SAMKOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Transkript

1 Kårkulla samkommun Verksamhetsberättelse 2016

2 Kårkulla samkommun VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Innehåll 1 ALLMÄNT 1.1 Samkommunsdirektörens översikt Framtidsutsikter Ekonomisk översikt Riskhantering 4 2 SAMKOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDE 2.1 Samkommunens medlemskommuner och befolkning Brukare 7 3 SAMKOMMUNENS ORGANISATION 3.1 Förtroendevalda 8 4 FÖRVALTNING 10 5 VERKSAMHETSFORMER 11 6 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 6.1 Övergripande målsättningar för hela samkommunen Förvaltning Expert- och utvecklingscentret EUC Familjevård och stödjande verksamhet Klinisk vård samt kliniska experttjänster Missbrukarvård Yrkesinriktad rehabilitering Omsorg om personer med utvecklingsstörning Institutionsvård, Kårkulla vårdhem Rådgivande verksamhet Boendeverksamhet Dag- och arbetsverksamhet 31 7 FASTIGHETSSERVICE 34 8 SAMMANFATTNING 37 9 INVESTERINGAR OCH FINANSERING 9.1 Investeringar Finansiering och ekonomiska nyckeltal för Kårkulla samkommun BALANSRÄKNING KÅRKULLA SAMKOMMUNSKONCERN 11.1 Kårkulla Fastighets Ab Ansvarsförbindelser Koncern bokslut 39 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 1

3 1 ALLMÄNT 1.1 Samkommunsdirektörens översikt Samkommunens femtiosjätte verksamhetsår innehöll stora förändringar och beslut. Arbetskliniken i Jakobstad överläts till Härmän kuntoutus Oy den Överlåtelsen gjordes på grund av att Arbetskliniken i egenskap av offentlig serviceproducent inte hade möjlighet att vinna offerter för rehabiliteringstjänster av FPA, eftersom FPA måste anlita privat eller tredje sektorns tjänster där det är möjligt. Genom överlåtelsen till Härmän kuntoutus Oy begränsades inte Arbetsklinikens verksamhet av denna orsak. Hela Arbetsklinikens personal vid tidpunkten för överlåtelsen övergick på mottagaren såsom gamla arbetstagare med befintliga avtalsvillkor. Beslut togs i oktober av fullmäktige om att avsluta missbrukarvården på Pixnekliniken per Verksamheten har flera år haft ett underskott p.g.a att antalet planerade vårddygn inte uppnåtts och att man inte i samma mån lyckats minska på utgifterna. Budgeten för missbrukarvården utgörs till största delen av personalkostnader och minskning av personal kan inte förverkligas eftersom behandlingsprogrammet och vården är den samma oberoende om platserna är fyllda eller inte. En specialomsorgslags-grupp har tillsatts i syfte att övervaka frågor relaterade till den uppdaterade specialomsorgslagen, självbestämmande och begränsande åtgärder. Gruppen fungerar som rådgivare till verksamheten i dessa ärenden. Certifieringsprocessen har pågått under hela verksamhetsåret. Interna auditeringar är gjorda i alla regioner. Gällande Kårkulla samkommuns framtida roll i den kommande social- och hälsovårdsreformen fick man inga svar under året. Mycket arbete har gjorts för att lyfta fram den svenskspråkiga specialomsorgens behov av att få fortsätta som en enhetlig organisation över landskapsgränserna. Om verksamheten splittras, blir volymerna för små för att det specialkunnande verksamheten kräver, ska kunna upprätthållas. Såväl nationella beslutsfattare som tjänstemän i de landskap samkommunen har verksamhet i, har visat stor förståelse för detta så det återstår att se vilka lösningar som blir aktuella för samkommunen. Under år 2016 fick sammanlagt personer service av samkommunen. Av dessa fanns inom specialomsorger och 100 inom missbrukarvården. Bokslutet visar ett plusresultat om ,42 euro. Resultatet berodde främst på att intäkterna uppnåddes till 100 %, en god budgetdisciplin samt att semesterpenningen minskat med 30 %. Antal fakturerade prestationer var Institutionsplatserna minskade enligt samkommunens boendeplan från 55 till 53. Jag vill rikta ett stort tack såväl till personal som till förtroendevalda för det gångna året. Pargas, Sofia Ulfstedt Samkommunsdirektör Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 2

4 1.2 Framtidsutsikter Arbetet kring social- och hälsovårdsreformen framskrider. Reformen och den anknytande valfrihetslagstiftningen hör till de största förvaltnings- och verksamhetsreformer som genomförts i Finland. För kårkulla samkommun innebär det att verksamheten splittras till de fyra blivande landskap vår verksamhet finns i idag. Detta leder till att volymerna blir för små för att den sakkunskap som krävs inom specialomsorgen, inte kommer att kunna upprätthållas. Lagförslaget ger möjlighet för landskapen att göra samarbetsavtal om landskapsöverskridande service, vilket kan vara ett alternativ för vår verksamhet. Denna lösning är dock långt ifrån optimal för våra brukare eftersom ett dylikt samarbetsavtal skall göras om för varje mandatperiod. Man kan inte anse det människovärdigt att ens hem tryggas för endast fyra år i taget. Om ingen förordning skrivs om att ett landskap ska få organiseringsansvar för specialomsorgen, så är ändå alternativet med samarbetsavtal det näst bästa. 1.3 Ekonomisk översikt Enligt Statistikcentralens publikation från ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt preliminärt med 1,4 procent år 2016, vilket var något mera än de flesta prognosinstitut räknade med ännu i början av året. Enligt samma statistik steg ändå den offentliga sektorns skuld med 2,7 miljarder euro till 63,6 % av bruttonationalprodukten från att ett år tidigare ha varit 63,1 %. Detta överstiger den maximigräns euroländerna satt för den offentliga sektorns skuldsättning med 3,6 %. Statistikcentralen meddelade även att inflationen i Finland år 2016 mätt med konsumentprisindex var 1,0 % positiv efter att 2015 ha varit ca 0,2 % negativ. Den europeiska centralbanken bedrev fortsättningsvis 2016 en mycket generös penningpolitik vilket i hög grad bidrog till att 12 månaders euriborräntan i medeltal under året var 0,034 % negativ! De flesta prognoser tyder på att de osäkra tiderna med relativt låga tillväxtsiffror för Finlands del kommer att fortsätta också under år 2017 trots att en större optimism nu för första gången på flera år gör sig påmind i form av positivare prognoser angående kommande konjunkturer. Allmänt om samkommunens ekonomi Kårkulla samkommuns externa verksamhetsintäkter uppgick år 2016 till ,84 euro (budgeterat euro) dvs. en underskridning på euro. Verksamhetskostnaderna uppgick till ,04 euro, vilket var 2,1 % eller 1,12 miljoner euro under budgeterad summa. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på ,80 euro, vilket var en förbättring med euro jämfört med år De finansiella posternas netto blev liksom 2015 negativt, ,52 euro vilket gjorde att årsbidraget blev ,28 euro ( ,28 euro år 2015). Då man ännu beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till ,86 euro kan man konstatera, att räkenskapsperiodens resultat år 2016 blev positivt, ,42 euro ( ,93 euro år 2015) fördelat på olika verksamhetsformer såsom närmare framgår ur bilagan Över/underskott per verksamhetsform. För samkommunen som helhet, liksom för flera enskilda verksamhetsformer, har intäkterna och antalet prestationer underskridits vilket i sig är negativa avvikelser som borde motiveras. Eftersom kostnaderna i de allra flesta fall underskridits ännu mera (positiva avvikelser) betyder det att resultatet som helhet ändå är positivt och inte behöver förklaras. Det stora överskottet 2016 kan till stor del förklaras med en mycket god budgetdisciplin under året eftersom intäkterna inflöt till jämt 100 % medan man på kostnadssidan lyckades spara över en miljon euro. Ett stort tack riktas till hela personalen för denna prestation! En bidragande orsak var också den minskning av semesterlöneskulden som det godkända konkurrenskraftavtalet gav upphov till. För samkommunens del betydde det en resultatförbättring på ca euro. Samkommunen gjorde investeringar för euro brutto under år 2016 utan att för den skull behöva uppta några nya långfristiga lån. Däremot utökades kommuncertifikatfinansieringen med ytterligare en miljon euro till två miljoner euro. Eftersom samkommunen inte lyfte några nya lån men nog investerade 3,3 miljoner euro försämrades likviditeten med nästan euro under året och uppgick till euro ( euro år 2015) vilket räckte till 6,9 dagars kassautbetalningar. Räkenskapsperiodens resultat Enligt kommunallagen 115 skall styrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 3

5 Räkenskapsperioden uppvisar ett överskott om ,42 euro fördelat så att omsorgen om utvecklingsstörda uppvisar ett överskott om ,47 euro, missbrukarvården ett underskott om ,01 euro och arbetsklinikverksamheten, vilken överläts åt Härmän Kuntokeskus våren 2016, ett underskott om ,04 euro. Institutionsvården som helhet uppvisade år 2016 ett positivt resultat, ,74 euro. Boendevården visade ett överskott på ,66 euro varefter det samlade överskottet ökade till ,10 euro. Dagverksamheten gjorde för år 2016 ett litet negativt resultat, ,94 euro och det samlade underskottet ökade därmed till ,01 euro. Dagverksamheten gjorde ändå ett bättre resultat än budgeterat, eftersom man budgeterat ett underskott om euro. Missbrukarvården gjorde igen år 2016 ett underskott, ,01 euro och har nu ett ackumulerat underskott från tidigare räkenskapsperioder inklusive år 2016 på ,80 euro. Arbetskliniken gjorde sitt sista år som en samkommunal enhet ett underskott, ,04 euro, men har trots det ett ackumulerat överskott om ,44 euro. Årets resultat samt ackumulerat över/underskott per verksamhetsform framgår ur tabellen Över/underskott per verksamhetsform i verksamhetsberättelsen. Styrelsen föreslår för fullmäktige att överskottet om ,42 euro för räkenskapsperioden i sin helhet och fördelat såsom närmare framgår ovan överförs till kontot fritt eget kapital, överskott/ underskott från tidigare räkenskapsperioder. 1.4 Riskhantering Under verksamhetsåret har samkommunen och dess beslutande organ inte blivit föremål för kommunalbesvär, ersättningsanspråk eller åtal eller någon som helst rättspåföljd på grund av bristande iakttagande av bestämmelser eller bristande intern kontroll. Enligt kommunallagen 14 7 punkten ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för intern kontroll och riskhantering. Samkommunens fullmäktige godkände grunderna för intern kontroll och riskhantering i Kårkulla samkommun. Enligt dessa grunder ska styrelsen ge anvisningar om och ansvara för den interna kontrollen och riskhanteringen samt i verksamhetsberättelsen göra en bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa upptäckta brister. Dessutom ska styrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats. Styrelsen godkände uppdaterade direktiv för intern kontroll och riskhantering. Verksamhetsmässiga risker För att minimera risken för oprofessionell omsorg ges personalen möjlighet till utbildning och fortbildning. En del av fortbildningen är obligatorisk. Fortbildnings- och utbildningsutbudet utvecklas kontinuerligt på basen av behoven. Genom att ha behörig personal minskar man risken för oprofessionell omsorg. Samkommunen certifierar sin verksamhet med början år Ett stort arbete görs för att svara på kriterierna för certifieringen och då de interna och externa auditeringarna görs framkommer det vilka utvecklingsbehov som ännu finns och behöver åtgärdas. Detta minskar risken för oegentligheter inom verksamheten. Nedan följer en kort redogörelse över de brister som upptäckts och de åtgärder som vidtagits/ska vidtas för att förbättra den interna kontrollen och minska riskerna i framtiden. Finansiella risker Enligt den av fullmäktige godkända finansieringsstrategin ska den befintliga lånestocken räntesäkras till en nivå på minst 30 % och högst 90 %. Samkommunen ingick våren 2015 ett ränteswapavtal på ursprungligen 4,68 miljoner euro. vid utgången av år 2016 uppgick till 4,37 miljoner euro och utgjorde därmed drygt 40 % av lånestocken på 10,86 miljoner euro. Tack vare den goda och förmånliga tillgången till främmande kapital och kommunernas säkra finansiella läge bedömdes att samkommunen inte hade övriga större varken likviditets- marknads- eller kreditrisker. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 4

