMMUN? OMSORGSBYRÅERNA UTGÖR inkörsporten till den service samkommunen erbjuder enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda och familjevårdarlagen. Byråerna är en länk mellan brukaren, hemkommunen och samkommunen. Servicen utformas i enlighet med hemkommunens önskemål och brukarens individuella behov. Ändringen av specialomsorgslagen (381/2016) förutsätter att Kårkulla samkommun har ett omfattande förebyggande arbete på enheterna i syfte att stöda självbestämmande och expertkunnande kring eventuella begränsande åtgärder. För varje person som får service enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda fastställs ett specialomsorgsprogram. Specialomsorgsprogrammet innehåller uppgifter om vilka omsorger som ges och uppgörs av samkommunen i samarbete med brukaren och hens före-trädare samt hemkommunens socialvårdsmyndigheter. I och med specialomsorgsprogrammet åtar sig hemkommunen de ekonomiska förpliktelser som programmet medför. Ifall kommunen önskar avsluta avtalad service förutsätts kommunen meddela samkommunen om detta inom skälig tid. Ansvaret för att en individuell serviceplan uppgörs för alla brukare som erhåller socialvård ligger hos hemkommunen. Kårkulla samkommun har därtill valt att uppgöra individuella planer för internt bruk. Då det gäller serviceformen Arbete med stöd eller service enligt socialvårdslagen kontaktas respektive verksamhetsenhet direkt. GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Socialvårdslag (1301/2014) Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) med uppdatering (381/2016) Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet (621/1999) Lag om personuppgifter (523/1999) Förvaltningslag (434/2003) Kommunallag (410/2015) Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lag om missbrukarvård (41/1986) Familjevårdarlagen (263/2015) Barnskyddslagen (417/2007) Lag om stöd för närståendevård (937/2005) BRUKARE Med brukare avser vi den person som erhåller service av Kårkulla samkommun. KUND Med kund avser vi kommuner eller de som köper tjänster av Kårkullasamkommun.

4 6 KÅRKULLA SAMKOMMUN KÅRKULLA SAMKOMMUN 7 BRUKAREN I FOKUS DELAKTIGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH VALFRIHET REVIDERING Analys av samtal Verksamhetsplanering Personcentrerad planering BRUKARENS SERVICEBEHOV UTREDNINGAR Första kontakten Helhetsutredning Förslag till beslut om specialomsorg UTGÅNGSPUNKTEN FÖR SAMKOMMUNENS MÄNNISKOSYN och all serviceproduktion är brukarens delaktighet och självbestämmande enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Självbestämmanderätt och delaktighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd definierar sina behov och att verksamheten tillfredsställer dessa genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en person med funktionsnedsättning är en del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv o.s.v. som alla andra kommuninvånare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens behov och att personen är delaktig i att utforma denna service. För att stöda självbestämmandet och delaktighet används inom Kårkulla det socialpedagogiska- och personcentrerade arbetssättet. Det innebär att man med handlingsinriktade socialpedagogiska metoder lär brukaren att hitta sina egna resurser och att hjälpa sig själv. Till personalens roll hör att socialpedagogiskt stöda brukaren att föra sin talan, ge brukaren möjlighet att påverka sitt eget liv genom egna val samt att aktivera brukaren och bana väg för en så jämlik och ändamålsenlig integrering i samhället som möjligt. Personalen utbildas enligt programmet ICDP (vägledande samspel). Vägledande samspel är ett positivt förhållningssätt där man är lyhörd för brukarens behov. UPPFÖLJNING, SÄSONGSSAMTAL Uppföljning av planer och överenskommelser Kvalitetsmätning BESLUT Beslut om specialomsorg Beslut om vilken service? Var? När? Hur? PLANERING Analys av samtalet Service- och vårdplan SÄSONGSSAMTAL Brukarens önskemål Kartläggning av brukarens behov enligt personcentrerad planering Överenskommelser

5 8 FAMILJ OCH BARN FAMILJ OCH BARN 9 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade i huvudsak för personer med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester enligt överenskommelse med hemkommun. Besöken sker i barnets eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenheten eller i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karakteriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna, enheterna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där barnet och hens nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Förebyggande arbete är en del av servicen och experttjänster så som pedagog, kurator och psykologtjänster ingår i vår verksamheter. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. I omsorgsbyråernas mångprofessionella team arbetar även Expert- och utvecklingscentrets regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas även Expert- och utvecklingscentrets läkare, pedagogiska handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare eller ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Omsorgsbyrån följer med barnets utveckling och kan stöda familjen vid viktiga vägskäl i livet. Jag är oftast glad och på gott humör men kan ibland vara ledsen.

