Språkprogram för Nylands förbund

Transkript

1 Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa har förbundet andra lagstadgade uppgifter. Den språkliga jämlikheten är lagstadgad. I Finlands grundlag, i språklagen och i speciallagstiftningen, exempelvis i kommunallagen, i lagen om den grundläggande utbildningen och i hälso- och sjukvårdslagen finns stadgar om de språkliga rättigheterna. Dessutom finns ofta lägre språkbestämmelser, till exempel i myndigheternas förvaltningsstadgar, vilka ska skrivas i harmoni med grundlagen och annan lagstiftning. Enligt 35 i språklagen ska myndigheterna i enlighet med grundlagen tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Myndigheterna ska bland annan sträva efter att organisera sin förvaltning så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. I praktiken betyder detta bland annat att Nylands förbund i sin verksamhet ska främja och vid behov vidta särskilda åtgärder då det gäller användningen av båda nationalspråken. Dessutom är förbundet inom sitt eget verksamhetsområde skyldigt att övervaka att språklagen följs. Enligt 10 2 momentet i lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) ska de landskapsförbund som har både enspråkiga och tvåspråkiga kommuner som medlemmar upprätta ett organ för utveckling av den språkliga servicen i landskapet. I enlighet med bestämmelsen grundade Nylands landskapsfullmäktige Kommittén för den språkliga servicen (Kielellisten palvelujen toimikunta) i januari Detta språkprogram stöder arbetet inom kommittén för den språkliga servicen och syftar på att förverkliga bestämmelserna i lagstiftningen samt i förbundets förvaltningsstadga, som förnyas enligt behov. Språkprogrammet gäller nationalspråken finska och svenska. 2 NYLANDS FÖRBUND EN TVÅSPRÅKIG MYNDIGHET Enligt språklagens 6 är en samkommun tvåspråkig om kommuner med olika språk eller minst en tvåspråkig kommun hör till samkommunen.

2 2 Till Nylands förbund hör 28 kommuner av vilka 15 på basis av språklagstiftningen är tvåspråkiga myndigheter. Antalet invånare i landskapet Nyland och inom Nylands verksamhetsområde uppgår till cirka 1,5 miljoner, varav cirka personer har svenska som modersmål (8,8 %) (2010). Dessutom bor det i området många som kan båda språken. I Nyland finns 2012 följande 15 tvåspråkiga kommuner: tvåspråkig med svensk majoritet Ingå, Raseborg tvåspråkig med finsk majoritet Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mörskom, Sibbo, Sjundeå, Vanda 3 FINSKA OCH SVENSKA I FÖRBUNDETS VERKSAMHET Nylands förbund vill samarbeta och genom sin verksamhet agera föregångare. Nylands förbund betjänar kunden på kundens eget språk, finska eller svenska, vilket förutsätter beredskap att tillhandahålla och ge service på finska och svenska alltifrån den första kontakten. Enligt 23 i språklagen ska myndigheterna i sin verksamhet bland annat självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. En tvåspråkig myndighet skall betjäna allmänheten på finska och svenska. Myndigheten skall både i sin service och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken. Bestämmelsen i 23 innebär bland annat att Nylands förbund aktivt i praktiken betonar de språkliga rättigheterna i sin interna och externa verksamhet och följer upp hur språklagstiftningen efterföljs i serviceprocesserna samt i kontakter med enskilda individer eller juridiska personer. I kontakter med enskilda och juridiska personer är det dessutom viktigt att följa språklagens 12 enligt vilken partens språk ska användas som handläggningsspråk i förvaltningsärenden hos tvåspråkiga myndigheter. Förbundet ska enligt lag också utåt visa att den använder båda språken. 4 RÄTTEN ATT ANVÄNDA EGET SPRÅK OCH FÅ VÄSENTLIG INFORMATION Enligt 10 språklagen har var och en rätt att i kontakter med bland annat tvåspråkiga kommunala myndigheter använda finska eller svenska. Myndigheterna skall dessutom ordna möjlighet för den som skall höras att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska. Företag, föreningar och andra juridiska personer har med iakttagande, i tillämpliga delar, av de bestämmelser som gäller individens språkliga rättigheter rätt att använda sitt protokollsspråk, finska eller svenska, i kontakt med myndigheterna. En juridisk person som enligt bolagsordningen eller stadgarna är tvåspråkig måste dock i mål och ärenden hos myndigheterna svara på det språk på vilket saken har väckts. I praktiken innebär detta att i kontakter med Nylands förbund som är en tvåspråkig myndighet, har var och en rätt att använda finska eller svenska, enligt eget val. Rätten är oberoende av vilken språklig status hemkommunen har, vilket språk personen är registrerad på eller på medborgarskap.