6 Informationssäkerhet Samkommunen har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att trygga informationssäkerheten. En uppdatering av maskinparken påbörjades 2016 och samtidigt togs ett nytt antivirusprogram i bruk. Det nya programmet möjliggör en central administrering av såväl arbetsstationernas virusskydd och brandmur som uppdateringar av installerad programvara. Samkommunens styrelse beslöt 2015 att köpa sin e-postfunktion av Elisa. I samma portal som e-postsystemet finns även samkommunens intra, kalender, lagringsutrymme och kommunikationsredskap till hela personalens förfogande. År 2016 beslöt styrelsen att samkommunen går med som aktieägare i såväl MedBit Oy från Åbo som KuntaPro Oy från Tavastehus för att på detta sätt ha möjlighet att tillvarata den IKT-sakkunskap som dessa bolag har. Styrelsen beslöt ( 175) att samkommunen ingår avtal med KuntaPro om det webb-baserade och centraliserade timplaneringssystemet Numeron WFM som ersätter det decentraliserade timplaneringssystemet samkommunen idag har. Samkommunen har som myndighet många känsliga personregister vars integritet bör tryggas. Beslutet att föra in personinformationen för timplaneringen i ett centraliserat register ger samkommunen en större möjlighet att trygga integriteten för de uppgifter som ingår i registret. År 2016 förnyades också registreringen av utredningar om klientens vårdbehov. Samkommunen har under 2016 påbörjat arbetet att uppfylla de krav EU:s uppgiftsskyddsförordning (EU 2016/679) ställer på en organisation. Samkommunen har Kanta-auditerats för elektroniska recept och därmed intygat att personalen får en skolning om hur personuppgifter behandlas i elektroniska klientjournaler. Personalen har fått ta del av dataombudsmannens anvisningar om hur klientinformation ska behandlas inom socialvården. Samkommunen har också en egenkontrollplan för behandling av klientinformation. Arbetarskyddsriskbedömning Riskbedömningen av arbetsmiljön ska utgöra en del av den dagliga verksamheten och ska beaktas i all planering. Rapporteringen av inträffade olyckor och nära-på-händelser analyseras och beaktas då riskbedömningen görs. Bedömningsmodellen som används är skräddarsydd för samkommunen. Vid en sammanställning av alla riskbedömningar är det mycket viktigt att varje bedömning granskas och analyseras på enhetsnivå. Åtgärderna som bör vidtas görs i första hand även på enheten. Det är viktigt att cheferna i linjeorganisationen tar del av bedömningarna för att kunna vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljöerna. Påpekas bör att även om en viss risk anses vara liten på de flesta enheter, kan den trots det vara mycket stor på de enheter där den finns. Det är alltså synnerligen viktigt att man på varje enhet gör upp en åtgärdsplan för att göra arbetsplatsen tryggare. Generellt sett har regionerna inga större skillnader då det gäller de faror och risker av vilka rapporterats att finns i arbetsmiljöerna. På en allmän nivå finns de största riskerna i kvaliteten på inomhusluften och utrymmena samt vid situationer med våld och hot om våld i arbetet. Hot- och våldsituationer toppar listan gällande arbetsolycksfall och nära-på-situationer inom Kårkulla samkommun. Arbetsgruppen för en trygg arbetsmiljö har under 2016 fortsatt sitt arbete. Man har satsat på utvecklande av praktiska arbetsverktyg för att förebygga och hantera dylika situationer. Enheterna har förverkligat riskbedömingen på mycket varierande sätt. Var och en inom organisationen är skyldig för sin del att delta i utvecklande av trygg och hälsosam arbetsplats och riskbedömning är utgångspunkten för detta samarbete. Under året 2016 har man poängterat hela personalens deltagande i riskbedömningsprocessen och kvaliteten av riskbedömning. Riskbedömningen är en pågående process och allas erfarenhet och kunskap om arbetet och arbetsplatsen behöver beaktas. De skall lämnas in före den 31 mars varje år, för att resultaten ska kunna analyseras och tas i beaktande vid planering av verksamhet och ekonomi för följande år. Följande iakttagelser från riskbedömningen gäller flera enheter i hela samkommunen 2016: Belastning av stöd- och rörelseorgan. Det finns fortfarande enheter som inte har en räddningsplan. Många enheter rapporterar om psykisk belastning på grund av känslan av otillräcklighet, den negativa publiciteten och osäkerheten, orimliga förväntningar av anhöriga. Problem med fysiska arbetsmiljön: oändamålsenliga utrymmen, problem med akustiken, sjuka byggnader. Brukare men utmananade beteende och brist på resurser, ensamarbete och svårigheter att få vikarier/inhoppare, bristfälliga larmsystem. Stora problem med väsentliga dataprogram och personalens kunskaper att använda datorer/program. Introduktion av nya anställda: tydliga enhetliga instruktioner behövs. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 5

7 2 SAMKOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDE 2.1 Samkommunens medlemskommuner och befolkning Samtliga svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland, förutom kommunerna i landskapet Åland är medlemmar i Kårkulla samkommun, vars verksamhetsområde sträcker sig längs kustområdet från Karleby i norr till Pyttis i öster. Samkommunens hemort är Pargas i Västra Finlands län. Regioner och kommuner (fr ): Region: Västra Nyland: Mellersta Nyland: Östra Nyland: Åboland: Mellersta- och södra Österbotten: (södra Österbotten införlivades med mellersta Österbotten fr ) Norra Österbotten: Kommuner: Sjundeå, Ingå, Lojo, Raseborg och Hangö Vanda, Grankulla, Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt Pyttis, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Sibbo Pargas, Åbo och Kimitoön Kristinestad, Kaskö, Närpes, Vasa, Korsholm, Vörå, Korsnäs och Malax Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Kronoby, Larsmo och Karleby Invånarantal och andelen svenskspråkiga i samkommunens medlemskommuner samt den procentuella andelen svenskspråkiga 2015 och 2014 (Finlands officiella statistik; statistisk årsbok för Finland 2016) Medlemskommun Invånarantal Svenskspråkiga Svenskspråkiga % Svenskspråkiga % Borgå ,8 30,1 Esbo ,5 7,6 Grankulla ,4 34,8 Hangö ,5 42,6 Helsingfors ,7 5,8 Ingå ,7 54,4 Jakobstad ,9 56,0 Karleby ,8 13,0 Kaskö ,1 29,1 Kimitoön ,4 69,8 Korsholm ,9 68,8 Korsnäs ,6 87,0 Kristinestad ,4 55,8 Kronoby ,3 80,0 Kyrkslätt ,1 17,4 Lappträsk ,1 33,1 Larsmo ,2 92,3 Lojo ,5 3,5 Lovisa ,6 41,7 Malax ,0 85,8 Mörskom ,7 9,3 Nykarleby ,7 87,0 Närpes ,5 83,7 Pargas ,9 56,2 Pedersöre ,2 89,4 Pyttis ,9 8,2 Raseborg ,0 65,0 Sibbo ,1 35,0 Sjundeå ,1 29,3 Vanda ,6 2,7 Vasa ,6 22,7 Vörå ,9 82,1 Åbo ,4 5,4 Sammanlagt ,0 14,2 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 6

8 2.2 Brukare Brukarnas antal och andel av den svenskspråkiga befolkningen 2016 Kommun Antal brukare Brukarnas andel av den svenskspråkiga befolkningen Borgå 77 0,52 % Esbo 59 0,29 % Grankulla 26 0,80 % Hangö 28 0,74 % Helsingfors 121 0,34 % Ingå 9 0,30 % Jakobstad 86 0,79 % Karleby 34 0,56 % Kaskö 4 1,07 % Kimitoön 30 0,63 % Korsholm 84 0,63 % Korsnäs 12 0,63 % Kristinestad 15 0,40 % Kronoby 35 0,66 % Kyrkslätt 35 0,53 % Lappträsk 2 0,22 % Larsmo 32 0,67 % Kommun Antal brukare Brukarnas andel av den svenskspråkiga befolkningen Lojo 2 0,12 % Lovisa 24 0,38 % Malax 31 0,66 % Mörskom 1 0,52 % Nykarleby 54 0,82 % Närpes 33 0,43 % Pargas 71 0,82 % Pedersöre 69 0,69 % Pyttis 0 0,00 % Raseborg 142 0,77 % Sibbo 37 0,56 % Sjundeå 7 0,39 % Vanda 17 0,30 % Vasa 65 0,43 % Vörå 41 0,75 % Åbo 37 0,37 % Sammanlagt 1320 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 7