6 10 FAMILJ OCH BARN FAMILJ OCH BARN 11 SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service barnet/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Barnets livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med barnets familj planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom dagis- och skolstart och senare temporärt och fortgående boende. Specialomsorgsprogram eller betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som barnet och familjen har blivit beviljad antecknas i ett specialomsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder specialomsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologen fungerar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunnig i omsorgsbyråns mångprofessionella team och erbjuder service åt barn med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd och deras familjer i ett livscykelperspektiv. Då det fötts ett barn med sådan funktionsnedsättning i en familj kan psykologen i ett tidigt skede göra hembesök och följa upp familjen med känslomässigt stöd för att underlätta föräldrarnas orienteringsprocess i den nya livssituationen. Psykologsamtal: Psykologen erbjuder samtalsstöd för barnet självt, föräldrarna, syskon och andra nära familjemedlemmar och ger information om vad funktionsnedsättningen kan medföra för det enskilda barnet och familjen. Psykologiska utredningar: Genom att kartlägga barnets förmågor och färdigheter PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Familje- och nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med pedagogisk handledningen är ökad delaktighet och självständighet för barnet i vardagen. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat, Rådgivning och stöd: Barnet och familjen erbjuds rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för barn med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning till familjerna gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Administration av familjevård och stödpersoner: För de barn som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs av socialkuratorn. klargörs barnets behov och föräldrarna stöds i sitt föräldraskap. Vid speciella perioder som inför skolstart, avslutande av grundskolan eller vid preciserande av en diagnos gör psykologen på begäran olika psykologiska tester och bedömningar. Konsultation och krisarbete: Inom ramen för nätverksarbete och samarbetsgrupper ger psykologen stöd till barnet i daghem och skola samt till personal som på olika sätt jobbar med barnet. I samband med övergångsfaser i barnets liv då det byter mellan dagvård och skola följs barnet upp gällande behövliga stödinsatser. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: I familjens kontakt med olika instanser och myndigheter skriver psykologen enligt de behov som finns intyg, utlåtanden och rekommendationer för att barnet och familjen ska få tillgång till så relevant stöd som möjligt. pedagogiska handledaren besöker barnet i hens naturliga omgivning enligt barnets och omgivningens behov. Arbete för barnets helhetsutveckling: Barnet och personer i hens näromgivning kan få peda- gogisk handledning redan från spädbarnsåldern. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är tidig stimulering och kommunikation. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende. Då barnet har börjat dagis/skolan erbjuder den pedagogiska handledaren hjälp till personalen att hitta passande former för enskilda barn i stödjandet av lekutveckling samt utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter. MOBILA EXPERTTJÄNSTER AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för barnet genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med barnets omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel samt TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Utveckling av språk och kommunikation: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om utveckling av språk och kommunikation hos barn med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp barnets kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på hens prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagispersonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal och AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker barnet i hens närmiljö (hem/dagis/skola) enligt barnets och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring barnet utgör en viktig del av talterapeutens arbete. Teamarbete kring kommunikation: Pedagogiska handledaren samarbetar med samkommunens talterapeut och autismhandledare speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren planerar och tillverkar kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) i samråd med talterapeuten samt handleder omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer). andra åtgär-der och handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd). Regelbunden uppföljning: Alla barn under skolåldern (som har specialomsorgsprogram) följs regelbundet upp eller vid behov av specialomsorgens talterapeut. Antalet besök kan variera 1 6 ggr/år beroende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning görs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommunikationsutvecklingen och för att sedan kunna planera stödåtgärder och habilitering. Övriga tjänster: Talterapeuterna erbjuder också kommunikationsträning för andra än omsorgstagarna inom Kårkulla samkommun. Hemkommunens socialtjänst kan bevilja kommunikationshandledning som behovsprövad anpassningsträning enligt lagen för stöd och service på grund av handikapp. Kommunikationshandledning kan komma i fråga då omgivningen behöver handledning i användning av alternativa och kompletterande kommunikationsmedel (AKK). Kommunikationshandledning kan rekommenderas av talterapeut eller annan expert inom socialoch hälsovården.

7 12 FAMILJ OCH BARN FAMILJ OCH BARN 13 UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER STÖDPERSONSVERKSAMHET EN STOR DEL AV BARNEN är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för barn med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan barnet/familjen, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen. STÖDPERSON: Stödpersonsverksamheten riktar sig till barn som bor i föräldrahemmet. Stödpersonens huvuduppgift är att stödja och hjälpa enligt familjens önskemål. Stödet ges i FAMILJEVÅRDSVERKSAMHET FAMILJEVÅRD Familjevård omfattar vård, fostran och omsorg utanför och i det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/ ). Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Verksamheten är barncentrerad, varje barn placeras i en noggrant utvald familj som motsvarar barnets individuella egenskaper, utveckling och behov. FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD: En placering i fortgående familjevård är det primära alternativet för barn som inte kan bo med sina föräldrar. barnets hem, som en form av avlastning för föräldrarna. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. Syftet är att ge barnet ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till normalt familjeliv, anknytning, stabilitet och nära, ofta livslånga förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med daghem, skola och fritidsaktiviteter. TEMPORÄR FAMILJEVÅRD: Verksamheten riktar sig till barn vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får barnet regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får barnet uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Även enskilda personer kan fungera som stödfamilj. Temporär familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn. TEMPORÄR BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING Korttidsvård innebär planerad vistelse på en enhet i regionen. Korttidsvården fungerar som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen. Omsorgen under korttidsvistelsen ges i en trygg miljö och planeras utgående från personens ålder och funktionsförmåga. Personalen erhåller handledning av samkommunens experter. Avlastning erbjuds för dygnets alla timmar. KORTTIDSVÅRD FÖR BARN OCH UNGA Korttidsvården ges på enheter för korttidsvård där man satsar på en familjär miljö och kontinuitet i vardagen. Verksamheten är anpassad till funktionsförmåga och ålder och strävar till ett habiliterande arbetssätt gällande vardagsaktiviteter och social samvaro. Upprätthållande av kommunikationsförmåga och stimulerande till kommunikation ingår i servicen. Personalen erhåller handledning av samkommunens experter. Korttidsvård ges för högst tre månader i ett streck. Det finns möjlighet att ordna korttidsvård dagtid under vardagar vid korttidsenhet vid t.ex skolornas lov. Extra resurskrävande korttidsvård kan erbjudas för barn under tre år samt för barn och unga med ett stort vårdbehov eller utmanande beteende. MORGONVÅRD/EFTERMIDDAGSVÅRD: Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till barn som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet. Enheten kan vara en enhet för boendeverksamhet eller en enhet för daglig verksamhet. FORTGÅENDE BOENDESERVICE Fortgående boendeservice för barn och unga skräddarsys vid behov om situationen det kräver. Den skräddarsydda servicen planeras tillsammans med familjen och hemkommunen.