3 3 Finska och svenska i förbundets information och övrig kommunikation Enligt 32 i språklagen ska information som statliga och kommunala myndigheter riktar till allmänheten ges på finska och svenska i tvåspråkiga kommuner. En tvåspråkig myndighets meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten skall finnas på finska och svenska. Att utredningar, beslut eller andra liknande texter som en myndighet utarbetat publiceras medför inte att de behöver översättas som sådana. Myndigheten skall dock se till att både den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens behov av information tillgodoses. Informationen på webbplatsen, kungörelser, blanketter, broschyrer, annonser om lediga tjänster och befattningar och pressmeddelanden ska publiceras på både finska och svenska. Informationen bör ske samtidigt på finska och svenska. Även i de sociala medierna ska såväl den finsk- som den svenskspråkiga befolkningens behov av information tillgodoses. Väsentliga utredningar och handlingar ska publiceras samtidigt på båda språken. Processerna bör planeras så att man beaktar översättningen i tidtabellen. 5 KUNDORIENTERING ANSVAR FÖR TILLGÄNGLIG SERVICE PÅ FINSKA OCH SVENSKA Användningen av det egna språket i en servicesituation påverkar på ett märkbart sätt hur servicen upplevs. Ansvaret för att språklagstiftningen efterföljs är i första hand hos ledningen. Det praktiska utförandet kan dock ges åt utnämnda ansvarspersoner som bildar ett nätverk som rapporterar till ledningen och står i kontakt med kommittén för den språkliga servicen. Förbundets kommunikation med kunden äger rum på kundens språk, finska eller svenska. Detta gäller såväl muntlig, skriftlig som elektronisk kommunikation. Huvudansvaret, övervaknings- och uppföljningsansvaret för att språklagstiftningen följs ligger hos ledningen. De anställda vid Nylands förbund har för sin del ansvar för att språklagstiftningen efterföljs genom att ge god service på finska och svenska. Inom förbundet bör finnas en arbetsgrupp med en person från varje ansvarsområde. Gruppen följer upp och bedömer hur språkprogrammet genomförs. Inom ramen för språkprogrammet kan åtgärder vidtas för god service på finska och svenska. För att kunden utan besvär ska få service på sitt eget språk uppgörs bland annat en förteckning över vilka av de anställda som kan ge service på finska och svenska. 6 SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I FÖRBUNDETS REPRESENTATIVA ORGAN Enligt 28 i språklagen har medlemmar i en tvåspråkig kommuns organ rätt att använda finska eller svenska vid sammanträden och i skriftliga yttranden eller ställningstaganden i protokollet eller ett betänkande. Om någon annan inte förstår ett muntligt yttrande (på det andra språket, finska eller svenska) ska det på begäran relateras i korthet.