9 Antal brukare per region enligt hemkommun 2016 Antal brukare från icke medlemskommuner 2016 Region Antal klienter Norra Österbotten 310 Mellerst Österbotten 221 Södra Österbotten 64 Åboland 138 Västra Nyland 188 Mellersta Nyland 258 Östra Nyland 141 Sammanlagt 1320 Kommun Ålands Omsorgsförbund Hyvinge Kervo Kouvola Riihimäki Rusko St. Karins Tavastehus Vichtis Antal klienter SAMKOMMUNENS ORGANISATION 3.1 Förtroendevalda Fullmäktige är samkommunens högsta beslutsfattande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Nyland, Åboland och Österbotten. De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka de utvecklingsstördas medinflytande och självbestämmanderätt. VALNÄMND 5 medlemmar FULLMÄKTIGE 45 representanter REVISIONSNÄMND 5 medlemmar STYRELSEN 11 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra Nyland 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar BRUKARRÅD i södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 8

10 3.2.1 Fullmäktige Kårkulla samkommuns fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktiges presidium: ordf. Christer Rönnlund, Kristinestad, I viceordförande Inger Östergård, Helsingfors, II viceordförande Stina Engblom-Colliander, Pargas. Behandlade paragrafer: 35 Fullmäktige består under pågående mandatperiod av följande kommunrepresentanter: (r förteckningen framgår även de verksamhetsformer kommunerna valt att delta i förutom den lagstadgade omsorgen om utvecklingsstörda (missbrukarvård = m, arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen = a) samt närvaron vid fullmäktiges två möten som hölls 15.6 och ) Medlemskommun a/m Representant Deltagit/ möten Ersättare Borgå a m Johan Sandberg 2/2 Danica Vihinen Anita Spring 1/2 Ove Blomqvist Esbo Bo Grönholm 2/2 Vilho Liimatainen Stina Michelson 2/2 Tove Westerlund Grankulla m Anna-Lena Karlsson-Finne 2/2 Alf Skogster Hangö a m Ann Nylund-Mällinen -/2 Barbro Wikberg Iiro Auterinen 1/2 Sirpa-Maaria Luostarinen Helsingfors Anhild Träskman - /2 Heidi Wallius-Virkkula Inger Östergård 2/2 Lauri Heikkinen Ingå a m Nils Kevin 2/2 Ann-Charlotte Portman Jakobstad a m Bo Forsman 1/2 Marja Eriksson 1/2 Karleby Roy Brunell 2/2 Göran Björkgård Kaskö a m Mona Back 2/2 Inger Björkqvist Kimitoön a m Yngve Engblom 2/2 Niklas Guseff Deltagit/ möten Bertil Klingenberg Christel Granholm-Hagen 1/2 Korsholm a m Tor Wik 2/2 Boris Sandås Nadja Suomela 2/2 Margaretha Stenfors Korsnäs a m Johanna Juthborg -/2 Angelica Sandholm 2/2 Kristinestad a m Christer Rönnlund 2/2 Åsa Blomstedt Kronoby a m Ossian Wassborr 1/2 Jarl Haga Kyrkslätt a Kurt Ekman 2/2 Mikael Gerkman Lappträsk a Benita Busk-Markusas -/2 Erik Gammals 1/2 Larsmo a m Gunnevi Byggmästar 2/2 Gunborg Svenfelt Lojo Tomi Erlund -/2 Peter Bolin Lovisa a m Hans Hellner 1/2 Torbjörn Bergström Malax a m Tage Svahn 2/2 Iris Bäck-Sjökvist Mörskom a Yngve Bergman 2/2 Jenny Eklund Nykarleby a m Ulf Sundstén 2/2 Ralph Ström Närpes a m Ebba Granström 1/2 Ann-Charlotte Åkerman Henry Långskog 2/2 Henrik Rönnqvist Pargas a m Anders Kjellman 1/2 Hanna Järvinen Stina Engblom-Colliander 2/2 Tom Lindblom Pedersöre a m Eivor Back 1/2 Greger Forsblom Matts Snellman 2/2 Helena Berger Pyttis a m Anne Skoas 2/2 Ole Tjeder a m Martin Glader 1/2 Raseborg Marianne Isaksson- 2/2 Linnea Henriksson Heimberg Tom Lindberg Sibbo Anders Backström -/2 Janica Sundbäck Sjundeå Kerstin Ekström 2/2 Peppe Forsblom Vanda a Ulla-Stina Palomaa 2/2 Håkan Sandell m ChristofferWik -/2 Mikael Nylund Vasa Brita Helsing 2/2 Helen Ekholm Vörå a Monica Ståhlberg -/2 Karita Ohlis a Björn Taxell 1/2 Solveig Basilier Åbo Anita Tuominen 1/2 Tom Axberg 1/2 1/2 1/2 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 9

11 3.2.2 Revisionsnämnden Sammansättning under pågående mandatperiod: Ordförande Bo Grönholm, viceordförande Anita Tuominen Kommun Ordinarie Deltagit/ möten Kommun Personliga ersättare Esbo Bo Grönholm 3/4 Lovisa Camilla Antas Åbo Anita Tuominen 4/4 Esbo Lilian Strömberg Pargas Hanna Järvinen 4/4 Pargas Pekka Härkönen Kimitoön Yngve Engblom 4/4 Esbo Fredrik Lindberg Vasa Tapio Osala -/4 Helsingfors Arto Grönholm Deltagit/ möten Styrelsen Styrelsen har i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under året. Sammansättning under pågående mandatperiod: Ordförande: Veronica Hertzberg, viceordförande Bengt Kronqvist Deltagit/ Kommun Ordinarie möten Kommun Personlig ersättare Helsingfors Veronica Hertzberg 12/12 Raseborg Linnea Henriksson Jakobstad Bengt Kronqvist 12/12 Vasa Christer Westerback Deltagit/ möten Raseborg Bengt Hartman 1/12 Pargas Kim Lindstedt 4/12 Lovisa Kari Hagfors 10/12 Lojo Roger Weintraub 2/12 Borgå Anita Spring 9/12 Helsingfors Inger Östergård 3/12 Åbo Camilla Sandell 12/12 Grankulla Anna-Lena Karlsson-Finne Pedersöre Roger Eriksson 11/12 Jakobstad Bo Forsman Pargas Cornelius Colliander 10/12 Åbo Jonas Heikkilä 1/12 Kyrkslätt Brita Romsi 11/12 Sjundeå Hilkka Toivonen Kyrkslätt Irja Bergholm 7/12 Vanda Maarit Fredlund 3/12 Kristinestad Elina Kallio-Uljens -/12 Vasa Tea Laaksoharju-Elpren Behandlade paragrafer: FÖRVALTNING Till samkommunens förvaltning hör enligt förvaltningsstadgan centralförvaltningen och expert- och utvecklingscentret i Pargas samt den regionala förvaltningen. Den regionala förvaltningen är uppdelad i västra Nyland, mellersta Nyland, östra Nyland, Åboland, södra Österbotten, mellersta Österbotten och norra Österbotten. Södra Österbotten upphörde som självständig region och införlivades med mellersta Österbotten från och med Av samkommunens tjänster/befattningar per fanns 29,21årsverken inom förvaltningen, vilket utgör 3,36 % av hela personalstyrkan. Av dessa 29,21 tjänster/befattningar fanns 20,83 eller 2,39 % inom centralförvaltningen i Pargas. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 10

12 Samkommunens personalorganisation Personalorganisationen är uppdelad i centralförvaltning, regional förvaltning samt expert- och utvecklingscenter. Serviceenheterna lyder under den regionala förvaltningen. Till centralförvaltningen hör verksamheter som gäller allmän förvaltning, ekonomi- och personalärenden, fastighetsförvaltning samt informations- och kommunikationsteknik (IT). Till expert- och utvecklingscentret hör utveckling och forskning samt klinisk- och rådgivningsverksamhet. Chef för expert- och utvecklingscentret Samkommunsdirektör Ekonomidirektör Fastighetsförvaltning IT Samarbetsorgan för substans- och kvalitetsfrågor Regionchefer Personalchef Allmän förvaltning Utvecklingsteam Expertteam Kliniskt team Serviceenhetschefer 5 VERKSAMHETSFORMER Kårkulla samkommuns huvuduppgift är att producera svenskspråkig service för utvecklingsstörda i två- och svenskspråkiga kommuner enligt lagen om specialomsorger. Kårkulla samkommun erbjuder personer med utvecklingsstörning möjligheter till handledning och rådgivning, boende, familjevård, korttidsvård och dagverksamhet. Utöver detta kan samkommunen även ge service inom ramen för arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen samt missbrukarvård. Ett deltagande i de två sistnämnda verksamhetsformerna är frivilligt för Kårkullas medlemskommuner. År 2016 deltog 25 medlemskommuner i arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och 21 kommuner i missbrukarvården. Samkommunen upprätthåller också landets enda svenskspråkiga arbetsklinik. De enheter som producerar ovan nämnda serviceformer finns på följande orter: Institutionsvård och EUC Dagverksamhet Boende (gruppboende, lägenhetsboende, stödboende) Rådgivande verksamhet Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet: Missbrukarvård: Pargas Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo Nykarleby, Närpes, Pargas Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, Raseborg och Vasa Borgå, Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa). Arbetskliniken överläts till Härmän kuntoutus Oy fr Malax Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 11