8 14 UNGDOMSÅREN UNGDOMSÅREN 15 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade i huvudsak för personer med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester enligt överenskommelse med hemkommun. Besöken sker i ungdomens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karakteriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna, enheterna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Förebyggande arbete är en del av servicen och experttjänster så som pedagog, kurator och psykologtjänster ingår i våra verksamheter. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. I omsorgsbyråernas mångprofessionella team arbetar även Expert- och utvecklingscentrets regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas även Expert- och utvecklingscentrets läkare, pedagogiska handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare eller ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Omsorgsbyrån följer med ungdomens utveckling och kan stöda familjen vid viktiga vägskäl i livet. Ibland har jag svårt att berätta vad jag vill, men personalen hjälper mig.

9 16 UNGDOMSÅREN UNGDOMSÅREN 17 SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: I samråd med hemkommun socialkuratorn utreder vilken service den unga brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Den unga brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med den unga planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom skolstart och senare korttidsvård, boende, arbete och meningsfull sysselsättning. Specialomsorgsprogram eller betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som den unga brukaren och familjen har blivit beviljad antecknas i ett specialomsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder specialomsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. FLYTTNINGSFÖRBEREDELSE FLYTTNINGSFÖRBEREDELSE ERBJUDS i form av temakvällar och information till brukare och anhöriga innan brukaren flyttar från sitt föräldrahem till ett eget hem. Syftet med flyttningsförberedelsen är att anhöriga och brukare ska vara förberedda inför denna livsförändring. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: En ungdom eller ung vuxen med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd behöver i olika grad psykiskt stöd för att hantera omvälvande utvecklingskriser och växa in i rollen som självständig vuxen. Funktionsnedsättning kan medföra att frigörelseprocessen senareläggs och såväl den unge själv som familjen kan behöva stöd och handledning i frågor kring beroende och självständighet. Rådgivning och stöd: Den unga brukaren och familjen erbjuds rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning till familjerna gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då den unga exempelvis skall flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder hen och anhöriga. Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. Detta sker genom olika tillfällen där man träffar andra som är eller har varit i samma situation under ledning av sakkunnig personal. Det optimala är att flyttningsförberedelse inleds i god tid före den aktuella flytten. Psykologsamtal: Psykologen erbjuder den unga brukaren enskilda samtal eller deltagande i samtalsgrupper. Samtalen ger möjlighet för den unga att bearbeta frågor kring utveckling, självbild, relationer och sexualitet. Samtalen utgår från den unga brukarens kognitiva nivå och utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Den unga kan även få stöd i att hitta lösningar gällande val av rätt boendealternativ och studieplats. Samtalsstöd erbjuds även till den unge brukarens familj och kan omfatta stöd vid utvecklingskriser eller då den unga uppvisar ohälsa kopplad till psykiska störningar. Psykologiska utredningar: Psykologen erbjuder utredningar som omfattar psykologiska test gällandetveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression och ångesttillstånd samt andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal. PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Stöd i övergångsskedet: Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med ungdomar består av att stöda den unga och hens nätverk i tonåren och vid övergångsskeden från livet i barndomshemmet till vuxenliv. Överföring av information samt planering av och handledning kring stödjande pedagogiska åtgärder hör till den pedagogiska handledarens uppgifter i brukarens ungdomsår. Individuella begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende. MOBILA EXPERTTJÄNSTER TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Uppföljning av kommunikationsutveckling: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp den unga brukarens kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på hens prestationer. Konsultation och krisarbete: Psykologen erbjuder stöd och handledning till personal, anhöriga och nätverk för att stödja den unge brukaren till en god helhetsmässig utveckling. Brukarens omgivning ges information gällande sexualitetens olika aspekter vid ungdomsutveckling. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver utlåtanden, intyg och rekommendationer gällande de behov som uppstår i den unga brukarens liv. Teamarbete kring kommunikation: Pedagogiska insatser består av bl.a. kartläggning av färdigheter och behov på olika delområden t.ex. ADL (aktiviteter i det alldagliga livet), ändamålsenlig fritid, lämplig stimulering, sysselsättning och kommunikation. Pedagogiska handledaren samarbetar med samkommunens talterapeut och autismhandledare speciellt i frågor kring kommunikation. Den pedagogiska handledaren planerar och tillverkar kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) i samråd med talterapeuten samt handleder omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer). Familje- och nätverkscentrerat arbete: Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker den unge i dennes närmiljö (hem/skola/boende/dagverksamhet) enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