4 4 Enligt 38 2 mom. i förvaltningsstadgan är det möjligt för landskapsfullmäktigeledamöterna att uttala sig på finska eller svenska. Uttalandena översätts vid behov till det andra inhemska språket. Om andra organs mötesspråk fattar organet självt beslut. Enligt 3 mom. har landskapsdirektören rätt att besluta om även mer omfattande service på svenska. Även i landskapsstyrelsen kan medlemmarna enligt lagen använda sig av de bägge inhemska språken. 7 KUNSKAPER I FINSKA OCH SVENSKA VID NYLANDS FÖRBUND Enligt 2 lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda ska varje myndighet genom att ordna utbildning och genom andra personalpolitiska åtgärder se till att de anställda har tillräckliga språkkunskaper för att kunna sköta myndighetens uppgifter på det sätt som språklagen (423/2003) och andra lagar förutsätter. Myndigheten ska bland annat kontrollera språkkunskaper i samband med anställning. När en tjänst ledigförklaras ska i annonsen nämnas om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper och vilka slags språkkunskaper som förutsätts i arbetet eller som räknas som en merit vid anställningen. En myndighet kan fastställa krav på språkkunskaper bland annat genom att uppställa behörighetsvillkor. Om det inte genom lag eller med stöd av lag föreskrivs om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för kommunalt anställda, kan sådana villkor fastställas i den ordning som anges i kommunallagen (365/1995). I praktiken innebär bestämmelserna att Nylands förbund ska se till att det finns tillräckliga kunskaper i finska och svenska där det behövs (innebär inte att språkkunskaper krävs av alla anställda) vid personalrekryteringen beakta det rådande behovet av arbetstagare som behärskar såväl finska som svenska språkkunskapskrav, vid behov behörighetsvillkor, fastställs för varje uppgift kontrollera genom intervju eller översättningsuppgift att den som anställs har sådana språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver det i platsannonsen nämns eventuellt fastställda behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper och i alla fall nämna vilka språkkunskaper som i praktiken förutsätts i arbetet och vilka räknas som en merit vid anställningen personalen erbjuds möjlighet att utveckla sin språkfärdighet, exempelvis genom avgiftsfria språkkurser som personalen på lika grunder kan delta i under arbetstiden. Språkkurserna kan vara ständigt pågående, skräddarsydda, virtuella, traditionella eller arbetsrelaterade enligt behovet av språkkunskap inom enheterna cheferna följer med behovet av språkutbildningen under de årliga utvecklingssamtalen möjligheten att överväga beviljande av det i arbetskollektivavtalet nämnda språktillägget samt att beakta språkkunskap vid lönesättning

5 5 Enligt 29 i språklagen ska i tvåspråkiga kommuner (även samkommuner) fullmäktiges möteskallelser och protokoll skrivas på finska och svenska. Även instruktioner t.ex. stadgar och liknande regler skall utfärdas på finska och svenska. Beslut om språket i andra kommunala organs möteskallelser och protokoll fattas av kommunen. I förvaltningsstadgan bestäms för närvarande: Följande handlingar översätts till svenska: - landskapsfullmäktiges föredragningslistor, protokoll och viktigaste bilagor, - grundavtalet, landskapsöversikten, landskapsplanerna, regionutvecklingsprogrammen och övriga omfattande planer och utredningar, - ansökningsblanketter mm. - utlåtanden och beslut i sådana begäran om utlåtande och ansökningar som anhängiggjorts på svenska, - rapporter och publikationer som är viktiga med tanke på de svensk- eller tvåspråkiga kommunerna. - övriga handlingar som skall översättas med stöd av språklagen. 8 PLANERING OCH BEDÖMNING AV DEN SPRÅKLIGA SERVICEN Den lagstadgade servicen på finska och svenska ska tillgodoses på lika grunder. I budgeten skall finnas behövliga resurser för en jämlik språklig service Innan ett beslut av allmän natur (t.ex. beträffande omorganisering, program, strategier, el. dyl.) fattas måste förbundet alltid bedöma de språkliga konsekvenserna. Kommittén för den språkliga servicen ger sitt utlåtande i frågor som gäller den språkliga servicen på begäran av ledningsgruppen. Kommittén kan ta initiativ till åtgärder genom att komma med förslag till landskapsstyrelsen. Landskapsstyrelsen kan vid behov göra nödvändiga förslag till ändringar av förvaltningsstadgan angående sådana nya ärenden som kommit fram i det här språkprogrammet. Senast under det sista året under fullmäktigemandatperioden bör kommittén följa upp hur språkprogrammet har efterföljts. KÄLLOR Lagar Lag om utveckling av regionerna (1651/2009) Språklag (423/2003) Finlands grundlag (731/1999) Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) Kommunallag (365/1995) Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär nr 32/03 ( ) om lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda Kommunförbundets cirkulär 22/80/2003 om ikraftträdandet av språklagen Förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut, Finlands Kommunförbund 2011