13 6 UTVÄRDERING AV MÅLSÄTTNINGAR 6.1 Övergripande målsättningar 2016 för hela samkommunen Övergripande mål Förverkligande Mätare Samkommunen är den viktigaste producenten av svenskspråkig specialomsorg och handikappservice för personer med utvecklingsstörning och annan funktionsnedsättning Samkommunen producerar ett svenskspråkigt specialistkunnande inom specialomsorgen enligt riksomfattande riktlinjer Samkommunen producerar och utvecklar sådan övrig svenskspråkig verksamhet som kommunerna vill köpa av samkommunen Samkommunens värdegrund implementeras i verksamheten Samkommunens ställning som serviceproducent i lagstiftningen utformas Samkommunens verksamhet implementeras i den nya socialoch hälsovårdsstrukturen Utveckla och stärka expert- och utvecklingscentret som expertorgan Experttjänsterna utvecklas och marknadsförs externt Aktivt utreda och svara mot medlemskommunernas behov av övrig svenskspråkig service Värdegrunden utarbetas och synliggörs i verksamheten Etiskt forum skapas inom samkommunen Samkommunens organisationsstruktur är godkänd Samkommunens ställning är verifierad Volymen på sålda experttjänster Processbeskrivning för externa tjänster Aktiv extern marknadsföring Förverkligade utredningar Dialoger med kommunerna Hur har målet uppnåtts Har inte förverkligats Har inte förverkligats Volymen på sålda tjänster har ökat och nya befattningar har inrättats inom Expert- och utvecklingscentret. Experttjänsterna är beskrivna. Utvärdering: 6.2, Utredningar är gjorda gällande Arbetskliniken i Jakobstad samt Pixne- kliniken i Malax. Därtill har skapats skräddarsydda serviceprodukter enligt kommuners önskemål. Utvärdering: 6.4.2, 6.4.3, Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Ingen ny lagstiftning år 2016 Ingen ny social- och hälsovårdsstruktur år 2016 Antal utbildningar Har inte förverkligats Den nya värdegrunden inte ännu godkänd Etiskt forum skapat Samarbetsorganet för substansoch kvalitetsfrågor är utsett att fungera som etiskt forum för samkommunen. Intern utbildning Kvalitetsmätning Har inte förverkligats Den nya värdegrunden inte ännu godkänd Brukarna upplever att samkommunen lever upp till sina värderingar Enkät till brukarråden Resultatet från kvalitetsmätning och brukarenkät Har inte förverkligats Utvecklarna har besökt samtliga brukarråd och fört diskussion gällande värdegrunden. Brukarna har hörts vid förnyandet av samkommunens värdegrund. Kvalitetsmätningar ur brukarperspektiv Kvalitetsmätningar ur brukarperspektiv är gjorda. Goda resultat vid utvärdering av brukarnas trivsel, relationen till personal och att man fått den service eller det stöd man önskat. Kårkulla är en attraktiv arbetsplats med kompetent och motiverad personal Det personalpolitiska handlingsprogrammet förverkligas Utvärdering av handlingsprogrammets förverkligande Delvis förverkligat; 44 av 62 mål eller verktyg dvs 71 % har förvekligats till en del eller sin helhet 18 mål eller verktyg har inte förverkligats, dvs. 29 %. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 12

14 Samkommunen producerar och utvecklar samarbetet med nationella, nordiska och europeiska samarbetsparter inom samkommunens verksamhetsområden Certifieringsprocessen fortsätter Implementering av Best practice inom samkommunen Gott ledarskap Aktiv marknadsföring och synlighet Delta i nationella utvecklingsprojekt Intensifiera samarbetet med övriga Norden Klarlägga europeiska trender inom omsorgen En del av verksamheten certifieras Utvärdering av ledarskapet (enhetschefernas) Positiv synlighet Antal projekt och kontakter Gjord delcertifiering Utvärdering: 6.2 Deltagande i olika rekryteringstillfällen i alla regionerna löpande under året. Marknadsföring till skolor om Kårkulla samkommun. Samarbete med skolor (studiebesök, samarbetsprojekt) Se utvärdering 6.2.3, Deltagande i nationella projekt har förverkligats enligt plan. Nordiska kontakter har etablerats. Deltagande i europeiska konferenser. Utvärdering: Utvecklas på nätet Studiebesök Har inte förverkligats Marknadsförs internt Implementering Utvärdering 6.4.2, 6.4.3, Samkommunens produkter marknadsförs aktivt till kommuner och andra samarbetsparter Samarbetsmöten med kommuner och övriga samarbetsparter Presentationsmaterial på flera språk Antal möten, utskick av material Producerat material Producerad information 46 möten hållits samt deltagande i rekryteringsmässor och mindre jippon i regionerna. Serviceutbud och regionala broschyrer utskickats. Genomgång av social- och hälsovårdsnämnder i medlemskommunerna. Utvärdering: 6.2 Serviceutbudet och pp-presentationer finns att tillgå på svenska och finska. Regionala broschyrer har tillkommit. Nya regionala broschyrer har gjorts. Information om Kårkulla till skolor, mässor, kommuner (på allmän nivå). Presentationsmaterial finns på svenska, finska och engelska. Kårkulla har ordnat vissa tillställningar och varit synlig i median. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 13

15 6.2 Förvaltning Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Förvaltning Allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvaltning, IKT-verksamhet, arbetarskydd, samarbetskommittén, fullmäktige, styrelse, revision Samkommunsdirektören, ekonomidirektören, personalchefen MÅL 2016 Centralförvaltningen utgör en fungerande stabenhet Ny kommunikationsstrategi Fungerande webbplats Uppdaterat centralarkiv Ökad kännedom om samkommunens verksamhet Verksamhets- och ekonomiplaneringsprocessen är förankrad på alla nivåer Det elektroniska inrapporteringssystemet i kommun- och klientfaktureringen är taget i bruk Förbättra och upprätthålla personalens arbetsvälbefinnande och motivation Konkret förverkligande Samarbete mellan centralförvaltningen och den regionala verksamheten utreds och utvecklas Utarbetas en ny kommunikationsstrategi Den ikraftvarande informationsstrategin införlivas i den nya kommunikationsstrategin Intern utbildning för ledande och ansvariga tjänsteinnehavare Uppföljning av den nya webbplatsen Gallringen av arkiverade handlingar slutförs med fokus på klientjournaler Aktiv och synlig marknadsföring av samkommunen Utbildning och handledning för ansvariga tjänsteinnehavare Samarbete med programleverantören och enhetscheferna Satsningar via uppdaterat och verkställt personalpolitiskt handlingsprogram Mätare Feed back från regionerna Utarbetad och godkänd kommunikationsstrategi Användarfeedback Centralarkivet uppdaterat Uppföljning av responsen Utvärdering av processen Inrapporteringssystem taget i bruk Hur har målet uppnåtts Gemensamma riktlinjer och direktiv har gjorts kring processer som berör centralförvaltningen och verksamheten En ny kommunikationsstrategi utarbetades och godkändes av styrelsen Informationsstrategin är införlivad i den nya kommunikationsstrategin Skild utbildning har inte ordnats. Google Analytics har tagits ibruk för uppföljning av Kårkullas webbplats. Med hjälp av Google Analytics kan man analysera trafiken på sidorna och justera webbsidorna efter besökarens intressen och behov. Handlingarna har gallrats i samband med överföringen till nya centralarkivet. Samtliga klientjournaler från arbetskliniken och undersökningsavdelningen har överförts till centralarkivet. Marknadsföringinsatserna har lyfts fram i media. Via sociala medier (facebook, twitter, instagram) har samkommunen nått allt flera personer. Besök i medlemskommunerna med information om samkommunen och serviceutbudet. Information till skolor kommuner m.fl. Verksamhets- och ekonomiplaneringsprocessen har utvärderats kontinuerligt. Utbildning och handledning har getts parallellet Målet har inte uppnåtts Minskad sjukfrånvaro Har inte förverkligats. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Strategin har behandlats av ledningsgruppen och därmed funnits tillgänglig för samtliga ledande- och ansvariga tjänsteinnehavare. Finns publicerad på samkommunens intranät. Styrelsen har tagit beslut på att i stället förnya hela ekonomi- och personalprogramvaran, varav faktureringen en del Sjukfrånvaro ökat från med 0,72 dagar/per anställd 21,12 jämfört med 2015 (20,40) Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 14

16 Utvecklingssamtal för samtliga anställda Resultatet från kvalitétsmätning Förda utvecklingssamtal Resultatet av kvalitetsmätning finns i personalbokslutet. Medeltalet av de svar som är helt eller delvis positiva till de olika påståendena är 532 av totalt 641 svar (83,1 %). År 2015 var samma tal 507 svar av 606 (83,7 %). 74 % av personalen har haft utvecklingssamtal under året (73 % år 2015) Gott ledarskap på alla nivåer Jämlik och rättvis lönesättning Satsning på den äldre personalgruppen Jämlik behandling av personalen Förnyande av utbildningsadministration Utveckling av arbetssätten inom samkommunen via IT-lösningar Förnyad maskinpark Utvärdering av enhetschefernas ledarskap Kontinuerlig utbildning i ledarskap Lönestrategi uppgörs Uppgörande av åldersprogram Jämställdhetsprogram uppgörs Ibruktagande av e- system för utbildningsanmälan och kunskapskartotek Identifiering av flertalet processer och överföring till inrapporteringsverktyget Barium live Implementering av Ms Lync för direktkommunikation och virtuella skrivbord inom hela samkommunen Anskaffning av arbetsstationer Genomförd utvärdering Uppnåtts, utväderingen genomförd våren Alla värderade tjänstemän har uppmanats att följa upp sina resultat individuellt och använda dem för att förbättra sitt arbete och ledarskap Antal utbildningar Kontinuerlig utbildning, under året 2 st. obligatoriska dagar + ev. individuella utbildningar. 25 enhetschefer deltar i utbildningshelheten SYL i Ledarskap Uppgjord lönestrategi Målet har inte uppnåtts. Uppgjort program Uppgjort program Slutfört projekt/ systemet i bruk Genomförd överföring Genomförd implementering Antalet ibruktagna arbetsstationer Programmet under arbete, tillsvidare inte uppgjort Målet har inte uppnåtts. Programmet uppgjort Målet har inte uppnåtts. Har förverkligats delvis; Barium i bruk på ca 25 serviceenheter Projektet genomfört Ca 150 nya arbetsstationer ibruktagna under året En lönejämförelse med andra motsvarade aktörer/ samkommuner kommer att göras år 2017 Problem med att hitta lämpliga motiveringsfaktorer och verktyg för att nå målet med programmet Projektet avslutat under året eftersom det planerade systemet inte tekniskt uppfyllde de krav som ställts. Det nya HRprogrammet har systemet färdigt inbyggt. Styrelsen har tagit beslut på att förnya hela ekonomi- och personalprogramvaran, varav inrapporteringen en del Bokslut Avvikelse FÖRVALTNING Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,38 Verksamhetskostnader , , ,99 Finansiella poster , , ,52 Avskrivningar enligt plan , , ,87 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 15