10 18 UNGDOMSÅREN UNGDOMSÅREN STÖDPERSONSVERKSAMHET STÖDPERSON: Verksamheten riktar sig till personer inom boendeverksamhet eller till personer som bor hemma. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Stödpersonsverksamheten sker i personens eget hem, speciellt då det gäller unga som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning, men kan även ske utanför hemmet. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. FAMILJEVÅRD FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD: Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den unga ett hem som uppväxtoch livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med skola/utbildning och fritidsaktiviteter. TEMPORÄR BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD I FORM AV BOENDETRÄNING: Förberedelse inför flytt ges vid enheter för korttidsvård eller alternativt vid annan boendeenhet. Brukaren tränar att vara borta från föräldrahemmet i perioder som är individuellt anpassade. Under vistelsen stöds brukaren till största möjliga självständighet beträffande vardagsaktiviteter. Målsättningen med förberedelse inför flytt är att kartlägga den unga brukarens önskemål och färdigheter inför valet av permanent boendeform. Förberedelsen sker i samarbete med hela familjen. Förberedelse inför flytt ges till personer i alla åldrar och som i sitt specialomsorgsprogram har en uttalad önskan att flytta hemifrån. MORGONVÅRD/EFTERMIDDAGSVÅRD: Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till ungdomar som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet. Enheten kan vara en enhet för boendeverksamhet eller en enhet för daglig verksamhet. INTERNATBOENDE: Internatboende är en boendeform som stöder självständighetsprocessen och habiliteringen till ett vuxet liv under skolveckans vardagar. Det är till för personer som studerar på andra stadiet och behöver boendestöd under skolveckan. Beviljande av internatplats sker i samar-bete med skola och hemkommun. Personalen erhåller handledning från samkommunens experter. Internatboende är uppbyggt för en treårig period med målsättning att stöda brukaren till största möjliga självständighet i samarbete med familjen. FORTGÅENDE BOENDESERVICE Fortgående boendeservice för personer under 18 år skräddarsys i specialfall i samarbete med brukarens familj och hemkommunen. Jag får välja själv vad jag vill göra. 19

11 20 UNGDOMSÅREN UNGDOMSÅREN 21 VERKSAMHET SOM FRÄMJAR DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖLJER de nationella kvalitetskriterierna som främjar sysselsättning och delaktighet. Kårkulla samkommun erbjuder individuellt anpassad Arbetslivsorienterad service (ALO) och Livsorienterad service (LO). Med denna indelning vill samkommunen ARBETSLIVSORIENTERAD SERVICE MÅLSÄTTNING MED den arbetslivsorienterande servicen är att stöda och handleda brukare för att komma in i yrkesstudier och i arbete. Färdigheter som stöder självständighet tränas och lärs in. Färdigheter i vardagen är exempelvis förmågan att upprätthålla nödvändiga människorelationer på arbetsplatsen, informationstekniska färdigheter för arbetet, färdigheter i tidsanvändning, hantering av pengar samt färdigheter att ta sig till eller färdas till studie- eller arbetsplatsen. För att uppnå en så stor självständighet som möjligt förutsätts att brukaren får stöd i detta. ALO VERKSAMHET PÅ ENHETEN: Verksamheten på de arbetslivsorienterande enheterna består av tillverkning av egna varor och produktion av tjänster. Förutom olika arbetsuppgifter ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenundervisning och socialträning. Arbetsträning på arbetsplatser utanför enheten kan ordnas några dagar i veckan utgående från brukarens behov och önskemål. ARBETE MED STÖD: Service enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning till en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Service klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främjar delaktighet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för brukarens utveckling. Experttjänster ingår i servicen. enligt metoden Arbete med stöd kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall uppbärs avgift enligt den individuella kategorin. ÖVRIG SERVICE: ARBETE I REHABILITERANDE SYFTE Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är en social service i enlighet med socialvårdslagen. Syftet med denna serviceform är att förebygga negativa konsekvenser av arbetslöshet, stärka brukarens livs- och vardagskontroll samt arbets- och funktionsförmågan. Kommunen är skyldig att ordna arbete i rehabiliterande syfte men kan förverkliga det på olika sätt så som att köpa servicen från Kårkulla samkommun. En aktiveringsplan för brukaren görs i samarbete med kommunen och AN-byrån. ÖVRIG SERVICE: UNGDOMSVERKSTADEN TROJA Troja finns i Åbo och riktar sig främst till ungdomar mellan år som saknar studieplats, har avbrutit studierna eller är arbetslös. Verksamheten består av uppsökande ungdomsarbete och arbete i Trojas verkstad. Individuella planer uppgörs utgående från ungdomens behov och önskemål. Verksamheten finansieras huvudsakligen med externa medel. LIVSORIENTERAD SERVICE SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att främja delaktighet genom att erbjuda sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet att umgås med andra personer och grupper. Livsorienterad service är till för personer med grav utvecklingsstörning, multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar eller andra grava funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden vägledning. LO VERKSAMHET PÅ ENHETEN: Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten kan förverkligas i grupp eller enskilt och individuellt skräddarsydda program uppgörs. Grundvård är en del av servicen. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur. En god och trygg miljö för interaktion och kommunikation hör till målsättningarna. Kommunikationsstödjande- och alternativa kommunikationshjälpmedel används för att skapa bättre förutsättningar för brukaren att förstå och bli förstådd. Verksamheten är knuten till en enhet. VERKSAMHET DAGTID FÖR PERSONER UNDER 18 ÅR: Verksamhet dagtid kan erbjudas för personer under 18 år efter avslutad grundutbildning eller anpassad yrkesutbildning. Verksamheten planeras utgående från personens ålder och funktionsförmåga. Målsättningen är att stöda habiliteringen till ett vuxet liv genom att erbjuda aktiviteter och sysselsättning som främjar delaktighet. Personalen erhåller handledning av samkommunens expertis. MORGONVÅRD/EFTERMIDDAGSVÅRD: Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till barn/ungdomar som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen och/eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet som kan vara en enhet för daglig verksamhet eller enhet för boende.