17 6.3 Expert- och utvecklingscentret EUC Familjevård och stödjande verksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Familjevård och stödjande verksamhet Chefen för EUC Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Certifiering av verksamheten enligt ISO 9001:2015 standarden Förverkliga samkommunens boendeplan med beaktande av nationella riktlinjer Enhetlig struktur för dag- och arbetsverksamhet, utveckling i enlighet med kommande lagstiftning Samarbete med FDUV kring projektet "Skräddarsydd boendeservice Fortsatt utveckling av familjevården Certifiera verksamheten Gjord certifiering Anlitad extern konsult för certifieringsarbetet, certifiering inte gjord I bruk tagning av IMS (dataprogram som stöd för certifierad verksamhet) för processbeskrivningar för kvalitetsledning Planera lämpliga boendelösningar för olika målgrupper i enlighet med samkommunens och nationella riktlinjer Nyttja experternas och brukarnas sakkunskap i planeringsprocessen Aktivt samarbete på olika nivåer med medlemskommunerna och andra samarbetspartners Deltagande och uppföljande av KVANK:s (Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta) processer Klargöra konsekvenser av kommande lagstiftning gällande dag- och arbetsverksamhet Deltagande och uppföljande av KVANK:s processer Enligt projektplan, flyttförberedelse Koordinering av stöd och utbildning för familjevårdare Marknadsföring och rekrytering av nya familjevårdare IMS tagen i användning Antal erbjudna nya boendeplatser Boendeplanen följs Brukarnas deltagande utvärderas Uppgjord plan IMS-programmet taget i bruk Nya boendeenheter har planerats och färdigställts för personer med stora hjälpbehov i Närpes, Vasa och Pedersöre I brukarråden har diverse boendeplaner diskuterats Till möten har utvecklare inbjudits. Flyttningsförberedelse för anhöriga och brukare har förverkligats i regionerna Byggprojekten i samarbete med medlemskommuner Utvecklare har deltagit i 3 av 4 möten under året Implementering av de nationella kvalitetskriterierna för verksamhet som främjar sysselsättning och delaktighet är påbörjad Följda nationella riktlinjer Utvecklare har deltagit i KVANK-möten under året Följd projektplan Antal utbildningar Följd plan. Gemensamt seminarium i Helsingfors En egen dörr, Tack Enstaka förberedande utbildningar för blivande familjevårdare har hållits. Antal nya familjevårdare Antalet familjevårdare har inte ökat Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Den interna processen med certifieringsarbetet har blivit fördröjd Minskad efterfrågan av familjevårdare Ingen utnämnd person med ansvar för utveckling av familjevård Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 16

18 Produktutveckling Utveckla bedömningsinstrumentet (Stockholmsbedömning) Delaktighetsaspekten tas i beaktande i brukar- och anhörigråden Utveckla verksamheten i enlighet med lagen om självbestämmande Enhetlig struktur för korttid och internatboende Utreda behov av akut korttidsvård och hemfört familjearbetet Boendeservice med stöd av IT Bedömningsförfarandet har en klar struktur Fortsatt utveckling av bedömningsinstrumentet Brukar- och anhörigråden har centrala roller och kan ta beslut i ärenden som gäller verksamheten Betona brukarens styrkor, deras rätt och möjligheterer att fatta egna beslut Interna konkreta verktyg tas i bruk (handbok) Tydlig produktbeskrivning Utförd samkommunal genomgång av temporär boendeservice, definierat innehåll samt gjord produktbeskrivning Utrett behov Utredning inte utförd Ingen utnämnd person med ansvar för utveckling av familjevård Pilotering Gjorda processbeskrivningar Internationella och nationella kontakter Utvärdering av brukardelaktigheten Implementering Utvärdering av ibruktagna verktyg Kartläggning av konkret behov av it-stöd inom boendeservicen. Processbeskrivning gjord och vetskap om den finns i regionerna Fortsatt kontakt med Stockholms bedömningskansli Kontakt med Institutet för Hälsa välfärd om nationellt bedömningsinstrument RAI Målet har inte uppnåtts. Arbetsgrupp (SOL) utsedd i samkommunen för implementering av lagen och stöd för självbestämmande. Blanketter och arbetsverktyg har utarbetats. Seminarium ordnats för omsorgsbyrå, regionchefer och enhetschefer Utbildning för personcentrerad planering (PCP) påbörjad. Konkret förverkligande uppskjutet p.g.a. diverse personalbyten inom samkommunen Utvärderingen uteblivit p.g.a. diverse personalbyten inom samkommunen Familjevårdsverksamheten är en del av den ordinarie verksamheten Verkställighetsdirektiv för familjevården tas i bruk Fortsatt utveckling av bedömningsinstrumentet Ibruktagna verkställighetsdirektiv Internationella och nationella kontakter Familjevårdsverksamheten leds från den lokala omsorgsbyrån. Verkställighetsdirektiven är tagna i bruk. Har inte förverkligats. Bokslut FAMILJEVÅRD O. STÖDJANDE VERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,90 Verksamhetskostnader , , ,79 Resultat ,84 0, ,11 Antal prestationer Verksamhetskostnader, euro/prest -125,55-98,74-26,81-81,01 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2016 Underskridet antal prestationer Personer i såväl fortgående som temporär familjevård har varit färre än planerat pga en minskad efterfrågan av familjevårdstjänster. Befattningen som utvecklare av familjevård är indragen och därmed finns ingen utnämnd person med ansvar för utveckling och marknadsföring av familjevården. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 17

19 6.3.2 Klinisk vård samt kliniska experttjänster Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Klinisk vård samt kliniska experttjänster Chefen för EUC, överläkaren Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Utarbeta en plan för hur hälso- och sjukvård på svenska skall garanteras brukarna som närservice Elektroniska klientjournalen är i heltäckande användning Definiera serviceutbudet Koordinera medicinska expertisen inom samkommunen att motsvara det faktiska behovet Diskutera samarbetsformer mellan primärvård, specialsjukvård och samkommunens medicinska expertis angående hälso- och sjukvårdstjänster Rekrytera läkarstuderande att utföra praktik inom samkommunen. Möjlighet åt med. kand. till läkarvikariat (med handledning) Alla klientjournalfunktioner är i bruk på alla verksamhetsenheter och omsorgsbyråer Laboratorieprogram tas i bruk i Abilita, manuell överföring Laboratoriesvarsfunktionens kompabilitet med ÅUCSlaboratorium förverkligas Ibruktagning av e- recept Tillräckligt och mångsidigt utbud av specialisttjänster inom alla regioner Läkartjänsterna i Österbotten och Nyland besatta. Överläkartjänsten besatt Diskussioner förda i minst två regioner Med.kand. har med handledning vikarierat läkare Användningsgraden 100 %, friktionsfri användning mellan enheterna Ibruktagna program Utbudet specialisttjänster har ökat Läkartjänsterna inte besatta Den medicinska expertisen handhas tillfredställande med konsultläkare Tf. överläkare anställd Diskussioner inte förda Läkarstuderande anlitats inom institutionsvården Verksamhetsenheterna inom den öppna vården saknar elektroniska klientjournaler Alternativ till nuvarande Abilita Hv har utretts Laboratorieprogram har inte tagits i bruk Har inte förverkligats Anslutning till Kanta samt ibruktagning av e-recept är förverkligat Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Anlitat konsultläkare Överläkartjänsten varit lediganslagen, besatt från 2017 Oklarhet gällande den framtida verksamheten har stannat upp arbetet Användningen av det nuvarande klientjournalprogrammet är inte lämpligt att utökas. Ett ersättande program bör hittas Användningen av det nuvarande klientjournalprogrammet är inte lämpligt att utökas Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 18

20 Bokslut KLINISK VÅRD SAMT KLINISKA EXPERTTJÄNSTER Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,60 Verksamhetskostnader , , ,33 Avskrivningar enligt plan , , ,83 Resultat , Antal prestationer Verksamhetskostnader, euro/prest -419,59-479,48 59,89-446,49 Specialisttjänster för kommuner, brukare och anställda; företagshälsovård Brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2016, Hyddan Ålderskategori Totala antal brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret, Hyddan 2016 Brukare på EUC år år år år 2-65 år Totalt 11 4 Brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2016, UA + korttidsvård Ålderskategori Totala antalet brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2016, UA + korttidsvård år år år år år - 7 Totalt 49 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 19

21 6.3.3 Missbrukarvård Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Missbrukarvård Chefen för EUC MÅL 2016 Konkret förverkligande Mätare Utveckla missbrukarvård i Svenskfinland i samkommunens regi Stärka Pixne -klinikens konkurrenskraft Verkställa helhetsplan för missbrukarvården inom samkommunen Utveckla samarbetsformer med övriga finlandssvenska producenter Byggnation av nya Pixne - kliniken Verkställd plan Nätverksmöten och kontakter Enligt godkänd byggplan Hur har målet uppnåtts Verksamheten har fungerat enligt plan, antalet planerade vårddygn underskreds Samarbetet med aktörer inom missbrukarvården har fortsatt Planering av ny byggnad verkställdes inte Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Kommunernas användning av servicen minskat Avveckling av missbrukarvårdsverksamheten påbörjades Bokslut MISSBRUKARVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,78 Verksamhetskostnader , , ,97 Avskrivningar enligt plan , , ,80 Resultat ,01 0, ,99 Antal prestationer Verksamhetskostnader, euro/prest -256,36-259,54 3,18-228,46 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2016 Överskriden kostnad Negativ avvikelse ,00. Antalet deltagande kommuner i årsavgiftssystemet har minskat och utnyttjande av servicen med betalningsförbindelse har inte använts i motsvarande mån. Man har inte lyckats minska personalkostnader i samma mån som inkomsterna minskade. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 20

22 Missbrukarvård Tabeller 2016 Förverkligat Antal personer som fått service 100 Antal vårddygn 1808 Öppenvårdssamtal Familjeterapisamtal Anhörigsamtal Eftervårdsgrupp 43,5 timmar 12 timmar 22,5 timmar 147 besök Omfattningen av den egna verksamheten inom missbrukarvården Pixnekliniken Verksamhetens omfattning Platsantal 12 Antal klienter under året 100 Antal vårddagar 1808 Utnyttjande av Pixnekliniken / antal vårddygn Enl. 2,90 syst. Medlemskommuner Icke medlemskommuner Totalt Årsavgift Årsavgift Betalningsförbindelse Betalningsförbindelse Österbotten Nyland Åboland Åland Mellersta Finland Totalt Antal klienter på intensivkurs Nya på intensivkurs Gamla Totalt Uppföljn. Anhörigkurs Totalt Män Kvinnor Totalt Fullföljda och avbrutna kurser Påbörjade kurser Fullföljda kurser Avbrutna kurser Män Kvinnor Totalt Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 21

23 6.3.4 Yrkesinriktad rehabilitering Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Yrkesinriktad rehabilitering; Arbetskliniken i Jakobstad Chefen för EUC Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Säkra verksamhetsförutsättningarna för arbetskliniken Hög standard på servicen till Fpa Nya avtal med Fpa för 2017 framåt Utveckling av arbetstränarservicen och annan service till Tebyrån Utveckla servicen till pensions- och försäkringsbolagen Ändring i arbetsklinikens ägarstruktur Fpa:s standarder följs, fortlöpande intern uppföljning av detta. Nya offerter gällande arbetsprövning och träning, både sv. och fi. Samråd med Te-byrån, möta behovet, gruppverksamhet osv. Kontakt med företagarföreningar, delta i mässor. Nya broschyrer. Uppdatering av servicen och priserna i KuntoutuNet Mindre än 50 % av arbetskliniken ägs av offentlig producent Antal avvikelser i Fpa:s kvalitetsrevision Antalet klienter Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy den Har inte förverkligats. Har inte förverkligats. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy Klientutvärderingar Har inte förverkligats. Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy Antalet vunna offerter Har inte förverkligats. Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy Antal klienter, klientutvärderingar Feedback från Te-byrån Antalet brukare, utvärdering av klienter och köpare Har inte förverkligats. Har inte förverkligats. Har inte förverkligats. Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy Bokslut ARBETSKLINIKEN Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,76 Verksamhetskostnader , , ,20 Avskrivningar enligt plan ,00-390, ,00 Resultat ,04 0, ,44 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2016 Överskriden kostnad Negativ avvikelse ,04 Verksamhetens kostnader var större än intäkterna pga att verksamheten överläts till Härmän Kuntoutus Oy den Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 22

24 6.4 Omsorg om personer med utvecklingsstörning Institutionsvård, Kårkulla vårdhem Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Institutionsvård; Kårkulla vårdhem Vård och boende för speciella behov Regionchefen i Åboland Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Institutionsplatserna minskar enligt samkommunens boendeplan ( ) Institutionsplatserna minskar genom att enheten Triangeln blir öppenvård Antal platser Antalet brukare minskat från 55 till 53. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Vårdbackens struktur är tydlig och funktionell Enheterna på Vårdbacken planeras och förverkligas Ny byggnation Ny byggnad godkänd av styrelse för boende i Pargas samt för en kris-, undersöknings- och rehabiliteringsenhet. Påbörjad planering Tydlig struktur för dagverksamheten på vårdhemsbacken Utvärdering av dagverksamheten på vårdhemsbacken Uppgjord utvärdering Målet har inte uppnåtts Dagverksamhetens oändamålsenliga utrymmen måste åtgärdas före verksamheten kan struktureras. Bokslut INSTITUTIONSVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,10 Verksamhetskostnader , , ,21 Avskrivningar enligt plan , , ,99 Resultat , Antal prestationer Verksamhetskostnader, euro/prest -401,78-441,51 39,73-380,84 Brukare som fått institutionsvård 2016 (I statistiken finns medräknat fyra personer i ålderskategorin år som bor på Hyddan) Ålderskategorier Totala antalet brukare som fått institutionsvård under året Utskrivna under året Avlidna I institutionsvård år år år år år Totalt Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 23

25 6.4.2 Rådgivande verksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Rådgivande verksamhet Rådgivning, handledning och information Samkommunsdirektören, regioncheferna Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Arbetets innehåll på omsorgsbyråerna är förenhetligat i hela samkommunen Riktlinjer för arbetets innehåll och uppgiftsbeskrivningar finns att tillgå Uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och riktlinjer Nyland: Amor- manualen i bruk, där finns uppgiftsbeskrivningar och riktlinjer. Åboland: Uppgiftsbeskrivningar finns och har gåtts igenom på omsorgsbyrån Österbotten: Expertiskunskapen upprätthålls och utvecklas Fortbildning och handledning för personalen Antal fortbildningar Nyland: Personalen har aktivt deltagit i utbildningar både externa och interna. Även intern och extern handledning har erhållits. Åboland: PCP utbildning, SOL-utbildning och implementering Österbotten: Utbildning av grupper i ICDP fortsätter, men i långsam takt. Samarbete med EUC och externa kontakter stärks Utvärdering av samarbetet Nyland: Samarbetet med EUC utvecklas och förstärks. Åboland: Samarbetsmöten hållits, arbetet och utvärdering fortsätter 2017 Österbotten: EUC svarar an på behoven av efterfrågad utbildning, men gemensam planering och utveckling av samarbete måste förstärkas. Omsorgsbyråernas expertisroll stärks internt och externt Samarbete mellan olika verksamhetsformer inom samkommunen utvecklas och förtydligas Kontakter och möten Nyland: Regelbundna möten med boende- och dagverksamheten och enhetscheferna har hållits Omsorgsbyråpersonalen ger handledning till personalen på enheterna. Pedagogerna handleder de pedagogiskt ansvariga på enheterna. ICDP förs ut till alla enheter. Åboland: Samarbetsmöten och utveckling över verksamhetformernas gränser hållits Österbotten: Pedagogisk handledning ges till enheterna. Implementering av nya SOL och utbildningar. Samarbetet mellan pedagogen och de pedagogiskt ansvariga har påbörjats. Gemensamma Haipromöten för omsorgsbyråpersonal och enhetschefer. Flyttningsförberedelse för personal, anhöriga och brukare. Samarbetet med kommunerna och de regionala organisationerna förstärks för att utveckla tydligare serviceprocesser Samarbete med externa aktörer Nyland: En tät kontakt hålls med representanter från olika sektorer inom kommunerna samt kontinuerliga träffar med externa aktörer. Åboland: Samarbete och utveckling skett med externa aktörer, bl.a Optima och Åbolands mentalvårdscentral Österbotten: Diskussionstillfällen har hållits med varje medlemskommun inom regionen. Omsorgsbyråernas service är känd i kommunerna och hos andra samarbetspartners Omsorgsbyråernas produkter marknadsförs Antalet informationstillfällen Nyland: Informationstillfällen har hållits i alla regioner tillsammans med marknadsföraren, omsorgsbyråns produkter har även marknadsförts vid olika samarbetsträffar. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 24

26 Omsorgsbyrån i Åboland finns på Vårdbacken Omsorgsbyrån flyttas från Pargas centrum till Vårdbacken Ny broschyr Åboland: Kommunrundor 3, familjekväll 1, besök på social-och hälsovårdsnämnder 3 Österbotten: Informationstillfällen har hållits åt kommunrepresentanter. Nyland: Regional broschyr färdigställts. Åboland: broschyr gjord Österbotten: Har inte förverkligats Förverkligad flytt Åboland: Målet har inte uppnåtts Åboland: Lämpliga utrymmen på vårdbacken finns inte tillgängliga Bokslut RÅDGIVANDE VERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,72 Verksamhetskostnader , , ,15 Avskrivningar enligt plan , , ,62 Resultat ,17 0, ,95 Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -54,99-57,08 2,09-50,81 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 25

27 6.4.3 Boendeverksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Boendeverksamhet Lägenhetsboende, gruppboende, stödboende Samkommunsdirektören, regioncheferna Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Samkommunens långsiktiga boendeplan ( ) förverkligas Utflyttning från institutionsvård till öppenvårdsenheter Minskat antal brukare i institutionsvård Åboland: Antal brukare i institutionsboende har minskat med naturlig avgång. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Stöd till brukare och personal i flyttningsprocessen Ansökningar inlämnas till statens bostadsfond (ARA) Påbörjan av planerade ARA-finansierade byggprojekt av boendeenheter, stödboende och lägenhetsboende Ökat antal brukare inom öppenvårdsenheter Antal av ARA godkända planer Nyland: Har inte förverkligats Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Totalt 19 nya boendeplatser och en stödboendeplats. Nyland: Ansökningar inlämnats tillsammans med Borgå A-bostäder för nytt boende till Borgå samt ansökning till ARA för Elovägens gruppboende i Helsingfors Åboland: ARA-ansökan inlämnats gemensamt med Pargas stad för 10 platser Österbotten: Ara-ansökan inlämnad hösten 2016 för nybygge och renovering i Kristinestad Nyland: Två boendeenheter i västra Nyland har genomgått grundlig renovering samt en enhet som bestått av två hus har byggts ihop, och kan utöka med en boendeplats. Åboland: Brukare har inte flyttat till öppenvård pga att lämpligt boende inte funnits tillgängligt Åboland: Åboland: ARA-ansökan inlämnad, processen påbörjad Österbotten: Har inte förverkligats Svara på kommunernas behov av boende Fortsatt kartläggning av kommande boendebehov i samarbete med kommunerna Kunskap om behovet Nyland: Nytt boende planeras i Borgå. Boendekön uppdaterad i samarbete med kommuner och brukare/deras familjer i mellan Nyland. Åboland: Diskussionstillfällen med medlemskommunerna hållits Österbotten: Diskussioner har förts med kommunerna. I norra Österbotten finns inget behov av nya boendeenheter. I Kristinestad och Korsholm/Smedsby finns behov av nya platser före utgången av Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 26

28 Erbjuda hem för individuella behov Öka och förbättra brukarnas delaktighet i planeringsprocessen Olika boendealternativ tillgängliga Nyland: Brukarnas delaktighet förbättras och tydliggörs i västra Nyland, lägenheter hyrs upp i enlighet med brukarnas/familjernas önskemål i samband med Granboet i mellan Nyland. Åboland: Utveckling av befintliga boenden gjorts för att erbjuda boendealternativ enligt behov Österbotten: I regionen finns gruppboende, lägenhetsboende, stödboende, seniorboende och korttidsvård. Utveckla alternativa boendeformer Antal brukare inom lägenhetsboende, gruppboende och stödboende. Nyland: Ändringar i boendelösning för de gravt handikappade som flyttat in i mindre moduler eller egna lägenheter. Esbo gruppboende upphört och omvandlats till lägenhetsboende i Grankulla lägenhets- och stödboendet utökats med två platser. Överenskommelse om upphyrning av utrymmen för gruppboende och korttidsvård på Parisgränden i Helsingfors. Åboland: Lägenhetsboende och stödboende utvecklats och utökats Österbotten: Har inte förverkligats Nyttja utvecklarnas och brukarnas sakkunskap i planeringsprocessen Nyland: Träffar med boendeutvecklaren i västra Nyland, utgått från brukarnas behov vid planering av mera homogena grupper. Åboland: Boendeutvecklaren har involverats och brukare hörts i planeringsprocesser Österbotten: Utvecklaren och brukarrådet har varit delaktiga. Ny indelning av boendeverksamheten Korttids-, internat- och eftermiddagsvården struktureras Omdefiniera boendeprodukterna och prisen att motsvara verkligheten Utredning och plan för förverkligande av korttids- och internatvården Nya produkter och priser fastställda Genomförd utredning och plan Nyland: Genom boendeutvecklaren förmedlat vardagen på korttiden i västra Nyland till organisationen. Åboland: Målet har inte uppnåtts Österbotten: Målet har inte uppnåtts Nyland: Ökat antal korttidsdygn för barn har förverkligats i Borgå, Öppenhet, hela familjens delaktighet, satsa mycket på kontakten med familjen inom korttiden i västra Nyland. Nya ändamålsenliga utrymmen har hittats för korttiden. Innehållet har strukturerats enligt individuella behov. Åboland: Korttidsvården och internatvården strukturerad Österbotten: Korttidsvård erbjuds på 5 olika enheter inom regionen och ger avlastning till över 100 familjer. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 27