12 22 23 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade i huvudsak för personer med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester enligt överenskommelse med hemkommun. Besöken kan ske i den vuxnas eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagverksamheten. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karakteriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna, enheterna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Förebyggande arbete är en del av servicen och experttjänster så som pedagog, kurator och psykologtjänster ingår i våra verksamheter. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. I omsorgsbyråernas mångprofessionella team arbetar även Expert- och utvecklingscentrets regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas även Expert- och utvecklingscentrets läkare, pedagogiska handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare eller ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Omsorgsbyrån följer med den vuxnas utveckling och kan stöda familjen vid viktiga vägskäl i livet. Vi har roligt tillsammans. OMSORGS- BYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA

13 24 25 SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: I samråd med hemkommun utreder socialkuratorn vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun erbjuder. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukarens och hens familj planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom daglig verksamhet, korttidsvård och boende. Specialomsorgsprogram eller betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren och familjen har blivit beviljad antecknas i ett specialomsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder specialomsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. FLYTTNINGSFÖRBEREDELSE FLYTTNINGSFÖRBEREDELSE ERBJUDS i form av temakvällar och information till brukare och anhöriga före brukaren flyttar från sitt föräldrahem till ett eget hem. Syftet med flyttningsförberedelsen är att anhöriga och brukare ska vara förberedda inför denna livsförändring. Rådgivning och stöd: Brukaren och familjen kan få rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för vuxna med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Administration av familjevård och stödpersoner: För de brukare som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. Detta sker genom olika tillfällen där man träffar andra som är eller har varit i samma situation under ledning av sakkunnig personal. Det optimala är att flyttningsförberedelse inleds i god tid före den aktuella flytten. PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Kartläggning och uppföljning: Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna brukare är att kartlägga och uppfölja brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla hens färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personal för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenålder består arbetet av t.ex. MOBILA EXPERTTJÄNSTER TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk av kartläggning av ADL-funktioner (aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Lämplig kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende. och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i hens närmiljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete. PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: För en vuxen med utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd krävs det ofta extra insatser för att personen ska uppleva sig delaktig i samhället och ha möjlighet att påverka sitt eget liv. Psykologen stöder brukare så att de så långt som möjligt lär känna och uttrycka sina behov och känslor samt få kunskap om rättighet och möjlighet att styra sitt liv och göra egna val på ett tillfredsställande sätt. Psykologsamtal: Utgående från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv erbjuds brukare i vuxen ålder samtal. På basis av individuella behov och livssituation har brukaren möjlighet att bearbeta centrala frågor förknippade med vuxenlivet: arbete, hälsa, identitet och känsloliv. Psykologen kan också vägleda i frågor gällande sexualitet och relationer. Psykologiska utredningar: Psykologen erbjuder utredningar som omfattar testning av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Bedömningar av psykisk status görs i tätt samarbete med näromgivningen, för att utesluta depressioner, demensutveckling eller allvarligare psykiska störningar. Konsultation och krisarbete: Personalen kring brukaren samt hens anhöriga erbjuds konsultation och stödinsatser vid utmanande livssituationer och beteendeförändringar hos brukaren. Utbildningsinsatser erbjuds för att lyfta fram specifik kunskap om psykisk funktionsnedsättning och individens utveckling under olika faser i livscykeln. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver utlåtanden, intyg och rekommendationer som hänför sig till vuxenåldern och ger vid behov stöd i kontakten till myndigheter.

14 26 27 TEMPORÄR BOENDESERVICE FORTGÅENDE BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD Korttidsvård innebär planerad vistelse på lämplig boendeenhet i regionen. Vistelsens längd framgår i specialomsorgsprogrammet. Korttidsvården kan vara regelbundet återkommande och fungerar som ett stöd för att hemlivet skall fungera. Verksamheten planeras utgående från personens ålder och funktionsförmåga med strävan att bevara befintliga färdigheter och även stöda personens utveckling. KORTTIDSVÅRD I FORM AV BOENDETRÄNING Förberedelse inför flytt ges vid enheter för korttidsvård eller vid annan boendeenhet. Brukaren tränar att vara borta från föräldrahemmet i perioder som är individuellt anpassade. Under vistelsen strävar man till att beakta brukarens styrkor och resurser för att nå största möjliga självständighet gällande vardagsaktiviteter så som skötsel av hygien, hushållssysslor och att ta hand om sig. Förberedelse inför flytt från föräldrahemmet sker i aktivt samarbete med närstående. Personalen vid boendeenheten erhåller stöd från expertisen vid omsorgsbyrån. SJÄLVSTÄNDIGT BOENDE MED STÖD: Att bo självständigt med stöd är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Boendestödet är på förhand planerat utgående från individuella behov och personalen kommer från närbelägen boendeenhet. Det finns möjlighet för brukaren att ta kontakt till boendeenheten vid akuta situationer enligt överenskommelse. Gruppverksamhet som stöder brukarens sociala förmåga ordnas inom boendeverksamheten, och personer som bor självständigt med stöd har möjlighet att delta. BOENDE- ALTERNATIV: Att bo på landet Att bo i storstan Att bo i en mindre stad Att bo i höghus Att bo i radhus Att bo i egnahemshus

15 28 29 FORTGÅENDE BOENDESERVICE I BOENDE- ENHET: För personer som behöver utökat dagligt stöd i sitt boende erbjuds möjligheten att bo tillsammans med andra i grupp eller i en lägenhet intill andra personer som behöver liknande stöd. Boendeenheterna kan vara ett gruppboende där brukaren hyr ett rum oftast med egen toalett och delar kök, vardagsrum och bastu med de övriga brukarna. En boendeenhet kan också bestå av flera lägenheter som bildar en grupp där det oftast finns ett utrymme för gemensam samvaro. Många boendeenheter består av både gruppboende och lägenheter. Boendestödet planeras tillsammans med brukaren och hens nätverk. Stödet bygger på överenskommelser och uppgjord plan för servicen utgående från brukarens funktionsförmåga. Självbestämmande för brukaren inom boendeverksamheten stöds genom olika arbetssätt. Personalen vid boendet och experterna vid omsorgsbyrån utvecklar olika arbetssätt för att förverkliga brukarnas möjlighet till optimalt självbestämmande i olika situationer. Boendestödets innehåll omfattar stöd med vardagliga sysslor, stödjande av kommunikation, stöd för att göra val och fatta beslut, stöd för att lära sig nya saker, stöd för att upprätthålla sociala relationer och vid behov även omfattande omsorg och omvårdnad. Boendestödet är i första hand handledande och habiliterande och stöder till individuell utveckling. Hyresgästerna ingår hyresavtal och står för utgifterna i anslutning till sitt hushåll. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS: Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelse/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kommunen. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader. Därefter bedöms situationen på nytt. VERKSAMHET SOM FRÄMJAR DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖLJER de nationella kvalitetskriterierna som främjar sysselsättning och delaktighet. Kårkulla samkommun erbjuder individuellt anpassad Arbetslivsorienterad service (ALO) och Livsorienterad service (LO). Med denna indelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främjar delaktighet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för brukarens utveckling. Experttjänster ingår i servicen. ARBETSLIVSORIENTERAD SERVICE Målsättning med den arbetslivsorienterande servicen är att stöda och handleda brukare för att komma in i yrkesstudier eller i arbete. Färdigheter som stöder självständighet tränas och lärs in. Färdigheter i vardagen är exempelvis förmågan att upprätthålla nödvändiga människorelationer på den kommande arbetsplatsen, informationstekniska färdigheter för arbetet, färdigheter i tidsanvändning, hantering av pengar samt färdigheter att ta sig till eller färdas till studie- eller arbetsplatsen. För att uppnå en så stor självständighet som möjligt förutsätts att brukaren får stöd i detta. ALO VERKSAMHET PÅ ENHETEN Verksamheten på de arbetslivsorienterade enheterna består av tillverkning av egna varor och produktion av tjänster. Förutom olika arbetsuppgifter ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenundervisning och social träning. Arbetsträning på arbetsplatser utanför enheten kan ordnas några dagar i veckan utgående från brukarens behov och önskemål.

16 30 31 ARBETE MED STÖD: Service enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning till en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandens förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter. Därtill hör stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk till servicehelheten. Service enligt metoden Arbete med stöd kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall uppbärs avgift enligt den individuella kategorin. ÖVRIG SERVICE: ARBETE I REHABILITERANDE SYFTE Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är en social service i enlighet med socialvårdslagen. Syftet med denna serviceform är att förebygga negativa konsekvenser av arbetslöshet, stärka brukarens livs- och vardagskontroll samt arbets- och funktionsförmågan. Kommunen är skyldig att ordna arbete i rehabiliterande syfte men kan förverkliga det på olika sätt s.s att köpa servicen från Kårkulla samkommun. En aktiveringsplan för brukaren görs i samarbete med kommunen och AN-byrån. Resor ingår inte i servicen. ÖVRIG SERVICE: UNGDOMSVERKSTADEN TROJA Samkommunens ungdomsverkstad Troja finns i Åbo och riktar sig främst till ungdomar mellan år som saknar studieplats, har avbrutit studierna eller är arbetslös. Verksamheten består av uppsökande ungdomsarbete och arbete i Trojas verkstad. Individuella planer uppgörs utgående från ungdomens behov och önskemål. Verksamheten finansieras huvudsakligen med externa medel. LIVSORIENTERAD SERVICE SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att främja delaktighet genom att erbjuda sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet att umgås med andra personer och grupper. Målgruppen för den livsorienterade servicen är personer med grav utvecklingsstörning, multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar och andra grava funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälpoch stödbehov samt regelbunden vägledning. Personalen erhåller handledning av samkommunen expertis. LO VERKSAMHET PÅ ENHETEN Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten kan förverkligas i grupp eller enskilt och individuellt skräddarsydda program uppgörs. Grundvård är en del av servicen. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur. En god och trygg miljö för interaktion och fungerande kommunikation hör till målsättningarna. Kommunikationsstödjande- och alternativa kommunikationshjälpmedel används för att skapa bättre förutsättningar för brukare att förstå och bli förstådd. Verksamheten är knuten till en enhet. Resorna till och från enheten ingår i servicen.