29 Skapa meningsfulla seniorboenden Plan för eftermiddagsvård i samarbete med utvecklaren av arbetslivsorienterande verksamhet Utveckla meningsfull vardag för seniorbrukare Brukarnas åsikter om vardagen Nyland: Eftermiddagsvård planeras till Parisgrändens boende i Helsingfors. Eftermiddagsvård har förverkligats på Södis se i Borgå. Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Har inte förverkligats Nyland: Regelbundna träffar hållits med pedagog och dragare av seniorverksamheten på boendena i Borgå. För seniorerna har hållits klubbverksamhet de har deltagit i olika aktiviteter både på enheten och ute i samhället enligt deras önskemål i västra Nyland. DUV i mellan Nyland avslutat sin seniorklubbverksamhet. Åboland: samarbetsprojekt med bla. Axxell utvecklats för meningsfullt innehåll i vardagen, enligt brukarnas önskemål och behov Utvecklingsarbete har påbörjats. Olika samarbetspartners håller på att kartläggas i mellan Nyland. Österbotten: Innehållet i vardagen på våra seniorboenden är under utveckling. En meningsfull och individanpassad vardag eftersträvas. Förverkliga homogena seniorboenden genom interna flyttningar Antalet homogena seniorboenden Nyland: Fyra personer har flyttat från andra boendeformer till befintliga seniorboenden under året i Helsingfors. Efter renovering av enheter i västra Nyland har brukare flyttat in i mera homogen seniorgrupper. Åboland: interna flytt gjorts i syftet att seniorboenden blir homogena och brukare bor ändamålsenligt Österbotten: 4 seniorboendeenheter inom regionen Bokslut BOENDE Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,45 Verksamhetskostnader , , ,24 Avskrivningar enligt plan , , ,11 Resultat ,66 0, ,10 Antal prestationer Verksamhetskostnader euro/prest -134,25-134,15-0,10-134,41 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 28

30 Brukare som fått boendeservice 2016 Ålderskategori GRUPPBOENDE 7-17 år Region Brukare som fått boendeservice (tot. under året) Utskrivna under året Avlidna under året Brukare per Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år- Nyland Åboland Österbotten år - sammanlagt Gruppboende sammanlagt LÄGENHETSBOENDE 7-17 år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år - Nyland Åboland Österbotten år - sammanlagt Lägenhetsboende sammanlagat Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 29

31 STÖDBOENDE 7-17 år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år - Nyland Åboland Österbotten år - sammanlagt Stödboende sammanlagt BOENDE TOTALT Brukare som fått korttidsvård Korttidsvård inom gruppboendet Ålderskategori Region Antal brukare Nyland år Åboland - Österbotten år sammanlagt 7 Nyland år Åboland 18 Österbotten år sammanlagt 98 Nyland år Åboland 6 Österbotten år sammanlagt 80 Nyland år Åboland 1 Österbotten år sammanlagt 9 Nyland år Åboland 1 Österbotten år sammanlagt 3 Gruppboende alla regioner sammanlagt 197 Korttidsvård inom familjevården Ålderskategori Region Antal brukare Nyland år Åboland - Österbotten år sammanlagt 7 Nyland år Åboland - Österbotten år sammanlagt 12 Nyland år Åboland - Österbotten år sammanlagt 5 Nyland år Åboland - Österbotten år sammanlagt - Nyland år Åboland - Österbotten år sammanlagt - Familjevård, alla regioner sammanlagt 24 KORTTIDSVÅRD TOTALT 221 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 30

32 6.4.4 Dag- och arbetsverksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Dag- och arbetsverksamhet Livsorienterande och arbetslivsorienterande verksamhet Samkommunsdirektören, regioncheferna Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Uppgjorda riktlinjer för dagverksamheten enligt tanken om livsorienterande (LO) verksamhet Utveckla den nuvarande arbetslivsorienterande (ALO) verksamheten i alla regioner enligt gällande lagstiftning Nationella kontakter kring utvecklande av LO och ALO skapas LO verksamhetens riktlinjer implementeras i samkommunen Eventuella förändringar inom arbetsverksamheten planeras och genomförs Utveckla verksamheten för unga personer Deltagande i nationella nätverk, arbetsgrupper och projekt Uppgjorda riktlinjer implementerade Uppgjord plan Verksamhet för unga personer Antal nätverk, arbetsgrupper, projekt Nyland: Lo verksamheten har implementerats i alla regioner genom gemensamma utbildningar med EUC, utomstående föreläsare även studiebesök har gjorts. De nationella kvalitetskriterierna har introducerats. Åboland: Åboland: Nationella kvalitetskriteriernas implementering i LO-verksamheten påbörjats enligt individuella behov, arbetet fortsätter år 2017 Österbotten: Uppdaterade aktiviteter och innehåll i dagverksamheten. Underleveransarbetet minskar till förmån för kurser, utbildningar och motion. Nyland: Fokus på individuella behov enligt de nationella kriterierna, ökat antal personer i löneavtal Åboland: De nationella kvalitetskriteriernas implementering i ALOverksamheten har påbörjats enligt individuella behov Österbotten: Uppdaterade aktiviteter och innehåll i dagverksamheten. Underleveransarbetet minskar till förmån för kurser, utbildningar och motion. Nyland: Fortsatt samarbete med VNF, utveckla nya utbildningar och kursverksamhet för unga personer. Lopptorgsverksamhet har gett sysselsättning för unga personer. Regelbundna videomöten med arbetskonsulenter, flera IAstuderande. Åboland: Alternativ inom verksamheten har erbjudits genom projekt tex. inom dans och konst och utlokaliserad verksamhet Österbotten: Matlagningskurs har förverkligats i dagverksamhetens regi på direkt begäran av unga som flyttat till egna hem. Samarbete med bildkonststuderande vid Novia. Nyland: IKT-projekt med FDUV, Vates, Aktivera resurser. Deltagit i job shadow day. Nätverk med regionala samarbetspartners, nationella seminarier där även nya kontakter har skapats. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 31

33 Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Ett gott samarbete med lokala samarbetspartners. Moderna, individuellt anpassade ändamålsenliga utrymmen Nya utrymmen planeras enligt regionala behov Antal nya utrymmen Nyland: Nya utrymmen har hittats i västra Nyland i Borgå har nya utrymmen tagit i bruk. Planering av tillbyggnad och renovering av dagverksamhetsutrymmen i Krämertskog har pågått under året. I Utterbäck har den planerade renoveringen inte förverkligats Pga att käkets renovering gjordes. Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Dagverksamheten i Vasa och Karleby flyttade till nya ändmålsenliga utrymmen under våren Lantgårdens utrymmen renoverades under 2016 och förväntas vara inflyttningsklara februari Planeringsprocessen för Nyboda dagverksamhet fördröjd på grund av utredningar av den gamla fastigheten. Bokslut DAG- OCH ARBETSVERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,65 Verksamhetskostnader , , ,42 Avskrivningar enligt plan , , ,37 Resultat ,94 0, ,86 Antal prestationer Verksamhetskostnader, euro/prest -87,20-86,34-0,86-84,01 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 32

34 Brukare som deltagit i dagverksamhet 2016 Ålderskategori Region Brukare som deltagit i dagverksamhet Brukare i utlokaliserat arbete (helt el. delvis) (utgående från totalantalet brukare) Utskrivna under året Brukare per år Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammanlagt år Nyland Åboland Österbotten år sammalagt Alla regioner sammalagt Brukare 2016 Verksamhet enligt Socialvårdslagen Antal prestationer Småland, Mocca, Molpe IC, Intek, Södis Åboland: Småland Mocca Österbotten: Molpe IC Intek Nyland: Södis Sammalagt Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L 27 d Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L 27e Verksamhet enligt omsorgslagen / Molpe IC I samarbete med Arbetskliniken, ARJ Arbetsträning/prövning 4 4 Arbetsträning för mentalvårdsklienter I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte Lönesubvention Språkpraktik I samarbete med mentalvårdens dagavdelning Arbetsterapi Sammanlagt Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Bokslut 2016 ( 27d,e) Bokslut 2015 ( 27d,e) Antal prestationer 27d+ 27e + OmsL ,5 Enl. 27d Enl. 27e ,5 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 33

35 7 FASTIGHETSSERVICE Enhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Fastighetsservice Fastighetsunderhåll, saneringar av byggnader, planering och genomförandet av nybyggen Ekonomidirektören, fastighetschefen Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Samkommunen och koncernen minskar aktivt sitt fastighetsinnehav utanför Kårkulla vårdhemsområde Samkommunen startar vidareutvecklingen av Kårkulla vårdhemsområde Samkommunen och koncernen startar egen produktion av särskilt krävande enheter för boende och daglig verksamhet Byggnadernas värde bibehålls Koncernen går aktivt in för att sälja fastigheter utanför Kårkulla vårdhemsområde och i stället hyra upp behövliga utrymmen Påbörjad planering på basen av verksamhetens prioritering och beställning Påbörjad planering på basen av verksamhetens prioritering och beställning Fastighetsunderhållet prioriteras möjligast effektivt med reserverat budgetanslag Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Reserverade budgetanslag Endast delvis, samkommunen hyrt upp nya utrymmen, men inte lyckats sälja gamla fastigheter Målet uppnåtts, planeringen i full gång gällande bostadsområdet, krisenhet och saneringen av gamla byggnader Koncernen startat upp planeringen av nya dagenheter i Nykarleby, Jakobstad och Helsingfors samt helt ny boendeenhet i Pargas. Delvis, samkommunen satsade 1,23 milj euro i fastighetsunderhåll, 1,40 milj euro budget Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Svårigheter att hitta såväl köpare som villiga byggherrar Bokslut FASTIGHETSSERVICE Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,00 Verksamhetskostnader , , ,24 Avskrivningar enligt plan ,18-610, ,76 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 34

36 Sammandrag av bokslutet för samtliga verksamhetsenheter FÖRVALTNING Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,38 Verksamhetskostnader , , ,99 Finansiella poster , , ,52 Avskrivningar enligt plan , , ,87 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 INSTITUTIONSVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,10 Verksamhetskostnader , , ,21 Avskrivningar enligt plan , , ,99 Resultat , Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -401,49-441,51 40,02-380,84 EXPERT- OCH UTVECLINGSCENTER Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,60 Verksamhetskostnader , , ,33 Avskrivningar enligt plan , , ,83 Resultat , Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -420,29-479,48 59,19-446,49 Avvikelse BOENDEVERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,45 Verksamhetskostnader , , ,24 Avskrivningar enligt plan , , ,11 Resultat ,66 0, ,10 Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -134,25-134,15-0,10-134,41 FAMILJEVÅRD O. STÖDJANDE VERKSAMHET Avvikelse Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,90 Verksamhetskostnader , , ,79 Resultat ,84 0, ,11 Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -107,50-98,74-8,75-81,01 Avvikelse RÅDGIVANDE VERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,72 Verksamhetskostnader , , ,15 Avskrivningar enligt plan , , ,62 Resultat ,17 0, ,95 Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -54,99-57,08 2,09-50,81 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 35