17 32 SENIORVERKSAMHET SENIORVERKSAMHET 33 OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov: I samråd med hemkommun utreder socialkuratorn vilken service brukaren/anhöriga är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun erbjuder. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren och hens anhöriga planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom deltidspensionering, pensionering, korttidsvård och boende. torn bereder specialomsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser. Rådgivning och stöd: Brukaren och anhöriga erbjuds rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för brukare med utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Jag behöver få göra saker i egen takt. Specialomsorgsprogram eller betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren och anhöriga har blivit beviljad antecknas i ett specialomsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkura- PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov: Psykologen deltar i samarbete med omsorgsteamet, personal och anhöriga i planeringen av en tillvaro med så god livskvalitet som möjligt för den åldrande brukaren. Psykologen erbjuder sin sakkunskap i anpassandet av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring brukaren. Psykologsamtal: Åldrande brukare erbjuds psykologsamtal vid övergångsskedet till senior. Brukaren har möjlighet att bearbeta de känslor och existentiella frågor som åldrande och förlust av funktionsförmågor ger upphov till. Nätverket omkring brukaren tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet. PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Kartläggning och uppföljning: Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med senioromsorgstagare är att kartlägga och uppfölja brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla hens färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för hitta brukarens styrkor och behov. I senioråldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner Administration av familjevård och stödpersoner: För de brukare som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med anhöriga en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs av socialkuratorn. Psykologiska utredningar: Den åldrande brukaren erbjuds olika former av uppföljningar och demenskartläggningar redan innan akuta symtom blivit synliga. Även kartläggningar gällande depression och andra tillkommande störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal. Konsultation och krisarbete: Personal och anhöriga till en åldrande brukare erbjuds konsultationer kring åldrandets psykiska konsekvenser och bemötande av sorg och förlust. Psykologen kan även i samarbete med (omsorgs) prästen erbjuda krisarbete vid dödsfall. Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver intyg och rekommendationer för att tillgodose den åldrande brukarens behov. (aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende.

18 34 SENIORVERKSAMHET SENIORVERKSAMHET 35 FAMILJEVÅRD Tillfällig familjevård: Familjevårdsverksamheten för seniorer kan fungera som avlastning för närståendevårdaren eller anhörig, då de är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den äldre regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg miljö samtidigt som närståendevårdaren får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn. FORTGÅENDE BOENDESERVICE Seniorhem: Boendeservice för åldrande personer ges vid regionens seniorhem. Åldrande personer har möjlighet att avsluta sin arbetskarriär enligt individuella behov, dock så att man senast vid 60 års ålder bör planera övergång till seniorverksamhet och få stöd vid val av lämplig boendeplats. Brukarna får stöd i att träna inför seniorlivet på boendet i samarbete med daglig verksamhet. Seniorhemmens verksamhet utgår från den åldrande brukarens individuella behov. Dagen ges innehåll i olika former av aktiviteter och sinnesstimulering, men även vila, lugn och ro. På enheten finns hjälpmedel som stöder vården, bl.a. lift och lämpliga sängar. Personalen har kunnande om den åldrande brukaren. Vid regionens seniorhem är målet att brukaren skall kunna bo kvar till livets slut. Vid seniorhemmen finns det personal under dygnets alla timmar. TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS: Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelse/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kommunen. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader. Därefter bedöms situationen på nytt. VERKSAMHET SOM FRÄMJAR DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING Förberedelse inför seniorlivet och avslutande av dagverksamheten: När seniorverksamhet planeras för brukaren är samarbetet mellan dagverksamheten och boendeverksamheten viktigt för att kunna erbjuda kvalitativ service. För dagverksamhetens del betyder detta det förberedande arbetet inför seniorlivet på ett seniorhem. Senast när brukaren har fyllt 60 år blir det aktuellt att inleda planeringen. Åldrande brukare har möjlighet redan tidigare att trappa ner, det vill säga minska antalet dagar som de deltar i dagverksamheten. Seniorer som fortfarande deltar i dagverksamheten görs individuella veckoprogram där man beaktar behovet av lugnare tempo och aktiviteter som är stimulerande men inte ställer för höga krav. Att få prata eller på alternativa sätt uttrycka sig vad det innebär att avsluta dagverksamhet är en viktig del av processen.

19 36 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 37 SAM- KOMMUNENS EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTER BESTÅR AV TRE TEAM; ETT UTVECKLINGSTEAM, ETT EXPERTTEAM OCH ETT KLINISKT TEAM. EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) är Kårkulla samkommuns expertenhet som övergripande ansvarar för samkommunens specialservice, konsultationer och utbildningar. EUC följer med forskning inom branschen och har en central position då det gäller att utveckla specialtjänster. På enheten finns också kris-, undersökningsoch rehabiliteringsavdelningar samt vårdhemmet i Pargas som ger institutionsvård. Expert- och utvecklingscentret har sin bas i Pargas men erbjuder mobila experttjänster inom hela samkommunen. De EUC-anställda ger handledning, konsultering och utbildning både till samkommunens enheter och till instanser utanför samkommunen såsom skolor och daghem. Handledning kan också ges direkt i hemmet. Experterna deltar i brukarnas habilitering genom regelbunden uppföljning samt genom att utföra undersökningar och skriva rekommendationer. Personalen på EUC arbetar i tätt samarbete med samkommunens omsorgsbyråer och brukarnas nätverk i sin helhet. VID EXPERTTEAMET arbetar läkare, ledande kurator, ledande psykolog, ledande terapeut, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt regionala autismhandledare och talterapeuter i Österbotten och södra Finland. Expertteamet erbjuder handledning, konsultering och utbildning vid behov på hemorten i brukarens nätverk. Expertteamets ledande tjänstemän har förutom fördjupad kunskap kring personer med utvecklingsstörning och personer med autismspektrum bl.a. Ledande psykolog är auktoriserad sexual terapeut och ger konsultationer, handledning och utbildningsinsatser gällande stödande av sexuell hälsa och bemötande av sexuella uttryckssätt under människans hela livscykel. Till den ledande psykologen hör även utbildning och konsultationer gällande området åldrande, demens och funktionsnedsättning. Ledande terapeut har sitt specialkunnande inom kommunikation, autismspektrumtillstånd och förebyggande av utmanande beteende. Specialservice, konsultationer och utbilding. VID UTVECKLINGSTEAMET arbetar utvecklare av boende, arbets- och dagverksamhet samt kvalitet. Uppgiften är att stöda samkommunens kärnverksamhet enligt nationella och internationella riktlinjer, initiera utvecklingsprojekt som berör hela samkommunen och fungera som verkstad för organisationens kvalitetsarbete. Utvecklarna stöder verksamheten vid planering av ny verksamhet och vid planerande av nya utrymmen. En målsättning är att certifiera samkommunens verksamhet enligt ISO 9001-standarden. Därtill utvecklas modeller för personcentrerad planering och bedömning av funktionsförmågan. DET KLINISKA TEAMET består av av en undersökningsavdelning, en rehabiliteringsenhet samt specialenheter med inriktning på autismkunnande och psykosocial vård. Undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten erbjuder omfattande utredningar, undersökningar och kartläggningar av personens somatiska, psykiska och fysiska tillstånd. Expert- och utvecklingscentrets specialenheter med inriktning på autismkunnande och psykosocial vård erbjuder i första hand långtidsrehabilitering för personer som behöver en mera omfattande vård än vad öppenvården kan erbjuda. Det kliniska teamet samarbetar tätt med expertteamets sakkunniga.