37 DAG- OCH ARBETSVERKS. Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,65 Verksamhetskostnader , , ,42 Avskrivningar enligt plan , , ,37 Resultat ,94 0, ,86 Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -87,20-86,34-0,86-84,01 MISSBRUKARVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,78 Verksamhetskostnader , , ,97 Avskrivningar enligt plan , , ,80 Resultat ,01 0, ,99 Antal prestationer Verksamhetskostn, euro/prest -256,36-259,54 3,18-228,46 ARBETSKLINIKEN Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,76 Verksamhetskostnader , , ,20 Avskrivningar enligt plan ,00-390, ,00 Resultat ,04 0, ,44 FASTIGHETSSERVICE Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,00 Verksamhetskostnader , , ,24 Avskrivningar enligt plan ,18-610, ,76 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 Bokslut 2016, fullmäktigenivå Bindningsnivå: verksamhetsintäkter, verksamhetskostnader och antal prestationer (avvikelse med positivt förtecken betyder överskridna intäkter eller prestationsmål men också underskridna kostnader jämfört med budget 2016) Fet stil = bindande mål 2016, budget. Negativ avvikelse = fet stil i bokslutskolumnen 2015 Samkommunens fullmäktige godkände att missbrukarvården beviljas överskridningsrätt om maximalt euro. Den slutliga överskridningen blev euro. SAMKOMMUNEN TOTALT Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter , , ,34 Verksamhetskostnader , , ,54 Finansiella poster , , ,52 Avskrivningar enligt plan , , ,35 Över/underskott ,42 0, ,93 Antal prestationer Verksamhetskostnader, euro/prest -138,75-140,49 1,62-137,15 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 36

38 8 SAMMANFATTNING Samkommunens totala antal prestationer ökade under år 2016 med 392 jämfört med år De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt: ökning eller + 0,09 % ökning eller + 5,43 % ökning eller + 8,59 % ökning eller + 0,08 % minskning eller 0,51 % Nya brukare med omsorgsprogram 2016 Nya brukare per region 0-7 år 8-17 år år 26 år-> Sammanlagt och ålderskategori Västra Nyland Mellersta Nyland Östra Nyland Norra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Åboland Sammanlagt Brukare som erhållit samkommunens tjänster enligt region 2016 Ålderskategori Region Brukare 0-6 år Nyland 15 Åboland - Österbotten år sammanlagt år Nyland 91 Åboland 30 Österbotten år sammanlagt år Nyland 260 Åboland 61 Österbotten år sammanlagt år Nyland 120 Åboland 58 Österbotten år sammanlagt år - Nyland 42 Åboland 26 Österbotten år sammanlagt 102 Alla regioner sammanlagt 1220 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 37

39 9 INVESTERINGAR OCH FINANSERING 9.1 Investeringar Enligt samkommunens ekonomiplan skulle samkommunen investera sammanlagt euro år De bokförda investeringsutgifterna blev euro. Finansieringsbidrag för investeringsutgifter budgeterades till euro medan samkommunen lyfte sådana till ett belopp om euro. Därtill såldes Nykarleby gamla arbetscentral för rivning åt Kårkulla Fastighets Ab för euro (koncernintern försäljning). Den förhållandevis stora investeringsbudgeten kunde till största delen härledas till vårdhemsområdet i Pargas vars olika projekt var budgeterade till euro, Sundom boende- och dagenhets utvidgning euro, inköp av lägenheter i Esbo för euro och några större grundsaneringar inklusive sprinklingar av boendeenheter för euro. Nedan följer en kort beskrivning av hur de olika större byggnadsprojekten förverkligades: Projektgrupp 1 Byggnader Husbyggnad projekt Vårdhemmet: planering av ny krisvårdsenhet och radhuset på Bostadsvägen 2, använt euro, byggande av infrastruktur på vårdhemsområdet euro. Husbyggnad projekt Sundom: Förverkligades till en kostnad om euro, inte helt slutfört Husbyggnad projekt inköp av lägenheter i Esbo. Verkställdes under året. Inköptes tre lokaler för sammanlagt euro. Därtill köpte också Kårkulla Fastighets Ab en lokal i samma hus för euro. Husbyggnad projekt renovering och sprinkling av boendeenheter: Under 2016 användes euro av budgeterade euro för renoveringar och sprinklingar av boendeenheter varav Österby boende i Raseborg renoverades för euro. Projektgrupp 2 Lösegendom: Budgeterat euro varav styrelsen godkände att euro fick användas till bilanskaffningar, första inredningar och IT-utrustning. Av det godkända anslaget användes euro. 9.2 Finansiering och ekonomiska nyckeltal för Kårkulla samkommun En finansieringsanalys liksom några av de viktigare ekonomiska nyckeltalen för Kårkulla samkommun återfinns i tabelldelen. Meningen med dessa nyckeltal är framför allt att man tydligare skall kunna se trenderna i den egna ekonomin, men också att man lättare skall kunna göra jämförelser med andra liknande organisationer i samma bransch. Att förbehållslöst jämföra t.ex. en kommun med en samkommun är i detta sammanhang inte relevant. För att finansiera investeringsbudgeten 2016 planerades att samkommunen skulle lyfta 5,35 miljoner euro i nya budgetlån. P.g.a. att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas helt enligt plan behövde samkommunen inte lyfta några nya långfristiga lån Däremot tecknade samkommunen ett nytt kommuncertifikat om 1,0 milj. euro för att finansiera gjorda investeringar och planenliga låneamorteringar. Samkommunen hade vid utgången av året en kassa uppgående till 1,06 miljoner euro och som skulle räcka till 6,9 dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl skulle likviditeten förbättras med euro under år 2016 men på grund av att samkommunen inte lyfte några nya långfristiga lån men tecknade ovannämnda kommuncertifikat försämrades likviditeten i stället med euro. De finansiella intäkternas och kostnadernas netto var enligt budgeten 2016 negativt euro medan nettot enligt bokslutet, tack vare den exceptionellt låga räntenivån, stannade vid minus euro. 10 BALANSRÄKNINGEN I bifogade sammanställning jämförs den utgående balansen med den utgående balansen Även förändringar i jämförelse med föregående år 2015 anges i tabellen. Balansens slutsumma har under året ökat med ,31 euro. Ökningen på aktiva sidan beror till största delen på ökningen av investeringarna. Ökningen på passiva sidan beror på att det egna kapitalet förstärktes med räkenskapsperiodens överskott, ,42 euro samt det tidigare omnämnda kommuncertifikatet om 1,0 milj. euro. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 38

40 11 KÅRKULLA SAMKOMMUNSKONCERN Kårkulla samkommun har som moderbolag i Kårkulla samkommunskoncern ett till 100 % ägt dotterbolag Kårkulla Fastighets Ab Kårkulla Fastighets Ab Kårkulla Fastighets Ab är ett av Kårkulla samkommun till hundra procent ägt fastighetsaktiebolag. Bolagets verksamhet är att uppföra, äga och besitta fastigheter, köpa, arrendera och försälja områden, bebygga dessa samt uthyra lägenheter och fastigheter. Bolaget är registrerat och aktiekapitalet uppgick till ,85 euro. Vid utgången av år 2016 hade styrelsen för fastighetsbolaget följande sammansättning: Ordinarie Christer Rönnlund, ordf. Inger Östergård Camilla Sandell Personlig ersättare Roger Eriksson Bengt Kronqvist Anna-Lena Karlsson-Finne Som bolagets VD fungerade ekonomidirektör Martin Nordman. En förteckning över bolagets byggnader framgår ur bilaga, medan de olika balansposterna för bolaget ingår i Kårkulla samkommuns koncernbalansräkning Bolagets verksamhetsintäkter uppgick under år 2016 till euro ( euro år 2015). Bolaget hade en god kassaställning vid slutet av året, euro Ansvarsförbindelser Kårkulla samkommun har gått i borgen för samtliga lån som Kårkulla Fastighets Ab upptagit. Kårkulla Fastighets Ab lyfte år 2016 ett nytt lån om euro för att finansiera byggandet av den nya arbetscentralen i Nykarleby, vilket vid utgången av år 2016 var det enda lån samkommunen gått i borgen för. Utöver dessa borgensförbindelser har samkommunen åt Kårkulla Fastighets Ab under åren beviljat 40-åriga lån med 10 års amorteringsfrihet. Vid utgången av år 2016 var lånesumman ,99 euro ( ,69 euro år 2015) och minskade därmed med ,70 euro i enlighet med den urspungliga amorteringsplanen. Från år 2007 har samkommunen upptagit också egna lån för att finansiera sina investeringar. Denna lånesumma uppgick till ,08 euro ( ,46 euro år 2015). Samkommunen tecknade under året ett nytt kommuncertifikat uppgående till euro som ingår i ovanstående lånebelopp. Samkommunen hade ett leasingansvar för i huvudsak IKT-utrustning uppgående till euro ( euro år 2015) Koncernbokslut Som ur bifogade koncernbalansräkning framgår uppgick balansomslutningen, sedan koncern-redovisningsmässiga elimineringar gjorts, till ,55 euro ( ,15 euro år 2015) varav det egna kapitalets andel var ,49 euro( ,75 euro år 2015) eller 38,6 % (37,7 % år 2015). Observera att enligt gällande anvisningar så har avskrivningsdifferensen och bostadshusreserveringen fördelats mellan eget kapital och latent skatteskuld. Bestående aktiva ökade med 11,2 % till ,34 euro ( ,93 euro år 2015). Det egna kapitalet ökade med 10,58 %, medan det främmande kapitalet ökade med 6,19 % till ,18 euro. Koncernen hade vid utgången av året banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar för ,76 euro ( euro 2015). Koncernens resultat förbättrades med nästan euro i jämförelse med år Koncernen hade ett verksamhetsbidrag uppgående till ,32 euro ( ,18 euro), ett årsbidrag om ,72 euro ( ,55 euro) och ett resultat uppgående till ,09 euro ( ,11 euro 2015) vilket närmare framgår ur koncernresultaträkningen i bilaga. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 39

41