20 38 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 39 UNDERSÖKNING KRISVÅRD En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka 2 månader. Planeringen inleds redan före ankomsten. Vistelseperioden inleds med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. En individuell vårdplan görs upp. Somatiska undersökningar görs enligt behov och kan inkludera omfattande laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar, inklusive ultraljudsundersökningar av inre organ och hjärtat, datortomografi, magnettomografi, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. VAR FINNS VI? Undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten är belägna i en naturskön och lugn omgivning i anslutning till Kårkulla samkommuns förvaltning och vårdhem på Kirjalaön i Pargas. Avståndet är 10 km till Pargas centrum och 15 km till Åbo centrum. Ett multiprofessionellt kliniskt team (läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, musikterapeut, pedagogisk handledare, socialkurator, tandläkare och tandhygienist) gör utredningar och kartläggningar. Medicinering inleds eller justeras och anpassade rehabiliteringsinsatser vidtas. Daglig rapportering följs upp via elektronisk vårdjournal. Kliniskt teammöte hålls varje vecka. REMISS OCH FINANSIERING: Initiativet till en undersöknings- eller rehabiliteringsperiod kan komma från brukarens närmiljö, läkare eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse från brukarens hemkommun och ansöks via Kårkulla samkommuns regionala omsorgsbyråer. KRISVÅRD ERBJUDS FÖR AKUT VÅRDBEHÖVANDE 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1 6 veckor. Den är motiverad då man på lokal nivå har prövat alla tillbudsstående medel utan att brukarens akuta situation har kunnat lösas. Akuta behov av krisvård kan uppstå med kort varsel p.g.a. försämrat tillstånd. Vården erbjuds i form av lätt eller tung krisvård som skräddarsys enligt brukarens vårdbehov. Krisvården innebär ofta utökade personalresurser och dagliga expert insatser. Krisvård erbjuds på vår undersökningsavdelning och rehabiliteringsavdelning samt vid behov ordnas krisvård även i enskilda utrymmen med egen personal. Krisperioden omfattar en heltäckande kartläggning, som görs av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk och utmynnar i uppgörandet av en vårdplan. Under krisperioden utesluter man somatiska sjukdomar, och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en sedvanlig undersökningsperiod. Den fortsatta vården efter krisperioden planeras under vistelsen i aktivt samar-bete med brukarens nätverk och kan övergå i rehabiliterande vård. INSTITUTIONSVÅRD: Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertkunnande erhåller sin boendeform på institution. Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. I servicen ingår fullt uppehälle förutom de dagar brukaren får specialinsatser, dessa dagar debiteras enligt rehabiliteringsavgift. Hemkommunen och samkommunen kan förhandla och överenskommer skilt kring individuella avgifter och vårdens innehåll för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande. REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås oftast av en undersöknings- eller krisperiod. Målsättningen för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. I praktiken ska rehabiliteringen leda till ökad förmåga till självständighet och livshantering. Målet är att brukaren ska kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort, samt kunna fungera i vardagen och klara av relationer till andra. En viktig tyngdpunkt ligger på träning av sociala situationer. till adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Aktiverande verksamhet utgör en viktig del av undersöknings- och rehabiliteringsperioden och sker i samarbete med det multiprofessionella kliniska teamet. Ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheter kartläggs hos brukaren som grund för det fortsatta rehabiliteringsarbetet. Brukaren är delaktig i vårdplaneringen av sin rehabilitering som innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål. En väsentlig del av rehabiliteringen är ADL-träning i olika boendeformer samt prövning av olika former av arbete och dagverksamhet. Perioden utförs i aktivt samarbete med brukarens sociala nätverk. En väsentlig del av rehabiliteringen är att bygga upp och stärka brukarens egen motivation, ge en realistisk självbild och insikt i vad brukarens funktionsnedsättning innebär. Därtill ges hjälp Verksamheten erbjuder ett individuellt anpassat och strukturerat meningsfullt dagsprogram där de ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheterna tränas och förstärks med egen handledare. Ett resursförstärkande socialpedagogisk arbets- och förhållningssätt används både på enhet och utanför. Målet är att utveckla färdigheter som kan stöda brukaren till ett fungerande liv när det blir aktuellt att återgå till sin vardag eller ta steget till exempelvis nytt boende eller arbetsliv.